SE1251231A1 - Metoder och system för att verifiera transaktioner - Google Patents

Abstract

Föreliggande uppfinning avser till en del en datorimplementerad metod för att verifieraauktorisation av en transaktion. Metoden innefattar stegen att mottaga en begäran attbearbeta en elektronisk transaktion avseende ett förutbestämt belopp (215), uppdeladet förutbestämda beloppet i ett flertal debiteringar (225), tillhandahålla flertaletdebiteringar för att underlätta debitering av det finansiella instrumentet med var och en(235), debiteringar från en användare av det finansiella instrumentet efter debiteringarna (245) av nämnda flertal debiteringar mottaga information avseende flertalet och verifiera transaktionen endast om informationen är korrekt (255). (Figur 2A)

Description

15 20 25 30 specifika riktlinjerna för sådana transaktioner, är handlaren garanterad betalning för det auktoriserade beloppet minus rabatt och avgifter.

Vid CNP transaktioner, såsom sådana som sker över nätet, via post eller via telefonbetalningar, garanteras i allmänhet inte betalningar till handlaren. Den primära orsaken varför CNP transaktioner inte garanteras är att köpare (korthållare) inte autentiseras i situationer där handlare och köpare inte fysiskt befinner sig tillsammans med kortet vid tidpunkten för transaktioner. Detta ger upphov till finansiella risker associerade med transaktionen, vilka i allmänhet bärs av handlaren. Sådana risker innefattar: återkrav på betalningstransaktioner till näthandlare (t ex ifrågasatta användningstransaktioner), bedrägeri för både handlare och korthållare (t ex oauktoriserad användning av stulen kontoinformation för att köpa varor och tjänster via nätet) och ökade utgifter för finansiella instituter (som ofta ändå överförs till handlaren).

Detta leder tyvärr till en ökad allmän uppfattning att det är otryggt och inte säkert att handla varor och tjänster via nätet, vilket hindrar vissa konsumenter från nätköp. ifrågasatta användningstransaktioner uppträder när en köpare som är den auktoriserade korthållaren ifrågasätter att en transaktion har inträffat, även om de med full vetskap initierade en sådan transaktion men senare ändrade sig. Även om det är mer sällsynt än oauktoriserad användning eller bedrägeritransaktioner, utgör ifrågasatta transaktioner ändå en risk för handlare eftersom de är grund för potentiella återkrav. Handlare förlitar sig ofta på leveranstjänster med ”signering vid leverans” som ett huvudsakligt medel för att bekämpa denna typ av bedrägeri, vilket emellertid kan vara ineffektivt eftersom paket kan signeras av andra, signaturen kan vara oläslig eller skilja sig från korthållarens normala signatur eller paketet levereras till adresser som skiljer sig från fakturaadressen. Alla dessa gör det möjligt att skapa ett scenario för möjlig tvist med korthållaren och är mottagliga för återkrav. l\/lot bakgrund av den fortsatta tillväxten inom elektronisk handel är det önskvärt att tillhandahålla metoder som kan autentisera köpare som auktoriserad korthållare (eller en person auktoriserad av korthållaren) och länka en sådan auktorisation till varje transaktion (motsvarande vid kortnärvarande transaktioner) under nätköpstransaktioner vilket minskar bedrägerinivåerna, tvister, återhämtningar och återkrav, vilket därigenom minskar kostnaderna associerade med var och en av dessa händelser. Autentisering av köparen som varandes den auktoriserade korthållaren (eller en person auktoriserad av korthållaren) adresserar även konsumentens säkerhetsintressen och leder troligen 10 15 20 25 30 till ökad nätförsäljning. Mot bakgrund av ovanstående, är det önskvärt med ett system för autentisering av köparens identitet och dennes auktorisation beträffande den specifika nättransaktionen för det enskilda fallet när transaktionen genomförs utan korttillgång (CNP-transaktion). Ett sådant autentiseringssystem ska företrädesvis vara enkelt att implementera och använda, kräva en minimal resursinvestering och tillhandahålla en hög konfidensnivå kring auktorisationen av transaktionen. Ett sådant autentiseringssystem ska företrädesvis också sörja för växlingstransaktioner varvid en valuta kopplad till köparens kort skiljer sig från transaktionsvalutan för säljaren eller handlaren.

Olika typer av kontroller används för närvarande för att identifiera och avfärda bedrägeritransaktioner. Portaler för kreditkort rekommenderar exempelvis i allmänhet (Adress AVS) och kortverifikationsvärdekontrolI (Card Verification Value CVV). Bristande uppfyllelse vid adressverifikationstjänstkontroll Verification Service en AVS-kontroll tyder på att den som ger upphov till transaktionen eventuellt inte innehar det aktuella kortet. Denna typ av kontroller är emellertid inte helt säkra eftersom bedragare ofta har möjlighet att få tag på nödvändig information med tillräcklig ansträngning. Dessa kontroller, även om de tillhandahålls vid tidpunkten för transaktionen, skyddar inte alltid handlaren från "återkrav" varvid korthållaren kan ifrågasätta att transaktionen var auktoriserad och göra anspråk på att den initierades av en oauktoriserad tredje part.

En annan kontroll är att leta upp en köpares IP-adress med en geopositionstjänst som även detekterar anonyma proxyservrar . I de flesta fall ska den geografiska positionen för en IP-adress motsvara antingen köparens fakturerings- eller leveransadress. Order från anonyma proxyservrar anses i allmänhet motsvara en högre risk eftersom bedragare ofta användare anonyma proxyservrar för att gömma sina faktiska IP-adresser.

En annan kontroll är attjämför den geografiska positionen för köparens IP-adress med en lista över högriskländer eller områden.

En annan kontroll är att fastställa huruvida varorna kommer att skickas till ett vidarebefordringsföretag i de fall leverans- och fakturaadress skiljer sig. Sådana order kan vara riskabla eftersom varorna kan skickas vidare utomlands. 10 15 20 25 30 Ytterligare en kontroll är att fastställa huruvida det post-/zipnummer som köparen tillhandahåller motsvarar stad och delstat. Ovannämnda AVS-kontroll undersöker bara postnumret och en numerisk del av en gatuadress. Bedragare har inte alltid tillgång till en komplett adress och kan även vara för lata för att göra en omvänd uppslagning av postnummer för ytterligare ad ressinformation.

En annan kontroll är att begära att köparen överför ett undertecknat auktorisationsformulär med kopia på kortets fram och baksida via fax. Detta är emellertid opraktiskt och begärs enbart vid misstänkta omständigheter. Vidare, bedragare har varit kända för att skapa kreditkortsbilder med användning av mjukvara för grafisk design.

En annan kontroll är att begära att köparen tillhandahåller namn på bank och kundtjänsttelefonnummer enligt uppgifterna på kortet. Kundtjänst kan då ringas upp för att fastställa om informationen motsvarar bankuppgifterna för korthållaren. Denna kontroll är vanligtvis effektiv med tar mycket tid och är opraktisk.

En annan kontroll är att för alla transaktioner i förväg tillhandahålla köparen med ett personligt identifieringsnummer (PIN) för användning vid varje transaktion. Detta uppfattas som effektivt, men köparen behöver vanligen ansöka separat och i förväg om PIN för CNP transaktioner och kan ofta tappa bort eller förväxla PIN-koder.

Det finns ett behov av förbättrade metoder och system som bevisar eller verifierar att en konto- eller korthållare har auktoriserat en specifik transaktion eller betalning från ett specifikt konto eller kort, utan att införa oönskade fördröjningar och/eller onödiga ytterligare transaktioner eller åtgärder.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN En utföringsform av föreliggande uppfinning tillhandahåller en datorimplementerad metod för att verifiera auktorisation av en transaktion. Metoden innefattar stegen att: mottaga en begäran att bearbeta en elektronisk transaktion avseende ett förutbestämt belopp, begäran innefattande data som identifierar ett visst finansiellt instrument, uppdela det förutbestämda beloppet i ett flertal debiteringar; åstadkomma debitering av det finansiella instrumentet med var och en av flertalet debiteringar; mottaga information avseende flertalet debiteringar från upphovet till nämnda begäran och verifiera transaktionen enbart om informationen är korrekt. 10 15 20 25 30 En annan utföringsform av föreliggande uppfinning tillhandahåller ett datorsystem för att verifiera auktorisation av en transaktion. Systemet innefattar: ett minne för att lagra data och programinstruktioner; och minst en processor kopplad till minnet. Den minst enda processorn är programmerad att: mottaga en begäran om bearbetning av en elektronisk transaktion avseende ett förutbestämt belopp, begäran innefattande data som identifierar ett visst finansiellt instrument, uppdela det förutbestämda beloppet i ett flertal debiteringar, åstadkomma debitering av det finansiella instrumentet med var och en av flertalet debiteringar; mottaga information avseende flertalet debiteringar från upphovet till nämnda begäran och verifiera transaktionerna bara när informationen är korrekt.

En annan utföringsform av föreliggande uppfinning innefattar en datorprogramprodukt innefattande ett datorläsbart medium innefattande ett datorprogram lagrat däri för att verifiera auktorisation av en transaktion.

Datorprogramprodukten innefattar: datorprogramkodmedel för att mottaga en begäran att bearbeta en elektronisk transaktion för ett förutbestämt belopp, data datorprogramkodmedel för att uppdela det förutbestämda beloppet till ett flertal begäran innefattande som identifierar ett visst finansiellt instrument, debiteringar, datorprogramkodmedel för att åstadkomma debitering av det finansiella instrumentet med var och en av flertalet debiteringar; datorprogramkodmedel för att mottaga information avseende flertalet debiteringar från upphovet till denna begäran och datorprogramkodmedel för att verifiera transaktionen bara när informationen är korrekt.

