SE191663C1 - - Google Patents

Description

KLASS I NTERNATIONELLSVENSK G 03 c57 b:18/08 PATENT- OCH REGISTRERINGSVERKET Ans. 7482/1954 inkom den 18/8 1954 utlagd den 27/1 1964 M P L MARTINEZ, NEW YORK, N.Y., USA Satt vid. fotografisk flerfargskopiering Prioritet beglird frlin den 21 augusti 1953 (USA) Foreliggande uppfinning hanfar sig till fotografisk flerfargskopiering omfattande avsattning av ett skikt av gelatin °eh en jarn(III)- sensibilisator, bestaende av ett eller flera jarn(III)salter, pa ett underlag, exponering av det salunda belagda underlaget under ett negativ med .starkt ljus for erhallande av j Arn (II ) joner genom ljusets inverkan pa jarn(III)salterna och behandling av det exponerade underlaget i en losning av ett silversalt. Jarn(II)jonerna verka harvid som reduktionsmedel pa silversaltet med Atf8ljande bildning av en ,synlig bild av metalliskt silver.

Sattet enligt uppfinningen kannetecknas av ,att negativet ar ett delfargsnegativ och att silverbilden blekes till en silversaltbild, sum aterframkallas med en fargframkallare for erhallande av motsvarande delfargsbild oeh en silverbild in situ, varefter silverbilden ay- liigsnas, .skiktet Anyo sensibiliseras med jam(III)sensibilisatonn i lamplig losning, exponeras under ett annat delfargsnegativ och behandlas pa nytt enligt oven, att do olika stegen upprepas erforderligt antal ganger och att harvid de successiva sensibiliseringarna genomforas, medan underlaget fortfarande är fuktigt frail foregaende behandling.

Genom helgiska patentskriften 503 489 ar tidigare kant aft vid flerfargskopiering alstra en silverbild och en fargbild medelst fysikalisk fargframkallning med utgang fran olika ljuskansliga system, varvid olika delfargsbilder Aven kan inforas i ett och samma skikt. Som ljuskansligt system omnamnes A-ven en sensibiliseringslAsning med jarn- och silver-salter. Fargbilden alstras salunda samtidigt med metallbilden, vilken sistnamnda avlagsnas, forst sedan fargbilden har erhallits. Harigenom finns ingen majlighet att utfora en kontroll av och eventuell justering av silverbilden, innan fargbilden framstalles, vilket ar en stor olagenhet.

Dupl. kl. 57 b: 10; 57 b: 14/02; 57 b: 18/09 Vidare har en undersokning utfarts, som visar skillnaden Indian arbete med jam och silver i samma ,sensibiliseringslasning och med separata jam- och silverlosningar anvanda efter varandra. En film, som hade sensibiliserats med. de kombinerade salterna exponerades under ett negativ med en ultravioJettstralare pet 6 W under 1 min och framkallades sedan i vatten. PA filmen erholls harvid en mycket svag bild Samma typ av film, som hade sensibiliserats med en losning endast innehallande jArn(III)saltet exponerades under samma betingelser och doppades i en 2-procentig silverlosning. Harvid ,erholls omedelbart en tat och mark silverbild. Vid efterfoljande flerfargsframkallning erhAllas vidare mycket battre kopior vid tilllampning av tvastegsforfarandet enligt foreliggande uppfinning An vid tillAmpning av det kanda enstegsforfarandet.

De j arn( II) joner, som bildas genom ljusets inverkan pa jarn(III)saltskikten, verka som reduktionsuaedel eller frantkallare far de silversalter, som inforas i skiktet genom .efterbehandlingen. De for .detta andamAl efTektivaste jarn(II)salterna utgbras av oxalatet och sulfatet, vilket sistnamnda emellertid joke kan anvAndas i tillracklig mAngd i nArvaro av gelatin. Dubbelsalterna av jarn och ammonium aro mycket lampliga. Tillsats av spar av ammoniumkromat eller kaliumbikromat 8kar kontrastverkan liksom sma mangder jarn(III)sulfat eller oxalsyra.

