SE1450964A1

SE1450964A1 - Iv-säkerhetskateterenhet med tätning

Info

Publication number: SE1450964A1
Application number: SE1450964A
Authority: SE
Inventors: Kevin Woehr
Original assignee: Braun Melsungen Ab B
Priority date: 2013-03-15
Filing date: 2014-03-13
Publication date: 2014-09-16
Also published as: ES2640382T3; CN203874254U; CN204723564U; SE1450287A1; EP3248638B1; EP2968838B1; WO2014140257A1; US8979802B2; EP3248638A1; US20140276433A1; HK1201217A1; SE540188C2; EP2968838A1; SE537810C2

Abstract

SAMMANDRAG Kateterenheter (100, 200, 210, 240, 270) beskrivs med ett kateternav (102) med ett kateterrOr (104) och ett nalnav (106) med en nal (108) som skjuter ut genom kateterroret (104). Kateternavet (102) har atminstone tva tatningar varvid itminstone en är en tempordr tatning som uppher eller slutar vid fOrflyttning av en nal (108) och/eller ett skydd (114, 202, 212, 242, 272). Olika nalskydd (114, 202, 212, 242, 272) tillhandahalls vilka kan anordnas pa olika sat inuti kateternavet (102) fOr aft tata mot den elastiska tatningen (170).

Description

IV-S,kKERHETSKATE IERENBET MED TATNING TEKNISKT OMRADE Kateterenheter i allmanhet diskuteras has nedan for intravenOs venpunktion med mer specifika diskussioner om W-kateterenheter med ett andskydd eller nalskydd och tatningar for att begransa blodaterflode.

BAKGRUND InfOrandeforfarandet fOr en IV-kateterenhet (IVC) innefattar fyra grundlaggande steg: (1) sjukvardspersonal fOr in nal och kateter tillsammans in i patientens ven, (2) efter infOring i venen av nalspetsen skjuts katetern framat in i patientens yen av sjukvardspersonalen med hans eller hennes finger, (3) sjukvardspersonalen drar tillbaka nalen genom att gripa tag i anden av kateternavet medan denne samtidigt pafOr tryck pa patientens yen distalt om katetern fOr att stoppa blodflOdet genom katetern med sin fria hand, och (4) sjukvardspersonalen tejpar sedan den dà infOrda katetern mot patientens hud och ansluter den frilagda anden av katetem (katetemavet) till kallan fOr den vatska som ska administreras in i patientens yen.

Problemet as att omedelbart efter tillbakadragandet av nalen frail patientens ven, sà maste sjukvardspersonalen placera den blottade nalspetsen pa en narliggande plats och ta itu med de uppgifter som kravs i punktema (3) och (4) ovan. Det as vid denna tidpunkt som den blottade nalspetsen utgor en risk fOr ett oavsiktligt nalstick, vilket, under dessa omstandigheter, gOr sjukvardspersonalen sarbar for Overforing av olika farliga blodburna patogener, inkluderande AIDS och hepatit, flirt ett oavsiktligt nalstick.

Eft ytterligare problem uppstas om den sjukvardspersonal som infor IV-katetern slutar pafOra tryck pa venen fOr aft anvanda en andra hand fOr steg (4) ovan. Detta kan Oka risken fOr infektion hos patienten och orsakar mer arbete fOr sjukvardspersonalen med att stada upp det blod som kan lacka frail det Oppna kateternavet.

Andra naltyper utsatter, pa liknande satt, sjukvardspersonal fOr risken med oavsiktliga nalstick. Till exempel kan en lakare som administrerat en injektion med en rak nal, en Hubernal, en infusionsnal med vinge, etc., placera den anvanda !Alen pa en bricka for senare bortskaffande av en sjukskOterska. Under tiden fran att den anvanda nalen placeras pa en bricka eller en arbets- station till den tidpunkt dá den kasseras as den anvanda nalen en potentiell källa for sjukdoms- 1 overfOring fOr de som arbetar i narheten av eller kring nalen. DadOr bOr alla nalar tackas vid tillbakadragande av nalen fran patienten fOr att garantera storre sakerhet fOr personalen. Under idealiska forhallanden as fOrfarandet fOr att tacka nalspetsen passivt, sjalvaktiverande eller kminstone enkelt att utfora. Dessutom bor anordningen for att tacka nalen vara tillforlitlig och robust.

SAMMANFATTNING Sardragen i fOreliggande uppfinning hanfOr sig i allmanhet till en IV-kateterenhet med ett nalskydd for att tacka nalspetsen efter framgangsrik venpunktion. FOr att underlatta anvandning innefattar fOreliggande uppfinning vidare en elastisk tatning fOr att begransa blodflOdet genom det inre halrummet hos kateternavet. Nalskyddet, beskrivet hari for anvandning tillsammans med en kateterenhet, an aven anvandbart fOr olika naltyper utan kateter med inkluderad nal, sasom fOr blodinsamling, Seldinger, introducer eller fel- biopsinalar, bland andra.

En exemplifierande aspekt av fOreliggande uppfinning innefattar en kateterenhet innefattande ett kateternav med ett kateterror som har en rOrande, varvid namnda kateternav innefattar en kropp avgransande ett inre halrum innefattande ett fOrsta innerdiameterparti distalt om ett andra innerdiameterparti och varvid namnda forsta innerdiameterparti har stone matt an namnda andra innerdiameterparti. Enheten innefattar vidare ett nalnav med en nal med en nalspets, en nominell naldiameter och ett nalskaft som skjuter ut genom kateternavet och kateter- rOret sá att nalspetsen stacker sig distalt om rOranden i ett fardiglage. En elastisk tatning kan hallas mot en ansats i det inre halrummet hos kateternavet, varvid namnda elastiska tatning innefattar en yttre diameter och en inre diameter och varvid namnda inre diameter dr tillrackligt mycket stOrre an den nominella naldiametern s'a att nalskaftet inte kommer i kontakt med den inre diametern av den elastiska tatningen i fardiglaget. Ett nalskydd fOr att tacka nalspetsen i ett 25 skyddslage kan anordnas i det inre halrummet hos kateternavet och vara i kontakt med den elastiska tatningen, varvid en temporal- tatning fOr att begransa vatskeflOdet bildas vid en punkt dar nalskyddet dr i kontakt med den elastiska tatningen.

Kateterenhet varvid nalskyddet innefattar en kapa som innefattar en kupolyta och varvid kupolytan dr axiellt belastad mot den elastiska tatningen. Kupolytan kan vidare innefatta en distal vagg som ar i kontakt med den elastiska tatningen. 2 Kateterenhet varvid en temporar tatning kan upphOra eller sluta nar nalskyddet rOr sig i en proximal riktning bort frail den elastiska tatningen, vid vilken punkt vatska kan stromma fritt genom den inre diametern av den elastiska tatningen.

Kateterenhet varvid den elastiska tatningen kan komprimeras inuti ett spar som är anordnat i det inre halrummet hos kateternavet och varvid sparet innefattar ansatsen.

Kateterenhet varvid nalskyddet kan innefatta en hylsa innefattande en inre diameter, en yttre diameter och en langd, och varvid en profilferandring utformad i narheten av nalspetsen har ett stOrre tvarsnittsmatt an den inre diametern av hylsan.

Kateterenhet varvid nalskyddet kan innefatta en yta som dr i kontakt med nalskaftet och 10 varvid den yta som är i kontakt har en belaggning anbringad darpa fOr att minska friktionen när nalskaftet rOr sig mot ytan.

Kateterenheten kan vidare innefatta ett monteringsverktyg innefattande en langsgaende kanal for att trycka skyddet in i det inre halrummet hos kateternavet.

Kateterenhet varvid nalskyddet vidare kan innefatta en arm innefattande en vinkel som är i kontakt med den inre ytan av kateternavet.

En annan aspekt av fOreliggande uppfinning innefattar en kateterenhet innefattande ett kateternav med ett kateterror med en rorande, varvid namnda kateternav innefattar en kropp avgransande ett inre halrum med en inre yta med en inre ansats och ett nalnav med en nal med en nalspets, en nominell naldiameter och ett nalskaft som skjuter ut genom kateternavet och kateter- rOret sá att nalspetsen stacker sig distalt om rOranden i ett fardiglage. En elastisk tatning halls mot den inre ansatsen i det inre halrummet hos kateternavet, varvid namnda elastiska tatning innefattar en yttre diameter, en inre diameter och en sidoyta anordnad mellan den inre och den yttre diametern och varvid namnda inre diameter är tillrackligt mycket stone an den nominella naldiametern sá att nalskaftet inte kommer i kontakt med den inre diametern av den elastiska tatningen i fardiglaget. Eft nalskydd fOr att tacka nalspetsen i ett skyddslage dr anordnat i det inre halrummet hos kateternavet, varvid namnda nalskydd innefattar en distal vagg som har en distal oppning och en distalt vettande yta i kontakt med sidoytan hos den elastiska tatningen och varvid en temporar tatning fOr aft begransa vatskeflOdet som bildas vid en punkt dar nalskyddet dr i kontakt med sidoytan hos den elastiska tatningen. 3 Kateterenhet varvid det inre halrummet hos kateternavet kan innefatta ett fOrsta innerdiameterparti distalt om ett andra innerdiameterparti och varvid det forsta innerdiameterpartiet har stOrre matt an det andra innerdiameterpartiet.