En annan utföringsform av föreliggande uppfinning tillhandahåller en datorimplementerad metod för att verifiera transaktioner. Metoden innefattar stegen att: mottaga en begäran avseende verifiering av en elektronisk transaktion för ett förutbestämt belopp, uppdela det förutbestämda beloppet i ett flertal debiteringar, tillhandahålla nämnda flertalet debiteringar för att underlätta debitering av det finansiella instrumentet med var och en av nämnda flertal debiteringar, mottaga information avseende flertalet debiteringar, information härrörande från en användare av det finansiella instrumentet efter debitering av nämnda flertal debiteringar från det finansiella instrumentet och verifiera transaktionen endast om mottagen information är korrekt. 10 15 20 25 30 En annan utföringsform av föreliggande uppfinning tillhandahåller ett datorsystem för transaktionsverifiering. Datorsystemet innefattar: ett minne för att lagra data och programinstruktioner och minst en processor kopplad till minnet. Den minst enda processorn är programmerad att mottaga en begäran att verifiera en elektronisk transaktion för ett förutbestämt belopp, uppdela det förutbestämda beloppet i ett flertal debiteringar, tillhandahålla flertalet debiteringar för att underlätta debitering av det finansiella instrumentet med var och en av flertalet debiteringar; mottaga information avseende flertalet debiteringar, informationen härrörande frän en användare av det finansiella instrumentet efter att flertalet debiteringar har debiterats från det finansiella instrumentet och verifiera transaktionen endast då mottagen information är korrekt.

En annan utföringsform av föreliggande uppfinning tillhandahåller en datorprogramprodukt innefattande ett datorläsbart medium innefattande ett datorprogram lagrat däri för verifiering av transaktioner. Datorprogramprodukten innefattar: programkodsmedel för att mottaga en begäran att bearbeta en elektronisk transaktion avseende ett förutbestämt belopp, begäran innefattande data som identifierar ett visst finansiellt instrument; datorprogramkodmedel för att dela det förutbestämda beloppet i ett flertal debiteringar, datorprogramkodmedel för att påverka det finansiella instrumentet att debiteras med var och en av flertalet debiteringar från upphovet till nämnda begäran och datorprogrammedel för att verifiera transaktionen endast då informationen är korrekt.

En annan utföringsform av föreliggande uppfinning tillhandahåller en datorimplementerad metod för att verifiera transaktioner. Metoden innefattar stegen att: mottaga en begäran att verifiera en elektronisk transaktion avseende ett förutbestämt belopp; uppdela det förutbestämda beloppet i ett flertal debiteringar; mottaga information avseende flertalet debiteringar, informationen härrörande från en användare av det finansiella instrumentet efter debitering från det finansiella instrumentet av flertalet debiteringar samt verifiera transaktionen endast då mottagen information är korrekt.

En annan utföringsform av föreliggande uppfinning tillhandahåller ett datorsystem för verifiering av transaktioner. Datorsystemet innefattar: ett minne för att lagra data och programinstruktioner; och minst en processor kopplad till minnet. Den minst enda processorn är programmerad att mottaga en begäran att verifiera en elektronisk transaktion avseende ett förutbestämt belopp; uppdela det förutbestämda beloppet i ett 10 15 20 25 30 flertal debiteringar; tillhandahålla nämnda flertal debiteringar för att underlätta debitering från det finansiella instrumentet med var och av nämnda flertal debiteringar; mottaga information avseende flertalet debiteringar, informationen härrörande från en användare av det finansiella instrumentet efter att nämnda flertal debiteringar har debiterats från det finansiella instrumentet samt verifiera transaktionen endast då mottagen information är korrekt.

En annan utföringsform av föreliggande uppfinning tillhandahåller en datorprogramprodukt innefattande ett datorläsbart medium innefattande ett datorprogram lagrat däri för verifiering av transaktioner. Datorprogramprodukten innefattar: datorprogramkodmedel för att mottaga en begäran att verifiera en elektronisk transaktion avseende ett förutbestämt belopp; datorprogramkodmedel för att uppdela det förutbestämda beloppet i ett flertal debiteringar; datorprogramkodmedel för att tillhandahålla nämnda flertal transaktioner för att underlätta debitering av det finansiella instrumentet med avseende på var och en av nämnda flertal debiteringar; datorprogramkodmedel för att mottaga information avseende flertalet debiteringar, informationen härrörande från en användare av det finansiella instrumentet efter att nämnda flertal debiteringar har debiterats från det finansiella instrumentet och datorprogramkodmedel för att verifiera transaktionen endast om mottagen information är korrekt.

I vissa utföringsformer innefattar nämnda flertal debiteringar två debiteringar.

I vissa utföringsformer kan information avseende nämnda flertal debiteringar lagras och jämföras med den mottagna informationen, när denna därefter mottagits, för att fastställa huruvida den mottagna informationen är korrekt.

Det finansiella instrumentet kan, exempelvis, innefatta ett bankkonto, ett kreditkort, ett bankkort, ett betalkort, ett butikskort och en direktdebiteringskontofacilitet.

Information avseende nämnda flertal debiteringar kan innefatta: beloppet för var och av nämnda flertal debiteringar eller antalet för nämnda flertal debiteringar.

I vissa utföringsformer kan en valutaväxlingskurs associerad med transaktionen lagras. 10 15 20 25 KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA Ett litet antal av utföringsformer enligt föreliggande uppfinning kommer härefter att beskrivas med hänvisning till följande ritningari vilka: figur 1A är ett schematiskt blockschema för ett system för transaktionsverifiering eller transaktionsauktorisation i enlighet med en utföringsform av föreliggande uppfinning; figur 1B är ett schematiskt blockschema för ett system för transaktionsverifiering eller transaktionsauktorisation i enlighet med en utföringsform av föreliggande uppfinning; figur 1C är ett schematiskt blockschema för ett system för transaktionsverifiering eller transaktionsauktorisation i enlighet med en utföringsform av föreliggande uppfinning; figur 1D är ett schematiskt blockschema för ett system för transaktionsverifiering eller transaktionsauktorisation i enlighet med en utföringsform av föreliggande uppfinning; figur 1E är ett schematiskt blockschema för ett system för transaktionsverifiering eller transaktionsauktorisation i enlighet med en utföringsform av föreliggande uppfinning; figur 1F är ett schematiskt blockschema för ett system för transaktionsverifiering eller transaktionsauktorisation i enlighet med en utföringsform av föreliggande uppfinning; figur 2A är ett flödesschema för en metod för transaktionsverifiering eller transaktionsautentisering i enlighet med en utföringsform av föreliggande uppfinning; figur 2B är ett flödesschema för en metod för transaktionsverifiering eller transaktionsautentisering i enlighet med en utföringsform av föreliggande uppfinning; figur 2C är ett flödesschema för en metod för verifiering av växlingstransaktioner eller auktorisering av växlingstransaktioner i enlighet med en utföringsform av föreliggande uppfinning; 10 15 20 25 30 figur 2D är ett flödesschema för en metod för verifiering av växlingstransaktioner eller auktorisering av växlingstransaktioner i enlighet med en annan utföringsform av föreliggande uppfinning och figur 3A och 3B är schematiska blockscheman för ett datorsystem med vilket utföringsformer av uppfinningen kan utövas. identiska hänvisningsbeteckningar i olika figurer är avsedda att beteckna identiska eller väsentligen lika objekt om inte motsatsen uttrycks.

DETALJERAD BESKRIVNING Utföringsform av metoder och system för att verifiera transaktionsauktorisering beskrivs nedan. De nedan beskrivna metoderna och systemen kan användas för att verifiera legitimiteten för den som ger upphov till en transaktion utan korttillgång (CNP), att nyttja det finansiella instrumentet och följaktligen auktorisera en transaktion.

För enkelhets skull kommer de beskrivna utföringsformerna att utgå från kreditkort eller betalkort som finansiella instrument. Uppfinningen är emellertid inte begränsad till dessa utföringsformer utan har bred tillämpning även vid andra finansiella instrument innefattande, men inte begränsat till, bankkonton eller andra kort med lagrat värde.

Också för att underlätta beskrivs utföringsformerna med hänvisning till köparen, som alternativt även kan åsyftas som korthållaren eller originator till en transaktion.

Också för enkelhets skull, beskrivs utföringsformerna allmänt med hänvisning till nätköp av en vara från en handlare (t ex en säljare av fysiska eller virtuella varor, eller en tjänsteleverantör) av en köpare som är den som ger upphov till CNP-transaktionen via nätet. Uppfinningens omfattning är dock inte tänkt att begränsas genom detta eftersom uppfinningen brett kan tillämpas vid transaktioner utan korttillgång (CNP- transaktioner), innefattande postorder och telefonförsäljningsordrar (”MOTO”) samt länka underordnade uppgifter såsom e-postadress eller SMS, MMS eller IP-telefoner till de verifierade transaktionerna, därvid även verifierande utöver att sammanlänka dessa underordnade uppgifter till transaktionen och betalaren (köparen).

De nedan beskrivna verifikationsmetoderna och systemen konfirmerar att köparen (som den som ger upphov till en CNP-transaktion) har tillgång till ett konto 10 15 20 25 30 10 associerat med det finansiella instrumentet och högst sannolikt är den auktoriserade korthållaren eller en person auktoriserad av korthållaren.

De nedan beskrivna utföringsformerna kan utövas oberoende av eller tillsammans med de olika metoder och kontroller som beskrivits i bakgrundsavsnittet OVan.

Figur 1A är ett schematiskt blockschema för ett system för verifiering av elektroniska transationer eller auktorisation av elektroniska transaktioner.

