SE1550467A1 - Pekdon baserat på invändig sensor - Google Patents

Abstract

23 SAMMANDRAG Ett pekdon (10; 110; 200; 210; 220; 400) har ett rullaggregat som innefattar ett centralt holje (12; 112; 412) i form av ett ihàligt rdr, varvid det rorformiga centrala holjet har en oppning (42) i ett begransat omrade av ytan pa det rorformiga centrala holjet. Rullaggregat innefattar aven en hylsa (14; 114; 414) som är lagrad med bussningar (18a, 18b) och är inpassad over en del av det centrala hdljet. Bussningarna mojliggor for hylsan att vridas kring kring namnda del av det rorformiga centrala holjet samt att skjutas langs en vasentligen horisontell axel hos namnda del av det rorformiga centrala hdljet. Vidare har rullaggregatet ett kretskort (416) som är inneslutet i det rorformiga centrala holjet, och en sensor (40; 140; 430) som är arrangerad pa kretskort inom det centrala holjet. Sensorn är placerad i narheten av och inriktad med namnda Oppning, och hylsan är placerad sâ att den omger sensorn. Sensorn har darmed formaga att detektera vridforflyttning av hylsan relativt det rorformiga centrala holjet, samt aven axiell forflyttning av hylsan relativt det rorformiga centrala holjet. Slutligen har rullaggregatet en krets i forbindelse med sensorn (40; 140; 430). Kretsen har formaga att sanda data till en dator avseende forflyttningen av hylsan (14; 114; 414). Pekdonet har organ (24; 150a, 150b; 202a, 202b; 212a, 212b; 214a, 214b; 222a, 222b; 426, 444, 448, 458) fOr att bara upp rullaggregatet vid andarna pa det centrala holjet, varvid namnda organ medger nedatriktad forflyttning av rullaggregatet nar en anvandare trycker neat pa rullaggregatet for att initiera en klickoperation. Pekdonet har ocksâ atminstone en plock- eller narhetsbrytare ("pick or proximity switch") (30a; 158; 224a, 224b; 440) for att detektera den nedatriktade forflyttningen av rullaggregatet.

Description

1 Pekdon baserat pi invandig sensor KORSHANVISNING TILL RELATERADE ANSOKNINGAR Foreliggande uppfinning begar prioritet fran den provisoriska US-patentansokningen med nummer 61/267 616, inlamnad den 8 december 2009, vilken i sin helhet inforlivas hari genom hanvisning. Foreliggande patentansokan är avdelad fran den svenska patentansokningen med nummer 1051293-7, inlamnad den 8 december 2010.

BAKGRUND Inom datortekniken fungerar ett pekdon genom att detektera tvadimensionell rorelse relativt dess stOdyta. Pekdonet uppvisar ibland andra element, sasom "hjul", vilka gar det mojligt for anvandaren att utfora diverse systemberoende &Order, eller extra knappar eller finesser som kan tillfora mer styrning eller dimensionsmassig inmatning. Pekdonets rorelse Oversatts vanligen till rorelse hos en pekare pa en display, vilket medger finreglering av ett grafiskt anvandargranssnitt (GUI, "Graphical User Interface"). Dessa pekdon utnyttjar vanligen en "peka och klicka"-sekvens med forflytt- ning av markoren till den Onskade positionen och nedtryckning av en knapp for att valja en handelse.

Det finns flera olika typer av pekdon, sasom en mus, trackball, joystick, touchpad och liknande. En mus är ett pekdon som fungerar genom att detektera tvadimensionell rorelse relativt dess stodyta. En mus bestar fysiskt av ett foremal som halls under en av anvandarens händer, med en eller flera knappar. En mus kan ibland uppvisa andra element, sasom "hjul", vilka gör det mOjligt for anvandaren att utfora diverse systemberoende &Order, eller extra knappar eller finesser som kan tillfora mer styrning eller dimensionsmassig inmatning.

En trackball är ett pekdon bestaende av en boll som bars av en hallare inne- hallande sensorer for att detektera en rotation hos bollen kring tva axlar — som en upp- och nedvand mus med en frilagd utskjutande boll. Anvandaren rullar bollen med tummen, fingrarna eller handflatan for att forflytta en markOr. StOrre trackballenheter är vanliga pa grafiska arbetsstationer for enkel precision.

En joystick är en inmatningsenhet bestaende av en stay som är ledad pa en bas och rapporterar sin vinkel eller riktning till enheten som den styr. Joystickenheter 2 anvands ofta for att styra videospel samt har vanligen en eller flera tryckknappar, vilkas tillstand ocksa kan lasas av datom.

En touchpad är ett pekdon bestaende av en specialiserad yta som kan Oversatta rorelsen och positionen hos en anvandares fingrar till en relativ position pa skarmen.

Touchpadenheter är vanligt forekommande pa barbara datorer och anvands ocksâ som ersattning for en datormus, dar skrivbordsytan är begransad. Touchpadenheter kan ocksâ aterfinnas pa personliga digitala assistenter (PDA-enheter) och vissa barbara mediaspelare, sasom iPod0 som am/ander ett klickhjul.

SAMMANFATTNING Konventionella mekanismer som de som beskrivits ovan lider av diverse brister. En sklan brist är att konventionella pekdon kraver ett fOrutbestamt skrivbordsutrymme. En vidare brist med konventionella pekdon är att anvandarens hander maste avlagsnas fran tangentbordet for att anvanda pekdonet. Dessutom har skador registrerats pa grund av att man maste stracka sig ett opraktiskt avstand for att nâ musen eller placera musen pa en felaktig hajd for ergonomisk anvandning.

Utforingsformer av uppfinningen overvinner i betydande grad Adana brister och tillhandahafter mekanismer och tekniker som ger ett pekdon, vilket kan styras medan handerna blir kvar pa tangentbordet. Pekdonet minimerar dessutom belastningen pa handled och axel, samtidigt som den ger snabba och noggranna positioneringsfunktioner.

I en viss utforingsform inbegriper ett pekdon ett centralt holje och en hylsa som är arrangerad sâ att den omger en del av det centrala holjet, dar hylsan kan vridas kring namnda del av det centrala holjet och dar hylsan är skjutbar langs en vasentligen hori- sontell axel kring namnda del av det centrala holjet. Pekdonet inbegriper vidare en i det centrala holjet arrangerad sensor, varvid hylsan är placerad sâ att den omger sensom, och dar sensom har formaga att detektera forflyttning av hylsan relativt det centrala holjet. Pekdonet inbegriper vidare en krets som är i forbindelse med sensom, varvid kretsen har formaga att sanda data till en dator avseende forflyttningen av hylsan.

Lagg marke till att var och en av de olika sardrag, tekniker, arrangemang osv. som diskuteras i denna redogorelse kan utforas oberoende eller i kombination.

Foreliggande uppfinning kan foljaktligen utforas och betraktas pa manga olika satt. Det skall ocksâ noteras att detta sammanfattningsavsnitt inte anger varje utforingsform och/eller stegvist tilltagande ny aspekt hos foreliggande redogorelse eller i ansprak tagna uppfinning. Denna sammanfattning ger istallet enbart en preliminar 3 diskussion om olika utforingsformer och motsvarande nyhetspunkter jamfort med konventionella tekniker For vidare detaljer, element och/eller mojliga perspektiv (permutationer) av uppfinningen hanvisas lasaren till avsnittet som heter Detaljerad beskrivning och motsvarande figurer hos foreliggande redogorelse, enligt vad som vidare diskuteras nedan.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA Det foregaende kommer att framga av fciljande mera ingaende beskrivning av foredragna utforingsformer av uppfinningen, sasom de illustreras av de medfoljande ritningarna, pa vilka likartade hanvisningsbeteckningar avser samma delar genom- gaende i de olika vyerna. Ritningarna är inte nodvandigtvis skalenliga, utan istallet ligger tyngdpunkten pa att illustrera principerna fOr uppfinningen.