Kateterenhet varvid det andra innerdiameterpartiet kan innefatta ett ringformigt utskott.

Kateterenhet varvid det forsta innerdiameterpartiet kan innefatta ett ringformigt spar.

Kateterenheten kan vidare innefatta ett hydrofobt filter monterat vid den distala oppningen i den distala yaggen hos nalskyddet for att atminstone delvis tacka den distala Oppningen.

Kateterenhet varvid nalskyddet kan innefatta en kapa, en arm, en proximal yagg, en distal 10 yagg och en bojd vinkel, och varvid den bojda vinkeln är i kontakt med kateternavet. Kateterenheten kan vidare innefatta mikrokanaler bildade pa den elastiska tatningen. Kateterenhet varvid nalen vidare kan innefatta en profilfOrandring som as anordnad proximalt om nalspetsen.

En ytterligare aspekt av fOreliggande uppfinning as ett fOrfarande fOr framstallning av en kateterenhet. Som visas kan fOrfarandet innefatta stegen att forma ett kateternav med ett kateter- rOr med en rOrande, varvid namnda kateternav innefattar en kropp som aygransar ett inre halrum med en inre yta med en inre ansats och att forma ett nalnav med en nal med en nalspets, en nominell naldiameter och ett nalskaft som skjuter ut genom kateternavet och kateterrOret sh att nalspetsen stracker sig distalt om roranden i ett fardiglage. Forfarandet kan vidare innefatta att placera en elastisk tatning i det inre halrummet hos kateternavet och mot den inre ansatsen, varvid namnda elastiska tatning innefattar en yttre diameter, en inre diameter och en sidoyta som as anordnad mellan den inre och den yttre diametern och varvid namnda inre diameter är tillrackligt mycket stone an den nominella naldiametern sá att nalskaftet inte kommer i kontakt med den inre diametern av den elastiska tatningen i fardiglaget och att placera ett nalskydd fOr att 25 tacka nalspetsen i ett skyddslage i det inre halrummet hos katetemavet och i kontakt med den elastiska tatningen. FOrfarandet kan dyen innefatta steget att forma en tempordr tatning fOr att begransa vatskeflOdet genom den elastiska tatningen vid en punkt dar nalskyddet dr i kontakt med den elastiska tatningen.

Forfarande varvid nalskyddet kan ha en distal vagg som har en distal oppning och en distalt vettande yta och varvid den distalt vettande ytan dr i kontakt med den elastiska tatningen. 4 Forfarandet kan vidare innefatta att trycka skyddet in i det inre halrummet hos kateternavet med ett monteringsverktyg innefattande en langsgaende kanal.

Forfarandet kan vidare innefatta ett hydrofobt filter monterat vid den distala Oppningen i nalskyddet.

Forfarandet kan vidare innefatta att trycka skyddet sa att en yttre yta av skyddet tatar mot den inre diametern av den elastiska tdtningen.

Forfarandet kan vidare innefatta att anbringa en belaggning pa en yta av nalskyddet som Eli i kontakt med nalskaftet.

Forfarande varvid nalskyddet kan utOva en kraft pa en distalt sluttande yta hos det inre av kateternavet for att tvinga nalskyddet mot den elastiska tatningen.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA Dessa och andra aspekter och fordelar hos foreliggande anordning, system och fOrfarande kommer att uppskattas ndr dessa forstas battre med hanvisning till beskrivningen, patentkraven och de bifogade ritningarna, varvid: FIG. 1 är en tvarsnittsvy frau sidan av en IV-sakerhetskateter anordnad i enlighet med aspekter av foreliggande anordning, system och fOrfarande.

FIG. 2 är en tvarsnittsvy frau sidan av nalnavet enligt FIG. 1 med nalspetsen tackt av nalskyddet enligt FIG. 1.

FIG. 3 är en forstorad vy av nalskyddet i FIG. 2.

FIG. 4 ar en tvarsnittsvy fran sidan av en alternativ IV-sakerhetskateter anordnad i enlighet med aspekter av foreliggande anordning, system och fOrfarande.

FIG. 5 as en tvarsnittsvy frail sidan av en annan alternativ IV-sakerhetskateter anordnad i enlighet med aspekter av foreliggande anordning, system och fOrfarande.

FIG. 6 as en andvy av FIG. 5 tagen langs linjen F6-F6.

FIG. 7 as en vy ovanifran av en stansad metallplat vilken kan anvandas for att forma ett nalskydd.

FIG. 8 as en tvarsnittsvy frail sidan av ytterligare en annan altemativ IV-sakerhetskateter anordnad i enlighet med aspekter av fOreliggande anordning, system och fOrfarande.

FIG. 9 as en tvarsnittsvy frail sidan av IV-sakerhetskatetern i FIG. 8 med nalskyddet aktiverat for att blockera nalspetsen.

FIG. 10 as en andvy i tvarsnitt av FIG. 9 tagen langs linjen F10-F10.

FIG. 11 dr en tvarsnittsvy fran sidan av ytterligare en alternativ IV-sakerhetskateter anordnad i enlighet med aspekter av foreliggande anordning, system och fOrfarande.

FIG. 12 är en tvarsnittsvy fran sidan av W-sakerhetskatetem i FIG. 11 med nalskyddet aktiverat for att blockera nalspetsen.

FIG. 13 är en sidovy av ett monteringsverktyg anordnat i enlighet med aspekter av foreliggande anordning, system och fOrfarande.

FIG. 14 as en andvy av monteringsverktyget i FIG. 13 tagen langs linjen F14-F14.

FIG. 15 as en tvarsnittsvy frail sidan av monteringsverktyget i FIG. 14 tagen langs linj en F15-F15.

DETALJERAD BESKRIVNING Den detaljerade beskrivningen som ges nedan tillsammans med bifogade ritningar är avsedd att vara en beskrivning av for narvarande foredragna utfOringsformer av intravenosa sakerhetskatetrar eller IV-sakerhetskatetrar anordnade i enlighet med aspekter av foreliggande anordning, system och forfarande och är ej avsedd att visa de enda utfOringsformer i vilka foreliggande anordning, system och fOrfarande kan konstrueras eller anvandas. Beskrivningen 20 anger sardragen och stegen for att konstruera och anvanda utforingsformerna av foreliggande anordning, system, och fOrfarande i samband med de visade utferingsformerna. Det skall emellertid forstas att samma eller ekvivalenta sardrag och strukturer kan astadkommas genom olika utforingsformer som ocksa är avsedda att innefattas Mom andan och omfanget av foreliggande beskrivning. Sasom betecknas pa annat stalle hari, skall lika hanvisnings- beteckningar avse samma eller liknande element eller sardrag. Holjets tatningar och skydd kan aven anvandas for andra nalar utan kateter med inkluderad nal. Till exempel kan en vass sond for en biopsinal vara forsedd med de beskrivna tatningarna och skydden i biopsinalens nay. Likasa kan kateterslangen tas bort &á friktionsminskande sardrag anvands med nalskydden for blodinsamling eller Seldinger- eller introducemalar. 6 Med hanvisning nu till FIG. 1 visas en IV-sakerhetskateter 100, vilken innefattar ett kateternav 102 med ett kateterror 104 som är fast vid detta och ett nalnav 106 som har en nal 108 som skjuter ut genom kateternavet och kateterroret i ett fardiglage, vilket är underforstatt att vara redo att anvandas for att utfora en venpunktion. Kateternavet 106 innefattar en navkropp 1 som avgransar ett inre halrum 112 som har ett nalskydd eller andskydd 114 anordnat Nalnavet 106 har pa liknande satt en navkropp 116 som avgransar ett inre halrum eller aterforingskammare 119 som har en proximal oppning med en hon-Luer-kona. En luftpermeabel ventilationsplugg (ej visad) kan vara placerad eller fast vid den proximala oppningen av aterforingskammaren hos nalnavet for att forhindra att blodflode spiller ut frail nalnavet nar enheten ar i anvandning, till exempel efter framgangsrik venpunktion.

