SE189727C1

SE189727C1 -

Info

Publication number: SE189727C1
Authority: SE
Publication date: 1964-01-01

Description

Uppfinnare: R L Markus Uppfinningen avser framstallning av sampoly'merer innehallande tvarbryggor och hanfor sig speciellt till ett forfarande for framstallning av svallbara sampolymerer innehallande endast en liten mangd av en bryggbildare, vilket forfarande har den fordelen, att reproducerbar likformighet hetraffande tvarbryggor och polymerisation samt repro ducerbara svallningsegenskaper kunna astadkommas, att utbytena uppga till nara 100 % av de teoretiska och att Rad hastighet vid sampolymerisationen kan astadkommas.

Standarclforfarandena for polymerisation ha resulterat i en dalig kontroll av kedjelangden och "sarskilt i en dalig kontroll av fordelningen av bryggbildaren i identiska satser av de uppkommande hartsen. Ett forsOk har tidigare gjorts att undanrodj a denna nackdel genom anvandning av polymerisation i suspension eller emulsion. Dessa forfaranden gave emellertid endast mattliga forbattringar betraffande kontrollen av kedjelangden, fordelningen av bryggbildaren, etc. Det har varit nodvandigt att anvanda mycket effektiva fraktioneringsforfaranden, som krava omstandliga atgarder och aro behaftade med vasentligt 'spill, i andamal att astadkomma en i huvudsak likformig polymer. Vid framstallning av sampolymerer, som Rimpa sig att anvanda sasom svallbara hartser och innehalla en mycket liten mangd bryggbildande material, maste graden av bryggbildning med nodvandighet vara lag. Det har emellertid varit svart, fiir att joke saga omjligt, att reproducera resultaten sats fOr sats och darigenom framstalla ett likformigt harts eller ett harts med i huvudsak likformig grad av bryggbildning och Rkformiga svallningsegenskaper. Bestamningen av svallningen i kombination med bestamningen av halten av kedjepolymerer fir kand sasom ett lampligt satt att karakterisera graden av bryggbildning i hartser. Med svaLlbara hartser ar det sarskilt betydelsefullt, att bryggbildningen Or likformig, eftersom en minskningi graden av bryggbildning med en brakdel av en procent av "sevart okar bildningen av kedjepolymerer, vilka i sin tur Oro losliga i stallet for svallbara. En ringa okning i graden av bryggbildning a andra "sidan resulterar i bildning av ett tatt, tredimensionellt natverk och en allvarlig forlust i materialets svallbarhet, vilket joke ar onskvart.

Genom foreliggande uppfinning blir det mojligt att framstalla de svallbara hartserna enligt "ett forfarande vid vilket resultaten kunna nog-'grant reproduceras. Dessutom har sattet enligt uppfinningen Oven den fordelen, att det ger utbyten, vilka narma sig 100 % av det teoretiskt mojliga.

" Det har namligen visat sig, att ern en speciell grupp sampolymerer framstallas i narvaro av en vattenl5sning av en lamplig tvavard jon, sh kan en likformig grad av bryggbildning och satsvis reproducerbarhet av resultaten erhallas. Vid sat-tat enligt uppfinningen sampolymeriserar man a) ett monomert material, som innehaller en dubbelbindning och Or i stand att underga bade homopolymerisation och sampolymerisation med b) ca 0,01-2,0 % av en monomer, raknat pa komponenternas a) och b) sammanlagda vikt, vilken monomer b) är en med komponenten a) sampolymeriserbar bryggbildare cob innehaller minst tva dubbelbindningar Det for sattet enligt uppfinningen utmarkande bestar i framsta rummet dari, att sampolymerisationen genomfOres i narvaro av ett vattenhaltigt reaktionsmedium, som Or atminstone 1/2 molart med avseende pa ett losligt salt, innehallande en tvavard, joke redoxsystem bildande jon, som utgores av en jordalkalimetalljon eller av en sulfat- eller sek.fosfatjon.

Eventuellt kan man Oven tillsatta suspensions-medal for erhallande av parlbildning och undvikande av sammanbakning.