Den .enklaste sammansattningen pa ett me-del for anbringande pa underlagsytor eller pa ytor, SOM fiirst ha hehandlats med ett underskikt avsett att permanent kvarhalla ett gelatinskikt ar: vatten 100 ml gelatin 7 g jam (III) ammoniumoxalat 10 g 2— — Ett rnera komplext medel ar: vatten 100 ml gelatin 10 g j arn (III) ammoniumoxalat 15 g ammoniumoxalat 2,50 g ammoniumkromat 0,0g Ett rnedel, vilket kan an.vandas exempelvis for impregnering genom doppning eller besprutning av ett vattenabsorberande material eller en gelatintackt yta liknar det ovan beskrivna med det undantaget, att vattemnangden minskas till 75 ml och gelatinet rninskas till endast 1-2 g. Ett alimilut anvandbart medel är: vatten 100 ml j arn ( III) klorid 3 g oxalsyra 1,50g jarn ( III) ammoniumoxa.lat 10 g natriumoxalat 2 g jam (III) ammoniumsulfat 1 g Jam(III)sulfatet och oxalsyran ha tillsatts med hansyn till kontrastverkan. En mindre mangd gelatin, 1-2 procent av vattenhalten, okar kansligheten avsevart. Dessa silverfria sensibilisatorer bilda icke ails flagon synlig bild vid exponering eller endast en mycket svag bild pa de starkast exponerade delarna.

Efter exponeringen cloppas materialet direkt under 30-60 s i en 1-2-procentig 18sning av silvernitrat i. destillerat vatten. En lamplig silvernitratlosning for detta andamal fir: destillerat -vatten 100 ml silvernitrat 2 g ammoniak q.s.

(Med q.s. avses sá stor mangd, som natt och jamnt fordras for aterupplosning av den bruna fallning, som fOrst .bildas). Darefter tillsattes: natriumsulfit 0,15 g borax 0,10 g Omedelbart efter doppningen i silvernitratlosningen bildas en sepiabrun till svart kraftig bild. Materialet skoljes sedan under en minut, fixeras under en minut i en 15-20- procentig fixernatronlosning och tvattas under c:a 4 min. Den pa detta satt erhallna silverbilden behandlas darefter, ,sa att man far en fargbild.

Betraffande jam (III) j onsensibilisatorernas allmanna egenskaper, har man vid upprepade, noggranna forsok kunnat faststalla tre nya fakta av avsevard betydelse: 1. Gelatinskikt synas ha obegransad formaga att absorbera och adsorhera fargjoner nd,stan obegransat antal ganger. Samma stycke av en slutfixerad kinofilrn har sensibiliserats och avsensibiliserats sa mycket,som atta ganger under bildning av en god och stark bild varje gang, .sa att man har fatt sa manga som atta bilder p samma bildyta.

Ljuskansligheten for ett ljuskansligt skikt ay gelatin och jam (III)salt Okar med mattnaden av absorberade ,eller adsorberade jam (III) joner. Dd ett gelatinskikt salunda har tagit emot en fargbild, finnes fysikaliskt en reducerad mangd 'eller yta av impregnerbar kolloid. Detta skulle kunna fororsaka en sorts successiv minskning av varje impregnerings kanslighet. Detta kan emellertid i viss grad kompenseras genom okning av halten av jam(III)salter i den laming, som anvandes for fornyad. sensibilisering. Om man vid den fi5rsta impregneringen anvander en 10-13-procentig vattenlosning av jam (III) for bildning av en forsta fargbild, kan man vid den andra impregneringen anvanda en 22-procentig losning av samma salt, medan halten vid den tredje impregneringen kan vara 30-procentig, varvid losningen lämpligen forsattes med 2 % gelatin. Exponeringarna kunna salunda utjamnas, standardiseras eller korrigeras alltefter behovet, varvid man d.ven bar komma Bldg, att de olika elementen i en serie fargsepareringsnegativ kunna ha olika genomsnittlig tathet och darfor krava justering.