Vid den distala anden av nalnavet 106 skjuter ett nosparti 118 in i den proximala honLuer-oppningen av kateternavet 102 och stoppas av den proximala andytan 120 hos kateternavet som anligger den distala ansatsen 122 hos nalnavet 106. Detta fysiska stopp mOjliggOr en korrekt axiell placering av nalspetsen 124 i forhallande till den distala anden av kateterroret 104. I andra exempel kan nospartiet 118 utelamnas och inriktning av nalspetsen i fOrhallande till kateterrOret an fortfarande mojlig genom de anliggande ytorna 120, 122. Radiell inriktning mellan kateternavet 102 och nalnavet 106 kan astadkommas genom anvandning av yttre inriktningsorgan, sasom den axiellt lopande tungan 123 vilken ligger an mot den yttre ytan av kateternavet 102. Som aven visas i FIG. 1 finns yttre gangor 126 fOr gangingrepp med en gangad krage, som 20 kragen hos en W-slangadapter.

I ett exempel har nospartiet 118 en axiellt lopande tunga 128 fOr att skjuta nalskyddet 114 distalt i lage i det inre halrummet 112 hos kateternavet 102 under montering. Aven om det inte visas an tungan 128 dimensionerad och formad fOr att pressa nalskyddet och fOrbli i anliggande kontakt med den proximala anden av nalskyddet 114 nar skyddet an pa plats, vilket diskuteras vidare nedan. Alternativt kan ett monteringsverktyg som har en langsgaende slits eller kanal anvandas for att skjuta skyddet 114 i lage om den lopande tungan 128 inte har inforlivats eller inte har rat storlek. Som diskuteras vidare nedan medger den langsgaende slitsen pa monteringsverktyget att verktyget monteras i sidled Over nalen for att skjuta skyddet pa plats utan att vara tvungen att skjuta verktyget pa !Alen frail endast nalspetsens ande. Val utfOrt an det samma 7 langsgaende slits pa monteringsverktyget som al-wands for att separera verktyget i sidled frail nAlen 108.

I det visade exemplet innefattar det inre halrummet 112 hos kateternavet 102 ett ringformigt utskott 1som formar ett minskat inre tvarsnittsmAtt hos kateternavet. SAlunda forstas att det inre halrummet 112 innefattar ett minskat inre parti 130 precis uppstrOms eller distalt om ett forhallandevis stOrre inre parti 132. Alternativt sett är den nominella innerdiametern distalt eller uppstrOms om utskottet fOrhallandevis stOrre an det minskade diameterpartiet. Med andra ord har katetemavet en forhallandevis stOrre innerdiameter uppstrOms om ett parti med mindre innerdiameter. I ett annat exempel as ett ringformigt spar eller urtag anordnat i stallet for ett inre utskott 130. Darmed kan, distalt om utskottet 1eller med utskottet utelamnat, ett urtag eller spar vara anordnat i den alternativa utforingsformen for att halla kvar nalskyddet i katetemavet. Urtaget eller sparet kan betraktas sasom ett forhallandevis stone inre parti uppstrOms eller distalt om ett forhallandevis mindre inre parti, som kan ses som det nominella innerdiameterpartiet. En kombination av spar och utskott, som visat, kan ocksa. anvandas.

Aterigen med hanvisning till FIG. 1, med tillagg av FIG. 3, sá innefattar ttalskyddet 114 en kapa 134 och en arm 136, som stacker sig distalt om en proximal vagg 138. Den distala vaggen 140 as anordnad vid en ande av armen 136 for att blockera nalspetsen 124 i skyddat eller skyddande lage som visas i FIG. 3. En bojd vinkel 142 är ocksà anordnad motsatt en krokt flans 144. Icapan 134, armen 136, den proximala vaggen 138 och den distala vaggen 140 kan vara 20 utformade som en enkel eller monolitisk enhet. I ett annat exempel kan kapan 134 vara utformad separat frail armen 136, den proximala vaggen 138 och den distala vaggen 140. I ett ytterligare exempel kan den distala vaggen utformas separat och fastas vid armen. I ett ytterligare exempel kan den distala vaggen 140 och armen 136 ersattas av en annan arm som stracker sig flirt sidovaggen 148 pa kapan, for att forma en utskaming pa kapan for att bilda en bladfjader for att 25 forspanna nalen. Denna andra arm som stracker sig frail sidovaggen hos kapan kan fungera genom att luta eller vinkla nalspetsen 124 Mom det inre halrummet hos kApan 134 sá att spetsen 124 flyttas ur inriktning och inte kan trada ut igen fran den distala oppningen 150 i den distala vaggen 152 hos kapan 134, som har en kupol- eller kupolliknande form med rundade horn. I andra exempel as den distala vaggen 152 huvudsakligen plan och har raka horn. Sasom visas as 30 en armOppning 154 anordnad pa armen 136 mellan den proximala vaggen 138 och den distala 8 vaggen 140 for att medge att nalen passerar darigenom. I en alternativ utforingsform utelamnas armoppningen 154 och armen 136 stracker sig feast det ovre proximala vaggpartiet 156, distalt men parallellt med nalen 108, och den distala vaggen 140 stracker sig neat frail den modifierade armen och är i kontakt med nalskaftet med fiaderforspanning.

Sasom diskuteras vidare nedan med hanvisning till FIG. 7 och hanvisande till det ovan- staende, kan nalskyddet 114 vara tillverkat av eller format av en pressad metallplat, sasom en pressad rostfri metallplat. Den distala vaggen 152 och sidovaggen 158 hos kapan kan formas genom att satta den pressade platen mot en form under relativt hogt tryck i en praglingsprocess. Beroende pa den kant som utgor delningslinjen och formen pa den pressade platen kan olika nalskydd praglas. Kapan kan vidare innefatta en sidoydggsOppning 162 for att tillata att den bojda vinkeln 142 skjuter darigenom i fardiglaget enligt FIG. 1.

Aterigen med hanvisning till FIG. 1 sa är en elastisk taning 170 anordnad i det inre halrummet 112 hos kateternavet. I ett exempel formas ett urtag eller ett spar 172, innefattande atminstone en ansats, i det inre halrummet 112 for att ta emot den elastiska tatningen 170. Sasom visas anordnas tva ansatser. Den elastiska tatningen 170 pressas in i sparet 172 och bildar en taning mot ytan av spaset 172, sasom ansatsen, med sin yttre diameter eller yttre yta 173. I ett exempel är den elastiska tatningen 170 en o-ring av elastomer, sasom en o-ring av silikon eller en o-ring av syntetiskt gummi. Tatningen mellan den elastiska tatningen 170 och sparet 172 är tillrackligt vatsketat for att forhindra att blod passerar darover, sasom efter framgangsrik ven- 20 punktion dar blod kan strOmma in i det inre av kateternavet genom det ringformiga utrymmet mellan kateterroret 104 och nalen 108 i ett sá kallat sekundart blodaterflOde.

Sasom visas har den elastiska tatningen 170 en inre diameter eller inre yta 174 och en sidoyta 176 som ligger mellan ytterdiameter- och innerdiameterytorna 173, 174. Den inre diametern 174 har valts, sasom att ha en storlek och en form, for att ge gott spelrum runt nalen.

Till exempel bor den inre diametem 174 hos den elastiska tatningen valjas med tillrackligt stora matt sa att den inte kommer i kontakt med nalen under anvandning. Alternativt kan den inre ytan 174 hos den elastiska tatningen 170 vara i kontakt med och tata mot nalskaftet. I ett exempel kan den inre diametern vara dimensionerad for att vara omkring 1,5 ganger till omkring 3 eller flera ganger stone an diametem hos !Alen. I ett exempel är sidoytan 176 hos den elastiska tatningen 170 konfigurerad for att tata mot den distala vaggytan 178 hos kapan 134 hos nalskyddet 114. 9 Till exempel, ndr nalskyddet 114 är anordnat inuti kateternavet och trycks mot den elastiska tatningen 170 sâ bildas en tatning mellan den distala vdggytan 178 och den elastiska tatningens sidovaggsyta 176 for att fOrhindra eller begransa blodflodet ddrever. Sasom vidare diskuteras nedan är dasfor tatningen med nalskyddet 114 en tempordr tatning som upphor eller slutar vid proximal forflyttning av nalskyddet.

Som tidigare diskuterats är den axiella tungan 128 pa nospartiet 118 av nalnavet konfigurerad att skjuta nalskyddet 114, sasom den proximala vaggen 138 hos skyddet, distalt inuti kateternavet for att placera skyddet mot den elastiska tatningen 170. I ett annat exempel trycks skyddet distalt med anvandning av ett monteringsverktyg, sasom diskuteras vidare nedan med hanvisning till FIG. 13 och 14. Den distala vaggen 152 hos nalskyddet 114 bar darfor ha ett tvassnittsmatt som är stOrre an den inre diametern 174 hos den elastiska tatningen 170 for att anligga mot sidoytan 176 hos den elastiska tatningen, mellan den inre diametern och den yttre diametern. I ett annat exempel dr den distala anden av kapan 134 tillrdckligt liten sa att den skjuter in i, och en del av kapan 134 alldeles proximalt om den distala vaggen 152 hos kapan kommer att tdta mot den inre diametern hos den elastiska tatningen 170.

