SE1351290A1 - Komponentgrupp med skärinsats och komponenter i densamma - Google Patents

Abstract

Skärkomponentgrupp som innefattar en hållare, vilken innefattar en passage för tillförsel av kylmedel, och en låsstav, vilken har ett längsgående låsstavshål som kommunicerar med. passagen för tillförsel av kylmedel. En klämanordning är fäst vid hållaren och i ingrepp med en skärinsats. Klämanordningen har en spridarplatta med ett integrerat utskott, vilken har ett central utskottshål, och en invändig passage, varvid det centrala utskottshålet kommunicerar med den invändiga passagen. Det längsgående låsstavshålet öppnar sig mot det centrala. utskottshålet, varigenom kylmedel kan strömma in i det centrala utskottshålet och till den invändiga passagen, och sedan lämna den invändiga passagen i riktning mot skärinsatsen.

Description

_2_ minskar potentialen för sådan svetsning. Det skulle därför vara önskvärt att reducera alltför stor värrne vid gränssnittet insats/spån, för att eliminera eller minska uppbyggnaden av spånmaterial.

[0005] Ett annat exempel är att det Vid spånbildande avlägsnande av material kan uppstå situationer där spånen inte lämnar området för gränssnittet insats/spån, for att spånet häftar vid skärinsatsen. När ett spån inte lämnar området för gränssnittet insats/spån, finns risk för att ett spån kan skäras omigen. Det är inte önskvärt att svarvinsatsen skär ett spån som redan tagits bort från arbetsstycket. Ett flöde av kylmedel till gränssnittet insats/spån underlättar bortforslandet av spån från gränssnittet insats/spån och minimerar därmed risken for att ett spån skärs på nytt.

[0006] Det finns en medvetenhet om att en kortare verktygslivslängd ökar driftskostnader och minskar den totala produktionseffektiviteten. Alltför stor värme vid gränssnittet insats/spån bidrar till att svetsa fast spånmaterial och till att spån skärs omigen, vilket i båda faller är negativt för produktionseffektiviteten. Det finns tydliga fördelar som hänger samman med att minska värmen vid gränssnittet insats/spån, varvid ett sätt att minska temperaturen är att tillföra kylmedel till gränssnittet insats/spån.

[0007] Hittills har olika system fungerat så, att de sänker skärinsatsens temperatur vid bearbetning. Vissa system använder till exempel extema munstycken för att rikta kylmedel mot insatsens skärande egg. Kylmedlet fungerar inte bara för att sänka insatsens temperatur, utan också för att forsla bort spån från skurområdet. Munstyckena är ofta placerade på ett avstånd mellan en och tolv tum från den skärande eggen. Detta är ett för stort avstånd for effektiv kylning. Ju längre kylmedlet måste förflyttas, desto mer kommer kylmedlet att blandas med luften och desto mer osannolikt är det att det kommer i kontakt med gränssnittet insats/spån.

[0008] USA-patent nr 6,053,669 till Lagerberg for SPÅNBILDANDE SKÄRINSATS MED INTERN KYLNING diskuterar vikten av att minska värmen vid gränssnittet insats/spån. Lagerberg nämner, att motståndet mot plastisk deforrnering minskar, när skärinsatsen, som tillverkats av hårdmetall, uppnår en viss temperatur. En minskning av motståndet mot plastisk deforrnering ökar risken för brott på skärinsatsen. USA-patent nr 5,775,854 till Wertheim för METALLSKÄRANDE VERKTYG påpekar att en höjning av _3_ arbetstemperaturen leder till en minskning av hårdheten hos skärinsatsen. Konsekvensen är ett större slitage på skärinsatsen.

[0009] Andra patentdokument offentliggör olika förfaranden eller system för att tillföra kylmedel till gränssnittet insats/spån. Exempelvis avser USA-patent nr 7,625,l57 till Pnchard e: al. for FRÄSSKÅR oCH FRÄsINsATs MED TILLFÖRSEL Av KYLMEDEL en skärinsats som innefattar en skärstomme med en central inloppsöppning för kylmedel.

Skärinsatsen innefattar vidare en positionerbar spridare. Spridaren har en kylmedelsfördjupning som sprider kylmedel till en specifik plats för skärarbete.

[0010] USA-patent nr 6,045,300 till Antoun för VERKTYGSHÅLLARE MED INTEGRERAD KYLMEDELSPAS SAGE OCH UTBYRBART MUNSTYCKE presenterar användning av högtryck och tillförsel av stor volym av kylmedel för att åtgärda värmen vid gränssnittet insats/spån. USA-patent nr 6,652,200 till Kraemer för en VERKTYGSHÅLLARE MED KYLDMEDELSSYSTEM presenterar spår mellan skärinsatsen och en topplatta. Kylmedel flyter genom spåren för att åtgärda värmen vid gränssnittet insats/spån. USA-patent nr 5,90l,623 till Hong för KRYOGEN BEARBETNING offentliggör ett tillförselsystem för kylmedel där flytande kväve appliceras på gränssnittet insats/spån.

SAMMANFATTNING V UPPFINNINGEN [001 1] Uppfmnaren/uppfinnarna har insett de problem som hänger samman med konventionella kylanordningar och har utvecklat en komponentgrupp med skärinsats, vilken fungerar med ett konventionellt kylmedelssystem för att tillföra kylmedel till en skärinsats och som åtgärdar problemen med den tidigare tekniken.

[0012] I en utföringsform är uppfinningen en skärkomponentgrupp för användning vid spånbildande avlägsnande av material från ett arbetsstycke. Skärkomponentgruppen innefattar en hållare som har ett säte, och hållaren innefattar en passage för tillförsel av kylmedel. Skärkomponentgruppen har vidare en låsstav, vilket har ett längsgående låsstavshål, vari låsstaven är fäst vid sätet, så att låsstavshålet kommunicerar med passagen för tillförsel av kylmedel. Det finns en skärinsats som har en central skärinsatsöppning.

Minst en del av låsstaven befinner sig inuti den centrala skärinsatsöppningen. Det finns en klämanordning, vilken är fäst vid hållaren och är i ingrepp med skärinsatsen.

Klämanordningen har en spridarplatta, varvid spridarplattan har en undre yta med ett _4_ integrerat utskott som vetter bort från spridarplattans undre yta. Det integrerade utskottet innefattar ett centralt utskottshål. Spridarplattan innefattar en invändig passage, varvid det centrala utskottshålet kommunicerar med den invändiga passagen. Det längsgående låsstavshålet öppnar sig mot det centrala utskottshålet, varigenom kylmedel strömmar in i det centrala utskottshålet och till den invändiga passagen, och sedan lämnar den invändiga passagen i riktning mot skärinsatsen.