Med hänvisning till figur 1A, representeras en köpare (eller originator) 110, en handlare 120, en betalningsportal 130 och köparens finansiella institut (dvs. i rollen som tillhandahållande det finansiella instrumentet) 140 vanligtvis eller är utformade av datorsystem såsom datorsystemet 300 nedan beskrivet med hänvisning till figurerna 3A och 3B. Betalningsportalen 130 kan innefatta en oberoende mellanhand såsom en clearingcentral eller kan alternativt tillhandahållas av köparens finansiella institut eller handlarens finansiella institut _ Datorsystemet för köparen 110, handlaren 120, betalningsportalen 130 och handlarens finansiella institut 140 är kommunicerande kopplade via ett kommunikationsnät (visas ej) såsom ett LAN (Local Area Network) eller WAN (Wide Area Network) _ Sådana nätverk kan innefatta privata nätverk, publika nätverk, trådbundna nätverk eller trådlösa nätverk, eller varje kombination av dessa.

Ovannämnda datorsystem kan företrädesvis vara kopplat via internet (visas ej i figur 1A).

Vid drift sänder köparen (eller originatorn) 110 en begäran 112 till handlaren 120 att bearbeta en elektronisk transaktion avseende ett förutbestämt belopp. Begäran 112 kan exempelvis vara ett resultat av att köparen 110 har surfat till en handlares webbplats 120 (t ex en näthandlare) och valt att köpa en vara som erbjuds på handlarens webbplats. I detta fall, kan det förutbestämda beloppet motsvara det annonserade priset eller listpriset för varan. Begäran 112 innefattar typiskt identifieringsdetaljer för ett visst finansiellt instrument (t ex kreditkort, betalkort, bank eller annat konto etc.) som köparen 110 vill använda vid betalning av varan.

Efter mottagning av begäran 112, sänder handlaren 120 en begäran 122 till betalningsportalen 130 för att bearbeta en elektronisk transaktion avseende det förutbestämda beloppet med användning av det av köparen utsedda finansiella 10 15 20 25 30 11 instrumentet (i enlighet med bearbetningskraven för kortsystemnätverket eller det finansiella institutet).

Efter mottagning av begäran 122, går betalningsportalen 130 vidare till att debitera det finansiella instrumentet som utsetts av köparen 110 med två eller flera 132, Betalningsportalen 130 uppdelar det förutbestämda beloppet i de multipla (dvs två eller debiteringar 134 som summerar sig till det förutbestämda beloppet. flera) debiteringarna, företrädesvis på ett slumpmässigt sätt (t ex med användning av en mjukvaruapplikation innefattande en slumptalsgenerator).

I en alternativ utföringsform, kan det förutbestämda beloppet uppdelas i de multipla debiteringarna av handlaren 120 och de multipla debiteringarna kan kommuniceras till betalningsportalen 130 i begäran 122.

Efter framgångsrik debitering av det i begäran 112 och 122 identifierade finansiella instrumentet för köparen, mottager köparen 110 information (via handlaren i kommunikationerna 124 och 114) att köparens finansiella instrument har debiterats.

Köparen mottager även en begäran att tillhandahålla information avseende antalet debiteringar utförda från köparens finansiella instrument och/eller storleken för varje debitering. I en annan utföringsform, kan betalningsportalen 130 kommunicera direkt med köparen 110 med avseende på detta.

Köparen 110 kontrollerar 116 sitt konto kopplat till det finansiella instrumentet och fastställer eller erhåller 142 antalet debiteringar och/eller de individuella beloppen för de multipla debiteringarna som utförts av betalningsportalen 130 på uppdrag av handlaren 120.

Köparen 110 informerar eller bekräftar 118 därefter de individuella beloppen för de multipla debiteringarna till handlaren 120. Sådan information eller bekräftelse från köparen 119 kan, exempelvis, ske via elektronisk dataöverföring, elektronisk post (e- post), SMS via en mobiltelefon, färdigställande av en elektronisk blankett/ inmatningsvy som gjorts tillgänglig via nätet eller varje annat tillgängligt, lämpligt medel, innefattande verbalt (via telefon). I alternativa utföringsformer, kan köparen 110 tillhandahålla råd eller bekräftelse till eller via en annan part, såsom betalningsportalen eller handlarens finansiella institut 130. 10 15 20 25 30 12 Vid mottagande av bekräftelsen på antalet debiteringar och de individuella beloppen vid de multipla debiteringarna, verifierar handlaren 120 auktorisation av transaktionen. Lyckad verifikation kan exempelvis ha bäring på ett internt krav för handlaren 120 innan aktuell vara frisläpps eller skickas till en köpare 110.

I en alternativ utföringsform, åligger det köparen 110 att kontrollera kontot kopplat till hans/hennes finansiella instrument efter framförande av begäran 112 för att fastställa antalet utförda debiteringar och/eller beloppet för varje debitering (dvs utan uppmaning) och att informera handlaren 120 eller betalningsportalen eller handlarens finansiella institut 130 i enlighet därmed.

I andra utföringsformer, kan handlarens finansiella institut 130 eller köparens finansiella institut 140 verifiera transaktionen eller auktorisationen av transaktionen för handlaren 120, direkt eller via betalningsportalen. Verifiering kan, exempelvis, kopplas till en information kring auktorisation, clearing eller faktisk reglering av medel till handlaren 120, varefter handlaren 120 kan frisläppa eller skicka aktuellt gods till köparen 110.

I andra utföringsformer, kan ett kortsystemnätverk till vilket det finansiella instrumentet är kopplat (t ex Visa, MasterCard®, American Express ®, JCB etc.) verifiera transaktionen, antingen direkt eller via handlarens finansiella institut eller betalningsportal 130 till handlaren 120. Detta kan utföras i samband med de auktorisationsprocesser som nyttjas av de aktuella finansiella instituten. Verifikation kan, exempelvis, avse ett råd från ett kortsystemnätverk via handlarens finansiella institut eller betalningsportal 130 rörande verifikation och/eller auktorisation, eller verifikation och inledning av clearing eller faktisk reglering av medel till handlaren 120, varefter handlaren 120 kan frisläppa eller skicka det aktuella godset till köparen 110.

Uppdelning av en förutbestämt belopp i ett flertal debiteringar kan utföras av en verifieringsagent, vilken typiskt innefattar en mjukvaruapplikation. Verifieringsagenten kan, exempelvis, ingå och/eller exekveras på: v handlarens datorsystem eller nätverk; 0 betalningsportalens datorsystem eller nätverk; 0 ett datorsystem eller nätverk hos handlarens finansiella institut; eller ett oberoende datorsystem (t ex en server tillgänglig via internet av handlare, betalningsportaler och/eller handlares finansiella institut; 10 15 20 25 30 13 0 ett datorsystem eller nätverk associerat med ett kredit eller betalkortsystem såsom Visa, MasterCard®, American Express ®, etc. eller 0 en kombination av några av de ovannämnda.

Efter en begäran om verifiering av en transaktion avseende ett förutbestämt belopp eller auktorisation av en transaktion, fastställer verifieringsagenten antalet debiteringar som det förutbestämda beloppet skall uppdelas i och värdet associerat med var och en av debiteringarna. Såsom tidigare beskrivits, bestäms antalet debiteringar och/eller beloppet för varje debitering företrädesvis slumpmässigt (t ex med användning av en slumptalsgenerator implementerad som en mjukvaruapplikation i en dator). Informationen (dvs. antalet debiteringar och/eller beloppet för varje debitering) lagras och vidarebefordras till en betalningsportal eller finansiellt institut för faktisk debitering till ett konto kopplat till köparens finansiella instrument.

Information som därefter mottages från köparen (t.ex antalet debiteringar och/eller beloppet för varje debitering) jämförs med den lagrade informationen för att fastställa huruvida den av köparen tillhandahållna versionen av informationen är korrekt. Om denna är korrekt, verifieras auktorisationen för transaktionen.

Jämförelse mellan den lagrade informationen och informationen mottagen från köparen utförs företrädesvis av verifieringsagenten, oberoende av om denna implementerats i betalningsportalens datorsystem, handlarens datorsystem, handlarens finansiella instituts datorsystem, aktuellt kortsystemnätverks datorsystem eller i ett oberoende datorsystem.

Kommunikation mellan köparen och verifieringsagenten kan vara direkt eller indirekt (exempelvis via betalningsportalen, handlaren, handlarens finansiella institut eller kortsystemnätverket). Sådan kommunikation kan, exempelvis, ske via elektronisk dataöverföring, direkt eller vidarebefordrad elektronisk post (e-post), direkt eller vidarebefordrad SMS via blankett/inmatningsvy tillgänglig via webben eller varje annan form av lämpligt medel, mobiltelefon, färdigställande av en elektronisk innefattande verbalt (via telefon) till en operatör som knappar in lämplig data. I de fall där kommunikationen är elektronisk, kan adress och enhetsuppgifter avseende köparen associeras med köparen eller transaktionen och lagras för identifiering av köparen vid efterföljande transaktioner. När sådan information mottages som del av en verifieringsprocess via elektroniskt dirigerbara adresser såsom e-postadresser, sms- 10 15 20 25 30 14 aktiverade mobiltelefoner, IP-protokolladresser etc., kan dessa elektroniskt dirigerbara adresser associeras med köparen eller transaktionen efter verifiering och lagras för efterföljande identifiering av köparen.

I fall när köparens finansiella instrument och handlaren använder olika valutor, kan valutaväxlingskursen kopplad till en transaktion begäras från det finansiella institutet och lagras på en transaktion-för-transaktionsbasis för att möjliggöra konvertering och efterföljande direkt eller indirekt respons från köparen till verifieringsagenten i vilken som av valutorna.

Figur 1B är ett schematiskt blockschema för ett annat system för verifiering av transaktioner eller auktorisation av transaktioner.