I ett exempel anligger den krokta flansen 144 och den bojda vinkeln 142 mot nalen 108 respektive den inre ytan 146 hos kateternavet 102, fOr att axiellt sakra nalskyddet 114 inuti kateternavet och for att trycka mot den elastiska tatningen 170. Den bojda vinkeln 142 kan skjuta ut genom kapan 134 via en sidoOppning 162 utformad i kapans kropp, sasom diskuteras vidare nedan med hanvisning till FIG. 6. I ett exempel är armytan 180 alldeles proximalt om den bojda vinkeln 142 (FIG. 3) anordnad, sasom att ha en storlek och en form, fer att ligga an mot utskottet 130 eller ett spar i kateternavet for att halla kvar skyddet inuti kateternavet under indragning av nalen tills nalspetsen 124 forflyttas proximalt om den krokta flansen 144. Armytan 180 och/eller utskottet 130 kan ocksa ha en storlek och form eller placeras sá att armytan 180 och utskottet 1 ligger an i fardiglaget fer att bibehalla en axiell belastning pa skyddet 114 mot den elastiska tatningen 170.

Saledes, sasom visas i FIG. 1, stangs eller atminstone begransas blodflOdet fran att flOda Over gapet mellan den elastiska tatningen 170 och sparet 172 som hailer den elastiska tatningen 170 och gapet mellan den elastiska tatningen 170 och nalskyddet 114. I ett exempel är mikro- kanaler och/eller mikrobulor anordnade pa den yttre ytan av den elastiska tatningen 170 for att tillàta att luft ventileras darever mellan den elastiska tatningen och sparet 172, men inte tillrackligt stora for att blod ska floda fritt daremellan. Alternativt, eller i tillagg dartill, placeras en tatning (ej visad), sasom ett hydrofobt filter, vid Oppningen 150 hos kapan 134 hos nalskyddet 114 for att medge ventilering men inte blodflode. Till exempel kan ett blad av hydrofobt filter 5 limmas pa kapan 134 vid Oppningen 150 hos kapan och nalen 108 far sedan penetrera darigenom vid montering. Efter framgangsrik venpunktion kan luft ventileras genom det hydrofoba filtret men inte blod fOr att mojliggora sekundar blodaterfering. Under tillbakadragande av nalen fran kateternavet efter anvandning, kan halet i det hydrofoba filtret som bildats av nalen aven fungera sasom en torkare for att torka blod fran den yttre ytan av nalen. Det hydrofoba filtret medger saledes att luft ventileras for att medge blodaterforing medan det samtidigt har den avstrykande funktionen att torka blod fran den yttre ytan av nalen nar nalen dras tillbaka under avlagsnande av nalen efter framgangsrik venpunktion. Exempel pa hydrofoba filter innefattar sadana tillverkade av spinnbondad PP, PTFE-fibrer, eller PCTE (Track Etch-membran av karbonatplast), som har porer som dr tillrackligt sma for att medge att luft ventileras darover men inte blod.

Shsom beskrivits forstas foreliggande anordning, system och forfarande innefatta en kateterenhet innefattande ett kateterror fast vid ett kateternav, vilket innefattar en kropp som avgransar ett inre halrum. En nal innefattande en nalspets dr fast vid ett nalnav och skjuter ut genom kateternavet och kateterrbret i ett fardiglage. En elastisk tatning och ett nalskydd dr anordnade i det inre halrummet hos kateternavet. Nalskyddet kan vara placerat inuti kateternavet sà att det beror, anligger mot eller ph annat salt pressas av den elastiska tatningen i ett fardiglage fOr att bilda en tempordr tatning med den elastiska tatningen som slutar eller upphOr yid proximal forflyttning av nalskyddet. Saledes forstas fOreliggande enhet innefatta en tatning mellan ett kateternav och en elastisk tatning och mellan den elastiska tatningen och ett nalskydd. I ett annat exempel tillhandahalls en tatning vid en distal skyddsOppning for att bilda en tredje tatning med nalen inuti kateternavet. Pa samma sdtt som tatningen med nalskyddet sá ãr den tredje tatningen ocksd en tempordr tatning som slutar eller upphOr dà nalen forflyttas proximalt om den tredje tatningen. I nagra exempel kan tatningen mellan den elastiska tatningen och kateternavet ocksa vara en tempordr tatning och kan medge att vatska lacker Over densamma ndr en last eller ett tryck sldpps eller tas bort fran den elastiska tatningen. Enheten kan dad& anses innefatta en IV- 11 sakerhetskateter med en permanent tatning och tva temporara tatningar som upphor. Om den elastiska tatningen tatas mot kateternavet enbart genom yttre belastning sâ kan enheten anses innefatta tre temporara tatningar.

Vid kateterisering kommer blod att floda tillbaka in i halrummet 119 hos nalnavet 106 men hindras frail att spilla ut ur navet 106 genom en ventilationsplugg (ej visad). Pa liknande salt kommer blod aft floda tillbaka in i den distala halrumskammaren 182 hos kateternavet 102, distalt om den elastiska tatningen 170, men inte stromma fritt eller overhuvudtaget in i den proximala kammaren hos kateternavet 102 forran nalskyddet flyttas frail dess fardiglage, sasom forst da nalskyddet flyttas bort frail den elastiska tatningen 170. I ett exempel kan den temporara tatningen avslutas genom att forst dra tillbaka nalnavet 106 och nalen 108 frail kateternavet 102 och kateterrOret 104, t.ex. genom att halla i kateternavet samtidigt som dragandes tillbaka nalnavet i en proximal riktning. Nar nalen 108 dras tillbaka flyttas en bula, profil eller hylsa 184, i allmanhet kallad en profilforandring, mot den distala sidan av den proximala vaggen 138 hos nalskyddet och stoppas av en omkrets som definierar en Oppning 186 i den proximala vaggen.

Profilforandringen 184 har ett stone tvarsnittsmatt an Oppningen 186 i den proximala vaggen 138 och darfor, med tanke pa profilforandringen 184, trycker nalskyddet 114 mot den proximala vaggen i proximal riktning. Da nalskyddet 114 fOrflyttas i den proximala riktningen flyttas det fran fardiglaget och tatningen mellan skyddet 114 och den elastiska tatningen 170 upphor, slutar eller avbryts pa annat salt. I andra exempel utelamnas profilforandringen och nalskyddet fOrses 20 med minst tva Oppningar som genom vilka nalen passerar. I skyddslaget bojs skyddet sá att de tva Oppningarna sneddas fOr att gripa mot den yttre ytan av !Alen utan profilforandringen. Sasom visas i FIG. 1 är den bojda vinkeln 142 nagot distal om utskottet 130. Det är underforstitt att om den bOjda vinkeln ingriper med den distalt sluttande sidan av utskottet 130 sá kommer det att finnas en konstant distalt riktad kraft som trycker nalskyddet in i kontakt med den elastiska tatningen 170. Nar detta as fallet sá behoys inte kontakt med axiellt lOpande tunga 128 och axiellt lopande tunga 128 kan tas bort.

FIG. 2 as en tvarsnittsvy fran sidan av nalnavet 106, nalen 108, och nalskyddet 114 i FIG. 1 efter att de tagits ut fran kateternavet 102 efter framgangsrik venpunktion. Sasom visas forflyttas armen 136 pa skyddet 114 i en radiell riktning fOr att flytta den distala vaggen 1 distalt om nalspetsen 124 for art blockera nalspetsen. I en alternativ utforingsform utelamnas 12 profilforandringen 184 och en fixeringsanordning anvands istafiet och är ansluten vid sina tva dndar till nalnavet och skyddet. Fixeringsanordningen är konfigurerad for att dra i nalskyddet genom att nalnavet 106 ror sig i proximal riktning fOr att ta bort skyddet frail kateternavet. Fixeringsanordningen, om den anyands, skulle ocksa forhindra att skyddet faller distalt av frail nalen. Med andra ord forhindrar fixeringsanordningen nalspetsen fran att dra igenom nalskyddet.