Sasom exempel pa lampliga monomera material ma namnas: akrolein, allylidendiacetat, akrylnitril, akrylsyra, salter och estrar av akrylsyra, innefattande metylakrylat och etylakrylat, metakrylsyra, salter och estrar av metakrylsyra, inne- 2— — fattande metylmetakrylat orb etylmetakrylat, fumarsyra, monometylfumarat, dimetylfumarat, monoetylfumarat, dietylfumarat, maleinsyraanhydrid, maleinsyra, monometylmaleat, dimetylmaleat, monoetylmaleat, dietylmaleat, dimetylmetylenmalonat, dietylmetylenmalonat, itakonsyra, monometylitakonat, dimetylitakonat, monoetylitakonat, dietylitakonat, atropinsyra, metylatropat, etylatropat, klorakrylsyra och estrar darav, bromakrylsyra och estrar darav, jodakrylsyra och estrar darav, o-. m- och p-metylstyren, o-, m- och p-fluorstyren, o-, m- och p-klorstyren, a-sulfoakrylsyra samt salter och estrar darav, aaminoakrylsyra och syrasalter samt estrar darav, akrylamid, N-monometyl- och N, N-dimetylakrylamid, akrylsyraanhydrid, metakrylsyraanhydrid, metylvinylketon, hydrcadmetylvinylketon, o- och p-metoxistyren, etylenglykolmonomaleat, etylenglykolmonofumarat, N-vinyl-metylacetamid, vinylacetat, vinylbutyrat, vinylbensoat, vinylkinolin, vinylpyridiner, t. ex. 2-vinylpyridin, 2-mety1- 5-vinylpyridin, 4-vinylpyridin, 2-viny1-5-etylpyridin, N-vinyIpyrrolidon, cyklopentadien, N-vinylftalimid, N-vinylsuccinimid, N-vinylacetamid, Nvinyl-diacetimid, dvs. en forening innehallande en dubbelbindning, som kan underga polymerisation i narvaro av lampliga katalysatorer eller initieringsmedel och vid lampliga 'reaktionsbetingelser. Lampliga polyomattade material (innehallande minst tva dubbelbindningar) aro exempelvis butadien, N,N-diallylakrylamid, diallylamin, diallylmetakrylamid, 2,5-dimety1-3,4-dihydroxi-1,5-hexadien, 2,5-dimety1-2,4-hexadien, divinylbensen, divinyleter av dietylenglykol, isopren, trivinylbensen, 2,7-dimety1-1,7-oktadien, 1,7-oktadien, p-diisopropenylbensen, 1,3,5-triisopropenylbensen,p, p'-diiso-propenyldifenyl, 1,1,3, 5-tetraally1-1,3-propandiol, 1,1,3,3-tetrametally1- 1,3-propandiol, 4,6-dimety1-4, 6-dihydroxi-1,8- nonadien, 2,4,6,8-tetramety1-4,6-dihydroxi-1,8- nonadien, nonadien-1,8 och 2,8-dimetyl-nonadien-1,8, dvs. ett material, som innehaller tva eller flera dubbelbindningar on kan underga bryggbildning med de oven definierade mono-mere materialen och vilket kan vara antingen aromatiskt eller alifatiskt. Ett kritiskt element vid foreliggande uppfinning ar att det dub-belt omattade materialet skall anvandas i en sadan mangd, att det uppkommande svallbara hartset innehaller mellan 0,01 och 2,0 viktprocent av det bryggliknande materialet. Anvandes mindre mangder an detta, är den uppkommande polymeren vanligen loslig, under det att endast begransad svallbarhet uppkommer, d mangder overstigande de ovannamnda anvandas. Lampliga sampolymerisationen initierande medel Mom ramen fir uppfinningen aro exempelvis bensoylperoxid, 2,2-azo-bis-isobutyrnitril, kaliumpersulf at, acetylperoxid, natriumalkenderivat, di-tert.- butylperoxid, kumenhydroperoxid, tetrafenylsuccindinitril, tetra-p-metoxifenylsuccindinitril, dvs. polymerisationen initierande (eller fria radikaler bildande») material, som astadkomma polymerisering av de vaIda monomera amnena under sam- tidig sampolymerisering av det dubbelt omattade materialet. Katalysatorn anvandes vanligen i en mangd av 0,01-1,0 viktprocent, raknat pa den sammanlagda viktmfingden av ovannamnda komponenter a) och b).