Med hänvisning till figur 1B, representeras en köpare 210, en handlare 220, en betalningsportal 230, handlarens finansiella institut 240 och köparens finansiella institut (som tillhandahåller det finansiella instrumentet) 250 vanligtvis eller är utformad av datorsystem såsom datorsystemet som nedan beskrivs med referens till figur 3A och 3B. Ovannämnda datorsystem är vanligtvis kommunicerande kopplade via ett eller flera kommunikationsnätverk (visas ej). Sådana nätverk kan exempelvis innefatta privata nätverk, publika nätverk, trådbundna nätverk, trådlösa nätverk, nätverk av LAN- typ (Local Area Networks), nätverk av WAN-typ (Wide Area Networks) och varje kombination av ovannämnda nätverk. Ovannämnda datorsystem kan i synnerhet kopplas via internet (inte visat i figur 1B).

En verifieringsagent 260 verkar tillsammans med datorsystemet för handlaren 220. Verifieringsagenten kan, exempelvis innefatta en mjukvaruapplikation lagrad i eller exekverad av ett datorsystem för handlaren 220. Alternativt kan verifieringsagenten 260 innefatta en separat datorserver kopplad till datorsystemet för handlaren 220 (t ex via internet eller ett LAN (Local Area Network)).

Vid drift sänder köparen (eller originatorn) 210 en begäran 212 till handlaren 220 att bearbeta en elektronisk transaktion avseende en förutbestämt belopp. Begäran kan exempelvis vara ett resultat av att köparen 210 har uppsökt en webbsida för handlaren 220 (t.ex en näthandlare) och valt att handla en vara som saluförs på handlarens webbsida. I det här fallet kan det förutbestämda beloppet motsvara det annonserade priset eller listpriset för varan. Begäran 212 innefattar typiskt identifieringsdetaljer för ett 10 15 20 25 30 15 visst finansiellt instrument (t ex kreditkort, betalkort, bank eller annat konto etc.) som köparen 210 vill använda vid betalning av varan.

Efter att begäran 212 mottagits, vidarebefordrar handlaren 210 begäran 222 till verifieringsagenten 260.

Vid mottagning uppdelar verifieringsagenten 260 det förutbestämda beloppet i två eller flera debiteringar, företrädesvis på ett slumpartat sätt (t ex med användning av mjukvara innefattande en slumptalsgenerator) och återmatar nämnda flertal debiteringsbelopp 262 till handlaren 220. Nämnda flertal debiteringsbelopp summeras till det förutbestämda beloppet. Därefter begär handlaren 220 att köparens finansiella instrument som identifierats i begäran 212, 224 med de två eller flera debiteringar som summerar sig till det förutbestämda beloppet.

Handlarens finansiella institut 240 debiterar 242 kontot som är kopplat till köparens finansiella instrument (vid köparens finansiella institut 250) med nämnda flertal debiteringar.

Efter att köparens finansiella instrument har debiterats med nämnda flertal debiteringar, får köparen 210 information 244, 234, 226 att hans/hennes finansiella instrument har debiterats av handlarens finansiella institut 240 via betalningsportalen 230 och handlaren 220.

Köparen 210 kontrollerar 214 sitt konto kopplat till det finansiella instrumentet vid köparens finansiella institut 250 och erhåller 252 antalet debiteringar och det individuella beloppet för var och en av de multipla debiteringarna utförda av handlarens finansiella institut 240.

Köparen 210 informerar därefter eller bekräftar 216 de individuella beloppen för 220 och/eller verifieringsagenten 260. I en alternativ utföringsform till den som visas i figur 1B, kan var och en av nämnda flertal debiteringar till handlaren köparen 210 informera eller bekräfta de individuella beloppen för var och en av nämnda flertal debiteringar direkt till verifieringsagenten 260 (dvs. inte via handlaren 220). Sådan information eller bekräftelse kan, exempelvis, ske via elektronisk dataöverföring, elektronisk post (e-post), Sl\/IS via mobiltelefon, färdigställande av en elektronisk blankett/inmatningsvy via nätet eller varje annat lämpligt, tillgängligt medel, innefattande verbalt (via telefon). Bekräftelse på antalet debiteringar och/eller det 10 15 20 25 30 16 individuella beloppet för nämnda flertalet debiteringar syftar till att auktorisera transaktionen, vilken i sin tur kan fungera som en auktorisation eller impuls för handlaren att frisläppa eller skicka den aktuella varan till köparen 210.

I en alternativ utföringsform, åligger det köparen 210 att kontrollera kontot kopplat till hans/hennes finansiella instrument efter ett framförande av begäran 212, för att fastställa antalet debiteringar utförda och/eller beloppet för varje debitering (dvs. utan uppmaning).

Figur 1C är ett schematiskt blockschema för ett annat system för verifiering av transationer eller auktorisation av transaktioner.

Systemet enligt figur 1C liknar Verifieringsagenten 260 är emellertid kopplad till betalningsportalen 230 istället för till väsentligen systemet enligt figur 1B. handlaren 220. Det vill säga, kommunikationerna 222 och 262 i figur 1B är ersatta med kommunikationerna 236 respektive 264 i figur 1C. De andra elementen för systemet i figur 1C är identiska eller väsentligen liknande motsvarande element i figur 1B. De element som har samma referensbeteckningar i figur 1B och 1C har identisk, motsvarande eller likartad funktionalitet. I en alternativ utföringsform till den som visas i figur 1C, kan köparen 210 informera eller bekräfta individuella belopp för var och en av nämnda flertal debiteringar direkt till Verifieringsagenten 260 (dvs. inte via handlaren 220 och/eller betalningsportalen 230).

I en ytterligare utföringsform, kan Verifieringsagenten 260 kopplas till handlarens finansiella institut 240 istället för till betalningsportalen 230 eller till handlaren 220.

I en ytterligare utföringsform, kan Verifieringsagenten 260 utövas som en oberoende datorserver tillgänglig för datorsystemen för vilken som av handlaren 220, betalningsportalen 230 eller handlarens finansiella institut 240 via internet.

Systemet enligt Figur 1D liknar väsentligen systemet enligt figur 1C, men visar även kortsystemnätverket 270 (t ex Visa, MasterCard ®, American Express ®, etc.) kommunikativt kopplade till Verifieringsagenten 260, handlarens finansiella institut 240 och köparens finansiella institut 250. Verifieringsagenten 260 möjliggör debitering av flertal 266, 276 via kortsystemnätverket 270, vilka bearbetar överföringen av medel nämnda debiteringsbelopp via kommunikationerna via två-vägs kommunikation 244 och 254 med handlarens finansiella institut respektive köparens 10 15 20 25 30 17 finansiella institut 250. Element med likartade referensbeteckningar i figurerna 1B, 1C och 1D har identiska, motsvarande eller likartad funktionalitet.

I ytterligare en utföringsform, kan verifieringsagenten 260 kopplas till handlarens finansiella institut 240 eller kortsystemnätverket 270 istället för till betalningsportalen 230 eller handlaren 220.

I ytterligare en utföringsform, kan verifieringsagenten 260 utövas som en oberoende datorserver tillgänglig för datorsystemen hos vilken som av handlaren 220, betalningsportalen 230, handlarens finansiella institut 240 eller kortsystemnätverket 270 via internet.

Figur 1E är ett schematiskt blockschema för ett annat system för verifiering av transaktioner eller auktorisation av transaktioner.

Figur 1E innefattar en oberoende verifieringsagent 260 kommunikativt kopplad till systemen 270 och 280, vilka motsvarar systemen enligt figur 1B respektive 1C.

Verifieringsagenten 260 i figur 1E innefattar typiskt en datormjukvaruapplikation ingående i och exekverad på en datorserver som är oberoende av systemen för köparna, handlarna, betalningsportalerna, och de finansiella instituten för köpare och/eller handlare.

Figur 1F är ett schematiskt blockschema för ett annat system för verifiering av transaktioner eller auktorisation av transaktioner.

Systemet enligt figur 1F liknar väsentligen systemet enligt figur 1E. Systemet enligt figur 1F innefattar även en oberoende verifieringsagent 260 kommunikativt kopplad till systemet 290 som liknar systemen 270 och 280 enligt figur 1B och 1C, respektive. Ett kortsystemnätverk 295 (t ex Visa, MasterCard ®, American Express ®, JCB etc.) visas inskjutet mellan handlarens finansiella institut och verifieringsagenten 260. Såsom i figur 1E, innefattar verifieringsagenten 260 i figur 1F typiskt en mjukvaruapplikation som ingår i och exekveras på en datorserver som är oberoende av datorsystemen för köpare, handlare, betalningsportaler och/eller handlares finansiella institut och kortsystemnätverket.

Det bör noteras att betalningsportalen och handlarens finansiella institut kan vara samma eller olika organisationer. Vid framställning i olika figurer hädanefter, representerar emellertid betalningsportaler och/eller handlarens finansiella institut den 10 15 20 25 30 18 organisation/de organisationer som utpekats av handlaren för syftet att elektroniskt bearbeta transaktioner med användning av köparens finansiella instrument. Det bör vidare noteras att detta dokument inte beskriver fullständig interkommunikation mellan de olika clearingcentralerna, betalningsportalerna, kortsystemnätverken och finansiella instituterna eftersom detta kan variera i enlighet med position och är känt av fackmännen inom områdena.

Verifieringsagenten tillhandahåller inte nödvändigtvis betalningsbearbetningstjänster och verkar i allmänhet tillsammans med betalningsportaler från tredje part, finansiella institut, kortsystemnätverk och eller clearingcentraler. Vidare, detaljer för det faktiska finansiella instrumentet som används för att bearbeta en transaktion (t ex kortnummer, korthållarens namn etc.) behöver inte vara kända av Verifieringsagenten eftersom varje transaktion kan bearbetas på fa|l-för- fall basis med referens enbart till själva transaktionen, oberoende av det finansiella instrumentets typ eller källa.