[0013] I en annan utföringsforrn av uppfinningen, utgörs uppfinningen av en komponentgrupp med låsstav och spridarplatt, för användning med en hållare som har en passage for tillförsel av kylmedel, en skärinsats och en klämma. Komponentgruppen med låsstav och spridarplatta omfattar en låsstav som omfattar ett längsgående låsstavshål med en inloppsöppning för kylmedel och en utloppsöppning for kylmedel. Det längsgående låsstavshålet har en övre del som definieras av övre invändig vägg. Det finns en spridarplatta som har en undre yta med ett integrerat utskott, vilket som vetter bort från spridarplattans undre yta. Det integrerade utskottet har ett centralt utskottshål. Spridarplattan innefattar en invändig passage som kommunicerar med det centrala utskottshålet. Det längsgående låsstavshålet öppnar sig mot spridarplattan, varigenom kylmedel strömmar in i det centrala utskottshålet och till den invändiga passagen, och sedan lämnar den invändiga passagen i riktning mot skärinsatsen.

[0014] I ytterligare en annan utföringsform av uppfinningen utgörs uppfinningen av en skärkomponentgrupp för användning vid spånbildande avlägsnande av material från ett arbetsstycke. Skärkomponentgruppen innefattar en hållare som har ett säte, samt innefattar en passage för tillförsel av kylmedel. Det finns en låsstav, vilken har ett längsgående låsstavshål som kommunicerar med passagen för tillförsel av kylmedel. Det finns en skärinsats. En klämanordning är fäst vid hållaren och är i ingrepp med skärinsatsen.

Klämanordningen har en spridarplatta med ett integrerat utskott som innefattar ett centralt utskottshål. Spridarplattan innefattar en invändig passage, varvid det centrala utskottshålet kommunicerar med den invändiga passagen. Det integrerade utskottet sträcker sig in i minst en del av det längsgående låsstavshålet. Det integrerade utskottet är utrustat med en elastisk tätning, och den elastiska tätningen ger en vätsketät försegling mellan spridarplattan och låsstaven. Det längsgående låsstavshålet öppnar sig mot det centrala utskottshålet, varigenom kylmedel strömmar in i det centrala utskottshålet och till den invändiga passagen, och sedan lämnar den invändiga passagen i riktning mot skärinsatsen. _5_ KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA

[0015] Följ ande är en kort beskrivning av de ritningar som utgör en del av denna patentansökan:

[0016] FIG. 1 är en isometrisk framställning av en specifik utforingsform av skärkomponentgruppen, vilken innefattar en hållare och en komponentgrupp med skärinsats,

[0017] FIG. 2 är en framställning från sidan av den specifika utföringsforrnen i FIG. 1,

[0018] FIG. 3 är en framställning ovanifrån av den specifika utföringsforrnen i FIG. 1, men utan att komponentgruppen med skärinsats är fast vid hållaren och med en del av hållarens stomme borttagen för att visa den invändiga passagen för kylmedel,

[0019] FIG. 4 är en tvärsnittsframställning av den specifika utföringsformen i FIG. 3, vilken inte har komponentgruppen med skärinsats insatt, längs med sektionslinj en 4-4 i FIG. 3,

[0020] FIG. 5 är en framställning ovanifrån av den specifika utföringsforrnen i FIG. 1, vari komponentgruppen med skärinsats är fast vid hållaren,

[0021] FIG. 6 är en schematisk tvärsnittsframställning av den specifika utföringsforrnen i FIG. 5, tagen längs med sektionslinj en 6-6 i FIG. 5, vilken visar kylmedlets väg, liksom hur arbetsstycket och skärinsatsen är i ingrepp med varandra for att bilda ett spån,

[0022] FIG. 7 är en förstorad framställning av det område i FIG. 6 som visas inom cirkeln 7 i FIG. 6,

[0023] FIG. 8 är en isometrisk framställning av en specifik utforingsform av låsstaven,

[0024] FIG. 9 är en tvärsnittsframställning av låsstaven i FIG. 8, längs med sektionslinjen 9-9 i FIG. 8,

[0025] FIG. 10 är en framställning ovanifrån av låsstaven i FIG. 8,

[0026] FIG. 11 är en förstorad framställning av det område hos låsstaven som visas i cirkel 11 iFIG. 9, _6_

[0027] FIG. 12 är en isometrisk framställning av en specifik utföringsform av spridarplattan,

[0028] FIG. 13 är en isometrisk framställning underifrån av spridarplattan i FIG. 12,

[0029] FIG. 14 är en framställning ovanifrån av spridarplattan i FIG. 12,

[0030] FIG. 15 är en framställning från sidan av spridarplattan i FIG. 12,

[0031] FIG. 16 är en framställning av baksidan av spridarplattan I FIG. 12,

[0032] FIG. 17 är en tvärsnittsframställning av spridarplattan i FIG. 12, längs med sektionslinjen 17-17 i FIG. 14,

[0033] FIG. 18 är en forstorad framställning av det område av spridarplattan som visas i cirkel 18 i FIG. 17,

[0034] FIG. 19 är en isometrisk framställning av klämskruven med spridarplattan osynlig i framställningen,

[0035] FIG. 20 är en framställning ovanifrån av distansstycket,

[0036] FIG. 21 är en tvärsnittsframställning av distansstycket i FIG. 20, längs med sektionslinj en 21-21 i FIG. 20,

[0037] FIG. 22 är en isometrisk framställning av en specifik utföringsform av en grovskärande skärinsats,

[0038] FIG. 23 är en framställning ovanifrån av den grovskärande skärinsatsen i FIG. 22,

[0039] FIG. 24 är en framställning från sidan av den grovskärande skärinsatsen i FIG. 22,

[0040] FIG. 25 är en tvärsnittsframställning av den grovskärande skärinsatsen i FIG. 23, längs med sektionslinj en 25-25 i FIG. 23,

[0041] FIG. 26 är en tvärsnittsframställning av den uppruggande skärinsatsen i FIG. 23 längs med sektionslinjen 26-26 i FIG. 23,

[0042] FIG. 27 är en isometrisk framställning som visar monteringen av komponentgruppen med skärinsats på hållarens stomme, _7_

[0043] FIG. 28 är en isometrisk framställning av en andra specifik utföringsform av en spridarplatta,

[0044] FIG. 29 är en isometrisk framställning underifrån av spridarplattan I FIG. 28,

[0045] FIG. 30 är en framställning ovanifrån av spridarplattan i FIG. 28,

[0046] FIG. 3l är en framställning från sidan av spridarplattan i FIG. 28,

[0047] FIG. 32 är en framställning bakifrån av spridarplattan i FIG. 28,

[0048] FIG. 33 är en tvärsnittsframställning av spridarplattan i FIG. 30, längs med sektionslinjen 33-33 iFIG. 30,

[0049] FIG. 34 är en tvärsnittsframställning av en del av spridarplattan i FIG. 31, längs med sektionslinj en 34-34 i FIG. 31,

[0050] FIG. 35 är en förstorad framställning av det område av spridarplattan som visas i cirkel 35 iFIG. 33,

[0051] FIG. 36 är en isometrisk framställning av en annan utföringsform av en hållare lämplig att ta emot komponentgruppen med skärinsats,

[0052] FIG. 36A är en isometrisk framställning av en hållare som den i FIG. 36, med den invändiga kylmedelspassagen som kommer in i hållaren bakifrån och utsträcker sig längs med det långsmala skaftet,

[0053] FIG. 36B är en isometrisk framställning av en hållare som den i FIG. 36, med den invändiga kylmedelspassagen som kommer in i hållaren från sidan och utsträcker sig in i hållarens huvud och

[0054] FIG. 36C är en isometrisk framställning av en hållare som den i FIG. 36 med den invändiga kylmedelspassagen som kommer in i hållaren underifrån och utsträcker sig in i hållarens huvud.