Darest ett suspensionsmedel for erhallande av parlbildning och undvikande av sammanbakning anvandes, bar detta tillsattas i en mangd Overstigande c:a 0,01 viktprocent och hogst upp till c:a 0,1 viktprocent, lamphgen 0,02 viktprocent, raknat pa komponenternas a) och b) sammanlagda vikt. Representative material, som lampa sig sasom suspensionsmedel, aro exempelvis kasein, vatmedel, gelatin, vaxtgummin, kaolin, metylcellulosa, polyvinylalkohol, partiellt hydrolyserat polyvinylacetat, talk, dragantgummi och skyddskolloider, som aro valkanda i tekniken. Ett losningsmedel kan anvandas, som Er kemiskt indifferent i forhallande till reaktionskomponenterna och reaktionsprodukterna. Representative losningsmedel aro exempelvis aceton, attiksyra, petroleumeter, bensen, toluen, xylen, alifatiska, aromatiska och alicykliska kolvaten.

Reaktionen genomfores genom att de mono-mere materialen och det dubbelt- eller polyomattade materialet sammanforas i narvaro av en vattenlosning av den tvavarda, redox-system icke bildande oorganiska jonen. Dessa material sammanforas vid en temparatur fran c:a rumstemperatur och upp till Aterflodestemperatur for reaktionsblandningen vid det anvanda trycket. Tryck kan palaggas medelst en indifferent gas, t. ez. koldioxid, kvave eller flagon adelgas, i andamfil att reglera systemets Aterflodestemperatur (flyktighet). Efter en lamplig tidsrymd, som i allmanhet icke overstiger c:a tva timmar, liar sampolymerisationen fullbordats och parlor bildats. I vissa speciella fall (om styren anvandes sasom en huvudmonomer) kan tjugo timmar erfordras I Or fullstendig omsattning. Darpe avskiljes materialen genom filtrering eller andra lampliga isoleringsforfaranden, och man erhaller sa ett material med likformig bryggbildning, som kan reproduceras i den andra, tredje och hundrade satsen genom anvandning av i huvudsak samma meto d.

Det ma framhallas, att mangden di- eller polyomattat material, som infores i reaktionen, kommer att reglera graden av sampolymerisation och samtidigt graden av svallbarhet, och att noggrann kontroll av mangden av denna bryggbildare, som omsattes, dr av storsta betydelse.

Utbytena he.nfora sig till torrvikten av fraktionen av svallbart harts (polymer med tverbryggor)• efter fullstandig extraktion av de losliga fraktionerna (kedjepolymerer) i ett lampligt losningsmedel (svallningsmedel).

Foljande exempel avse att illustrera uppfinningen utan att darfor begransa densamma.

Exempel 1. En blandning av 100 g akrylsyra, 1,2 g divinylbensen och 1 g bensoylperoxid sattes. till en matted magnesiumsulfatlosning i vatten och upphettades till 95° C. Efter 16 minuter erhells 100,5 g av ett harts med hog svallningsfor- - -3 maga, och samma harts kunde lätt erhallas genom upprepande av forfarandet Exempel 2. En blandning av 100 g akrylsyra, 0,92 g divinylbensen och 0,4 g azo-bis-isobutyrnitril sates till en mattad vattenlosning av berylliumklorid och blandningen upphettades till 95° C. Eller upphetining 13 minuter erholls 78,2 g av ett harts med hog svallningsfOrmaga. Dessa resultat kunna ldtt reproduceras genom upprepande av fOrfarandet.

Exempel 3. En blandning av 100 g metakrylsyra och 0,92 g divinylbensen blandades med 1,0 g bensoylperoxid, och blandningen sattes till en mattad losning av magnesiumsulfat i vatten. Efter upphettning i 30 minuter erholls 64,5 g av ett harts med hog svallningsformaga. Detta forfarande upprepades och en i huvudsak likformig parlstorlek liksom samma grad av svallbarhet hos produkten erholls.

Exempel 4. En blandning av 100 g akrylsyra, 0,59 g 3,4-dihydroxi-2,5-dimety1-1,5-hexadien och 0,30 g azo-bis-isobutyrnitril sattes till en mattad vattenlosning av magnesiumsulfat och upphettades under 20 minuter till 95° C. Pa detta satt erWills 134 g harts, som kunde reproduceras genom upprepande av forfarandet, Liven efter utbyte av magnesiumsulfatet mot natriumsulfat.