Valfri integrering av en verifieringsagent i enlighet med utföringsformerna för föreliggande uppfinning i existerande auktorisations, clearing och likvidöverföringsprocesser för de finansiella instituten och/eller kortsystemnätverket har därutöver potential att minska kostnader associerade med bearbetning av kreditkortstransaktioner. Kortsystemnätverk och finansiella institut implementerar i allmänhet en trestegsprocess för kreditkortsbetalningar, nämligen: 1) auktorisation, 2) clearing och 3) likvidöverföring. Utföringsformer av föreliggande uppfinning kan med fördel integreras i auktorisations och clearingstegen, därigenom minskande de totala bearbetningskostnaderna. I enlighet därmed, slutförs inte transaktioner mellan handlarens och korthållarens finansiella institut om verifiering inte uppnås. Detta leder med fördel till minskad bearbetning mellan banker och färre ”återkrav” (förfarande för att återhämta medel som överfört mellan banker).

Informationen som kan överföras och/eller lagras av verifieringsagenten på en per-transaktionsbasis kan som en option innefatta följande, men inte vara begränsat till: 0 Datum och tid för ursprunglig transaktion; 0 ldentifierare av handlaren 0 ldentifierare av portal 0 ldentifierare av handlarens finansiella institut; 10 15 20 25 30 19 Transaktionsidentifierare (tilldelad av handlaren, portalen eller verifieringsagenten); Förutbestämt debiteringsbelopp; ldentifierare av kortsystemnätverk (t ex Visa, MasterCard ®, American Express ®, etc.); Unik köparidentifierare (tilldelad oberoende av det finansiella instrumentets kontoinformation från verifieringsagenten, handlaren eller portalen ); Utfärdarland för det finansiella instrumentet; Valuta för det finansiella instrumentet; Växlingskurs tillämpad vid transaktion; IP-adress för köparen under transaktion, såsom förmedlad av handlare eller portal; Köparens e-postadress; Köparens telefonnummer, för en SMS eller MMS-aktiverad telefon; Belopp för debiteringar tillhandahållna av köpare; Datum och tid för belopp för debiteringar tillhandahållna av köpare; Köparens IP-adress och/eller e-postadress och/eller chattjänstadress eller andra elektroniskt dirigerbara adresser som används under köparens tillhandahållande av flera debiteringsbelopp; Köparens telefonkontaktinformation, såsom ett SMS eller MMS eller liknande meddelandeaktiverad telefon använd eller utpekad av köparen vid tillhandahållande av flera debiteringsbelopp; Förvärvade MAC-adresser, IMEI, ESN, serie nummer eller annan hårdkodad data kopplad till en enhet som används av en köpare vid tillhandahållande av de flera debiteringsbeloppen: Köparens personliga identifieringsnummer (PIN) nominerat i samband med att flera debiteringsbelopp tillhandahålls.

Figur 2A är ett flödesschema för en datorimplementerad metod för att verifiera transaktioner eller auktorisera transaktioner.

Med hänvisning till figur 2A, mottages en begäran om bearbetning av en elektronisk transaktion avseende ett förutbestämt belopp i steg 410. Begäran innefattar data som identifierar ett visst finansiell instrument angivet av originatorn till begäran. 10 15 20 25 30 20 I steg 420, uppdelas det förutbestämda beloppet i ett flertal debiteringar så att summan av de individuella beloppen för nämnda flertal debiteringar motsvarar det förutbestämda beloppet (dvs, den totala transaktionsbeloppet). Antalet individuella debiteringar och aktuella belopp bestäms eller väljs företrädesvis slumpmässigt (t ex genom ett datormjukvaruprogram som nyttjar en pseudo-slumpgenerator). Antalet individuella debiteringar och aktuellt belopp lagras för senare inhämtning.

Vid steg 430, debiteras det angivna finasiella instrumentet separat med var och en av nämnda flertal debiteringar.

Vid steg 440, mottages bekräftelse på nämnda flertal debiteringar (dvs antalet separata debiteringar och/eller respektive belopp) från originatorn till begäran.

Originatorn hämtar antalet separata debiteringar och/eller respektive belopp genom att accessa hand/hennes kontot kopplat till det finansiella instrumentet och vidarebefordra denna information för verifiering. Givet att bekräftelseinformationen mottagen i steg 440 är korrekt, verifieras transaktionen i steg 450. Vid fastställandet huruvida den i steg 440 mottagna informationen är korrekt, jämförs antalet individuella debiteringar och/eller respektive belopp såsom detta mottagits från köparen med antalet debiteringar och/eller respektive belopp såsom detta bestämts i steg 420.

Figur 2B är ett flödesschema för en datorimplementerad metod för att verifiera transationer.

Med hänvisning till figur 2B, mottages en begäran att verifiera en elektronisk transaktion för ett förutbestämt belopp i steg 415.

Vid steg 425 uppdelas det förutbestämda beloppet i ett flertal debiteringar sådana att summan av de individuella beloppen för debiteringarna motsvarar det förutbestämda beloppet (dvs. det totala transaktionsbeloppet). Antalet individuella debiteringar och aktuella belopp bestäms eller väljs företrädesvis på ett slumpmässigt sätt (t ex medelst datormjukvaruprogram som använder en pseudo-slumpgenerator).

Antalet individuella debiteringar och aktuella belopp lagras för senare inhämtning.

Vid steg 435, tillhandahålls de multipla debiteringarna (t ex beloppen) till en enhet för att underlätta debitering av ett finansiellt instrument.

Vid steg 445, mottages bekräftelse på debiteringarna (dvs, antalet olika debiteringar och/eller respektive belopp). Denna information har sitt ursprung från 10 15 20 25 30 21 användaren av det finansiella instrumentet och erhålls typiskt av användaren som accessar sitt konto kopplat till det finansiella instrumentet.

Givet att bekräftelseinformationen mottagen i steg 445 är korrekt, verifieras transaktionen vid steg 455. Vid fasställande huruvida den i steg 445 mottagna informationen är korrekt, jämförs de individuella debiteringarna och/eller respektive belopp såsom mottaget från användaren av det finansiella instrumentet med antalet debiteringar och/eller respektive belopp såsom det fastställts i steg 425. l\/letoderna och systemen ovan beskrivna med hänvisning till figurerna 2A och 2B kan med fördel utövas för vaIutaväxlingstransaktioner (dvs transaktioner vid vilka valutan för utfärdande eller verksamhet för ett visst finansiellt instrument (t ex kreditkort, betalkort, kontantkort, bankkonto etc.) skiljer sig från valutan för transaktionen (såsom denna bearbetas av handlaren)). En speciell nackdel för konventionella valutaväxlingstransaktioner, som typiskt bara slutförs flera dagar efter den aktuella transaktionens uppkomst, är att den valutakurs som tillämpas inte är samtidigt känd av köparen (t ex korthållaren) och handlaren.

Nämnda flertal debiteringar som summerar sig till det förutbestämda transaktionsbeloppet lagras av verifieringsagenten och jämförs senare med det värde som tillhandahålls av köparen för autentiseringsändamål. Debiteringarna lagras företrädesvis som debiteringsförhållanden relativt ett förutbestämt belopp (dvs. det totala transaktionsbeloppet) för senare matchning med värden som tillhandahålls av köparen. De värden som mottages av verifieringsagenten från köparen modifieras av Växlingskursen mellan valutan för det finansiella instrumentet (dvs. köparens valuta) och handlarens valuta (dvs. valutan i priset för den utannonserade varan eller produkten). Vart och ett av värdena som tillhandahålls av köparen (t ex från hans/hennes bankutdrag) konverteras av verifieringsagenten till värdeförhållanden genom att dela var och en av nämnda flertal mottagna värden, med summan av de mottagna värdena. Värdeförhållandetjämförs med de lagrade debiteringsförhållandena och transaktionen autentiseras eller verifieras om vart och ett av värdeförhållandena matchar ett respektive lagrat debiteringsförhållande inom en fördefinierad felmarginal ellerfeltolerans (dvs. på grund av avrundning).

Vart och ett av flertalet debiteringar omvandlas till ett förhållande och lagras som ett lagrat debiteringsvärdeförhållande (SV) enligt följande: 10 15 20 25 22 SV1 = Värde 1/(Förutbestämt belopp) SV2 = Värde 2/(Förutbestämt belopp) SVN = Värde N/(Förutbestämt belopp) varvid Värde1,Värde2, VärdeN är debiteringarna Förutbestämt belopp är det totala beloppet för transaktionen och Sum(Z)[Värde1, Värde2, __ lagrat i valutan för den ursprungliga transaktionen (dvs i handlarens valuta). _, VärdeN] motsvarar det förutbestämda värdet, såsom Summan av de lagrade förhållandena Sum(Z)[SV1, SV2, SVN] = 1.

Köparens svar innefattar ett flertal svarsvärden (RV) motsvarande nämnda flertal debiteringar, men modifierade med aktuella dagsväxelkurs (dvs aktuell t växlingskurs mellan valutan för det finansiella instrument som använts och valutan för transaktionen (ß))_ Växlingskursen (ß) behöver inte vara känd och är vanligtvis inte kände som en del av förfarandet, förfarandet avlägsnar matematiskt behovet att känna (ß) för att jämföra lagrade relativt mottagna värden.

Vid mottagande av köparens svar, omvandlas svarsvärdena till köparsvarsförhållanden (PR) enligt följande: PR1=RV1/X(RV1, RV2. _ _ RVN) PR2=RV2/2(RV1, RV2_ _ _ RVN) P RN= RVN/Z(RV1, RV2_ _ _ RVN) varvid RV1, RV2, debiteringsvärdena RVN är responsvärden mottagna från köparen och kopplade till Värde1, Värde2, ...VärdeN genom faktorn (ß) PR1, PR2, "PRN är köparens responsförhållanden och 10 15 20 25 30 23 Sum(Z) [PR1, PR2,..PRN]~1 i mån av en feltolerans (s).