Under bornagning av nalen 108 fran kateternavet 102, sasom da forflyttande nalen fran det 'age som visas i FIG. 1 till det som visas i FIG. 2, dras nalskaftet Over den krOkta flansen 144 hos nalskyddet 114 medan nalskyddet halls relativt stationdrt tills nalspetsen forflyttas proximalt om den krOkta flansen 144. Beroende pa utformningen av den krOkta flansen 144 kan ett relativt stort motstand kannas av anvandaren. Friktionen kan ocksa orsaka att skyddet 114 forflyttas nagot proximalt tills armytan 180 intill den bojda vinkeln 142 hos nalskyddet 114 as i kontakt med utskottet 130 i kateternavet. Medan friktionen mellan nalskaftet och den krOkta fldnsen 144 as minimal jamfOrt med om den distala vaggen 140 ldmnas med en trubbig ande fOr att vara i kontakt med sidan av nalskaftet sá tillhandahalls, i ett exempel, en friktionsminskande mekanism for att ytterligare minska friktionen mellan !lien och nalskyddet. Sasom visas i FIG. 3, som är en forstorad vy av FIG. 2 tagen vid A, as en belaggning 188 anbringad Over itminstone en del av den distala vaggen 140 och den krOkta flansen 144. Belaggningen 188, som as gjord av ett annat material an den distala vaggen 140 och den krOkta flansen 144, kan anbringas pa den pressade metallpliten fore vikning eller formning av platen till ett skydd eller kan appliceras efter formningssteget for att bilda skyddet. I ett exempel är beldggningen 188 tillverkad av ett polyetenmaterial (PE). I ett annat exempel dr belaggningen 188 tillverkad av l'EFLON. Beldggningen 188 reducerar friktionskoefficienten hos skyddet 114, vilket tillater att skyddet eventuellt formas utan den krOkta flansen 144, dvs. ldmnar den distala vdggen 140 med en trubbig ande. Skyddet 114 med beldggningen 188 for att minska skyddets friktionskoefficient representerar en ytterligare aspekt av foreliggande anordning, system och forfarande bortsett fran kateterenheten och bortsett fran kateterenheten med en elastisk tatning 170. Med andra ord, nar skyddet 114 as i kontakt med nalen 108 och ndr friktion kan kannas under proximal forflyttning for att skilja den fran kateternavet kan en beldsgning 188 paforas for att minska friktionen och darmed det motstand som upplevs da nalen forflyttas Over de stationdra ytorna i nalskyddet. 13 Saledes forstas vidare en aspekt av fOreliggande anordning, system och fOrfarande innefatta ett nalskydd 114 som har en belaggning 188 for att minska skyddets friktionskoefficient. I en ytterligare aspekt av foreliggande anordning, system och fOrfarande innefattar skyddet 114 en kapa 134 innefattande en distal vagg 152 med en oppning 150. Skyddet kan aven innefatta en arm som stracker sig 136 distalt om en proximal vagg 138 och har en distal vagg 1 med belaggningen 188 anbringad atminstone delvis darpa. Enligt ytterligare en aspekt av foreliggande anordning, system och fOrfarande kan skyddet med belaggningen anvandas med en kateterenhet i IV-sakerhetskateteranordning. Kateterenheten kan vidare innefatta en elastisk tatning och skyddet kan vidare innefatta en kapa fOr anliggning mot den elastiska tatningen, sasom den som visas i FIG. 1.

Med hanvisning nu till FIG. 4 visas en alternativ kateterenhet 200, vilken liknar kateterenheten 100 i FIG. 1 med nagra fa undantag. Salunda innefattar kateterenheten 200 ett nalnav 106 med en nal 108 och ett kateternav 102 med ett kateterror 104. Kateternavet innefattar vidare ett halrum 112 som innefattar en elastisk tatning 170 och ett nalskydd 202. Sasom visas innefattar nalskyddet 202 en kapa 134 och en arm 136 som innefattar en distal vagg 140. I foreliggande utforingsform är skyddet 202 anordnat i det inre halrummet 112 hos kateternavet genom att bade forspanna den distala anden av armen 136 mot nalen 108 och den inre ytan av kateternavet 102 likval som att bringa en del av ett langsgaende parti av kapan 134 i kontakt med den inre ytan av kateternavet. Detta medger att skyddet 202 anordnas och anligger mot den 20 elastiska tatningen 170 genom inverkan av bade armen 136 och kapan 134. I en foredragen utforingsform är en belaggning 188 anbringad, atminstone delvis, pa den distala vaggen 140 fOr att minska friktionskoefficienten mellan nalen 108 och den distala anden av armen 136, sasom den krokta flansen 144 mot nalen 108. I en alternativ utforingsform utelamnas den krokta flansen 144 och den distala anden av den distala vaggen 140, dvs. en trubbig ande, overdragen med belaggningen 188 är i kontakt med sidan av nalen.

Med hanvisning nu till FIG. 5 visas en annan alternativ kateterenhet 210, vilken liknar kateterenheten 100 i FIG. 1 med nagra fá undantag. Salunda innefattar kateterenheten 210 ett nalnav 106 med en nal 108 och ett kateternav 102 med ett kateterror 104 och inre yta 146. Ett utskott eller spar visas inte men kan finnas och fungera som beskrivits ovan. Kateternavet 102 innefattar vidare ett halrum 112 som innefattar en elastisk tatning 170 och ett nalskydd 212. 14 Sasom visas innefattar nalskyddet 212 en kapa 134 och en arm 136 innefattande en distal vagg 140. I foreliggande utforingsform dr skyddet 212 anordnat i det inre halrummet 112 genom att bade forspanna den distala anden av armen 136 mot nalen 108 och den inre ytan av kateternavet likval som att bringa ett upphojt parti 214 av kapan 134, det viii saga, en del av kapan 134, i kontakt med den inre ytan av kateternavet. Detta medger att skyddet 212 anordnas och anligger mot den inre ytan 146 hos kateternavet 102 vid tva punkter som tillhandahalls av kapan och armen. Eftersom endast en relativt liten del av kapan 134 dr i kontakt med den inre ytan av kateternavet 102 jamfort med utforingsformen i FIG. 4, som har ett stort langsgaende parti av kapan i kontakt med kateternavet, kravs mindre kraft for att avlagsna skyddet 212 frail kateter- navet 102. I en foredragen utforingsform dr en belaggning 188 anbringad, atminstone delvis, pa den distala vaggen 140 hos armen f6r att minska friktionskoefficienten mellan nalen 108 och den distala anden av armen 136, sasom mellan den krokta flansen 144 och nalen. Ten altemativ utforingsform utelamnas den krokta flansen 144 och den distala anden av den distala vaggen 140, dvs. en trubbig ande, overdragen med belaggningen 188 är i kontakt med sidan av !Alen.

Belaggningen 188 kan vara tillrackligt mjuk och tjock for att fanga nalspetsen i skyddslaget (t.ex.

FIG. 2 och 3), sa att nalspetsen inte kan glida langs den inre ytan av den distala vaggen 140. Om en mjuk belaggning anvands som kan fanga nalspetsen sà kan flansen 144 vid en ande av den distala vaggen 140 utelamnas.

FIG. 6 är en andvy av kateterenheten enligt FIG. 5 tagen langs linj en F6-F6. Sasom visas stracker sig det upphojda partiet 214 radiellt utat frail huvudkroppen hos kapan 134 till kontakt med den inre ytan 146 av kateternavet 102. Den bojda vinkeln 142 stracker sig pa liknande salt radiellt utit till kontakt med den inre ytan 146 av kateternavet 102. Sasom visas finns det inget utskott eller ett spar i eller pa den inre ytan 146 av kateternavet for tydlighets skull. De tvà kontaktpunkterna med kateternavet 102 är konfigurerade for att anordna nalskyddet 212 i det inre halrummet av katetern och i axiell kontakt med den elastiska tatningen 170. Sasom ocksa forklarats ovan skulle det, om den bojda vinkeln 142 skulle ingripa med ett distalt sluttande parti av ett spar eller utskott 130, finnas en konstant distalt riktad kraft fran nalskyddet mot den elastiska tatningen 170. Den proximala vaggen 138 med nalen 108 anordnad i den proximala oppningen 186 visas aven i FIG. 6.

FIG. 7 as en vy ovanifran av en pressad metallplat 220 anordnad i enlighet med aspekter av foreliggande anordning, system och forfarande. Platen 220 innefattar ett stort parti eller ett forsta parti 222 och ett fOrhallandevis smalare parti eller andra parti 224. Det fOrsta partiet 222 har en fOrsta pressad utskarning 150 och en forhallandevis stone andra pressad utskarning 162. 5 Da praglad med en form, formar den fOrsta utskamingen 150 och ytan dar intill den distala oppningen 150 och den distala vaggen 152 i kapan 134 i FIG. 1-5 . Det fOrsta partiet 222 kan andras och/eller formen andras for aft ge en kapkonfiguration med lamplig storlek och form for den avsedda tillampningen. Oppning 162 medger aft den bojda v inkeln 142 skjuter utat for att sta i kontakt med den inre ytan av kateternavet 146 (se t.ex. FIG. 1).