Vid varje impregnering tranga jarn(III)- salterna tram till varje del av skiktet, dar impregnerbar kolloid fortfarande är fri eller delvis fri och salunda aven delvis under en fOrut bildad bild. Overallt dar jam(III)salterna tranga in pa detta satt bildas sedan en bild. De enligt uppfinningen erhallna flerfargsbilderna bildas salunda icke skiktvis utan besta i sjalva verket av en effektiv bland-Ding ay bilder, som yid projektion. alla fokuseras 1 saunna plan. Detta innebar en avsevard fordel i forhallande till mango_ hittillsvarande fargprocesser, som for det mesta arbeta med flera skikt. Detta forhallande tillsammans med franvaron av varje urskiljbar kornighet medfor, att forfarandet enligt uppfinningen blir utomordentligt fordelaktigt trots att det am mycket billigare an mango andra forfaranden.

Okningen av ljuskansligheten, kompenseringen och standardiseringen berores icke i foljande allmanna exempel, emedan dessa egenskaper .endast komma till anvandning i beroende av de speciella egenskaperna hos de olika negativen i en fargsepareringssats.

Uppfinningen kommer i det foljande att belysa:s nannare genom ett icke begransande exempel.

Exempel.

Steg 1. En celluloidfilm med ett skikt av rent gelatin (exempelvis erhallen genom fixering och omsorgsfull tvattning av en inkopt, positiv film) nedsankes under en minut i en lOsning bestaende av 100 ml destillerat vat-ten och 15 g jarn(III)ammoniumoxalat. Nagot — — annat behoves strangt taget icke. Filinen torkas sedan i en strom av varm luft, vilket endast tar ytterligare en minut.

Steg 2. Den belagda filmen exponeras under gronfilternegativet i en fargsepareringssats med starkt ljus, ,som är rikt pa ultravioletta stralar, vilket alltefter ljusets styrka och negativets tathet tar 1-3 S.

Steg 3. Filmen nedsankes under 30 s en, silvernitratlosning innehallande ammoniak, sulfa och borax enligt den angtvna formeln. Filmen skoljes sedan under en minut, fixeras en minut, i en 15-20-procentig fixernatronlosning och skoljes slutligen 4 min.

Steg 4. Filmen blekes en minut i en laning av 100 ml vatten, 7 g kaliumferricyanid och 7 g neutralt kaliumoxalat, varefter den skilljes 2-4 min.

Steg 5. Filmen nedsdnkes i en fargframkallare med foljande sanamansattning: 100 ml 2-procentig vattenlosning av natriumkarbonat innehallande Oven 0,% natriumsulfit, 2 ml 5-procentig laming av dietyl-p-fenylendiaminhydroklorid i metanol och 2 ml 2-procentig losning av p-nitrobensylcyanid i lika delar aceton och metanol. Den onskade purpurbilden bildas pa 2-5 mm. Filmen skoljes sedan 2 min., blekes 2 min. i samma blekmedel som enligt steg 4, skoljes, fixeras 2 min. i 15-procentig fixernatronlosning och skoljes slutligen 4 mm.

Steg 6. Vattnet pa ytan strykes av (torkning overflodig), varefter filmen nedsankes i sensibiliseringslosningen exalt som enligt steg 1 och sedan torkas pa samma salt.

Steg 7. Pet salunda sensibiliserade materialet exponeras pa nytt med biklen overensstammande med separeringssatsens rodfilternegativ.

Steg 8. Steget 3 upprepas exakt. Steg 9. Steg 4 upprepas exakt.

Steg 10. Steg 5 upprepas endast med den andringen, att man i stallet for p-nitrobensylcyanid-losningen anvander samma mangd, 2 ml, av en 5-procentig losning av fenylfenolnatriumsalt i metanol. Alla behandlingarna enligt steg 5 upprepas. Harvid bildas en blagron bild Over den fOrut bildade purpurbilden.