Figur 1 innefattar en schematisk teckning av ett pekdon med invandig sensor i enlighet med utforingsformer av uppfinningen; Figur 2 innefattar en vy med transparent Mlle av en del av pekdonet med invandig sensor enligt figur 1; Figur 3 innefattar en schematisk teckning av en hallare och ett rullaggregat hos pekdonet med invandig sensor enligt figur 1; Figur 4 innefattar en schematisk teckning av rullaggregatet hos pekdonet med invandig sensor enligt figur 1; Figur 5 är en tvarsnittsvy av rullaggregatet, visande den invandiga sensom; Figur 6 är en tvarsnittsvy som visar en anddel av rullaggregatet och hallaren; Figur 7 innefattar en schematisk teckning av ett annat pekdon i enlighet med utforingsformer av uppfinningen; Figur 8 innefattar en schematisk teckning av en hylsa hos pekdonet i enlighet med utforingsformer av uppfinningen; Figur 9 innefattar en schematisk teckning av det centrala holjet i enlighet med utforingsformer av uppfinningen; Figur 10 innefattar en schematisk teckning av pekdonet, inbegripande en bas i 30 enlighet med utforingsformer av uppfinningen; Figur 11 innefattar en schematisk teckning av en genomskuren vy av en sektion av centralt hOlje, visande vissa in-terna mekanismer hos detsamma i enlighet med utforingsformer av uppfinningen; 4 Figur 12 innefattar en schematisk teckning av en genomskuren vy av det centrala holjet, visande vissa interna mekanismer hos detsamma i enlighet med utffiringsformer av uppfinningen; Figur 13 innefattar en schematisk teckning av en sprangskiss av pekdonet i 5 enlighet med utforingsformer av uppfinningen; samt Figur 14a innefattar en schematisk teckning av ett pekdon med invandig sensor, inbegripande ett par bojelement i enlighet med utforingsformer av uppfinningen; Figur 14b innefattar en schematisk teckning av ett bojelement i pekdonet med invandig sensor i enlighet med utforingsformer av uppfinningen; Figur 14c innefattar en tvarsnittsvy av bojelementet enligt figur 14b; Figur 15a innefattar en schematisk teckning av en utforingsform av ett pekdon innehafiande ett par bladfiddrar; Figur 15b innefattar en sidovy av pekdonet som innehaller ett par bladfiddrar enligt figur 15a; Figur 16a innefattar en schematisk teckning av en utforingsform av ett pekdon som innehaller ett par solenoider; Figur 16b innefattar en sidovy av pekdonet som innehaller ett par solenoider enligt figur 16a; Figur 16c innefattar en sidovy i tvarsnitt av pekdonet som innehaller ett par solenoider enligt figur 16a; Figur 16d innefattar en vy av pekdonet som innehaller ett par solenoider enligt figur 16a, inbegripande en kapa, Figur 17a innefattar en vy av pekdonet som innehaller ett par bladfjadrar och brytare; Figur 17b innefattar en sidovy av pekdonet som innehaller ett par bladfiddrar och brytare enligt figur 17a; Figur 18a innefattar en vy av en forsta utforingsform av en tangentbordsbricka med ett integrerat pekdon; Figur 18b innefattar en vy av en andra utforingsform av en tangentbordsbricka 30 med ett integrerat pekdon; Figur 19a innefattar en vy av en forsta utforingsform av en tangentbordsbricka med ett integrerat pekdon och ett aggregat for handledsstod; Figur 19b innefattar en vy av en andra utforingsform av en tangentbordsbricka med ett integrerat pekdon och aggregat for handledsstod; Figur 20a innefattar en tvarsnittsvy av en annan utforingsform av ett pekdon baserat pa invandig sensor; Figur 20b innefattar en tvarsnittsvy av en vansterdel av pekdonet enligt figur 20a som är baserat pa invandig sensor; Figur 20c innefattar en tvarsnittsvy av en mittdel av pekdonet enligt figur 20a som är baserat pa invandig sensor; Figur 20d innefattar en tvarsnittsvy av en hogerdel av pekdonet enligt figur 20a som är baserat pa invandig sensor; Figur 21 innefattar en isometrisk vy av pekdonet med invandig sensor enligt figur 20a; Figur 22a innefattar en tvarsnittsvy av ett tangentbordplattformsaggregat uppvisande tangentbordplattformshOj are i ett stangt lage; Figur 22b innefattar en tvarsnittsvy av ett tangentbordplattformsaggregat uppvisande tangentbordplattformshoj are i ett oppet lage; Figur 23a innefattar en isometrisk vy av en tangentbordplattformshojare i ett stangt lage; Figur 23b innefattar en isometrisk vy av en tangentbordplattformshojare i ett Oppet lage; Figur 23c innefattar en isometrisk bottenvy av tangentbordplattformshojaren enligt figur 23a; Figur 23d innefattar en isometrisk bottenvy av tangentbordplattformshojaren med en forsta ande i ett stangt lage och en andra ande i ett oppet lage; Figur 23e innefattar en isometrisk bottenvy av tangentbordplattformshojaren med en forsta ande i ett Oppet lage och en andra ande i ett oppet och utstrackt laget; Figur 24a innefattar en sidovy av en tangentbordplattform med framre och bakre tangentbordplattformshoj are i ett stangt lage; Figur 24b innefattar en sidovy av en tangentbordplattform med framre tangent- bordplattformshojare i ett stangt lage och bakre tangentbordhojare i ett oppet lage; Figur 24c innefattar en sidovy av en tangentbordplattform med framre tangent-30 bordplattformshojare i ett stangt lage och bakre tangentbordhojare i ett oppet och utstrackt lage; Figur 24d innefattar en sidovy av en tangentbordplattform med frame tangentbordplattformshojare i ett oppet läge och bakre tangentbordhojare i ett stangt lage; 6 Figur 24e innefattar en sidovy av en tangentbordplattform med framre tangentbordplattformshojare i ett oppet lage och bakre tangentbordhojare i ett oppet laget; samt Figur 24f innefattar en sidovy av en tangentbordplattform med framre tangentbordplattformhojare i ett oppet lage och bakre tangentbordhojare i ett oppet och utstraekt lage.

DETALJERAD BESKRIVNING Med hanvisning till figur 1 visas en forsta utforingsform av ett pekdon 10. Pekdonet 10 inbegriper ett centralt holje 12. Det centrala holjet 12 innehaller ytterligare delar, som diskuteras i detalj nedan. Pekdonet 10 inbegriper ocksâ en hylsa 14 som är inpassad over en del av det centrala hOljet 12. Hylsan 14 är vridbar kring en del av det centrala hOljet, och är ocksâ skjutbar langs en langd av det centrala hOljet 12. Hylsan 14 bars upp av bussningar 18a och 18b. Hylsan 14a inbegriper ett grepp 16. Det centrala holjet 12, hylsan 14, bussningarna 18a och 18b samt greppet 16 innefattar ett rullaggre- gat, som beskrivs i detalj nedan. Vidare visas delar 26a och 26b hos ett hus som uppbar rullaggregatet. Ett handledsstod 28 visas ocksa..

Figur 2 ger en vy med transparent holje av rullaggregatet och hOljet. Brytare 30a, 30b och 30c visas. Har visas brytarna som snabbstallare, men andra typer av brytare (exempelvis narhetsbrytare) skulle ocksâ kunna anvandas. Brytaren 30a anvands for att detektera nedatforflyttning av rullaggregatet och hallaren, nar en anvandare trycker neat pa rullaggregatet for att initiera en Itgard eller handelse som betecknas som "musklick". Som beskrivs nedan är hallaren och rullaggregatet rorliga med avseende pa basen. Brytaren 30a kan ocksâ betecknas som en plockbrytare ("pick switch"). Den klickatgard som detekteras av plockbrytaren ("pick switch") 30a kan, exempelvis, anvandas for att utfora en dra- och slapp-atgard med pekdonet i det grafiska anvandargranssnittet (GUI) hos en dator.