Exempel 5. En blandning av 100 g akrylsyra och 2,2 g divinylbensen och 10 g kaliumsulfat sattes till en magnesiumsulfatlosning i vatten. Efter upphettning 1 timme till 60° C erholls 114,5 g hydrofilt harts, som kunde reproduceras genom upprepning av forfarandet.

Exempel 6. En blandning av 277 g etylakrylat, 1,84 g divinylbensen och 0,6 g azo-bis-isobutyrnitril sattes till en mattad losning av magnesiumsulfat I vatten och upphettades 40 minuter till 95° C. Hdrvid erholls ett utbyte av 169 g harts med ringa grad av bryggbildning, vilket harts Mit kunde reproduceras genom upprepning av forfarandet.

Exempel 7. En blandning av 100 g akrylamid och 0,92 g divinylbensen jamte 0,3 g azo-bis-isobutyrnitril sasom katalysator sates till en mattad losning av magnesiumsulfat i vatten och upphettades till 95° C. Utbytet var 103 g harts med hog svallningsformaga, vilket harts kunde reproduceras genom anvandning av samma material och forfaringssteg.

Exempel 8. 50 g monoetylfumarat, 50 g styren och 0,92 g divinylbensen jamte 0,30 g azo-bisisobutyrnitril sasom katalysator sattes till en mattad losning av magnesiumsulfat i vatten. Vid upphettning av blandningen till 95° C erholls 83 g av ett harts med ringa grad av bryggbildning, vilket harts erhiills anyo genom upprepning av forfarandet.

Exempel 9. 50 g dietylfumarat, 50 g styren, 0,92 g divinylbensen och 0,30 g azo-bis-isobutyrnitril sattes till en mattad losning av magnesiumsulfat i vatten och upphettades till 95° G. 48,5 g harts med ringa grad av bryggbildning erholls, vilket harts var svallbart till c:a 100 ganger sin volym i vattenhaltiga, sura material och latt kunde reproduceras genom upprepning av ovanna.mnda steg.

Exempel 10. En blandning av 200 g metylendietylmalonat, 1,84 g divinylbensen och 0,6 g azobis-isobutyrnitril sattes till en losning av magnesiumjon i vatten och upphettades till 95° C. Efter filtering, tvattning och torkning erholls 124 g av ett mjukt gummiartat harts, som var svallbart i tetrahydrofuran.

Exempel 11. 100 g styren, 0,092 g divinylbensen och 0,250 g bensoylperoxid sattes till en magnesiumsulfatlosning och upphettades 16 timmar. Efter filtering, tvattning och torkning erbolls 97,5 g av ett i bensen svallbart harts, som kunde reproduceras genom upprepning av forfarandet Sulfonering av sampolymeren pa kant satt ger ett i vatten svallbart material.

Exempel 12. En blandning av 165 g 2-mety1-5- vinylpyridin, 0,46 g divinylbenseh och 0,3 g azo-bis-isobutyrnitril sattes till en mdttad lOsning av magnesiumsulfat i vatten, varvid erhdlls 155 g harts med ringa grad av bryggbildning, vilket harts i hog grad av svallbarhet i utspadd vattenhaltig klorvatesyra. Hartset kan latt reproduceras genom upprepning av ovannamnda fOrfarande.

Exempel 13. En blandning av 100 g N-vinylpyrrolidon, 1,0 g divinylbensen och 0,3 g azo-bisisobutyrnitril sattes till en losning av magnesiumsulfat i vatten och upphettades, varvid erholls 81 g i vatten svallbart harts med ringa grad ay bryggbildning, vilket harts latt ken reproduceras genom upprepning av ovannamnda forfarande.

Exempel 14_ En hlandning av 30,0 g N-vinylfta- 0,27 g divinylbensen och 0,3 g bensoylperoxid sasom katalysator i mattad lOsning av magnesiumsulfat i vatten upphettades 38 minuter till 92° C. Pa detta Ott erhdlls 29,5 g harts, som är svallbart i en blandning av fenol och N,N-di.metylformamid (4: 1) i en utstrackning av 8 ml per g.

Exempel 15. En blandning av 100 g N,N-dimetylakrylamid och 0,92 g divinylbensen jamte 1,0 g bensoylperoxid sasom katalysator i mattad vattenlosning av magnesiumsulf at upphettades 28 minuter till 90° C. PA detta sat erholls 96,6 g harts, som är svallbart i destillerat vatten i en utstrackning av 32 ml per g.