DETALJ E RAD BE SKRIVNIN G

[0055] Föreliggande uppfinning avser en komponentgrupp med skärinsats, användbar för ett förfarande med spånbildande avlägsnande material. Vid ett förfarande med spånbildande avlägsnande av material, griper skärinsatsen in i ett arbetsstycke för att avlägsna material från arbetsstycket, vanligen i form av spån. Ett förfarande där material avlägsnas från arbetsstycket i form av spän är itypfallet bekant för personer skickliga inom _g_ området som spånbildande avlägsnande av material. Boken Machine Shop Practice [Industrial Press Inc., New York, New York (1981)] av Moltrecht ger på sidorna 199-204 en beskrivning, inter alía, av spångenerering, liksom av olika typer spån (dvs. kontinuerligt spån, ej kontinuerligt spån, segmenterat spån). Moltrecht skriver [delvis] på sidorna 199-200, “När skärverktyget först kommer i kontakt med metallen, komprimerar det metallen framför den skärande eggen. Allt eftersom verktyget går framåt belastas metallen framför den skärande eggen till den punkt där det skapas en intem skjuvspänning som får metallpartiklama att deforrneras och flyta plastiskt längs med ett plan som kallas skjuvplanet. .. När den metall som skärs är duktil, som stål, lossas spånet i ett GG sammanhängande band ... . Moltrecht fortsätter med att beskriva hur ett ej kontinuerligt spån och ett segmenterat spån bildas. Ett annat exempel, den text man finner på sidoma 302- 315 i ASTE Tool Engineers Handbook, McGraw Hill Book Co., New York, New York (1949), ger en lång beskrivning av spånbildning under metallskärandeprocessen. På sidan 303, klargör ASTE Handbook sammanhanget mellan spånbildning och bearbetningsförfaranden som svarvning, fräsning och borrning. De följande patentdokumenten diskuterar spånbildning vid en bearbetning som avlägsnar material: USA- patent nr 5,709,907 till Battaglia et al. (tilldelat Kennametal Inc.), USA-patent nr 5,722,803 till Battaglia et al. (tilldelat Kennametal Inc.) och USA-patent nr 6,161,990 till Oles et al. (tilldelat Kennametal Inc.).

[0056] I den föredragna utföringsforrnen bör det totala flö det i alla passage för kylmedel inte vara mindre än 80 % av det möjliga flödet från ett obegränsat spolningsmunstycke. Det bör stå klart att vilken som helst av ett antal olika vätskor eller kylmedel är lämpliga för användning med skärinsatsen. Översiktligt sett finns det två grundläggande kategorier av vätskor eller kylmedel: nämligen olj ebaserade vätskor som innefattar ej vattenspädda oljor och lösliga oljor, samt kemiska vätskor som innefattar syntetiska och halvsyntetiska kylmedel. Ej vattenspädda oljor består av en mineralolja eller petroleumo lj a som bas och innehåller ofta polära smörjmedel som fetter, vegetabiliska oljor och estrar, liksom tillsatser för extremt högt tryck, som klor, svavel och fosfor. Lösliga oljor (som även kallas emulsionsvätskor) består av en petroleumolja eller mineralolja som bas, kombinerad med emulgeringsmedel och blandningsmedel. Petroleum- eller mineralbaserad olja i combination med emulgeringsmedel och blandningsmedel är baskomponenterna i lösliga oljor (som också kallas emulgeringsbara oljor). Koncentrationen av listade _9_ komponenter i deras vattenblandning ligger vanligen mellan 30-85 %. Vanligtvis används tvålar, vätmedel och kopplingsmedel som emulgeringsmedel och deras huvudsakliga roll är att reducera ytspänningen. Som ett resultat av detta kan de få en vätska att skumma.

Dessutom kan lösliga oljor innefatta oljighetsämnen som estrar, tillsatser för extremt högt tryck, alkanolaminer för att skapa en ”alkalinitetsreserv”, en biocid som triazin eller oxazoliden, ett anti-skumningsmedel som en organisk fettalkohol med lång mo lekylkedj a eller ett salt, korrosionshämmare, antioxidanter etc. Syntetiska vätskor (kemiska vätskor) kan delas in ytterligare i två undergrupper: verkliga lösningar och ytaktiva vätskor. Vätskor som är verkliga lösningar är huvudsakligen sammansatta av alkaliska oorganiska och organiska föreningar och har en sammansättning som skall ge skydd mot korrosion orsakad av vatten.

Kemiska ytaktiva vätskor är sammansatta av alkaliska oorganiska och organiska korrosionshämmare som kombinerats med an joniska vätmedel för att ge smörjning och förbättra vätningsförrnågan. Smörjmedel for extremt högt tryck baseras på klor, svavel och fosfor, och vissa av de på senare tid utvecklade polymera ämnena för extremt fysiskt tryck kan dessutom inkorporeras i en sådan vätska. Halvsyntetiska vätskor (kallas även halvkemiska vätskor) innehåller en lägre andel raffinerad badolja (5 -30 %) ikoncentratet. De har dessutom blandats med emulgeringsmedel, samt med 30-50 % vatten. Eftersom de innefattar ämnen som finns i både syntetiska och lösliga oljor, föreligger karakteristiska egenskaper från både syntetiska och vattenlösliga oljor.

[0057] Med hänvisning till FIG. 1 liksom till andra lämpliga ritningar, kan man se att FIG. 1 är en isometrisk framställning som visar en specifik utföringsforrn av skärkomponentgruppen som i sin helhet betecknas med 100. Detta är en skärkomponentgrupp som är användbar för spånbildande avlägsnande av material från ett arbetsstycke 118. Materialet avlägsnas från arbetsstycket 118 i form av spån 120.