Brytama 30b och 30c är gransbrytare (ocksa kanda som andlagesbrytare) och anvands for att detektera nar hylsan 14 har natt slutet pa sin mojliga horisontella rorelse langs det centrala holjet 12 i antingen en vansterriktning (brytare 30b) eller en hoger- riktning (brytare 30c).

Med hanvisning till figur 3 visas hallaren och rullaggregatet. Hallaren 24 inbegriper andstycken 22a och 22b. Andstycket 22a inbegriper en svangtapp 32a, och andstycket 22b inbegriper en svangtapp 32b. Svangtappama ar inpassade i hal i basen och medger forflyttning av hallaren och rullaggregatet med avseende pa basen. 7 Figur 4 visar rullaggregatet. Rullaggregatet inbegriper ett centralt holje 12. Det centrala holjet 12 innehaller ytterligare delar, som diskuteras i detalj nedan. Vidare visas en hylsa 14 som är inpassad over en del av det centrala hOljet 12. Hylsan 14 är vridbar kring en del av det centrala hOljet, och är ocksa skjutbar tangs en langd av det centrala holjet 12. Hylsan 14 är lagrad pa det centrala hOljet 12 genom bussningar 18a och 18b, vilka medger hylsans vrid- och skjutfOrflyttning med avseende pa det centrala hOljet. Medan det centrala hOljet 12 visas som vasentligen rorformigt pa ritningarna, kan det centrala holjet aven inbegripa former som har ett vasentligen cirkulart tvarsnitt; ett tvarsnitt som har atminstone en platt yta och atminstone en krokt yta, och ett tvarsnitt som har atminstone tre rundade horn.

Med hanvisning till figur 5 visas en tvarsnittsvy av en sektion av rullaggregatet. En sensor 40 är placerad inom det centrala hOljet 12. Sensorn 40 visas som en lasersensor, aven om andra typer av sensorer, inbegripande men ej begransat till en optisk sensor eller en "rollerball" ocksâ skulle kunna anvandas. Vidare visas en oppning 42 i det centrala hOljet 12, genom vilken sensorn 40 kan detektera forflyttning av hylsan 14 med avseende pa det centrala holjet. Sensorn 40 är darfor inriktad med oppningen 42. Styrorgan, exempelvis i form av atminstone en elektronisk krets, är anordnat for att vara i forbindelse med sensorn 40 och har fOrmaga att sanda data avseende den detekterade forflyttningen av hylsan 14 till en dator. De data som sands kan fungera som rnarkorstyrsignaler for anvandning i ett grafiskt anvandargranssnitt (GUI) hos datorn. Dessa data kan sandas Over ett lampligt tradbundet (exempelvis seriellt, sasom USB) eller tradlost (exempelvis Bluetooth) granssnitt till datorn. Styrorganet är med fordel arrangerat inom det centrala hOljet 12. I vissa utforingsformer kan styrorganet innefatta en fOrsta krets som är ansluten till sensorn 40 och är arrangerad inom det centrala hOljet 12, och en andra krets som är arrangerad utanfor det centrala hOljet 12. I en sadan utforingsform kan den forsta kretsen ha till uppgift att ta emot och tolka den detekterade hylsforflyttningen fran sensom 40 samt att Overfora dessa data till den andra kretsen. Den andra kretsen kan ha till uppgift att sanda forflyttningsdata till datorn. Utover data avseende hylsforflyttning, detekterade av sensorn 40, kan styrorganet aven sanda Over andra data som detekterats i pekdonet 10, sasom exempelvis data avseende en klick- atgard som detekterats av den tidigare namnda plockbrytaren ("pick switch") 30a.

Med hanvisning till figur 6 visas en tvarsnittsvy av ett andparti av rullaggregatet. En gransbrytare 50 är visad monterad inom det centrala hOljet 12 och buren av en brytarhallare 58. Brytaren 50 är monterad pa ett kretskort 52. Brytaren 50 är i detta exempel en mekanisk brytare och inbegriper en pistong 54. Pistongen 54 är i mekanisk 8 forbindelse med en stotfangare 56. I anvandning, ndr hylsan strdcker sig i narheten av anden pa det centrala holjet, kommer hylsan att komma i ingrepp med stotfangaren 56, vilket kommer att driva pistongen 54 in i brytaren 50.

I en viss utforingsform kan ett lage intrada som hdr betecknas som "effekt- skrollning". Ndr hylsan är vid eller nara slutet pa sin rorelsebana pa ena eller andra sidan av det centrala holjet, intrads ett effektskrollningslage, ddr hylsan kan anvandas som ett skrollhjul for att snabbt skrolla igenom ett dokument. Genom att flytta hylsan bort fran anden pa det centrala holjet sker uttrdde ur effektskrollningslaget.

Med hanvisning till figur 7 visas en annan utforingsform av ett pekdon 110.

Pekdonet 110 inbegriper ett centralt holje 112, vilket innefattar tva stycken 112a och 112b som är borttagbart fasta vid varandra. Det centrala holjet 112 innehaller ytterligare delar, som diskuteras i detalj nedan. Pekdonet 110 inbegriper ocksa en hylsa 114 som är inpassad Over en del av det centrala holjet 112. Hylsan 114 är vridbar kring en del av det centrala holjet, och är ocksa skjutbar langs en langd av det centrala holjet 112. Pekdonet 110 kommunicerar med en dator eller liknande anordning genom en kabel 116.

Figur 8 visar en hylsa 114. I en utforingsform är hylsan 114 flexibel och är gjord av plast, tyg, papper, gummi eller liknande material, dar hylsan overensstammer med formen pa det centrala hOljet da den installeras att omge en del av hOljet. I en annan viss utforingsform är hylsan gjord av ett hart material. Hylsan kan vara forsedd med tecken som tryckts pa densamma, och hylsan kan vara ersattningsbar for en anvandare, varvid anvandaren ersatter en hylsa med en annan hylsa.

Med hanvisning till figur 9 visas ett centralt holje 112. I denna utforingsform utgors det centrala holjet 112 av tva stycken, ett toppstycke 112a och ett bottenstycke 112b, vilka är borttagbart fasta vid varandra. Det centrala hOljet 112 innehaller sensom 140, som har formaga att detektera forflyttning av hylsan med avseende pa det centrala hOljet 112. Det centrala holjet inbegriper aven kretsen for att kommunicera data fran sensom till datom.

Med hanvisning till figur 10 visas pekdonet 110 sasom inbegripande en bas, vilken utgors av tva. delar 120a och 120b. Basen bar upp det centrala hOljet 112, sa. att hylsan 114 kan rOra sig kring det centrala hOljet.

Figur 11-13 visar vissa av de invandiga komponentema i det centrala hOljet 112. Invandiga komponenter som inte visas i dessa vyer inbegriper en sensor, en krets samt atminstone en brytare. Med hanvisning till figur 11 visas en sektion av det centrala hOljet genomskuren. Hylsan 114 omger den ovre delen av det centrala hOljet 112a och den undre delen av det centrala hOljet 112b. Vidare visas fjddrar 122a och 122b. 9 Fjadrama 122a och 122b forspanner den ovre delen av det centrala holjet 112a bort frail den undre delen av det centrala holjet 112b, vilket leder till ett mellanrum 130 mellan de tva delarna av det centrala hOljet 112. En skruv 124a hailer samman de tva delarna av det centrala holjet. Mellanrummet 130 medger att toppdelen kan tryckas ned och kan aktivera en brytare (ej visad).