Steg 11. Steg 6 upprepas.

Steg 12. Steg 7 upprepas under anvandning av separeringssatsens blafilternegativ.

Steg 13. Steg 8 = steget 3 upprepas.

Steg 14. Steg 9 = steget 4 upprepas.

Steg 15. Steg 10, som Or lika med steg 5, upprepas med den ytterligare andringen, att man i stallet for p-nitroforeningen och fenylfenolsaltet anvander samma mangd, 2 ml, av en 5-procentig Riming av aceto-acetanilid I metanol for erhallande av en gulbild. Alla behan:dlingarna upprepas p0 samma satt sorn i motsvarande steg. Sam slutresultat erhdlles en flerfargsbild.

Den ordningsfoljd, I vilken de olika fargbilderna Midas, kan moclifieras efter 8nskan. Dubbelsidiga material, dvs. material belagda med rent gelatin pa bagge sidor kunna an-vandas med motsvarande forkortning av hela behandlingen, emedan sensibiliseringsbadefl och andra allmanna bad verka samtidigt mot bagge sidor. Sarskilda paforingsorgan till-gripes clarvid endast, dO man onskar olika verkan mot vardera sidan, exempelvis med olika fargkopplare.

Man kan anvanda olika mangder och olika typer av jarnsalter i de olika recepten.

Claims (7)

P at entansprak:

1. Salt vid fotografisk flerfargskopiering omfattande avattning av ett skikt av gelatin och en jarn(III)sensibilisator, besttiende av ett eller flera jarn (III) salter, pa ett underlag, exponering av det salunda belagda underlaget under ett negativ med starkt ljus for erhallande air jarn( II) joner genom ljusets inverkan ph jam( III) salterna och behandling av det exponerade underlaget i en losning av ett silversalt, varvid jarn(II)jonerna verka som reduktionsmedel pa silversaltet med atfoljande bildning av en synlig bild av metalliskt silver, kannetecknat darav, att negativet Or ett delfargsnegativ och att silverbilden blekes till en silversaltbild, som aterframkallas med en fargframkallare for erhallande av motsvarande delfargsbild och en silverbild in situ, varefter silverbilden avIdgsnas, skiktet anyo scnsibilis eras med jam (III) s ensibili satorn i lamplig losning, exponeras under ett annat delfargsnegativ och behandlas pa nytt enligt ovan, att de olika stegen upprepas erforderligt antal ganger och att harvid de successiva sensibiliseringarna genomforas medan underlaget fortfarande Or fuktigt fran foregaende behandling.

2. Satt enligt patentanspraket 1, kannetecknat &ray, att utgang sker Iran en kinofilm, vilken Or belagd med gelatin och ett eller flera jarn(III)salter som sensibilisatorer och att exponering, behandling och resensibilisering, etc., utfores medan filmen matas fram och vandrar frail det ena steget till det andra.

3. satt .enligt patentanspraket 1 eller 2, kfinnetecknat darav, att en fargkopplare anvandes tillsammans med fargframkallaren.

4. Salt enligt patentanspraket 1 eller 2, kannetecknat darav, att exponering sker med ett ljus, som Or rikt pa ultravioletta stralar.

5. Salt ,enligt patentanspraket 1, kannetecknat darav, att jarn(III)saltkoncentrationen i sensibilisatorlosningen okas for vane successiv sensibilisering. 4— —

6. Mt enligt patentanspraket 5, lannetecknat darav, att en ringa mangd gelatin tillfores sensibilisatorlOsningen.

7. Film med en flerfargsbild sammansatt av monokromatiska element utan skiktning och synlig kornighet, kAnnetecknad darav, att den har framstallts enligt nAgot o.v patentanspfaken 1-6. Anforda publikationer: Patentskrifter frail Belgien 503 489.