Exempel 16. En blandning av 20 g akrylamid, 5 g akrylsyra och 0,170 g divinylbensen samt 0,250 g bensoylperoxid sasom katalysator i vattenhaltig md.ttad magnesiumsulfatlosning upphettades 6 minuter till 93° C. PA detta salt erholls 17,85 g harts med ringa grad av bryggbildning, vilket harts är svallbart i destillerat vatten i en utstrackning ay- 310 ml per g.

Exempel 17. En blandning av 100 g metakrylsyra, 9,0 g styren och 0,92 g divinylbensen samt 0,3 g azo-bis-isobutyrnitril sasom katalysator i en mattad lOsning av magnesiumsulf at i vatten upphettades 16 minuter till 93,5° C. Pa detta satt erh011s 90,9 g av ett harts med ringa grad av bryggbildning, vilket harts är svallbart i destillerat vatten i en utstrackning av 44,0 ml per g. 4— — - Exempel 18. En blandning av 50 g akrylsyra, 50 g styren, 0,92 g divinylbensen och 0,3 g ambis-isobutyrnitril sasom katalysator i en losning av magnesiumsulfat i vatten upphettades 40 mimiter till 94° C. Pa detta satt erholls 89 g harts med ringa grad av bryggbildning, vilket harts i destillerat vatten uppvisade en svallningsvolym av 60 ml per g.

Exempel 19. En blandning av 40 g metylendietylmalonat, 40 g dietylfumarat och 1,84 g divinylbensen jamte 0,6 g azo-bis-isobutyrnitril sasom katalysator i en mattad losning av magnesiumsulfat upphettades 8 minuter till 93° C. Pa detta salt erholls 23,5 g harts med ringa grad av bryggbildning, vilket harts uppvisade en svallning av 11 ml per g i tetrahydrofuran.

Exempel 20. En blandning av 40 g metylenxlietylmalonat, 60 g etylakrylat och 1,84 g divinylbensen jamte 0,3 g azo-bis-isobutyrnitril sasom katalysator i mattad losning av magnesiumsulfat vatten upphettades 13 minuter till 93° C. Pa detta satt erh011s 77,0 g harts med ringa grad av bryggbildning, vilket harts är svallbart i en utstrackning av 15 ml per g i tetrahydrofuran. Detta harts kan lätt reproduceras genom upprepning av ovan angivna fOrfarande.

Exempel 21. En blandning av 31,5 g 2-vinylpyridin och 0,200 g divinylbensen jamte 0,06 g azo-bis-isobutyrnitril sasom initieringsmedel i en mattad kisning av magnesiumsulfat i vatten upphettades 40 minuter till 92° C. 28 g harts erholls, vilket harts är svallbart i vattenhaltiga syror.

Exempel 22. En blandning av 150 g styren och A200 g divinylbensen jamte 0,030 g bensoylperoxid sasom katalysator i matted vattenlosning av kalciumklorid upphettades 20 timmar till 110° C. 149 g harts med ringa grad av bryggbildEing samt svallbart i bensen erholls, varav 83 % war fritt Iran kedjepolymerer.

Exempel 23. En blandning av 150 g styren, -0,200 g divinylbensen och 0,130 g tetrafenylsuccindinitril sasom katalysator i en mattad vattenlosning av kalciumklorid upphettades 19 timmar ti11115° C. 150 g harts, svallbart i en utstrackning av 50 ml per g i bensen, erholls, varav 74 % var fritt Iran kedjepolymerer.

Exempel 24. En blandning av 150 g styren, 0,300 g triisopropenylbensen och 0,040 g bensoylperoxid sasom katalysator i en mattad vattenlosning av kalciumklorid upphettades 20 timmar till 113° C. 150 g harts erholls, vilket var svallhart i bensen i en utstrackning av 40 ml per g.

Exempel 25. En blandning av 100 g akrylsyra, 1,0 g 4,6-dihydroxi-4,6-dimety1-1,8-nonadien och 0,300 g azo-bis-isobutyrnitril sisom katalysator i en mattad vattenlosning av magnesiumsulfat upphettades 15 minuter till 84° C. 88 g svallbart harts erholls, vilket var fritt Iran kedjepolymerer.