Med hanvisning till figur 12 visas det centralahOljet i genomskuren form. Hylsan 114 omger en sektion av den ovre delen av det centrala holjet 112a och den undre delen av det centrala holjet 112b. Vidare visas fjadrar 122a och 122b. Fjadrarna 122a och 122b fOrspanner den ovre delen av det centrala holjet 112a bort fran den undre delen av det centrala holjet 112b, vilket leder till ett mellanrum 130 mellan de tva delarna av det centrala holjet 112. Skruvar 124a, 124b och 124c hailer samman de tva delarna av det centrala holjet. Mellanrummet 130 Or det mojligt for toppdelen att tryckas ned och aktivera en brytare (ej visad).

I en viss utforingsform är en brytare arrangerad i narheten av skruven 124b och är en annan brytare arrangerad i narheten av skruven 124c. Brytaren i narheten av skruven 124b kan aktiveras nar en anvandare trycker ned anden pA sektionen 112a av det centrala holjet i narheten av brytaren for att emulera handelsen da en anvandare hogerklickar pa. en konventionell musknapp. PA liknande vis kan brytaren i narheten av skruven 124c aktiveras nar en anvandare trycker ned anden pa sektionen 112a av det centrala holjet nara brytaren for att emulera handelsen da en anvandare vansterklickar pa en konventionell musknapp.

Med hanvisning till figur 13 visas en exploderad vy av pekdonet 110. Hylsan 114 omger den ovre delen av det centrala holjet 112a och den undre delen av det centrala hOljet 112b. Vidare visas fjadrar 122a och 122b. Fjadrarna 122a och 122b forspanner den ovre delen av det centrala holjet 112a bort fran den undre delen av det centrala holjet 112b, vilket leder till ett mellanrum mellan de tva delama av det centrala holjet 112. Skruvar 124a, 124b och 124c hailer samman de tva delama av det centrala holjet. Mellanrummet 130 gar det mojligt for toppdelen att tryckas ned och aktivera en brytare (ej visad). Vidare visas basstycken 120a och 120b samt en kabel 116.

Med hanvisning till figurema 14a till 14c visas olika vyer av bojaggregat 150a och 150b. Som visas i figur 14a inbegriper varje ande pa pekdonet med invandig sensor ett respektive bojaggregat. Pekdonet med invandig sensor bars upp av bojaggregaten 150a och 150b. NedAtriktat tryck som appliceras av en anvandare pa pekdonet med invandig sensor leder till att bojaggregaten registrerar ett "primarklick", liknande ett vanstermusklick pa konventionella musenheter. Nedattrycket kan appliceras vid nagon position pa pekdonet med invandig sensor och kommer att registreras.

Med hdnvisning till figurerna 14b och 14c visas en vy av bojaggregatet 150a. I denna utforingsform inbegriper bojaggregatet 150a en bojning 152, som är forankrad vid en (ej visad) bas genom en fastanordning (exempelvis en skruv) 154. Fastanordningen fOrankrar en ande av bOjningen vid basen, medan resten av bojaggregatet 150a bar upp aterstoden av pekdonet med invandig sensor.

Bojningen 152 är gjord av ett deformerbart material och har en "hundbensformad" oppning som strdcker sig genom densamma. Ndr en anvandare applicerar en nedatriktad kraft pa pekdonet med invandig sensor, ger bojningen 152 i bojaggregatet efter, sa att delarna 158 och 160 hos narhetsbrytaren fors narmare varandra. Mr tillrdckligt nedatriktat tryck har applicerats av en anvandare pa pekdonet med invandig sensor, detekterar narhetsbrytaren (antingen ensam eller i kombination med en annan ndrhetsbrytare) fordndringen i position och indikerar att en klickatgard, sasom en primar klickhandelse, har intraffat.

Vidare visas ett kretskort 156 inbegripande en narhetsbrytare, i detta exempel en hall-effektanordning som inbegriper en sensor 158 och en magnet 160. Sensorn avger en signal som är baserad pa hur tiara sensorn 158 är magneten 160. Ju narmare varandra de är, desto stone spanning avger sensorn. Sâ snart en viss troskelspanning nas, faststdlls att ett primdrklick har intraffat. Sensorn kan anvandas for att ge en ljud- aterkoppling (exempelvis ett klickljud) at anvandaren for att indikera att en primarklick&Ord har intraffat. I denna utforingsform adderas utsignalema fran sensorn i narhetsbrytaren 150a och utsignalen fran ndrhetsbrytaren 150b samman, och ndr summan av utsignalerna overstiger ett forbestamt trOskelvarde, har en primarklickatgard intraffat.

Alternativt skulle vatje ndrhetsbrytare kunna anyandas oberoende; for att bestamma ndr en hogerklickatgdrd har intrdffat och ndr en vdnsterklickatgdrd har intrdffat.

Med hdnvisning till figurema 15a-b visas en utforingsform av ett pekdon 200 som innehaller ett par bladfiddrar 202a och 202b. Rullaggregatet, som innefattar det centrala holjet 12, hylsan 14, bussningarna 18a och 18, bars upp av bladfiddrar 202a och 202b, vilka är belagna i narheten av andarna av det centrala holjet 12. Ndr en kraft appliceras av anyandaren i en vasentligen nedatriktad riktning pa rullaggregatet, aybojs bladfiddrarna. Den nedatriktade rorelsen utloser en eller flera brytare som indikerar aft en "klickatgard" är pa gang. Denna klickatgard kan exempelvis komma aft anvandas for att utfora en dra- och slapp-a.tgard med pekdonet. En typisk nedatriktad kraft (vilken ocksâ benamns som "plockkraft") for at astadkomma klickatgarden är i allmanhet 50 till 11 120 gram av kraft, dven om detta kan justeras for att uppna en optimal erfordrad kraft. Som visas i figur 15b any-ands en lob 204 for att utfora justeringen av plockkraft.

Med hdnvisning till flgurerna 16a-d visas en utforingsform av ett pekdon 210 som innehaller ett par solenoider 214a och 214b. Varje solenoid 214a och 214b inbegriper en respektive pistong 218a och 218b, spole 220a och 220b samt pistong- returftdder 222a och 222b. Rullaggregatet, som innefattar det centrala holjet 12, hylsan 14, bussningarna 18a och 18b, bars upp av solenoidema 214a och 214b, vilka är beldgna i ndrheten av dndarna pa det centrala holjet 12 och är i mekanisk forbindelse med bladfjadrarna 212a och 212b. Ndr en kraft appliceras av anyandaren i en vdsentligen ned- kriktad riktning pa rullaggregatet, bojs solenoidpistongeni-pistongerna av, och bladfjddrarna 221a och 22b. Den mdngd kraft som erfordras kan justeras genom bladftdderkraftjustering 224. Den nedatriktade rorelsen utloser en eller flera brytare, vilket indikerar att en klickatgard är pa gang. I figur 16d visas dven en Up 216, som omger delar av hardvaran i pekdonet med invdndig sensor och skyddar delarna fran damm, smuts, fukt och liknande samt ger aven diverse altemativa brytarscheman. Olika kapor och olika brytararrangemang kan ocksa. inga.

Med hdnvisning till figurerna 17a-b visas en utforingsform av ett pekdon 220 med invandig sensor, innehallande ett par bladtjddrar 222a och 222b. Rullaggregatet, som innefattar det centrala holjet 12, hylsan 14, bussningama 18a samt 18, bars upp av bladfjddrarna 202a och 202b, vilka är beldgna i ndrheten av andarna pa det centrala holjet 12. Ndr en kraft appliceras av anyandaren i en vasentligen nedatriktad riktning pa rullaggregatet, bojs bladfjddrarna ay. Den nedatriktade rorelsen utloser en eller flera brytare 224a och 224b (beldgna utanfor rullaggregatet), vilket indikerar att en klick&Ord är pa gang.