Skärkomponentgruppen 100 innefattar som grundläggande komponenter en hållare som i sin helhet betecknas med 102, vilket är en typ av hållare av en typ som sälj as av Kinamatsal Ince., Latrobe, Pennsylvania U.S.A. 15650 under varumärkesnamnet KM. Man bör förstå att olika typer av hållare är lämpliga att användas. Hållaren 102 bör ha en invändig passage för tillförsel av kylmedel, vilken passage kommunicerar med en kylmedelskälla och ett sätesområde. Sätesområdet har en öppning i sätet, varvid öppningen befinner sig i vätskekommunikation med den invändiga passagen för kylmedel. _10-

[0058] Skärkomponentgruppen 100 innefattar vidare ett distansstycke 104, en låsstav 106 (visas ej i FIG. 1, men kan ses i FIG. 6 och i andra ritningar), en skärinsats 108, och en klämanordning (bygel) 110. Var och en av dessa komponenter beskrivs i större detalj nedan.

Klämanordningen 110 innefattar en upprättstående skruv 112 och en arrn 114, som skjuter ut i riktning bort från skruven 112. En spridarplatta 116 är löstagbart fast vid armen 114, varvid minst en del av spridarplattan 116 utsträcker sig i riktning bort från armen 114 och täcker minst en del av skärinsatsen 108.

[0059] Pilama CF i FIG. 1 representerar flödet av kylmedel som sprutas ut från eller lämnar skärkomponentgruppen. Kylmedlet sprutas mot det specifika skärstället där skärinsatsen griper in i arbetsstycket. Som det kommer att beskrivas i större detalj nedan, flyttar sig strålen av kylmedel längs med den radiella kylmedelsfördjupningen i skärinsatsens skärande yta. Geometrin hos den radiella kylmedelsfördjupningen får kylmedlet att röra sig i riktning uppåt, bort från den skärvinkeln och i riktning utåt, bort från den centrala öppningen i insatsen. Kylmedlet kommer ut ur den radiella kylmedelsfördjupningen i riktning uppåt och utåt. Kylmedelsstrålen träffar den undre ytan av det spån som bildas från arbetsstycket, varvid den uppåt- och utåtriktade rörelsen hos kylmedlet underlättar att spånet träffas på sin undre sida.

[0060] Med hänvisning till FIG. 2 till FIG. 4, liksom till andra lämpliga ritningar, visas att hållaren 102 har en hållarstomme 124, vilken har en främre ände (eller arbetande ände) 128 och en bakre ände 126. Hållarstommen 124 har ett skänkelområde (sammanfattande parentes 130) vidden bakre änden 126 och ett huvudområde (sammanfattande parentes 132) vid den främre änden 128. Huvudområdet 132 innefattar ett säte, vilket i sin helhet betecknas med 136, och vilket har en sätesyta 138 och en upprättstående stödyta 140. Som det kommer att tydliggöras i det följande tillhandahåller den upprättstående stödytan 140 stöd för distansstycket 104 och skärinsatsen 108 när hållarstommen 124 är fast vid sätet 136.

[0061] Hållarstommen 124 innefattar en passage 142 för tillförsel av kylmedel, vilken har en ände 144 och en motsatt ände 146. Den motsatta änden 146 befinner sig i sätesytan 138. Passagen 142 for tillförsel av kylmedel har ett slätt parti 147 i form av en trunkerad kon, (se FIG. 4) intill sätesytan 138. Som det visas i FIG. 4, har passagen 142 för tillförsel av kylmedel vidare ett gängat parti 148 intill det parti 147 som är format som en trunkerad kon.

Med hänvisning till passage 142 för tillförsel av kylmedel, innefattar huvuddelen av passage _11- 142 för tillförsel av kylmedel en generellt sett cylindrisk passage 150, vilken utsträcker sig från den ena änden 144 till en punkt 151, där passage 142 för tillförsel av kylmedel byter riktning. Ett kortare parti 152 av passage 142 för tillförsel av kylmedel leder sedan fram till sätesytan 138. Som det visas i FIG. 3, kommer kylmedel in i passage 142 for tillförsel av kylmedel genom den ena änden 144. Hållarstommen 124 innefattar vidare ett klämanordningshål 153 som innefattar ett gängat klämhålsavsnitt 155.

[0062] Med hänvisning till FIG. 8 till FIG. 11, liksom till andra lämpliga ritningar, visas att låsstaven, vilken i sin helhet betecknas med 106, här en långsmal låsstavskropp 170, vilken har en övre ände 172 i axiell riktning och en nedre ände 174 i axiell riktning.

Låsstavskroppen 170 inbegriper ett centralt, längsgående låsstavshål 176, vilket sträcker sig hela vägen genom låsstavenskroppen 170. Det längsgående låsstavshålet 176 har ett inlopp 178 för kylmedel och ett utlopp 180 för kylmedel. Som det kommer att tydliggöras i det följande, kommer kylmedel in genom inlopp 178 for kylmedel, passerar genom hålet 176 och kommer sedan ut genom utlopp 180 för kylmedel.

[0063] Den yttre ytan av låsstavenskroppen 170 har en ringforrnad skuldra 182 mitt emellan den axiella övre änden 172 och den axiella nedre änden 174. Bakom den ringformade skuldran 182 finns ett ringforrnat spår 183. Låsstavenskroppen 170 har ett huvudområde (sammanfattande parentes 184) som inbegriper den ringforrnade skuldran 182 vid den övre änden 172. Låsstavskroppen 170 har vidare ett skaftområde (sammanfattande parentes 186) vid bottenänden 174. Det ringformade spåret 183 i låsstavskroppen 170 hyser en elastisk O-ringstätning 188. Den yttre ytan av låsstavskroppen 170 innefattar ett gängat område 200 vid den nedre änden 174 av staven.

[0064] Låsstaven 106 ger en “tillbakadragningseffek ” efter fullständig åtdragning i det gängade partiet 148 ipassage 142 för tillförsel av kylmedel. Låsstaven 106 åstadkommer denna effekt genom en riktningsskillnad mellan längdaxeln hos det gängade området 200 och längdaxeln hos resten av låsstavskroppen 170. Den centrala längdaxeln hos det gängade partiet 200 och längdaxeln hos resten av låsstavskroppen har anordnats med en vinkelskillnad. Med ““tillbakadragningseffekt”” menas, att efter fiallständig åtdragning av låsstaven 106, tvingar låsstaven 106 distansstycket 104 och skärinsats 108 mot den upprättstående stödytan 140. Denna fianktion förstärker integriteten i fixeringen av skärinsats 108 och distansstycke 104 i hållarens säte. Denna °”tillbakadragningseffekt”” illustreras och beskrivs i den ävenledes väntande USA-patentansökan med serienummer nr 12/874,591 som _12- diariefördes den 2 september, 2010 av Chen et al. för KOMPONENTGRUPP MED SKÄRINSATS OCH KOMPONENTERI DENSAMMA, vilken genom referens inkorporeras i denna patentansökan.

[0065] Med hänvisning till FIG. 12 till FIG. 18 illustrera en spridarplatta 116 som har en huvudsaklig spridarplattekropp 210. Den huvudsakliga spridarplattekroppen 210 har en övre yta 212 och en undre yta 214. Den övre ytan 212 har en plan del 215 ivilken det finns ett axiellt spår 216. Den huvudsakliga spridarplattekroppen 210 innefattar vidare ett tvärgående spår 218 vid gränsen mellan den plana delen 215 och en lutande del som har en central, lutande yta 220 och två laterala lutande ytor 226, 228. Den huvudsakliga spridarplattekroppen 210 innefattar en utsparing 222 och en invändig passage 224.