Det andra partiet 224 av den pressade metallplaten 2as konfigurerat for aft forma armen 136 och den distala vaggen 140 hos skyddet i FIG. 1-5. Det andra partiet 224 har en fOrsta utskarning 186 och en andra utskarning 154. Da vikta formar den fOrsta utskamingen 186 och ytan dar intill den proximala vaggen 138 och den proximala oppningen 186 pa nalskyddet. Den andra utskarningen 154 hos den pressade platen bildar en oppning (FIG. 3) i armen 136 hos nal- skyddet nar den as vikt, vilket medger aft !Alen stracker sig darigenom. Andpartiet 228 hos det andra partiet 224 bildar den distala vaggen 140, den bojda vinkeln 142 och eventuellt den krokta flansen 144, vilken kan utelamnas dá inforlivande en belaggning 188. Den pressade metallplaten 220 innefattar ocksa ett parti med medelbredd 225. Partiet med medelbredd 225 är bredare for aft innefatta Oppningen 162, vilken maste vara bredare an det andra partiet 224, sá aft den bOjda 20 vinkeln bildad av det andra partiet 224 kan passera darigenom. Eventuellt kan en del av det andra partiet 224 pressas annu smalare an resten av det andra partiet 224 sá aft oppningen 162 och partiet med medelbredd 225 kan gams forhallandevis smalare.

FIG. 8 as en tvarsnittsvy frail sidan av en annan alternativ kateterenhet 240 anordnad i enlighet med aspekter av foreliggande anordning, system, och forfarande, vilken liknar kateter- enheten 100 i FIG. 1 med nagra fa undantag. Salunda innefattar kateterenheten 240 ett nalnav 106 med en nal 108 och ett kateternav 102 med ett kateterror 104. Kateternavet innefattar vidare ett halrum 112 som innefattar en elastisk tatning 170 anordnad inuti ett inre spar 172 och ett nalskydd 242. Sasom visas innefattar nalskyddet 242 en kapa 244 och tva armar 136, var och en innefattande en distal vagg 140. Skyddet 242 i FIG. 8 liknar skyddet i FIG. 4-12 hos den amerikanska publikationen med nr 2012/0 046 620 Al, publicerad 23 februari 2012, US Ser. No. 16 13/257 572. Som diskuterats i '572-ansokan kan kapan 244 vara utformad separat och darefter fast vid de tva armarna 136, vilka formas med den proximala vaggen 138 med en Oppning 186 dimensionerad for att stoppa en profilforandring 184 pa nalen 108. Krokta flansar 144 visas i andarna av de tva distala vaggarna, vilka var och en kan inkludera en belaggning 188 for att minska friktionskoefficienten mellan skyddet och nalen.

Kapan har ett distalt kupolparti 246 med en distal vagg innefattande en distal Oppning 248 och en kupolffirlangning 250 (FIG. 9), som stracker sig i den proximala riktningen for att delvis tacka den distala anden av kapans halrum. Kapan 244 innefattar vidare tva stopp 252 (endast ett visat) pa vardera sidan om nalen.

I en utfbringsform är de tva vinklarna 142 pa de tva armarna 136 anordnade mot den distalt sluttande ytan hos det ringformiga utskottet 130, och/eller alternativt i ett ringformigt spar, for att tvinga skyddet framat sh aft kupolen 246 anligger mot den elastiska tatningen 170 for att forsegla temporart daremot. I fardiglaget som visas i FIG. 8 är en forsta tatning anordnad mellan den elastiska tatningen 170 och det ringformiga sparet 172 hos kateternavet och en andra tatning as anordnad mellan den elastiska tatningen 170 och kupolen 246, vilken är en tempordr tatning som kan upphora vid tillbakadragande av nalskyddet i proximal riktning. Vidare, om ett hydrofobt filter är anordnat vid den distala oppningen 248 i kupolen 246 sá tillhandaftalls en tredje temporar tatning for att inskranka, begransa eller stoppa blod frail att floda proximalt forbi filtret for aft fritt stromma in i halrumspartiet 112 hos kateternavet och in i nalskyddet 242.

Denna tredje tillfalliga tatning kan sluta eller upphora vid avlagsnande av nalen fran det hydrofoba filtret.

Sasom visas skjuter den axiella tungan 128 pa nospartiet 118 hos nalnavet 106 mot den proximala vaggen 138 och forblir i kontakt med den proximala vaggen. Denna konfiguration medger anordnande av skyddet i kateternavet 102 genom att helt enkelt trycka nalnavet 106 framat for att driva den proximala vaggen 138 hos nalskyddet 242 framit. Under den distala forflyttningen for att anordna nalskyddet 242 kommer de tva vinklarna 142 och de tva armarna 136 att bojas Mat ndr de är i kontakt med det ringformiga utskottet eller projektionen 130 inuti kateternavet och kommer tillbaka nagot efter att ha flyttats distalt om det minsta diameterpartiet pa toppen av projektionen 130. Samtidigt darmed kommer kupolen 246 i kontakt med den elastiska tatningen 170 och kommer att fOrbli axiellt belastad mot den elastiska tatningen pa 17 grund av kontakterna vid de tva vinklarna 142 med utskottet 130. I en alternativ utforingsform as ett gap anordnat mellan nospartiet 118 och den proximala vaggen 138 i fardiglaget. Om gap finns kan skyddet 242 istallet anordnas med hjalp av ett monteringsverktyg, sasom diskuteras vidare nedan, i stallet for att pressas av den axiella tungan 128 pa nospartiet.

Sasom beskrivits innefattar fOreliggande anordning, system och forfarande en kateter- enhet innefattande ett kateterror fast vid ett katetemav, vilket innefattar en kropp som avgransar ett inre halrum. En nal innefattande en nalspets är fast vid ett nalnav och skjuter ut genom kateternavet och kateterroret i ett fardiglage. En elastisk tatning och ett nalskydd är anordnade i det inre halrummet hos kateternavet. Nalskyddet kan anordnas inne i katetern sa att det vidrOr, angransar, eller pa annat satt skjuts distalt framat mot den elastiska tatningen. I ett exempel tillhandahalls tva armar och as fOrspanda mot ett ringformigt utskott och/eller ett ringformigt spar format i det inre halrummet hos kateternavet for att bibehalla en axiell belastning pa den elastiska tatningen. Kontakten mellan de tva armarna och det ringformiga utskottet medger att den distalt riktade axiella kraften OverfOrs pa skyddet mot den elastiska tatningen. Saledes as en forsta tatning anordnad mellan kateternavet och den elastiska tatningen och en andra tempordr tabling as anordnad mellan den elastiska tatningen och nalskyddet, som kan upphora eller avsluta vid avlagsnande av skyddet i den proximala riktningen. I ett annat exempel dr en tatning anordnad vid en distal skyddsoppning for att bilda en tredje tempordr tatning i kateterenheten. Saledes ferstas kateterenheten ha en tatning for att begransa eller inskranka flOdet bildat genom att ett kapparti av nalskyddet är i kontakt med en elastisk tatning. Namnda tatning as en tillfallig tatning som slutar eller upphor vid forflyttning av en kateterkomponent, till exempel nal och/eller skydd.

FIG. 9 as en tvarsnittsvy frail sidan av kateterenheten 240 i FIG. 8 efter att nalen 108 dragits in och nalspetsen 124 forflyttats proximalt om bade distala vaggar 140. Som framgar as de tva armarna inte langre fOrspanda mot sidan av nalen och bOjer sig radiellt Mat. De distala vaggarna 140 forflyttas ocksa i en radiell riktning framfor nalspetsen for att blockera nalspetsen. Under denna procedur fOrblir kupolpartiet 246 hos kapan 244 i kontakt med den elastiska tatningen 170 for att bibehalla tatningen tills vidare proximal fOrflyttning av nalen frail den punkt eller position som visas i FIG. 9. I detta Ogonblick kommer ytterligare proximal rorelse hos !Alen att orsaka att profilforandringen 184 skjuter, eller drar med ett perspektiv fran nalnavet, mot 18 omkretsen av den proximala oppningen 186 for att flytta nalskyddet 242 proximalt ut ur kateternavet. Saledes är en tatning anordnad mellan kateternavet och den elastiska tatningen och en annan tatning är anordnad mellan den elastiska tatningen och nalskyddet som kan avslutas eller upphora. I foreliggande utforingsform forblir den tillfalliga tatningen intakt aven under initial nalforflyttning i proximal riktning efter framgangsrik venpunktion. I ett sarskilt exempel innefattar tatningen mellan skyddet och den elastiska tatningen en tatning mellan kapan pa skyddet och den elastiska tatningen. Namnda temporara tatning avslutas eller bryts endast av profilforandringen pa nalen i kontakt med en omkrets som definierar en oppning och forflyttning av omkretsen och/eller den proximala vaggen, och claimed nalskyddet, bort fran den elastiska tatning en.

FIG. 10 as en andtvarsnittsvy av FIG. 9 tagen langs linjen F10-F10. Foreliggande andvy visar tydligt det ringformiga sparet 172, den elastiska tatningen 170, kupolpartiet 246 hos nalskyddet 242, Oppningen 248 i kupolpartiet eventuellt med ett hydrofobt filter och en del av distala vaggarna 140 vid slutet av armarna 136.