Figurema 18a och 18b visar en ytterligare utforingsform, vilken innefattar en tangentbordbricka 302 med ett integrerat sensorpekdon 304. Den i figuren 18a visade utforingsformen fasts Over ett skrivbord eller en stiftlning, medan den i figur 18b visade utforingsformen fasts under ett skrivbord eller en stallning. Ett tangentbord 306 kan vara placerat pa. tangentbordbrickan 302 och invid pekdonet 304. Tangentbordbrickan är i mekanisk forbindelse med ett skrivbord eller en stdllning genom en tangentbordbrickarm 308 som mojliggor att tangentbordbrickan 302 och pekdonet 304 placeras vid en for anvandaren optimal position.

Figurema 19a och 19b visar en ytterligare utforingsform som innefattar en tangentbordbricka 302 med ett pekdon- och handledsstodaggregat 312. Pekdon- och handledsstadaggregatet 312 inbegriper ett pekdon 314 och eft handledsstod 316. Den i 12 figuren 19a visade utforingsformen fasts over ett skrivbord eller en stallning, medan den i figuren 19b visade utforingsformen fasts under ett skrivbord eller en stallning. Ett tangentbord 306 kan vara placerat pa tangentbordbrickan 302 och invid pekdon- och handledsstodaggregatet 312. Tangentbordbrickan är i mekanisk forbindelse med ett skrivbord eller en stallning genom en tangentbordbrickarm 308 som mojliggor att tangentbordbrickan 302 och pekdonet 304 placeras i en fOr anvandaren optimal position.

Med hanvisning till figur 20a visas en forsta utforingsform av ett pekdon 400. Pekdonet 400 inbegriper ett centralt hOlje 412. Det centrala hOljet 412 innealler ytterligare delar, som diskuteras i detalj nedan. Medan det centrala holjet 412 är visat som vasentligen rorformigt pa ritningarna, kan det centrala holjet ocksâ inbegripa former som har ett vasentligen cirkulart tvarsnitt; ett tvarsnitt som har atminstone en platt yta och atminstone en krokt yta; och ett tvarsnitt som har atminstone tre rundade horn.

Pekdonet 400 inbegriper Wen en hylsa 414 som är inpassad over en del av det centrala holjet 412. Hylsan 414 är vridbar kring en del av det centrala holjet, och är ocksa skjutbar Mugs en langd av det centrala holjet 412. Hylsan 414 kan lagras av bussningar 436a och 436b. Hylsan 414 kan Wen inbegripa ett grepp.

Pekdonet 400 med invandig sensor inbegriper i denna utforingsform en sensor 430 som är monterad i ett sensorholje 432 som är fdst pa ett kretskort 416. Sensorn 430 visas som en lasersensor, Wen om andra typer av sensorer, inbegripande men ej begransat till en optisk sensor eller en "rollerball" ocksa skulle kunna anvandas. En kvarallningsfjader 434 hailer kvar kretskortet 416 inom det centrala holjet 412, tillsammans med en fOrsta tapp 424 och en andra tapp 458. Vidare ingar en fOrsta andsensor 418 och en andra andsensor 450. En av anvandaren tillhandahallen neatriktad kraft utloser plockbrytaren ("pick switch") 440. Den mangd kraft som är nadvandig far att utlosa plockbrytaren ("pick switch") 440 är justerbar genom att manovrera en plockjusterare ("pick adjuster") 442 tillsammans med en fOrsta fjader 444 och en andra fjader 446. En kapa 428 omger diverse delar av pekdonet med invandig sensor.

Figur 20b skildrar en tvarsnittsvy av en vansterdel av pekdonet 400a med invandig sensor. Det centrala holjet 412 har en oppning som medger att det centrala holjet vilar pa en svangtapp 426. Nar hylsan 414 pressas neat, vrids hylsan 414 och det centrala holjet 412 kring svangtappen 426 for att emulera handelsen a en anvandare utfor en "primar" klickatgard, liknande ett vansterklick pa en konventionell musknapp. 13 Denna klickatgard kan, exempelvis, anvandas for att utfora en dra- och slapp-atgard med pekdonet. En typisk nedatriktad kraft (vilken aven benamns som en "plockkraft") for att astadkomma klickatgarden är vanligen 50 till 120 gram av kraft, aven om detta kan justeras av en anvandare for att astadkomma en optimal erfordrad kraft.

Det centrala I-inkjet har ett tryckt kretskort 416 som är arrangerat fullstandigt inom detsamma. Mellan kretskortet 416 och det centrala holjet är ett block 402 belaget, vilket halls i mekanisk forbindelse med kretskortet 416 genom en forsta tapp 424. Vidare visas den forsta andsensorn 418 som inbegriper en sandare 420, en mottagare 422 och en delare 424. Vid anvandning detekterar den forsta andsensorn 418 nar hylsan 414 har flyttats sâ att hylsan 414 tacker andsensorn 418. Nar hylsan inte tacker andsensorn 418, fardas ljus fran sandaren 420 genom det konformade halrummet och passerar genom oppningen vid dess distala ande. Ljuset fardas ned till ett bord, skrivbord eller annan stodstruktur och reflekteras tillbaka utanfor oppningen i halrummet. Den koniska formen pa halrummet är sâ definierad, att ljuset fran sandaren är fokuserat, varvid ljuset inte reflekteras tillbaka i det centrala holjet, nar hylsan inte tacker det centrala holjet. Som sadan detekterar inte mottagaren 422 ljuset — hylsan är darfor inte placerad over andsensorn 418. Nar hylsan 414 forflyttas sâ att hylsan 414 tacker oppningen vid anden pa det konformade halrummet, reflekteras ljuset fran sandaren 420 tillbaka in i det konformade halrummet och detekteras av mottagaren 422, vilket indikerar narvaron av hylsan 414 som tacker andsensorn 418. Delaren 424 är valfri och kan anvandas for att forhindra uppkomsten av OverhOrning, varvid mottagaren annars skulle detektera ljus fran sandaren 420. Andsensorn 418 visas i denna utforingsform som en sensor av optisk typ. Mottagaren 422 kan alternativt vara placerad utanfor det centrala holjet 412 och anvanda genomgdende straldetektering for att detektera nar hylsan 414 har flyttats forbi andsensorn 418. Medan en optisk andsensor visas, skall det inses att andra sensorer eller brytare ocksa skulle kunna anvandas (exempelvis en narhetsbrytare, en halleffektsensor, en kapacitiv brytare eller sensor). En fordel med att anvanda en optisk andsensor är att anvandaren inte kanner slutet pa hylsans 414 fardbana. Andsensorn 418 ger en hastighetsjustering av pekaren pa displayen med avseende pa forflyttning av hylsan 414 kring det centrala holjet 412. Innan andsensom detekterar forflyttning av hylsan 414 forbi andsensom 418, korrelerar en given mangd hylsforflyttning med en given mangd pekarforlyttning pa en display. Sa snart andsensom 418 detekterar forekomsten av hylsan 414, ges en stone mangd pekarforflyttning for samma givna mangd hylsforflyttning. 14 Med hanvisning till figur 20c visas en central del 400b av pekdonet med invandig sensor. En sensor 430 visas arrangerad pa kretskortet 416 och halls pa plats av ett sensorholje 432. I en viss utforingsform implementeras sensom som en lasersensor, aven om andra utforingsformer kan anvanda olika typer av sensorer. Sensom anvands for att detektera all vrid- och/eller skjutforflyttning av hylsan 414 med avseende pa det centrala hOljet 412. En kvarhallningsfjader 434 anvands fOr att forspanna sensom 430 och sensorholjet 432 pa plats inom det centrala holjet 412. En del av sensorholjet 432 stracker sig in i en oppning inom det centrala holjet 412, sa att sensom 430 kan detektera forflyttning av hylsan 414, och lases pa plats genom funktionen hos kvarhall- ningsfjadern 434.

Med hanvisning till figur 20d visas en tvarsnittsvy av en hogerdel av pekdonet 400c med invandig sensor. I likhet med den i samband med figur lb beskrivna vanstersidan, finns det mellan kretskortet 416 och det centrala holjet belaget ett block 448, vilket halls i mekanisk forbindelse med kretskortet 416 genom en andra tapp 458.