[0066] Spridarplattan 116 har vidare ett integrerat utskott 234 som vetter bort från den undre ytan 214 hos den huvudsakliga spridarplattekroppen 210. Utskottet 234 har en bortre ände 236 där det finns en yta 248 i form av en trunkerad kon. Utskottet 234 innefattar vidare ett centralt hål 238 som har en undre ände 240 och en övre ände 242. Den yttre ytan av det integrerade utskottet 234 innefattar ett ringforrnat spår 244 som hyser en O-ringstätning 246.

[0067] Den huvudsakliga spridarplattekroppen 210 har vidare sidoytor (256, 258) som utsträcker sig från sina respektive laterala lutande ytor (226, 228) till den bakre ändytan 260 av den huvudsakliga spridarplattekroppen 210. Varje sidoyta 256, 258 innefattar ett lateralt spår 264, 266. Det laterala spåret 264 definieras delvis av en vägg 268 som avsmalnar spridarplattekroppen och en rak vägg 270. Det laterala spåret 266 definieras delvis av en vägg 272 som avsmalnar spridarplattekroppen och en rak vägg 274.

[0068] Som det visas i FIG. 17 befinner sig det centrala utskottshålet 238 vid sin övre ände 242 i vätskekommunikation med den invändiga passagen 224. Tillförseln av kylmedel kommer att beskrivas nedan, men kylmedel förflyttas (strömmar) från den undre änden 240 genom det centrala utskottshålet 238 och lämnar sedan det centrala utskotts 238 via den övre änden 242 av detsamma, för att komma in i den invändiga passagen 224. Den invändiga passagen 224 öppnar sig vid urtag 222, varvid kylmedlet sprutas ut från den invändiga passagen 224 och genom urtag 222, mot den skärande insatsen. Som det kommer att beskrivas i det följande, förflyttas kylmedel längs med ytan på skärinsatsen, så att gränssnittet mellan skärinsatsen och arbetsstycket besprutas. _13-

[0069] Med hänvisning till FIG. 20 och FIG. 21, liksom till andra lämpliga ritningar, visas att distansstycket 104 har en generellt po lygonal geometri med en övre yta 154, en undre yta 156 och en sidoyta 158. Distansstycket 104 innefattar en central öppning 160, vilket går rakt igenom distansstycke 104. Den centrala öppningen 160 har en ringforrnad läpp 162, belägen mellan den övre ytan 154 och den undre ytan 156, varvid den ringformade läppen 162 skjuter uti den volym som innesluts av den centrala öppningen 160. Den ringforrnade läppen 162 har en yta som generellt är formad som en trunkerad kon i tvärsnitt.

[0070] Som det kommer att beskrivas i större detalj i det följ ande, tillhandahåller den ringfonnade läppen 162 en yta mot vilken en elastisk O-ringstätning 188 deforrneras under kompression, for att skapa en vätsketät forsegling mellan distansstycket 104 och låsstaven 106. Det bör stå klart att distansstycket 104 kan innefatta eller samverka med andra strukturer, vilka utför den förseglande funktionen. De ansökande anser inte att den elastiska O-ringstätningen 188 är det enda sättet att skapa den vätsketäta forseglingen mellan distansstycket 104 och låsstaven 106.

[0071] Med hänvisning till FIG. 19, liksom till andra lämpliga ritningar, innefattar klämanordningen 110 skruven 112, vilken har en övre ände 280 och en nedre ände 282.

Skruven 112 har ett huvudparti 284 och ett gängat parti 286. Klämanordningen 110 innefattar vidare armen 114. Armen 114 har en närmare ände 300 och en bortre ände 302.

Armen 114 har även ett basparti 304, vilket innefattar en öppning 306, belägen vid den närmare änden 300. Baspartiet 304 har också ett cylindriskt avsnitt 305. Skruven 112 kan roteras inuti öppningen 306 ibasparti 304. Klämanordningen 110, vilken är fast vid hållaren och är i ingrepp med skärinsatsen, har vidare en spridarplatta 116. Huvudpartiet 284 har ett par tenar 288 som befinner sig på ett visst avstånd från varandra och som sträcker sig utåt mot skärinsatsen, när komponenterna befinner sig i monterat tillstånd. Tenama 288 har en generell lutning inåt. Tenama 288 är i ingrepp med spridarplattan 116 for att hålla fast spridarplattan 116 vid klämarrnen 1 14.

[0072] FIG. 22 till FIG. 26 illustrerar den grovskärande skärinsats 420. Med hänvisning till FIG. 22 till FIG. 26 visas att den grovskärande skärinsatsen 420 har en grovskärande skärinsatskropp 430 med en diamantforrnad geometri som har åtta separata skärande områden 432 i hömen. Den grovskärande insatskroppen 430 har ett par varandra motstående ytor 434, 436 som ligger an vid skärning och en flankyta 438, som utsträcker sig runtom omkretsen på den grovskärande insatskroppen 430. Flankytan 438 möter de ytor 434, _14- 436 som ligger an vid skärning för att bilda skärande eggar 440 vid de skärande områdena 432 i hörnen. Ett par varandra motstående skärområden 432 i hörnen (i övre högra hörnet och inedre vänstra hörnet, såsom det visas i FIG. 23) innesluter en vinkel “AAA” lika med ungefär 80°. Det andra paret av motstående skärområden 432 i hörnen (i övre vänstra hörnet och i nedre högra hömet, såsom det visas i FIG. 23) innesluter en vinkel “BBB” lika med ungefär 100°. De strukturella egenskaperna, inklusive ytorna, är huvudsakligen likadana för varje skärområde 432 i hömen.

[0073] Den grovskärande insatsstommen 430 innefattar en central öppning 444, vilken sträcker sig genom den grovskärande insatsstommen 430, varvid den centrala öppningen 444 möter båda de ytor (434, 436) som ligger an under skärningen. Den centrala öppningen 444 har en mynning (446, 448) vid var och en av mötespunkterna med ytorna (434, 436)som ligger an under skämingen. Det finns en egg 450 längs omkretsen som sträcker sig runt hörnets skäroniråde 432. Eggen 450 längs omkretsen befinner sig nedanför och parallellt med planet för den yta som ligger an vid skämingen. FIG. 26 visar att eggen 450 längs omkretsen ligger lägre än planet för den yta som ligger an vid skämingen med ett avstånd “D”, dvs. i ett plan som följer längs med den yta som ligger an vid skämingen.