Exempel 26. En blandning av 100 g akrylsyra och 1,15 g 2,4,6,8-tetramety1-4,6-dihydroxi-1,8- nonadien jamte 0,300 g azo-bis-isobutyrnitril sasom katalysator i mattad magnesiumsulfat-losming i vatten upphettades i 5 minuter till 92° C. 7g svallbart harts erholls.

Exempel 27. En blandning av 100 g akrylsyra, 0,60 g 1,1,3,3-tetraally1-1,3-dihydroxipropan och 0,300 g azo-bis-isobutyrnitril sasom katalysator i mattad lOsning av magnesiumsulfat i vatten upphettades 5 minuter till 87° C. 82,5 g svallbart harts erholls, vilket var fritt fran kedjepolymerer.

Exempel 28. En blandning av 845 g styren och -1,25 g divinylbensen jamte 0,76 g tetrafenylsuccindinitril sasom katalysator upphettades i en vattenlosning av kalciumklorid under ett tryck av 1 kgIcma kvavegas vid 130° C under 20 timmar. 842 g harts med ringa grad av bryggbildning erh011s, vilket harts var svallbart i bensen i en utstrackning av 45 ml per g. Halten kedjepolymerer i hartset var 26 %.

Exempel 29. En blandning av 150 g styren och 0,300 g p-diisopropenylbensen jamte 0,030 g bensoylperoxid sasom katalysator upphettades i en mattad kalciumkloridlosning i vatten 22 timmar till 117° C. 150 g harts erholls, svallbart i en utstrackning av 26 ml per g och innehallande 3 % kedjepolymerer.

Exempel 30. En blandning av 150 g styren och 0,150 g p-diisopropenylbensen jamte 0,0g bensoylperoxid sasom katalysator upphettades i en mattad vattenlosning av kalciumklorid i 23 timmar till 119° C. 150 g harts erhalls, vilket harts var svallbart i bensen till 47 ml per g. Detta harts inneholl 11,8 % kedjepolymerer.

Exempel 31. En blandning av 150 g styren och 0,150 g p-diisopropenylbensen jamte 0,135 g tetrafenylsuccindinitril sasom katalysator upphettades i en vattenlosning av kalciumklorid i 20 timmar till 117° C. 150 g harts erholls, vilket harts var svallbart i bensen i en utstrackning av 26 ml per g. Halten kedjepolymerer i detta harts var 9,5 %.

Exempel 32. En blandning av 150 g styren och 0,150 g p,p'-diisopropenyldifenyl jamte 0,135 g tetrafenylsuccindinitril sasom katalysator upphettades i en kalciumkloridlosning i vatten innehallande 0,220 g partiellt hydrolyserat polyvinylacetat sasom suspensionsmedel i 21 timmar till 117° C. 142 g harts erholls, vilket harts var svallhart i bensen i en utstrackning av 59 ml per g. Halten kedjepolymerer i detta harts var 36,3 %.

Exempel 33. En blandning av 150 g styren och 0,250 g p,p'-diisopropenyldifenyl jamte 0,135 g tetrafenylsuccindinitril sasom katalysator upphettades i en matted vattenlosning av kalciumklorid, innehallande 0,220 g partiellt hydrolyserat polyvinylacetat sasom suspensionsmedel ti11112°C under 18 timmar. 150 g harts erholls, vilket harts var svallbart i en utstrackning av 45 ml per g. Detta harts inneholl 20,5 % kedjepolymerer.

Exempel 34. En blandning av 100 g akrylsyra och 0,50 g p-diisopropenylbensen jamte 0,30 g azo-bis-isobutyrnitril upphettades i en vattenlOsning av magnesiumsulf at till 92° C under 5 minuter. 72 g kedjepolymerfritt harts erholls.

Exempel 35. En blandning av 150 g styren och 0,300 g p,p'-diisopropenyldifenyl jamte 0,135 g tetrafenylsuccindinitril sasom initieringsmedel upphettades i en vattenlosning av kalciumklorid — — innehallande 0,220 g partiellt hydrolyserat polyvinylacetat sasom suspensionsmedel i 24 timmar till 115° C. 149 g harts erholls, vilket harts var svallbart i bensen i en utstrackning av 21 ml per g. Halten kedjepolymerer i denna sats var 4,3 %. Bromtitrering visade en kvarvarande omattnad av 2,0 % (omattnad hos monomeren: 100 %).