Vidare visas den andra andsensom 450 som inbegriper en sandare 452, en mottagare 454 och en delare 456. Vid anvandning detekterar den andra andsensom 450 nar hylsan 414 har rort sig sa att hylsan 414 tacker andsensom 450. Nar hylsan inte tacker andsensom 450, fardas ljus fran sandaren 452 genom den konformade kaviteten och passerar genom oppningen vid dess distala ande. Ljuset fardas ned till ett bord eller skrivbord och reflekteras tillbaka utanfor oppningen i halrummet. Den koniska formen är sa definierad, att ljuset frail sandaren fokuseras sâ att ljuset inte reflekteras tillbaka in i det centrala holjet, nar hylsan inte tacker det centrala holjet. Som sa.dan detekterar mottagaren 454 inte ljuset — darfor är hylsan inte arrangerad Over andsensom 450. Nar hylsan fOrflyttas sâ att hylsan tacker oppningen vid anden pa det konformade halrum- met, reflekteras ljuset fran sandaren 452 tillbaka in i det konformade halrummet och detekteras av mottagaren 454, vilket indikerar narvaron av hylsan som tacker andsensom. Delaren 456 är valfri och anvands for att fOrhindra uppkomsten av overhorning, varvid mottagaren 454 annars skulle detektera ljuset fran sandaren 452. Varje andsensor (418 i figur lb och 450 i figur 1d) visas som placerade pa ett forutbestamt al/stand tangs centralholjet 412 fran andarna pa hylsan 414, nar hylsan 414 är vid ett dodpunktslage pa det centrala holjet 412. Detta Ors for att medge en viss mangd pekarforflyttning innan en accelererad pekarforflyttning utnyttjas. Altemativt kan andsensorema 418 och 450 placeras sA att de ar invid andama pa hylsan 414, nar hylsan 414 ar vid dodpunkten, for att underlatta centrering av hylsans 414 detektering och placering tangs det centrala holjet 412.

Ett plockjusteringsaggregat ("pick adjuster assembly") visas, vilket inbegriper en plockjusterare ("pick adjuster") 442, en forsta fidder 444 och en andra fjader 446. Ndr hylsan 414 trycks nedat, vrids hylsan 414 och det centrala holjet 412 kring vridpunkten och aktiverar plockbrytaren ("pick switch") 440. Den mangd kraft som erfordras for att aktivera plockbrytaren ("pick switch") kan justeras genom anvandning av plockjusteraren ("pick adjuster") 442, som är i fOrbindelse med den fOrsta fjadem 444. Den fOrsta fjadern 444 är vid en ande ansluten till tappen som är fast pa blocket 448, medan den andra anden är i mekanisk forbindelse med den andra fjadern 446. Den andra fjadern 446 har en fOrsta ande i forbindelse med den forsta fjadern 444, medan den andra anden är fast vid ett block. Plockjusteraren ("pick adjuster") 442 är rorlig i en horisontell riktning, vilket leder till en forandring i den mangd kraft som erfordras for att utlOsa plockbrytaren ("pick switch") 440. Detta är sarskilt anvandbart ndr man utfcir olika atgarder med pekdonet som är baserat pa invandig sensor. Ndr en anvandare utfor flera dra- och slapp-atgarder, kan det vara onskvart att ha plockkraften satt Mgt, sâ att element inte oavsiktligt sldpps medan de dras. A andra sidan, ndr en anvandare utfOr flera atgarder av klicktyp med inga eller ringa dragatgarder, kan det vara onskvart att ha plockkraften satt lag, sa att det är ganska enkelt att plocka foremal Figur 21 skildrar en isometrisk vy av pekdonet 400 med invandig sensor. Holjet 428 tacker, som visas, en del av det centrala holjet 412 och hylsan 414 samt awn plockjusteraren ("pick adjuster") 442.

I en annan utforingsform utgOrs pekdonet av ett ihâligt rOr som har en hylsa arrangerad sâ att den omger en del av roret, varvid hylsan är delvis vridbar kring atminstone en del av roret och varvid hylsan är skjutbar ldngs en vdsentligen horisontell axel vid namnda del av roret. Pekdonet inbegriper vidare en sensor som är arrangerad langs en yta pa roret, varvid hylsan är placerad sà att den omger sensom, och varvid sensom har formaga att detektera forflyttning av hylsan relativt roret.

I annu en utfOringsform inbegriper pekdonet ett centralt hOlje som har en oppning, varvid det centrala holjet har en vdsentligen rorformig form och en hylsa arrangerad sâ att den omger en del av det centrala holjet, dar hylsan kan samtidigt (i) vridas kring namnda del av det centrala holjet och (ii) skjutas ldngs en vdsentligen horisontell axel kring namnda del av det centrala holjet. Pekdonet inbegriper vidare en sensor som är arrangerad i det centrala holjet och är inriktad med oppningen, varvid hylsan är placerad sâ att den omger sensom, samt dar sensom har formaga att samtidigt detektera (iii) vridforflyttning av hylsan relativt det centrala holjet och horisontell forflyttning av hylsan relativt det centrala holjet. Dessutom inbegriper pekdonet en krets 16 i forbindelse med sensorn, varvid kretsen har formaga att sanda data till en dator avseende vridforflyttningen och den horisontella forflyttningen.

I en viss utforingsform kan ett lage intrados som har betecknas som "effektskrollning". Nar hylsan är vid eller nara anden pa sin fardbana pa ena eller andra sidan av det centrala holjet, intrads ett effektskrollningslage, dar hylsan kan anvandas som ett skrollningshjul for att snabbt skrolla igenom ett dokument. FOrflyttning av hylsan bort fran anden pa det centrala holjet leder till att effektskrollningslaget uttrads.

Figur 22a innefattar en tvarsnittsvy av ett tangentbordplattformsaggregat 500. En tangentbordplattform 510 visas uppbara ett tangentbord 502. Vidare visas ett pekdon 504, som vilar pa en kant pa tangentbordplattformen 510. Bade tangentbordplattformen 510 och pekdonet 504 vilar pa ett bord, skrivbord eller liknande stodstruktur 512. Tangentbordplattformen 510 inbegriper en framre tangentbordplattformshoj are 506, i ett stangt (lagsta) lage. Tangentbordplattformen 510 inbegriper vidare en bakre tangentbordplattformshojare 508, som ocksa visas i ett stangt lage.

Figur 22b innefattar en tvarsnittsvy av ett tangentbordplattformsaggregat som har tangentbordplattformshojare i ett oppet lage. I detta exempel har en framre tangentbordplattformshojare 506 fdllts ut till ett oppet lage, i likhet med en bakre tangentbordplattformshojare 508. Tangentbordplattformen 510 har i sig omplacerats till en position ovanfor bordet 512. Tangentbordet 514 är har ett tangentbord med lagre pro fil an tan- gentbordet 502 i figur 22a och behover hojas for att ge en bekvam arbetsposition for anvandaren, dâ det am/ands med pekdonet 504.

Med hanvisning till figurerna 23a-23e visas en viss utforingsform av en tangentbordplattformshojare 520. I figur 23a visas en isometrisk vy ovanifran av tangentbordplattformshOjaren 520 i ett stangt 'Age. En flans 522 stracker sig fran en forsta ande pa tangentbordplattformshojaren 520. I figur 23b visas en isometrisk vy ovanifran av tangentbordplattformshojaren 520 i ett oppet lage. En forsta ande pa tangentbordplattformshOjaren 520 inbegriper en utfiilld flans 524 som skjuter ut fran den forsta anden och ett ben 526 som stracker sig fran en andra ande.