Eggen 450 längs omkretsen har ett centralt eggområde 452 längs med omkretsen och ett par laterala eggoniråden 454, 456 längs med omkretsen, vilka utsträcker sig bort från det centrala eggonirådet 452. Hörnets skärområde 432 kan innefatta hela eller en del av eggen 450 längs onikretsen, beroende på den specifika skärförfarandet. Hömets skärområde 432 innefattar i typfallet det centrala eggområdet 452 längs omkretsen.

[0074] Vid varje skärornråde 432 i hörnen finns en radiell kylmedelsfördjupning 460.

Den radiella kylmedelsfördjupningen 460 har en radiellt inre ände 462 som öppnar sig mot den centrala öppningen 444. Den radiella kylmedelsfördjupningen 460 har en välvd bottenyta 464 och laterala, plana sidoytor 466, 468 som slutar i de lateral sidokantema 470 respektive 472. Den radiella kylmedelsfördjupningen 460 har en radiellt yttre ände 478 som slutar vid en central utsparing 484 mellan den radiella kylmedelsfördjupningen 460 och det centrala eggonirådet 452 längs omkretsen. Ett lateralt område finns topografiskt sett längs med varje lateral sidokant av den radiella kylmedelsfördjupningen.

[0075] Det finns ett par på omkretsen placerade utsparingar 480, 482 som utsträcker sig längs med och innanför de laterala eggarna 454, 456 längs omkretsen, förutom att de på omkretsen placerade utsparingama 480, 482 slutar vid sina mötespunkter med den radiella _15- kylmedelsfördjupningen 460. Dessa på Omkretsen placerade utsparingar 480, 482 är parallella med planet hos den yta som ligger an under skämingen. Det framgår att den radiella kylmedelsfördjupningen hos denna skärinsats har sin utgångspunkt nära den centrala öppningen i skärinsatsen och slutar intill hömets skärområde, varvid fördjupningen befinner sig radiellt sett på insidan om hömets skärområde. Den radiella skylmedelsfördjupningen har ett djup som minskar från utgångspunkten till slutet. När kylmedlet skall lämna den radiella kylmedelsfördjupningen förflyttas det i en uppåtgående riktning bort från den yta som ligger an under skärningen.

[0076] Mera specifikt, för att montera spridningsplattan ll6 vid klämarrnen ll4, har spridningsplattan ll6 placerats i linje med tenama 288. Väggama (268, 272) som avsmalnar spridningsplattan intill slutänden 260 är i ingrepp med tenarna 288 for att sära på dem när spridarplattan ll6 flyttar sig mot den cylindriska komponenten 305. Tenama 288 lutar inåt mot spridarplattan ll6 och befinner sig inuti de lateral spåren (264, 266). Inåtlutningen hos tenamas 288 håller fast spridarplattan l 16 vid klämarrnen ll4 på ett säkert sätt. Som det torde stå klart, kan spridarplattan ll6 lösgöras från klämarmen ll4 genom att spridarplattan ll6 dras loss från basen 304.

[0077] Genom att tillhandahålla en spridarplatta som är enkelt fästbar vid resten av klämanordningen, kan materialet av vilket spridarplattan tillverkats variera beroende på skärförfarande. Exempelvis kan spridarplattan ll6 vara tillverkad av stål eller hårdmetall, beroende på den specifika tillämpningen. Möjligheten att variera materialet hos enbart spridarplattan, utan att byta resten av klämanordningen ger en fördel. En annan fördel som hör samman med en spridarplatta som lätt kan fästas vid resten av klämkomponentgruppen är att strukturen eller geometrin hos spridarplattan kan variera för att anpassas till en särskild situation eller tillämpning.

[0078] Med hänvisning till FIG. 28 till FIG. 35, visas en andra specifik utföringsforrn av spridarplattan 500. Spridarplattan 500 har en huvudsakligt spridarplattekropp 502. Den huvudsakliga spridarplattekroppen 502 har en övre yta 504 och en undre yta 506. Den övre ytan 504 har en plan del 508, i vilken det finns ett axiellt spår 5 l0. Den huvudsakliga spridarplattekroppen 502 innefattar vidare ett tvärgående spår 512 vid mötespunkten för den plana delen 508 och en lutande del, vilken har en lutande plan yta 5 l6 och två laterala lutande ytor 518, 520. Den huvudsakliga spridarplattekroppen 502 har vidare en välvd framåtriktad yta 522, varvid två konvergerande passager 528, 530 öppnar sig i den välvda framåtriktade _16- ytan 522. Den konvergerande passagen 528 har en inloppsöppning 534 och en utloppsöppning 536. Den konvergerande passagen 530 har en inloppsöppning 538 och en utloppsöppning 540.

[0079] Spridarplattan 500 har vidare ett integrerat utskott 542 som utsträcker sig bort från den nedre ytan 506 på spridarplattekroppen 502. Utskottet 542 har en bortre ände 544 där det finns en yta 546 formad som en trunkerad kon. Utskottet 542 har vidare ett centralt utskottshål 548, vilket har en nedre ände 550 och en övre ände 552. Den yttre ytan hos det integrerade utskottet 542 innefattar ett ringforrnat spår 554 som hyser en O-ringstätning 556.

Den huvudsakliga spridarplattekroppen 502 har vidare sidoytor (558, 560) som utsträcker sig från sina respektive laterala lutande ytor (518, 520) och mot den bakre ändytan 562 av den huvudsakliga spridarplattekroppen 502. Varje sidoyta 558, 560 innefattar ett lateralt spår 564 respektive 566. Det laterala spåret 564 definieras till en del av en sned vägg 568 som avsmalnar spridarplattekroppen och en rak vägg 570. Det laterala spåret 566 definieras till en del av en sned vägg 572 som avsmalnar spridarplattekroppen och en rak vägg 574.

[0080] Som det illustreras särskilt i FIG. 31 och FIG. 34, befinner sig det centrala utskottshålet 548 vid sin övre ände 552 i vätskekommunikation med de konvergerande passagema 528, 530. Vad gäller tillförseln av kylmedel, förflyttar sig (strömmar) kylmedlet från den nedre änden 550 genom det centrala utskottshålet 548 och via den övre 552 änden in i de konvergerande passagerna 528, 530. De konvergerande passagema 528, 530 öppnar sig vid sina respektive utloppsöppningar (536, 540), varvid kylmedel sprutas ut från de konvergerande passagema 528, 530 mot skärinsatsen, varvid kylmedel strömmar längs med ytan på skärinsatsen för att bespruta gränssnittet mellan skärinsats och arbetsstycke.

[0081] Med hänseende till montering av komponenterna ger FIG. 27 en visuell vägledning till komponentmonteringen, och FIG. 6 och FIG.7 visar ett tvärsnitt av de monterade komponenterna. Inledningsvis placeras distansstycket 104 på sätets 136 sätesyta 138 i hållaren 102. Sidoytorna 158 på distansstycket 104, intill den upprätt stående väggen 140 kommer i kontakt med ytan på vägg 140. Pil AA representerar detta steg i monteringsförfarandet.