Om SV1 är lika med vilken som av PR1 till PRN, inom en fördefinierad feltolerans (s), så förutsätts detta vara ett korrekt svar för förutbestämt Värde1 för verifieringssyfte.

Ett liknande förfarande utförs för alla återstående lagrade förhållanden genom att jämföra och matcha SV2 till SVN med ett motsvarande responsförhållande PR2 till PRN i mån av feltoleransen (s).

Varje lagrat värde (SV) måste tilldelas ett motsvarande PR värde till dess att alla är uttömda. I de fall det är en obalans i värdena eller i det aktuella antalet SV till PR, resulterar autentiseringsförfarandet i ett underkännande.

Jämförelsen av lagrade förhållanden, beräknade med användning av debiteringarna som täljare och det förutbestämda beloppet som nämnare, med responsförhållanden beräknade genom att använda responsvärden som täljare och summan av de totala responsvärdena som nämnare, eliminerar matematiskt kravet att känna till växlingskursfaktorn (ß) i förväg som en del av förfarandet.

Exempel En handlare saluför en produkt för US$105. En köpare samtycker till att köpa produkten för US$105 och skriver in informationen rörande deras finansiella instrument (data) på handlarens nätsida. Datan överförs till verifieringsagenten som uppdelar de US$105 (dvs det förutbestämda beloppet) i två olika debiteringar medelst en slumptalsgenerator, exempelvis US$59,99 och US$45,01. Summan av de två skilda US$105 (dvs det Verifieringsagenten lagrar de två skilda debiteringar som belopp och som förhållanden: US$59,99/US$105=0,5713333333 och US$40,01/US$105=0,381047619. debiteringarna uppgår till förutbestämda beloppet).

Köparens finansiella instrument är emellertid utfärdat i en annan valuta så det aktuella beloppet som visas på köparens bankutdrag kommer att modifieras med Växlingskursen för dagen (ß) för denna valuta: $59,99ß respektive $40,01ß. Det förutbestämda beloppet kan även modifieras av Växlingskursen. Köparen kommer då att svara till verifieringsagenten med två numeriska belopp som skiljer sig i absolut numeriskt värde, men har samma förhållande till det förutbestämda beloppet, nämligen $59,99ß och $40,01 ß. 10 15 20 25 30 24 Verifieringsagenten beräknar sedan följande förhållanden relativt det modifierade förutbestämda beloppet: $59,99ß/($59,99ß+$41,01ß)=0,571333333 och $45,01ß/($59,99ß+$41 ,O1ß)=O,381047619.

Såsom kan noteras, kan ß-variabeln elimineras matematiskt, så att enbart de relativa förhållandena återstår, i mån av avrundningsfel. För att ytterligare illustrera, om handlarens valuta är densamma som köparens valuta, så motsvarar ß en enhet (1), eftersom PR-värdena exakt kommer att motsvara SV-värdena.

Figur 2C är ett flödesschema för en datorimplementerad metod för att verifiera växlingstransaktioner eller auktorisation av växlingstransaktioner. Metoden enligt figur 2C liknar metoden enligt figur 2A, förutom tillägget av stegen 422, 442 och 444, vilka specifikt avser växlingsaspekter. I steg 422, omvandlas flertalet debiteringar till debiteringsförhållanden genom att dela var och en av flertalet debiteringar med det förutbestämda beloppet och lagras därefter. I steg 444, jämförs de lagrade debiteringsförhållandena med informationen mottagen från originatorn till begäran (dvs köparen) att utföra verifieringen av transaktionen. Informationen mottagen från originatorn till begäran innefattar ett flertal värden som motsvarar nämnda debiteringar var och en modifierad av en växelkurs (dvs. en växelkurs mellan köparens valuta och handlarens valuta). Värdena inhämtas typiskt från originatorns bankutdrag och överförs till verifieringsagenten för autentisering eller verifikation. Före utförandet av jämförelsen, konverteras värdena först till respektive förhållande genom att dela vart och ett av nämnda värden med summan av värdena. Transaktionen verifieras eller autentiseras om vart och ett av värdeförhållandena matchar ett respektive lagrat debiteringsförhållande inom en fördefinierad felmarginal. Steg 442 är ett valfritt steg, vid vilket identifieringsdata fångas upp (t ex IP-adress, serienummer, MAC-adress, IMEI-adress, etc.) och kopplas till transaktionen och autentiseringen av betalaren (köparen).

Figur 2D är ett flödesschema för en datorimplementerad metod för att verifiera växlingstransaktioner. Metoden enligt figur 2D liknar metoden enligt figur 2B, förutom de ytterligare stegen 427, 447 och 449 vilka specifikt kopplar till växlingsaspekten. I steg 427, konverteras debiteringarna till debiteringsförhållanden genom att dela var och en av debiteringarna med det förutbestämda beloppet och därefter lagra. I steg 449, 10 15 20 25 30 25 jämförs de lagrade debiteringsförhållanden med informationen som mottagits från originatorn till begäran (dvs. köparen) för att utföra verifikation av transaktionen.

Informationen mottagen från originatorn till begäran innefattar ett flertal värden som motsvarar ett flertal debiteringar var och en modifierad med en växelkurs (dvs. växelkursen mellan köparens valuta och handlarens valuta). Värdena inhämtas typiskt från originatorns bankutdrag och överförs till verifieringsagenten för autentisering eller verifikation. Före utförandet av jämförelsen, konverteras flertalet värden först till respektive förhållanden genom att dela vart och ett av värdena av summan för värdena.

Transaktionen verifieras eller autentiseras om vart och ett av värdeförhållandena matchar ett respektive lagrat debiteringsförhållande inom en fördefinierad felmarginal.

Steg 447 är ett valfritt steg, vid vilket identifieringsdaga fångas in (t ex IP-adress, serienummer, MAC-adress, IMEI-adress etc.) och kopplas till transaktionen och autentisering av betalaren (köparen).

De ovan beskrivna metoderna med hänvisning till figurerna 2A, 2B, 2C och 2D utförs typiskt av en verifieringsagent, såsom även beskrivits ovan.

Figurerna 3A och 3B illustrerar ett konventionellt datorsystem 300, genom vilket de olika arrangemang som beskrivs häri kan utföras.

Såsom framgår i figur 3A, innefattar datorsystemet 300 en datormodul 301, inmatningsenheter såsom ett tangentbord 301, en mus 303 och scanner 326, en kamera 327 och en mikrofon 380 samt utmatningsenheter innefattande en printer 315, en displayenhet 314 och högtalare 317. Ett externt modem 316 kan användas av datormodulen 301 för kommunikation till och från ett kommunikationsnätverk 320 via en förbindelse 321. Kommunikationsnätverket 320 kan vara ett nätverk av typen WAN, såsom internet, ett cellulärt telekommunikationsnät eller ett privat WAN.

När förbindelsen 321 är en traditionellt höghastighetsförbindelse (t ex kabel), kan modemet vara ett bredbandsmodem. Ett telefonlinje, kan modemet 316 vara ett ”uppringande” modem. Alternativt, när förbindelsen 321 är en trådlöst modem kan även användas för trådlös förbindelse till kommunikationsnätverket 320.

Datormodulen 301 innefattar typiskt minst en processorenhet 305 och en minnesenhet 306. Minnesenheten 306 kan exempelvis ha ett halvledar-RAM och ett halvledare-ROl\/l. Datormodulen 301 innefattar även ett antal in-/utmatningsgränssnitt 10 15 20 25 30 26 (I/O-gränssnitt) innefattande: ett audio-/videogränssnitt 307 som kopplar till videodisplayen 314, högtalaren 317 och mikrofonen 380; ett I/O-gränssnitt 313 som kopplar till tangentbordet 302, musen 303, scannern 326, kameran 327 och optionsvis en joystick eller annan enhet i gränssnittet mot människan (illustreras inte) samt ett gränssnitt 308 för det externa modemet 316 och skrivaren 315. I vissa implementationer, kan modemet inkluderas i datormodulen 301, exempelvis inom interfacet 308. Datormodulen 301 har även ett lokalt nätverksgränssnitt 311, som tillåter koppling av datorsystemet 300 via en förbindelse 323 till ett nätverk 322 av LAN- typ. Såsom illustreras i figur 3A, kan LAN-nätverket 322 även kopplas till WAN- nätverket 320 via en förbindelse 324, som typiskt skulle innefatta en så kallad lokala liknande funktionalitet. Det tTM brandväggsenhet eller enhet med nätverksgränssnittet 311 kan innefatta ett Etherne -kretskort, en trådlöst anordning av typen BluetoothTM eller ett lEEE802.11 trådlös anordning; en mängd andra typer av gränssnitt kan även tillämpas för gränssnittet 311.

I/O-gränssnittet 308 och 313 kan erbjuda antingen eller både seriell eller parallellförbindelse, varvid den första typiskt implementeras enligt USB-standard (Universal Serial Bus) och har motsvarande USB-anslutningar (visas ej).

Lagringsenheter 309 tillhandahålls och innefattar typiskt en hårddiskdrivenhet (HDD) 310. Andra lagringsenheter såsom en diskettenhet och en magnetisk bandenhet (visas ej) kan även användas. En optisk skivdrivenhet 312 tillhandahålls typiskt för att fungera som en icke-flyktig datakälla. Bärbara minnesenheter såsom optiska diskar (t ex CD- ROM, DVD, DiscTM), USB-RAM, hårddiskdrivenheter och disketter kan användas som lämpliga datakällor till systemet 300.