Figur 23c visar en isometrisk vy underifran av tangentbordplattformshojaren 520. I denna vy kan flansen 522 ses liksom den stangda utfallda flansen 524. Den andra anden inbegriper ett stangt ben 526 och ett stangt utfallt ben 528. Figur 23d visar en isometrisk vy underifran av tangentbordplattformshojaren 520 som har en forsta ande i ett stangt lage och den andra anden med ett ben 526 i ett oppet lage. Figur 23e skildrar en isometrisk vy underifran av tangentbordplattformshojaren 520, dar den forsta anden 17 har den utfallda flansen 524 i ett oppet lage och en andra ande har det utfallda benet 528 i det oppna laget.

Med hanvisning till figurerna 24a-f visas sidovyer av tangentbordplattformen 550 i ett antal olika installningar. I figur 24a visas tangentbordplattformen 550 i ett sankt ldge. I figur 24b visas tangentbordplattformen 550 med framre tangentbordplatt- formshojare i ett stangt ldge och bakre tangentbordplattformshojare 554 i ett Oppet lage, medan figur 24c visar tangentbordplattformen 550 med framre tangentbordplattformshojare i ett stangt lage och de bakre tangentbordhojarna 556 i ett oppet och utfallt lage.

I figur 24d visas tangentbordplattformen 550 med de framre tangentbord- plattformshojarna 558 i ett oppet lage under flansen 552. De bakre tangentbordplattformshojama är i ett stangt lage. I figur 24e visas tangentbordplattformen 550 med de framre tangentbordplattformshojarna i ett oppet lage och de bakre tangentbordplattformshojarna 554 i ett oppet lage, medan figur 24f visar tangentbordplattformen 5 med framre tangentbordplattformshOj are i ett oppet lage och de bakre tangentbordhojarna 556 i ett oppet och utfallt lage.

Savida inte annat anges kan anvandningen av ordet "vasentligen" tolkas att inbegripa ett noggrant fOrhallande, tillstand, arrangemang, orientering och/eller annat kannetecken, samt avvikelser darifran enligt vad som inses av en fackman inom omrad- et, i den utstrackningen att Adana avvikelser inte materiellt paverkar de skildrade metodema och systemen.

Vissa utforingsformen kan, som beskrivits ovan, inbegripa en invandig sensor, medan andra utforingsformer kan inbegripa en invandig sensor eller en yttre sensor. Medan de ovan beskrivna utforingsformema utnyttjar pekdonet i en orientering ddr forflyttning fran vanster till hoger av hylsan leder till en motsvarande forflyttning fran vanster till hoger av pekaren pa en display och dar vridning av hylsan leder till en forflyttning uppifran och ned av pekaren pa displayen, kan altemativa orienteringar ocksa anvandas. En sadan altemativ orientering är ndr vridning av hylsan leder till en motsvarande forflyttning fran vanster till hoger av pekaren pa en display och dar en forflyttning framifran och bak eller uppifran och ned av hylsan leder till en forflyttning av pekaren pd displayen uppifran och ned.

I nagon utforingsform, nar en nedatriktad kraft appliceras pa hylsan for att paverka en klickatgard, kan ett horbart klickljud avges for att ge anvandaren en horbar aterkoppling som bekraftar &garden. Ljudet skulle kunna tillhandahallas av en piezo- elektrisk anordning eller en talspole, placerad invandigt eller utanfor det centrala holjet. 18 Genom foreliggande redogorelse i sin helhet kan anvandningen av artiklarna "en" eller "ett" for att modifiera ett substantiv forstas att anvandas av bekvamlighetsskal och att inbegripa en, eller mer an en av det modifierade substantivet, savida inte annat uttryckligen anges.

Element, komponenter, moduler och/eller delar ddrav som beskrivs och/eller pa annat vis portratteras genom figurerna air att vara i forbindelse med, forknippade med och/eller baserade pd nagonting annat, kan forstas att pd sA vis vara i forbindelse med, forknippade med och/eller baserade pd, pd ett direkt och/eller indirekt vis, savida inte annat anges har.

Aven om metoderna och systemen har beskrivits med avseende pd en specifik utforingsform av desamma, är de inte pd detta vis begransande. Sjdlvklart kan manga modifieringar och variationer bli uppenbara i ljuset av lardomarna ovan. Manga ytterligare forandringar i detaljerna, materialen och arrangemanget av delar, som beskrivits och illustrerats har, kan goras av fackmannen inom omradet.

Efter att ha beskrivit foredragna utforingsformer av uppfinningen är det nu uppenbart for fackmannen inom omradet att andra utforingsformer som inbegriper dessa koncept kan anvandas. Det anges dad& att uppfinningen inte skall vara begransad till de beskrivna utfOringsformerna utan snarare endast skall begransas av uppfinningstanken och omfanget hos de bifogade patentkraven.

En alternativ aspekt av uppfinningen är ett pekdon innefattande: ett centralt holje med en Oppning; en hylsa arrangerad sâ att den omger en del av namnda centrala holje, ddr namnda hylsa är vridbar kring namnda del av namnda centrala holje och ddr namnda hylsa är skjutbar ldngs en vdsentligen horisontell axel kring namnda del av namnda 25 centrala We; en sensor arrangerad i namnda centrala holje och inriktad med namnda Oppning, varvid namnda hylsa är placerad sâ att den omger namnda sensor, och dar namnda sensor har formaga att detektera vridforflyttning av namnda hylsa relativt namnda centrala holje och dar namnda sensor har formaga att detektera axiell forflytt—ning av namnda hylsa relativt namnda centrala holje; samt en krets i forbindelse med namnda sensor, varvid namnda krets har formaga att sanda data till en dator avseende namnda forflyttning av namnda hylsa.

I pekdonet kan namnda krets vara arrangerad inom namnda centrala holje.

I pekdonet kan namnda sensor vdljas fran gruppen bestdende av en lasersensor och en optisk sensor. 19 Pekdonet kan vidare innefatta atminstone en andsensor, dar namnda andsensor har formaga att detektera forflyttning av namnda hylsa bortom en forutbestamd position pa namnda centrala holje.

Pekdonet kan vidare innefatta ett vrid—aggregat, varvid namnda vridaggregat innefattar en svangtapp arrangerad under en del av namnda centrala holje, dar en Oppning i namnda centrala holje passar Over en toppsektion av namnda svangtapp, sa att namnda centrala holje har formaga att vridas kring namnda svangtapp.

Pekdonet kan vidare innefatta en plockbrytare ("pick switch"), varvid namnda plockbrytare ("pick switch") aktiveras genom en nedatriktad kraft som appliceras pa namnda hylsa, varvid namnda plockbrytare ("pick switch") anvands for att utfora en klickatgard.

Pekdonet kan vidare innefatta ett plockjusteringsaggregat ("pick adjuster assembly"), varvid namnda plockjusteringsaggregat ("pick adjuster assembly") är i forbindelse med namnda plockbrytare ("pick switch"), varvid namnda plockjusterings- aggregat ("pick adjuster assembly") inbegriper en plockjusterare ("pick adjuster") som kan flyttas av en anvandare for att valja en onskad kraft for att utlosa namnda plockbrytare ("pick switch").

I pekdonet kan namnda hylsa utgoras av ett flexibelt material som valts flan gruppen bestaende av metall, plast, gummi, tyg och papper, och dar namnda hylsa 20 overensstammer med en form hos namnda centrala holje.

Pekdonet kan vidare innefatta en hallare, varvid namnda hallare uppbar namnda centrala holje och en bas, dar namnda hallare är vridbar kring namnda bas.

Pekdonet kan vidare innefatta atminstone ett bojelement som är forankrat vid en bas och som bar upp namnda centrala holje, dar namnda bOjelement är gjort av ett deformerbart material.

Pekdonet kan vidare innefatta atminstone en bladfjader som är arrangerad mellan en bas och namnda centrala holje.

I pekdonet kan namnda atminstone en bladfjader vara belagen i narheten av en ande av namnda centrala holje.