[0082] I nästa steg sätts låsstaven 106 in i utloppsöppningen 146 hos passage 142 för tillförsel av kylmedel i sätesytan 138. Det gängade området 200 av låsstaven 106 skruvas ihop med det gängade partiet 148 av passage 142 för tillförsel av kylmedel. Låsstaven 106 _17- skruvas i till den sitter säkert i passage 142 för tillförsel av kylmedel. Som det framgår, befinner sig minst en del av låsstaven 106 i passage 142 for tillförsel av kylmedel. Låsstaven 106 säkrar distansstycket 104 tätt emot sätets sätesyta. Pilama BB representerar detta steg i monteringsförfarandet.

[0083] Som nästa steg placeras skärinsatsen 108 ovanpå distansstycket 104. När den är i detta läge befinner sig den övre delen 204 av låsstaven 106 inuti åtminstone del av den centrala öppningen 109 i skärinsats 108. Pilama CC representerar detta steg i monteringsförfarandet.

[0084] Det bör stå klart att när en gång låsstavenet 106 är säkert fixerad i passage 142 för tillförsel av kylmedel, trycker den bakre ytan av skuldran 182 samman O-ring 188 mot läppen 162 hos distansstycket 104. O-ring 188 skapar en vätsketät försegling mellan låsstaven 106 och distansstycket 104. Under drift kan inget kylmedel komma ut mellan distansstycket 104 och låsstaven 106.

[0085] Nästa steg i monteringsförfarandet innefattar att fästa klämanordningen 110 vid hållaren 102. Den gängade delen 286 av skruven 112 skruvas in i det gängade klämhålet 153 i hållaren 102. Klämanordningen 110 dras åt till det läge där den håller skärinsats 108 i läge ovanpå distansstycket 104.

[0086] När den befinner sig i en säkrad, tät position komprimeras tätningen 246 på spridarplattan 116 mot innervägg 202 iden övre delen 204 av låsstaven 106. Resultatet är en vätsketät försegling mellan spridarplattan 116 och låsstaven 106. Det framgår tydligt att det finns en vätsketät försegling mellan låsstaven och passagen för tillförsel av, såsom det beskrevs ovan. Det framgår likaledes tydligt att det finns en vätsketät försegling mellan låsstaven och distansstycket, såsom det beskrevs ovan. Det är också tydligt att det finns en vätsketät försegling mellan låsstaven och spridarplattan, såsom det beskrevs ovan. Vid detta steg i monteringsförfarandet är skärkomponentgruppen redo att användas i ett förfarande för spånbildande avlägsnande av material från ett arbetsstycke.

[0087] Vid drift kommer kylmedlet, som i typfallet är trycksatt, in i passage 142 för tillförsel av kylmedel genom den ena änden 144. Kylmedel strömmar genom passage 142 för tillförsel av kylmedel mot sätesytan 138. Låsstaven 106 är helt inskruvad ipassage 142 för tillförsel av kylmedel vid den andra änden 144 av denna. I detta läge är den axiella nedre änden 174 av låsstaven 106 belägen i passage 142 för tillförsel av kylmedel. Kylmedel _18- kommer in genom inloppsöppning 178 till det längsgående hålet 176 i låsstaven 106.

Kylmedel strömmar genom det längsgående hålet 176 och lämnar det sedan genom utloppsöppning 180 för att komma in i det centrala utskottshålet 238 och vidare till passage 224 i spridarplattan 116. Kylmedel sprutas ut ur passage 224, in i den radiella kylmedelsfördjupningen i skärinsatsen. Kylmedelsstrålen förflyttar sig i uppåt- och utåtgående riktning, från den radiella kylmedelsfördjupningen i den yta hos skärinsatsen som ligger an vid skäming. Kylmedelsstrålen träffar den undre ytan av det spån som bildats av arbetsstycket under skärförfarandet.

[0088] FIG. 36 är en isometrisk framställning av en annan utföringsforin av en hållare, lämplig för att ta emot skärkomponentgruppen. Denna hållare 390 har en hållarstomme 391 med motstående axiellt främre ände 392 och axiellt bakre ände 393. Ett skaft 396 finns vid den bakre änden 393 och ett huvud 395 finns vid den främre änden 392.

Det finns en kylmedelsöppning 397 i fästdelen av huvudet 395. FIG. 36A visar passage 398 for tillförsel av kylmedel, som börjar vid den bakre änden av hållarens stomme och sträcker sig genom hela längden av densamma.

[0089] FIG. 36B är en isometrisk framställning av en hållare 390A, liknande den i FIG. 36, men med en invändig kylmedelspassage 398A som börjar i hållarens botten. FIG. 36C är en isometrisk framställning av en hållare 390B, liknande den i FIG. 36, men med en invändig kylmedelspassage passage 398B som börjar i hållarens undre yta. Det bör stå klart att passagen för tillförsel av kylmedel kan komma in i hållaren på vilken som helst av ett flertal platser, t.ex. på baksidan, sidan eller genom undersidan.

[0090] Det framgår klart att föreliggande uppfinning tillhandahåller en skärkomponentgrupp, liksom en komponentgrupp med skärinsats, för att underlätta förstärkt tillförsel av kylmedel vid gränssnittet mellan skärinsatsen och arbetsstycket (dvs. gränssnittet insats/spån). Genom detta minskas alltför stor värme vid gränssnittet insats/spån vid spånbildande avlägsnande av material från ett arbetsstycke. Genom att tillhandahålla en ström av kylmedel reduceras alltför stor värme vid gränssnittet insats/spån, så att uppbyggnad av spånmaterial minskas eller reduceras. Genom att tillhandahålla en ström av kylmedel till gränssnittet insats/spån underlättas bortförandet av spån från gränssnittet insats/spån, och genom detta minimeras risken att ett spån skärs om. Det framgår tydligt att den föreliggande uppfinningen ger fördelar i samband med att vännen minskas vid gränssnittet insats/spån. _19-

[0091] De patent och andra dokument som identifieras i denna text inkorporeras härmed i denna text genom referens. Andra utföringsformer kommer att bli tydliga for personer skickliga inom området vid övervägande av specifikationen eller praktisk användning av den uppfinnings som offentliggörs i denna text. Avsikten är att specifikationen och exemplen enbart är illustrerande, och är inte avsedda att begränsa uppfinningens omfattning. Den verkliga omfattningen av och innehållet i uppfinningen definieras av följande patentkrav.