Exempel 36. En blandning av 100 g akrylamid och 1,00 g p-dlisopropenylbensen med anvandning av 0,300 g azo-bis-isobutyrnitril sasom initieringsmedel upphettades i en vattenlosning av sekundart natriumfosfat under 5 minuter till 91° C. 65 g harts erhdlls, vilket harts var svallbart i vatten i en utstrackning av 130 ml per g.

Exempel 37. En blandning av 200 g 2-vinylpyridin och 2,0 g p-diisopropenylbensen jamte 0,60 g azo-bis-isobutyrnitril sasom initieringsmedel upphettades i en vattenlosning av sekundart natriumfosfat under 30 minuter till 91° C. 170 g harts erh011s, vilket harts var svallbart i 0,1 N klorvatesyra i en utstrackning av 46 ml per g.

Exempel 38. En blandning av 200 g 2-vinylpyridin och 3,0 g p, p'-diisopropenyldifenyl jamte 0,60 g azo-bis-isobutyrnitril sasom initieringsmedel upphettades i en vattenlosning av sekundart natriumfosfat under 15 minuter till 92° C. 171 g harts erholls, vilket harts var svallbart i 0,1 N klorvatesyra i en utstrackning av 48 ml per g.

Exempel 39. En blandning av 100 g N-vinylftalimid, 2,0 g p, p'-diisopropenyldifenyl och 1,0 g bensoylperoxid sasom initieringsmedel upphettades i en vattenlosning av magnesiumsulfat under 65 minuter till 92° C. 75 g harts erh011s, vilket harts var svallbart i en utstrackning av 8 ml per g i en blandning av fenol och dimetylformamid (80 : 20).

I vart och ett av ovanstaende exempel avskilj des hartset genom filtrering och torkades darefter for beredning av ett i huvudsak likformigt harts betraffande storlek och svallningsegenskaper. Vid upprepande av det forfarande, som an-gives i vart och ett av exemplen, visar det sig att man far ett harts, med i huvudsak samma svallningsegenskaper och samma halt av kedjepolymerer. Dessutom mojliggor forfarandet enligt uppfinningen en bestamd reglering av polymerisationshastigheten liksom liven graden av sampolymerisation.

De angivna svallbara hartsen aro anvandbara sa.som lakemedel eller sasom mellanprodukter vid framstallning av mera komplexa molekyler.

Olika forandringar kunna vidtagas i forfarandet och foreningarna enligt uppfinningen, utan att darfor uppfinningstanken frangas.

Claims

Patentansprak:

1. Satt att framstalla ett svallbart harts, som utgores av en sampolymer med tvarbryggor, varvid man i narvaro av en polymerisationskatalysator sampolymeriserar a) ett monomert material, som innehaller en dubbelbindning och kan underga bade homo- och sampolymerisation, med b) c:a 0,01-2,0 % av en monomer, raknat pa komponenternas a) och b) sammanlagda vikt, vilken monomer b) är en med komponenten a) sampolymeriserbar bryggbildare och innehaller minst tvâ dubbelbindningar, kannetecknat darav, att sampolymerisationen genomfores i narvaro av ett vattenhaltigt reaktionsmedium, som är atminstone 1/2 molart med avseende pa ett losligt salt, innehallande en tvavard, lake redoxsystem bildande j on, som utgOres av en j ordalkalimetallj on av en sulfat- eller sek.fosfatj on.

2. Satt enligt patentanspraket 1, kannetecknat darav, att reaktionsmediet, i vilket sampolymerisationen genomfores, innehaller en magnesiumj on.

3. Satt enligt patentanspraken 1 och 2, kannetecknat darav, att sampolymerisationen genomf Ores i en vattenhaltig magnesiumsulfatlosning.

4. Sat enligt nagot av patentanspraken 1-3, kannetecknat darav, att man i det vattenhaltiga reaktionsmediet sampolymeriserar akrylsyra med divinylbensen.

5. Satt enligt patentanspraket 4, kannetecknat darav, att 100 viktdelar akrylsyra sampolymeriseras med 1,2 viktdelar divinylbensen. Anforda publikationer: Patentskrifter iron Sverige 145 120; Tyskland 854851.