Pekdonet kan vidare innefatta atminstone en solenoid, varvid namnda atminstone en solenoid bar upp namnda centrala holje.

I pekdonet kan var och en av namnda atminstone en solenoid innefatta en pistong, en spole som omger atminstone en del av namnda pistong, samt en pistongreturfjader.

Claims (7)

PATENTKRAV 1. Pekdon (10; 110; 200; 210; 220; 400) innefattande: ett rullaggregat, varvid rullaggregatet innefattar: ett centralt holje (12; 112; 412) i form av ett ihaligt ror, varvid det 2. orformiga centrala holjet har en oppning (42) i ett begransat omrade av ytan pa det rorformiga centrala holjet; en hylsa (14; 114; 414) lagrad med bussningar (18a, 18b) och inpassad over en del av namnda rorformiga centrala holje, varvid namnda bussningar mojliggor for namnda hylsa att vridas kring kring namnda del av namnda 3. orformiga centrala holje samt att skjutas tangs en vasentligen horisontell axel hos namnda del av namnda rorformiga centrala holje; ett kretskort (416) inneslutet i namnda rorformiga centrala holje; en sensor (40; 140; 430) arrangerad pa namnda kretskort Mom namnda rorformiga centrala holje, varvid namnda sensor är placerad i narheten av och inriktad med namnda oppning, varvid namnda hylsa är placerad sa att den omger namnda sensor, varvid ndmnda sensor har formaga att detektera vridforflyttning av namnda hylsa relativt namnda rorformiga centrala holje, och varvid namnda sensor har fcirmaga att detektera axiell forflyttning av namnda hylsa relativt namnda rorformiga centrala holje; och en krets i forbindelse med namnda sensor (40; 140; 430), varvid

1. amnda krets har fOrmaga att sanda data till en dator avseende namnda forflyttning av namnda hylsa (14; 114; 414); organ (24; 150a, 150b; 202a, 202b; 212a, 212b; 214a, 214b; 222a, 222b; 426, 444, 448, 458) fOr att bdra upp rullaggregatet vid andarna pa det centrala hOljet, varvid namnda organ medger nedatriktad forflyttning av rullaggregatet ndr en anvandare trycker nedat pa rullaggregatet for att initiera en klickoperation; samt atminstone en plock- eller ndrhetsbrytare ("pick or proximity switch") (30a; 158; 224a, 224b; 440) for att detektera den nedatriktade forflyttningen av rullaggregatet.

2. Pekdon enligt krav 1, diir niimnda sensor (40; 140; 430) är vald frail gruppen bestaende av en lasersensor och en optisk sensor.

3. Pekdon enligt nagot av foregaende krav, vidare innefattande atminstone en 35 andsensor (418, 450) arrangerad Mom namnda centrala holje, ddr namnda andsensor har 21 formaga att kontaktfritt detektera forflyttning av namnda hylsa (414) bortom en forutbestamd position pa namnda centrala holje (12).

4. Pekdon enligt nagot av foregaende krav, dar namnda organ for att bara upp rullaggregatet vid andarna pa det centrala holjet innefattar en svangtapp (426) arrangerad under en del av namnda centrala hOlje (412), dar en oppning i namnda centrala holje passar Over en toppsektion av namnda svangtapp, sâ att namnda centrala holje har formaga att vridas kring namnda svangtapp.

5. Pekdon enligt nagot av foregaende krav, dar namnda atminstone en plock- eller narhetsbrytare innefattar en plockbrytare (440), varvid pekdonet vidare innefattar ett plockjusteringsaggregat (442-446), varvid namnda plockjusteringsaggregat är i forbindelse med namnda plockbrytare (440), varvid namnda plockjusteringsaggregat inbegriper en plockjusterare (442) som kan flyttas av en anvandare for att valja en Onskad kraft for att utlosa namnda plockbrytare.

6. Pekdon enligt nagot av foregaende krav, dar namnda hylsa (114) utgors av ett flexibelt material som valts fran gruppen bestaende av metall, plast, gummi, tyg och papper, och dar namnda hylsa overensstammer med en form hos namnda centrala holje (112). 7. Pekdon enligt nagot av kraven 1-3, dar namnda organ for att bara upp rullaggregatet vid andarna pa det centrala holjet innefattar en hallare (24), varvid 1. amnda haftare uppbar namnda centrala holje (12) mellan andstycken (22a, 22b) pa hallaren, varvid andstyckena (22a, 22b) inbegriper respektive svangtappar (32a, 32b) inpassade i hal i en bas for att medge forflyttning av namnda hallare med avseende pa 2. iimnda bas. 8. Pekdon enligt nagot av kraven 1-3, dar namnda organ for aft bara upp rullaggregatet vid andarna pa det centrala holjet innefattar aiminstone ett bojelement (152) som är forankrat vid en bas och som bar upp namnda centrala holje, dar namnda bojelement är gjort av ett deformerbart material. 9. Pekdon enligt nagot av kraven 1-3, dar namnda organ for att bara upp rullaggregatet vid andarna pa det centrala holjet innefattar atminstone en bladfjader 22 (202a, 202b; 212a, 212b; 222a, 222b; 444) som är arrangerad mellan en bas och en ande av namnda centrala holje. 10. Pekdon enligt nagot av kraven 1-3, ddr namnda organ for att bara upp rullaggregatet vid andarna pd det centrala holjet innefattar dtminstone en solenoid (214a, 214b), varvid namnda dtminstone en solenoid bar upp namnda centrala hOlje (12). 11. Pekdon enligt krav 10, ddr var och en av namnda dtminstone en solenoid (214a, 214b) innefattar en pistong, en spole som omger dtminstone en del av namnda pistong, samt en pistongreturfjader. 12. Pekdon enligt krav 3, ddr namnda dtminstone en andsensor (418, 450) är en optisk sensor, en halleffektsensor eller en kapacitiv sensor. 13. Pekdon enligt krav 12, ddr namnda dtminstone en andsensor (418, 450) är monterad pd samma kretskort (416) som namnda sensor (430). 12 1. 0 tN1 0 C.. rz:k. ra4 .12 N C.1 tr dnou 42 14 2 , ' wnArord.warova 1. mw.nocen.y.r.owasmora. 2. .4261%.411.41.1%~.0.1111. FIGUR 54 56 RGUR 6 tNt toc•••■••, 3. s•-••2 • r•• .6N-110:11,4 fti$ W.° OC1 g.0: FIGUR 14A 150a FIGUR 14B 150a Ofl eill9ld orAmezeziorAdvAredrzerzo 200 -----, 202a FIGUR 15A 200 202a FIGUR 15B C ve• C,1 FJ9L dneld FIGUR 16C 2 ee. c.., \ ''.4"4 ti,.">,.. \-(" co r) 0\ ,,,,, FIGUR 18 0 0 tl ....„ >\ `c cc. c c c \\ \, ,,..„...„..\ .s. 0 0 et° ..., ..c.\\\.. •s,

7. 7:.".-7Z7K;2%7;.7a,;;ZZX&L'r 411•111FINWAIIIMENFAINF PIP ZIP PZV zzt, ozt, 4 4-47#1. 400b 2 ..„ ffa&Y,gifie,M.. ' 434 416 FIGUR 20C GOZèIflOId OTP 91717 .Z.Y2222:Z.:54: 17917 9217 ZS1' Zt't7 913° Z14 8147 PIP Eir17 Ott €19t, PI* / 300V te Wield Oft 500 FIGUR 22A 500 -\ FIGUR 22B 522 FIGUR 23A 622 624 FIG UR 238 FIGUR 23C 621) FIGUR 23D 622 4 552 --J=4 FIGUR 24A 552 554 FIGUR 24B 552 556 FIGUR 24C FIGUR 24D 552 558 FIGUR 24E 552 558 550 --\ 556 FIGUR 24F 654