Claims (18)

_20- PATENTKRAV:

1. Skärkomponentgrupp, avsedd för användning vid spånbildande avlägsnande av material från ett arbetsstycke, varvid skärkomponentgruppen innefattar: en hållare med ett säte, varvid hållaren innefattar en passage för tillförsel av kylmedel; en låsstav som har ett längsgående låsstavshål, varvid låsstaven är fäst vid sätet på ett sådant sätt att det längsgående låsstavshålet kommunicerar med passagen för tillförsel av kylmedel; en skärinsats med en central skärinsatsöppning, varvid åtminstone en del av låsstaven befinner sig i den centrala skärinsatsöppningen; en klämanordning som är fäst vid hållaren och är i ingrepp med skärinsatsen, varvid klämanordningen har en spridarplatta, varvid spridarplattan har en undre yta, varvid ett integrerat utskott vetter bort från spridarplattans undre yta, varvid det integrerade utskottet innefattar ett centralt utskottshål, varvid spridarplattan innefattar en invändig passage, varvid det centrala utskottshålet kommunicerar med den invändiga passagen och varvid det längsgående låsstavshålet öppnar sig mot det centrala utskottshålet, varigenom kylmedel strömmar till det centrala utskottshålet och till den invändiga passagen, for att sedan lämna den invändiga passagen iriktning mot skärinsatsen.

2. Skärkomponentgrupp enligt patentkrav l, vidare innefattande ett distansstycke som tas upp i sätet, varvid låsstaven är i ingrepp med distansstycket för att säkra distansstycket till hållaren vid sätet.

3. Skärkomponentgrupp enligt patentkrav 2, vari låsstaven hyser en O- ringstätning, och O-ringstätningen tillhandahåller en vätsketät försegling mellan låsstaven och distansstycket. _21-

4. Skärkomponentgrupp enligt patentkrav 1, vari den radiella kylmedelsfordjupningen börjar vid den central skärinsatsöppningen och slutar vid och på ett radiellt avstånd inåt från hörnets skärområde, varvid den radiella kylmedelsfordjupningen har ett djup som minskar i riktning från dess början till dess slut.

5. Skärkomponentgrupp enligt patentkrav 4, vari kylmedlet som lämnar den radiella kylmedelsfordjupningen forflyttar sig i en uppätgående riktning bort från den yta som ligger an vid skämingen.

6. Skärkomponentgrupp enligt patentkrav l, vari det längsgående lässtavshålet har en övre del som definieras av en övre invändig vägg, och vari det integrerade utskottet hyser en utskottstätning; och varvid minst en del av det integrerade utskottet utsträcker sig in i den Övre delen av det längsgående låsstavshålet, varigenom utskottstätningen tätar mot den övre invändiga väggen och bildar en vätsketät forsegling mellan spridarplattan och lässtaven.

7. Skärkomponentgrupp enligt patentkrav 1, vari spridarplattan innefattar en andra invändig passage i kommunikation med det central utskottshålet, varigenom kylmedel strömmar in i det centrala utskottshålet och till den andra invändiga passagen, och sedan lämnar den andra invändiga passage i riktning mot skärinsatsen.

8. Skärkomponentgrupp enligt patentkrav 7, vari den invändiga passagen och den andra invändiga passagen konvergerar mot varandra.

9. Skärkomponentgrupp enligt patentkrav 7, vari den invändiga passagen och den andra invändiga passagen är åtskilda från varandra.

10. Skärkomponentgrupp enligt patentkrav 1, vari spridarplattan vidare innefattar ett urtag, och den invändiga passagen öppnar sig vid urtaget. _22-

11. Skärkomponentgrupp enligt patentkrav 1, vari det integrerade utskottet utsträcker sig in i minst en del av det längsgående låsstavshålet, varvid det integrerade utskottet hyser en elastisk tätning, och den elastiska tätningen ger en vätsketät försegling mellan spridarplattan och låsstaven.

12. Komponentgrupp med låsstav och spridarplatta, för användning med en hållare som har en passage for tillförsel av kylmedel, en skärinsats och en klämanordning, varvid komponentgruppen med låsstav och spridarplatta innefattar: en låsstav innefattande ett längsgående låsstavshål, med en inloppsöppning för kylmedel och en utloppsöppning for kylmedel, varvid det längsgående låsstavshålet har en övre del definierad av en övre invändig vägg; en spridarplatta med en undre yta med ett integrerat utskott som vetter bort från spridarplattans undre yta, varvid det integrerade utskottet har ett centralt utskottshål, varvid spridarplattan innefattar en invändig passage som kommunicerar med det centrala utskottshålet och varvid det längsgående låsstavshålet öppnar sig mot spridarplattan, varigenom kylmedel strömmar in i det centrala utskottshålet och till den invändiga passagen, och sedan lämnar den invändiga passagen i riktning mot skärinsatsen.

13. Komponentgrupp med spridarplatta enligt patentkrav 12, vari det längsgående låsstavshålet har en övre del som definieras av en övre invändig vägg, och det integrerade utskottet hyser en utskottstätning, och varvid minst en del av det integrerade utskottet utsträcker sig in i den övre delen av det längsgående låsstavshålet, varvid utskottstätningen tätar mot den övre invändiga väggen och bildar en vätsketät försegling mellan spridarplattan och låsstaven.

14. Komponentgrupp med låsstaven och spridarplatta enligt patentkrav 12, vari spridarplattan innefattar en andra invändig passage som kommunicerar med det centrala utskottshålet, varigenom kylmedel strömmar in i det central utskottshålet och till den andra _23- invändiga passagen, och sedan lämnar den andra invändiga passagen iriktning mot skärinsatsen.

15. Komponentgrupp med låsstaven och spridarplatta enligt patentkrav 14, vari den invändiga passagen och den andra invändiga passagen konvergerar mot varandra.

16. Skärkomponentgrupp för användning vid spånbildande avlägsnande av material från ett arbetsstycke, varvid skärkomponentgruppen innefattar: en hållare med ett säte och innefattande en passage för tillförsel av kylmedel; en låsstav som har ett längsgående låsstavshål som kommunicerar med passagen for tillförsel av kylmedel; en skärinsats; en klämanordning som är fäst vid hållaren och är i ingrepp med skärinsatsen, och varvid klämanordningen har en spridarplatta med ett integrerat utskott, innefattande ett centralt utskottshål, varvid spridarplattan innefattar en invändig passage, varvid det centrala utskottshålet kommunicerar med den invändiga passagen och varvid det integrerade utskottet utsträcker sig in i minst en del av det längsgående låsstavshålet, varvid det integrerade utskottet hyser en elastisk tätning och den elastiska tätningen ger en vätsketät forsegling mellan spridarplattan och låsstaven, varvid det längsgående låsstavshålet öppnar sig mot det centrala utskottshålet, varigenom kylmedel strömmar in i det centrala utskottshålet och till den invändiga passagen, och sedan lämnar den invändiga passagen i riktning mot skärinsatsen.

17. Skärkomponentgrupp enligt patentkrav 16, vidare innefattande ett distansstycke som tas upp i sätet, varvid låsstaven är i ingrepp med distansstycket för att säkra distransstycket vid hållaren på sätet. _24-

18. Skärkomponentgrupp enligt patentkrav 17, vari låsstaven hyser en O- ringstätning och O-ringstätningen ger en vätsketät försegling mellan låsstaven och distansstycket.