Blu-ray exempelvis portabla externa Komponenterna 305 till 313 för datormodulen 301 kommunicerar typiskt via en sammankopplande buss 304 och på ett sätt som resulterar i en för fackmannen känd konventionell driftsmod för datorsystemet 300. Processorn 305 är exempelvis kopplad till systembussen 304 med användning av förbindelser 319. Exempel på datorer på vilka de beskrivna arrangemangen kan tillämpas innefattar IBM-persondatorer och kompatibla, Sun Sparcstationer, Apple MacTM eller liknande datorsystem.

Metoden för att verifiera auktorisation av en transaktion såsom ovan beskrivits kan implementeras med användning av datorsystemet 300 varvid förfarandena enligt figurerna 1 och 2 kan implementeras som ett eller flera mjukvaruapplikationsprogram 10 15 20 25 30 27 333 exekverbara inom datorsystemet 300. Företrädesvis utförs stegen av metoden för att verifiera en elektronisk transaktion av instruktioner 331 (se figur 3B) i mjukvaran 333 som utförs inom datorsystemet 300. Mjukvaruinstruktionerna 331 kan bildas som en eller flera kodmoduler, var och en för att utföra en eller flera speciella uppgifter.

Mjukvaran kan även uppdelas i två separata delar, i vilka den första delen och motsvarande kodmoduler utför transaktionsverifieringsmetoderna och den andra delen och de motsvarande kodmodulerna hanterar ett användargränssnitt mellan den första delen och användaren.

Mjukvaran kan lagras i ett datorläsbart medium, exempelvis innefattande lagringsenheterna som beskrivs nedan. Mjukvaran lagras i datorsystemet 300 från det datorläsbara mediet och exekveras därefter av datorsystemet 300. Ett datorläsbart medium med sådan mjukvara eller datorprogramkod lagrad på det datorläsbara mediet är en datorprogramprodukt. Användningen av datorprogramprodukten i datorsystemet 300 ger företrädesvis upphov till en fördelaktig anordning för att verifiera elektroniska transaktioner.

Mjukvaran 333, lagras typiskt i HDD 310 eller minnet 306. Mjukvaran lagras i datorsystemet 300 från ett datorläsbart medium och exekveras av datorsystemet.

Mjukvaran kan sålunda lagras på ett optiskt läsbart disklagringsmedium (t ex CD-ROM) 325 som kan läsas av den optiska diskdrivenheten 312. Ett datorläsbart medium med en sådan mjukvara eller datorprogram lagrat på detta utgör en datorprogramprodukt.

Användningen av en datorprogramprodukt i datorsystemet 300 ger företrädesvis upphov till en anordning för att verifiera elektroniska transaktioner.

I vissa fall kan applikationsprogram 333 tillhandahållas till användare kodad på en eller flera CD-ROM 325 och läsas via den motsvarande drivenheten 312, eller alternativt läsas av användaren av nätverket 320 eller 322. Vidare kan mjukvaran 300 från lagringsmedium avser varje lagringsmedium som tillhandahåller lagrade instruktioner laddas i datorsystemet annan datorläsbart medium. Datorläsbart och/eller data till datorsystemet 300 för exekvering och/eller bearbetning. Exempel på sådana lagringsmedium innefattar disketter, magnetiska band, CD-ROM, DVD, Blu-ray skivor, hårddisksdrivenheter, ett ROM eller integrerad krets, USB-minne, magnetisk- optisk skiva eller ett datorläsbart kort såsom ett PCMCIA-kort eller liknande, vare sig dessa enheter är interna eller externa i förhållande till datormodulen 301. Exempel på sådana datorläsbara transmissionsmedium som kan medverka i tillhandahållande av 10 15 20 25 30 28 mjukvara, applikationsprogram, instruktioner och/eller data till datormodulen 301 innefattande radio eller infraröd transmissionskanal liksom en nätverksförbindelse till en annan dator eller nätverksansluten enhet, och internet eller intranät innefattande e- postöverföringar och information lagrad på webbsidor eller liknande.

Den andra delen av applikationsprogrammet 333 och de ovannämnda motsvarande kodmodulerna kan även exekveras för att implementera ett eller flera grafiska användargränssnitt (GUls) som återges eller på annat sätt presenteras på displayen 314. Genom manipulation av typiskt tangentbordet och musen, kan en användare av datorsystemet 300 och applikationen manipulera gränssnittet på ett funktionellt anpassningsbart sätt för att tillhandahålla styrande kommandon och/eller inmatning till applikationerna associerad med nämnda GUI. Andra former av funktionellt anpassningsbara användarinterface kan även implementeras som ett ljudgränssnitt som använder talanvisningar utmatade via högtalarna 317 och användarröstkommandon inmatade via mikrofonen 380. Figur 3B är ett detaljerat schematiskt blockschema för processorn 304 och ett ”minne” 334. Minnet 334 representerar en logisk aggregation av alla minnesmoduler (innefattande HDD 309 och halvledarminnet (306) som kan åtkommas via datormodulen 301 i figur 3A.

När datormodulen 301 initialt startas, exekveras ett POST-program (power-on self-test) / egendiagnosticeringstestprogram 350 för start. POST-programmet lagras typiskt i ett ROM 349 för halvledarminnet 306 enligt figur 3A. En hårdvaruenhet såsom nämnda ROM 349 som programvara. POST-programmet 350 utvärderar hårdvara inom datormodulen 301 för lagrar mjukvara kan även benämnas som inbyggd att garantera tillräcklig funktion och undersöker typiskt processorn 305, minnet 334 (309, 306) och en basmodul för BIOS inmatnings/utmatningssystemmjukvara (basic input-output systems software), även vanligtvis lagrad i ROM 349 för korrekt drift. När POST-programmet 350 BIOS 351 hårddiskdrivenheten 310 för figur 3A. Aktivering av hårdddiskdrivenheten 310 påverkar framgångsrikt har körts, aktiverar en programladdareprogram 352 som finns i hårddiskdrivenheten 310 att exekveras via processorn 305. Detta laddar ett operativsystem 353 i RAM-minnet 306 varefter operativsystemet 353 påbörjar drift. Operativsystemet 353 är en systemnivåapplikation, exekverbar av processorn 305, för att uppfylla olika högnivåfunktioner, innefattande processhantering, minneshantering, enhetshantering, lagringshantering, mjukvaruapplikationsgränssnitt och generiskt användargränssnitt. 10 15 20 25 30 29 Operativsystemet 353 hanterar minnet 334 (309, 306) för att försäkra sig om att varje process eller applikation som körs på minnesmodulen 301 har tillräckligt minne i vilket det kan exekveras utan att kollidera med minne allokerat till en annan process.

Vidare, måste de olika typerna av minne tillgängliga i systemet 300 enligt figur 3A användas på rätt sätt så att varje process kan köras effektivt. I enlighet därmed, är det aggregerade minnet 334 inte avsett att illustrera hur olika minnessegment allokeras (annat än då så uttryckts), utan snarare att ge en övergripande bild av minnet som kan åtkommas av datorsystemet 300 och hur ett sådant användas.

Såsom visas i figur 3B, innefattar processorn 305 ett antal funktionsmoduler innefattande en styrenhet 339, en aritmetisk logisk enhet (ALU) 340 och ett lokal eller internt minne 348, ibland benämnt cacheminne. Cacheminnet 348 innefattar typsikt ett antal minnesregister 344-346 i en registersektion. Ett eller flera interna bussar 341 sammanbinder funktionellt dessa funktionella moduler. Processorn 305 har typiskt ett eller flera interface 342 för att kommunicera med externa enheter via systembussen 304, med användning av en förbindelse 318. Minnet 334 är kopplat till bussen 304 genom en förbindelse 319.

Applikationsprogrammet 333 innefattar en sekvens av instruktioner 331 som kan innefatta villkorade gren- eller loopinstruktioner. Programmet 333 kan även innefatta data 332 som används vid exekvering av programmet 333. instruktionerna 331 och data 332 lagras i minnesutrymmena 328, 329, 330 respektive 335, 336, 337. Beroende på den relativa storleken på instruktionerna 331 och minnesutrymmena 328-330, kan en viss instruktion lagras i ett enda minnesutrymme såsom illustreras av instruktionen visad i minnnesutrymme 330. Alternativ kan en instruktion uppdelas i ett antal delar vilka var och en lagras i separata minnesfunktioner, såsom illustreras av de minnessegment som visas i minnesutrymmena 328 och 329.

Processorn 305 ges i allmänhet en uppsättning instruktioner som exekveras i denna.

Processorn väntar på efterföljande inmatning, på vilken processorn 305 reagerar genom att exekvera en uppsättning instruktioner. Varje inmatning kan tillhandahållas från en eller flera av ett antal källor, innefattande data genererad av en eller flera av inmatningsenheterna 302, 303, data mottagen från en extern källa över ett av nätverken 320, 302, data mottagen från en av lagringsenheterna 306, 309 eller data 10 15 20 25 30 30 mottagen från ett lagringsmedium 325 infogat i motsvarande läsare 312, alla illustrerade i figur 3A. Exekveringen av en uppsättning instruktioner kan i vissa fall resultera i utmatning av data. Exekveringen kan även innefatta lagring av data eller variabler i minnet 334.

Det visade transaktionsverifieringsanordningarna använder invariabler 354 som minnet 334 i 355, 356, 357.

Transaktionsverifieringsanordningarna alstrar utvariabler 361 som lagras i minnet 334 i lagras i tillhörande minnesutrymmen motsvarande minnesutrymmen 362, 363, 364. Mellanliggande variabler 358 kan lagras i minnesutrymmen 349, 360, 366 och 367.