Med hanvisning nu till FIG. 11, visas en tvarsnittsvy frail sidan av en annan alternativ kateterenhet 270 anordnad i enlighet med aspekter av foreliggande anordning, system och forfarande, vilken är lik kateterenheten 100 i FIG. 1 med nagra fà undantag. Salunda innefattar kateterenheten 270 ett nalnav 106 som har en nal 108 och ett kateternav 102 som har ett kateterror 104. Kateternavet innefattar vidare ett halrum 112 som innefattar en elastisk tatning 170 placerad inuti ett inre spar 172 och ett nalskydd 272. Sasom visas innefattar nalskyddet 272 en hylsa 274 och en arm 278 som stracker sig distalt darom. Skyddet 272 kan vara tillverkat av en pressad metallplat, likt den pressade platen i FIG. 7. Till exempel kan det forsta pressade partiet 222 rullas fOr att bilda hylsan 274 och det andra pressade partiet 224 vikas fOr att bilda armen 278 som stracker sig distalt om hylsan. Saledes har hylsan en delningslinje 279 som definieras av de tvà kanterna hos det forsta pressade partiet 222. Armen 278 visas med en kontinuerligt bOjd distal ande 276 i motsats till en distinkt vinkel, distal vagg och bojd flans, liknande skyddet i FIG. 1. I en alternativ utforingsform kan armen vikas med en distinkt bojd vinkel, distal vagg, och krokt flans, liknande skyddet i FIG. 1. En belaggning 188 kan anbringas pa den bojda distala anden 276 for att minska friktionskoefficienten mellan skyddet och 19 I ett exempel är hylsan 274 utformad med en langd, en yttre diameter och en inre diameter. Foretradesvis dr den inre diametern av hylsan 274 tillrackligt mycket storre an den yttre diametern av nalen 108, men mindre an det storsta tvarsnittsmattet hos profilforandringen 184. Detta medger att nalen 108 rOr sig fritt i forhallande till hylsan 274 men inte profil- 5 forandringen 184, som är stOrre an den inre diametern av hylsan och dad& kommer att ligga an mot och stoppas av den distala anden 280 av hylsan. Saledes kommer profilforandringen 184, nar nalen 108 dras tillbaka frail katetemayet 102, sasom efter framgangsrik venpunktion, att ligga an eller sla mot den distala anden 280 av hylsan och kommer, med tanke pa profilforandringen, att trycka pa hylsan 274 for att separera den frail den elastiska tatningen 170, vilket diskuteras mer 10 nedan.

Den elastiska tatningen 170 innefattar en yttre diameter 173, en inre diameter 174 och ett sidoparti 176 som ligger daremellan. Sasom visas skjuter den yttre diametern av hylsan 274 ut genom den elastiska tatningen 170 sa att den inre diametern 173 av den elastiska tatningen komprimeras och tatar mot den yttre ytan av hylsan 274. Saledes anordnas en tatning mellan spaset 172 och den elastiska tatningen 170 och mellan den elastiska tatningen 170 och hylsan 274. FM- att begransa eller hindra blodflode i det ringformiga utrymmet mellan nalen 108 och hylsan 274 kan medicinskt sakert smorjmedel eller andra benigna insatser anvandas for att tata det ringformiga utrymmet.

Nilskyddet 272 kan installeras inuti kateternavet 102 genom att forst montera nalskyddet inklusive hylsan 274 pa nalen 108 via tjockanden 96 av nalen. Om profilforandringen 184 inte har formats eller skapats fOrran efter skyddet har monterats pa nalen sá kan nalskyddet monteras Over nalen via nalspetsen ande. Den elastiska tatningen 170 placeras darefter Over hylsan 274 som visas i FIG. 11. Kombinationen av elastisk tatning 170 och skydd 272 kan sedan pressas distalt in i position med hjalp av ett monteringsverktyg, vilket diskuteras vidare nedan med hanvisning till FIG. 13 and 14. Alternativt kan samma form av inforingsverktyget formas pa nospartiet 118 och nospartiet 118 kan pressa den elastiska tatningen och nalskyddet in i kateternavet. Ndr kombinationen nar urtaget 172 med en ansats i det inre halrummet, kommer ett nagot hogre motstand folk av ett minskat motstand att indikera att den elastiska tatningen 170 har placerats stadigt inuti spket.

FIG. 12 är en tvarsnittsvy fran sidan av nalnavet 106 och nalen 108 avldgsnade frail kateternavet i FIG. 11 med nalskyddet 272 aktiverat vid nalspetsen 124 for att tdcka nalspetsen fran oavsiktliga nalstick. Ingreppet mellan profilforandringen 184 och den distala anden 280 hos hylsan 274 forhindrar hylsan fran att forflyttas ytterligare distalt bortit av nalen. Det bojda distala andpartiet 276 blockerar nalspetsen 124 och forhindrar oavsiktlig kontakt med denna.

FIG. 13 är en sidovy av ett monteringsverktyg 284 anordnat i enlighet med aspekter av foreliggande beskrivning. Monteringsverktyget innefattar ett langstrackt kroppsparti 286 med en yttre diameter och en inre diameter. I nagra exempel kan den forsta anden 288 och den andra anden 290 har samma inre och yttre matt. I andra exempel har den forsta anden 288 och den 10 andra anden 290 olika inre och yttre matt. Langden pa kroppspartiet 286 och matten pa den forsta anden 288 och den andra anden 290 kan justeras eller modifieras baserat pa det sarskilda nalskydd eller andskydd som ska skjutas eller installeras inuti kateternavet. Exempelvis kan langden valjas for att sakerstalla korrekt rackvidd for att trycka skyddet och/eller den elastiska tatningen tillrackligt in i kateternavet och Fang nog for att gripas eller manipuleras frail utsidan av navet. Det visade verktyget 284 kan anvandas fOr att trycka ett av nalskydden, visade pa andra stallen har, framat och in i kateternavet for att anordna skyddet mot den elastiska tatningen 170. Verktyget 284 kan aven anvandas fOr alla kateterenheter ddr den axiella tungan 128 pa nospartiet 118 hos nalnavet 106 antingen inte har inkorporerats eller är for kort for att skjuta nalskyddet tillrackligt framat in i fardiglage. En langsgaende kanal 292 finns pa kroppen 286 for att mojlig- 20 Ora montering av verktyget 284 Over nalen 108 utan att vara tvungen att fora verktyget 284 pa nalen endast vid nalspetsen 124 eller tjockanden 96.

FIG. 14 är en andvy av verktyget 284 i FIG. 13 tagen ldngs linjen F14-F14. I en utforingsform är verktyget 284 gjutet av ett plastmaterial for att innefatta en inre stegfunktion. I ett annat exempel är verktyget tillverkat av tva delar, vilka innefattar en yttre cylinder med en kanal och ett separat stegfunktion.

FIG. 15 är en tvarsnittsvy fran sidan av verktyget 284 i FIG. 14 tagen langs linjen F15- F15. Verktyget har en insats 300, innefattande stegade funktioner 302, 304 fOr anvandning med skyddet 272 i FIG. 11. I andra exempel kan olika formade insatser anvandas. Insatsen 300 kan utgOra en del av kroppen 286 eller utformas separat och fastas vid det yttre skalet 286. Sasom visas innefattar den stegade funktionen en langsgaende steg 302 och en bakre platta 304. Det 21 langsgaende steget 302 har en forsta tryckyta 306 och den bakre plattan 304 har en andra tryckyta 308. Ldngden och de andra matten pa insatsen 300 as valda sa att insatsen anordnas over hylsan 274 pa skyddet i FIG. 11 och den forsta tryckytan 306 as i kontakt med den elastiska tatningen 170, medan den andra tryckytan 308 är i kontakt med den proximala dnden av hylsan 274. Da verktyget 284 med insatsen 300 pressas framat trycker de tva tryckytorna 306, 308 samtidigt kombinationen av elastisk tatning 170 och skydd 272 pa plats inuti kateternavet 102. Aven om begransade utforingsformer av IV-sdkerhetskanyler och andra nalar beskrivs hari och deras komponenter har hdri beskrivits och illustrerats specifikt, sa är manga modifieringar och variationer uppenbara for den kunnige fackmannen. Exempelvis kan de olika kateterenheterna innefatta antimikrobiella sdrdrag in i den elastiska tatningen och skydden kan tillverkas av flera komponenter och/eller inkludera ytterligare eller andra sdrdrag. Dessutom as det underforstatt och tankt att sdrdrag som diskuteras specifikt for en utforingsform av en kateter kan inga i en annan utforingsform av en kateter, forutsatt att sardragen an kompatibla. Exempelvis kan monteringsverktyget som diskuteras med hanvisning till FIG. 11 och 12 anvandas for att montera skyddet i FIG. 1 med vissa modifieringar av verktyget for att passa sardragen hos skyddet. I enlighet med detta ska forstas att IV-sdkerhetskanyler och deras komponenter, konstruerade enligt principerna for den beskrivna anordningen, systemet och forfarandet, kan utformas pa annat satt an som specifikt beskrivs har. Uppfinningen definieras ocksa i de foljande kraven. 22

Claims

KRAV Det som yrkas är: 1. Kateterenhet innefattande: ett kateternav (102) med ett kateterror (104) med en rorande, varvid namnda kateternav (102) innefattar en kropp (110) innefattande en inre yta (146) avgransande ett inre halrum (112) innefattande ett forsta innerdiameterparti distalt om ett andra innerdiameterparti och varvid namnda fOrsta innerdiameterparti har stOrre matt an namnda andra innerdiameterparti; ett nalnav (106) med en nal (108) med en nalspets (124), en nominell naldiameter och ett nalskaft som skjuter ut genom kateternavet (102) och kateterrOret (104) sa att nalspetsen stracker sig distalt om rordnden i ett fardiglage; en elastisk taning (170) som halls mot en ansats i det inre halrummet (112) hos kateternavet (102), varvid namnda elastiska tatning (170) innefattar en yttre diameter (173) och en inre diameter (174); ett nalskydd (114, 202, 212, 242, 272) for att tacka nalspetsen i ett skyddslage anordnat i det inre halrummet (112) hos kateternavet (102) och i kontakt med den elastiska tatningen (170); varvid namnda inre diameter (174) är tillrdckligt mycket stone an den nominella naldiametern sà att nalskaftet inte kommer i kontakt med den inre diametern (174) av den elastiska tatningen (170) i fardiglaget, och varvid nalskyddet (114, 202, 212, 242, 272) dr i kontakt med den elastiska tatningen (170) i fardigaget sá att en taning for att begransa vdtskeflodet bildas mellan nalskyddet (114, 202, 212, 242, 272) och den elastiska tatningen (170). 2. Kateterenhet enligt krav 1, varvid nalskyddet (114, 202, 212, 242) innefattar en kapa (134, 244) som innefattar en kupolyta (152, 246) och varvid kupolytan är axiellt belastad mot den elastiska tatningen (170). 3. Kateterenhet enligt krav 1, varvid tatningen upphOr nar nalskyddet (114, 202, 212, 242, 272) rOr sig i en proximal riktning varvid vdtska kan strOmma fritt genom den inre diametern (174) av den elastiska tatningen (170). 4. Kateterenhet enligt krav 1, varvid den elastiska tatningen (170) komprimeras inuti ett spar (172) som innefattar ansatsen. 23 5. Kateterenhet enligt krav 1, varvid nalskyddet (272) innefattar en hylsa (274) innefattande en inre diameter, en yttre diameter och en langd, och varvid en profilforandring (184) som as bildad i narheten av nalspetsen (124) har ett stOrre tvarsnittsmatt an den inre diametern av hylsan (274). 6. Kateterenhet enligt krav 1, varvid nalskyddet innefattar en yta (140, 144, 276) som dr i kontakt med nalskaftet och varvid den yta som ar i kontakt har en belaggning (188) anbringad darpa fOr aft minska friktionen nar nalskaftet ror sig mot ytan. 7. Kateterenhet enligt krav 1, vidare innefattande ett monteringsverktyg (284) innefattande en langsgaende kanal (292) fOr aft trycka skyddet (114, 202, 212, 242, 272) in i det inre halrummet (112) hos katetemavet (102). 8. Kateterenhet enligt krav 1, varvid nalskyddet (114, 202, 212, 242, 272) innefattar en arm (136) innefattande en vinkel (142) som ar i kontakt med den inre ytan (146) hos kateternavet. 9. Kateterenhet enligt krav 1, varvid nalskyddet (114, 202, 212, 242, 272) dr i kontakt med sidoytan hos den elastiska tatningen (170) i fardiglaget sà aft en tatning fOr aft begransa vatskeflodet bildas mellan nalskyddet (114, 202, 212, 242, 272) och sidoytan (176) hos den elastiska tatningen. 10. Kateterenhet enligt krav 9, varvid det inre halrummet (112) hos katetemavet (102) innefattar ett forsta innerdiameterparti (132) distalt om ett andra innerdiameterparti (130) och varvid det forsta innerdiameterpartiet (132) har stOrre matt an det andra innerdiameterpartiet (130). 11. Kateterenhet enligt krav 10, varvid det andra innerdiameterpartiet as ett ringformigt utskott (130). 12. Kateterenhet enligt krav 9, vidare innefattande ett hydrofobt filter monterat vid den distala Oppningen (150) i den distala vaggen (152) hos nalskyddet (114, 202, 212, 242) for aft atminstone delvis tacka den distala Oppningen (150). 13. Kateterenhet enligt krav 9, varvid nalskyddet (114, 202, 212, 242) innefattar en kapa (134), en arm (136), en proximal vagg (138), en distal vagg (140) och en bojd vinkel (142), och varvid den bojda vinkeln (142) ar i kontakt med katetemavet (102). 24 14. Kateterenhet enligt krav 9, vidare innefattande mikrokanaler bildade pa den elastiska tatningen (170). 15. Kateterenhet enligt krav 9, varvid nalen vidare innefattar en profilfbrandring (184) som är anordnad proximalt om nalspetsen (124). 16. Forfarande fbr framstallning av en kateterenhet innefattande: att forma en kateternav (102) med ett kateterror (104) med en rorande, varvid namnda kateternav (102) innefattar en kropp (110) som avgransar ett inre halrum (112) med en inre yta med en inre ansats (172); att forma ett nalnav (106) med en nal (108) med en nalspets (124), en nominell nal- diameter och ett nalskaft som skjuter ut genom kateternavet (102) och kateterroret (104) sa att nalspetsen (124) stracker sig distalt om roranden i ett fardiglage; att placera en elastisk tatning (170) i det inre halrummet (112) hos kateternavet och mot den inre ansatsen (172), varvid namnda elastiska tatning (170) innefattar en yttre diameter (173), en inre diameter (174) och en sidoyta (176) som är anordnad mellan den inre (174) och den yttre (173) diametern; att placera ett nalskydd (114, 202, 212, 242, 272) for att tacka nalspetsen (124) i ett skyddslage i det inre halrummet (112) hos kateternavet (102) s'a att nalskyddet (114, 202, 212, 242, 272) as i kontakt med den elastiska tatningen; och att forma en tatning mellan nalskyddet (114, 202, 212, 242, 272) och den elastiska tatningen (170) for att begransa vatskeflodet genom den elastiska tatningen (170) ddr nalskyddet är i kontakt med den elastiska tatningen (170); varvid namnda inre diameter (174) as tillrackligt mycket stone an den nominella naldiametern sà att nalskaftet inte kommer i kontakt med den inre diametern (174) hos den elastiska tatningen (170) i fardiglaget. 17. Forfarande enligt krav 16, vidare innefattande att trycka nalskyddet (114, 202, 212, 242, 272) in i det inre halrummet (112) hos kateternavet (102) med ett monteringsverktyg innefattande en langsgaende kanal. 18. Forfarande enligt krav 16, vidare innefattande ett hydrofobt filter monterat i den distala Oppningen (150) i ndlskyddet (114, 202, 212, 242). 19. Forfarande enligt krav 16, vidare innefattande att trycka skyddet (114, 202, 212, 242) sa att en yttre yta av skyddet tatas mot den inre diametern hos den elastiska tatningen (170). 20. Forfarande enligt krav 16, vidare innefattande anbringande av en belaggning (188) pa en yta (140, 144, 276) av nalskyddet (114, 202, 212, 242, 272) som är i kontakt med 5 nalskaftet. 21. FOrfarande enligt krav 16, varvid nalskyddet (114, 202, 212, 242, 272) utOvar en kraft pa en distalt sluttande yta (130) hos det inre av katetemavet (146) fOr att tvinga nalskyddet (114, 202, 212, 242, 272) mot den elastiska tatningen (170). 26 tO Z.V E Did 9€-; RO. 'N(./ Z Did ' y7,777- r 801. t Z1. f7c; gt1. 9A E91, G ---- ------------- -------- 1. - - . ---- - 9t, 9IOZ 1„ te 901, 91,E 947 BO 1/ 89 901, 011/ ZOE 90 V .00E " 0 1 d El, 9E L. C. VAPAYAge WAVIArde/i;,,, wok 0,140WArzgrA iete.- Ot '170 1, tqt. t. ZZz L DLd eZz 9 -eld 4 ;;;;;;;;;;;„„z.„0;, :;„,,,,,;;=;;;;;;;;4;;;3;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;—.4,,,c,,,,,,,,,,;;—; 01, 'Old 9 .01d , EL. 'Did St-A 6E 99Z' 06? 99,e, Za, CI ‘3?- 91,e, 1. 1 /,'-''LL- j 9.zz '

1. ,,,,,,,,,,,, .,-,,,,• • SIZ , 9LZ t,L09? .; , t7Z I.- 9,' I. 90 V Did oh-