Med hänvisning till processorn 305 enligt figur 3B, arbetar registren 344, 345, 346, den aritmetiskt logiska enheten (ALU) 340 och styrenheten 339 tillsammans för att utföra sekvenser av mikrooperationer erforderliga för att utföra ”hämta, avkoda och exekvera” cykler för varje instruktion i den instruktionsuppsättning som utgör programmet 333. Varje hämta, avkoda och exekvera-cykel innefattar: a)en hämtningsoperation, varvid instruktioner 331 hämtas eller läses från ett minnesutrymme 328,329, 330; b)en avkodningsoperation varvid styrenheten 339 fastställer vilka instruktioner som har hämtats och c)en exekveringsoperation varvid styrenheten 339 och ALU:n 340 exekverar instruktionen.

Därefter, kan en ytterligare hämtning, avkodnings och exekveringscykel för nästa instruktion utföras. På motsvarande sätt kan en lagrad cykel utföras genom vilken styrenheten 339 lagrar eller skriver ett värde till ett minnesutrymme 332.

Varje steg eller delprocess i processerna enligt figurerna 1 och 2 är associerad med ett eller flera segment av programmet 333 och utförs av registersektionen 344, 345, 347, ALU:n 340 och styrenheten 339 i processorn 305 arbetandes tillsammans för att utföra hämtnings, avkodnings och exekveringscykler för varje instruktion i instruktionsuppsättningen för angivna segment av programmet 333.

Det ovan beskrivna autentiseringsförfarandet för betalaren kan även utgöra del av ett mer omfattande förfarande som innefattar en elektronisk signatur för underskrift av kontrakt eller handling, varvid autentiseringsförfarandet är anslutet till eller logiskt 10 15 20 25 30 31 associerat med ett kontrakt eller annan handling och exekveras eller antas av en person med avsikt att signera handlingen. Den förutbestämda summan kan exempelvis (i) utgöra del av en monetär prestation associerad med kontraktet, (ii) vara en betalning associerad med exekvering eller ingivande av ett kontrakt eller handling, eller (iii) vara en avgift debiterad individuellt till någon, vissa eller alla parter i ett kontrakt från en (tredje part) tjänsteleverantör som fungerar som en oberoende autentiseringsleverantör av elektroniska signaturer. I vart och ett av fallen, fungerar framgångsrikt tillämpning av förefarandet som en ansluten eller tillhörande process för autentisering av varje parts elektroniska signatur i förhållande till kontraktet eller handlingen.

Alstrandet av debiteringarna (som summerar sig till det förutbestämda beloppet) fungerar även som ett system för dynamisk generering av engångsnycklar som måste tillhandahållas av korthållaren som ett svar på ett anrop av verifieringsagenten för att autentisera denna specifika transaktion. För att komma åt värdet för de dynamiska nycklarna, behöver korthållaren typiskt komma åt deras existerande internet eller telefonbanksystem för att slå upp och återmata värdet på nycklarna.

De ovan beskrivna metoderna och systemen kan med fördel utövas på en per- transaktionsbasis. Till skillnad från andra existerande system, är förregistrering av användare (t.ex kunder eller köpare) inte nödvändigt, vilket väsentligen ökar användarvänligheten. Vidare, finansiella instrument och/eller detaljer behöver inte mellanlagras, vilka ytterligare bidrar till säkerhet.

De ovan beskrivna utföringsformer innefattar debitering i motsats till kreditering av ett finansiellt instrument. Detta är fördelaktigt genom att finansiella instrument såsom kredit och betalkort väsentligen debiteras ögonblickligen. Kreditering av sådana finansiella instrument, å andra sidan, innebär vanligtvis längre tidsramar på grund av godkännandekontroller etc., och är därigenom mycket långsammare och inte så flexibla eller enklar. Enligt de ovan beskrivna utföringsformerna, kan verifikation med fördel tillhandahållas väsentligen ögonblickligen efter mottagning av en begäran från en användare eller köpare.

De ovan beskrivna utföringsformer innefattar faktiska betalningstransaktioner till en handlare avseende varor eller tjänster istället för initiala, påhittade förauktoriserande transaktioner. Sådana påhittade transaktioner kan påverka en köpares önskan att återuppsöka handlaren och avsluta en transaktion och kan även vara begränsande när 10 15 20 25 30 32 det gäller att motverka bedrägeri. Exempelvis, kan ett finansiellt instrument förauktoriseras genom användning av en påhittad transaktion, därefter förlorat eller stulet, ändå uppträda som auktoriserat för användning till dess att det dras tillbaka av det aktuella finansiella institutet. Perioden mellan förlust och återdragning är typiskt den period under vilken bedrägeri uppträder, vilket gör förauktorisationen mindre attraktiv än om denna inte hade åberopats.

De ovan beskrivna utföringsformerna använder företrädesvis data eller information avseende eller innefattad inom transaktionerna för att verifiera äktheten för transaktionen. Dessa data eller information är känd enbart för den auktoriserade innehavaren av det aktuella finansiella instrumentet och det finansiella instrumentets innehavares finansiella institut.

I vissa utföringsformer kan de häri beskrivna metoderna och systemen implementeras efter det att en uppsättning riskkriterier har identifierats, oberoende av huruvida metoden eller systemet har tidigare implementerats för ett visst finansiellt Riskkriteriet betalningsportalen. Sådana kriterier kan, exempelvis innefatta: produkten/produkterna instrument. kan, exempelvis, bestämmas av handlaren och/eller eller tjänsten/tjänsterna som köps som en del av en transaktion identifierad som en högrisktransaktion, den köpta/de köpta produkten/produkterna eller tjänsten/tjänsterna överstigande ett monetärt tröskelvärde, köparens begäran med ursprung i en IP-adress utanför det spann som normalt förknippas med det finansiella instrumentet eller från ett finansiellt instrument som har använts för att nyligen göra en hög frekvens köp, eller annars.

Några fördelar med en eller flera ovan beskrivna utföringsformer innefattar: i) Full information avseende det finansiella instrumentet (t.ex kreditkortsnummer och/eller köparinformation) behöver inte överföras till verifieringsagenten, eftersom verifieringsagenten verifierar varje unik transaktion på ett fall-för-fall basis (dvs transaktionen tilldelas en unik identifierare som inte nödvändigtvis motsvarar några detaljer avseende det finansiella instrumentet, betalningsportalen eller handlaren).

Kunskap om uppgifter kopplad till det finansiella instrumentet är inte nödvändig för att utföra verifieringen. 10 15 20 25 30 n) m) V) vil) vill) 33 Verifieringsagenten är inte mottaglig för förlust av känslig data vid intrång, eftersom kompletta uppgifter avseende finansiellt instrument och/eller användardetaljer inte lagras av verifieringsagenten. vissa utföringsformer, initieras överföringen av medel f rån köparens finansiella instrument till handlaren omedelbart och verifiering av auktorisationen kan utföras omgående eller kort efter det att överföringen av medel begärts. vissa utföringsformer där verifieringen sker via en finansiell institut eller kortsystemnätverk med användning av en verifieringsagent, mottager handlaren auktorisation för transaktionen som har varit föremål för verifieringen från betalningsportalen. Verifieringsagenten är därmed transparen för handlaren under det att existerande förfarande fortsatt nyttjas. Inledande av clearing av medel och överföring av de finansiella instituterna kan uppskjutas till en sådan tidpunkt att köparens auktorisation är komplett, därigenom tillhandahållande fördelar till den finansiella instituten. Detta har även fördelen med minimal, om överhuvudtaget några, ändringar av kommunikationen mellan handlaren och betalningsportalen för syftet att bearbeta transaktionerna.

Köparen behöver inte fullgöra, före en aktuell transaktion, ett initieringsförfarande eller annan process inte direkt associerad med köpet.

Beroende på vald implementation, behöver handlaren inte komplettera något mellanliggande eller tredjeparts anmälnings/kontoskapande, eller hantera något finansiell institut, betalningsportal och/eller kortsystemnätverk annat än de som redan hanteras.

Verifiering av auktorisationen kan utföras på ett fall-för-fall-basis innefattande och upp till fallet för varje transaktion.

Där ett kort eller annat finansiellt instrument fungerar i en valuta som skiljer sig från valutan som används av handlaren, finns det inget behov av att veta aktuell växlingskurs mellan valutan för det finansiella instrumentet och handlarens valuta.

Summan av de individuella beloppen som debiteras det finansiella instrumentet utpekat av köparen uppgår till det totala beloppet för den aktuella transaktionen som initierad av köparen utan ytterligare behov för separata transaktioner för att tillhandahålla balansering av krediter eller debiteringar. 10 15 20 25 30 xii) Xiu) 34 Bekräftelse på flertalet debiteringar och debiterade slumpbelopp (var summa motsvarar det förutbestämda beloppet) tillhandahåller en hög konfidensnivå med avseende på bedrägeri.

Enheter, elektroniskt dirigerbara adresser eller elektroniska filer använda eller tillhandahållna som del av verifieringsprocessen kan även länkas till den framgångsrika köparautentiseringen och användas för att identifiera köparen för efterföljande applikationer eller länka till varandra varje kombination av kundens namn i den reella världen, kundidentifiering, enhetens serienummer, elektronisk dirigerbara adresser, filer, finansiella instrument och transaktioner.

Enheter, elektroniskt dirigerbara adresser, serienummer, MAC-adresser, IMEI- nummer, etc. kan fångas in för senare användning som bevis i återkravssituationer på en transaktionsbasis och kan även valfritt länkas till betalaren för framtida referens.

Till skillnad från förtilldelade statiska PlN-koder logiskt förknippade med ett 3D SecureTM SecureCodeTM, fungerar alstrandet av nämnda flertal debiteringar som en finansiellt instrument såsom Visas eller MasterCards engångs-, dynamiskt generad kod associerad med enbart med en specifik transaktion. Detta är fördelaktigt eftersom en statisk PlN inte lagras centralt, med en sådan statisk PlN föremål för hackning och oauktoriserad användning, och tack vare flertalet debiteringar fungerande som engångskoder, varje transaktion har sin egen unika auktorisationskaraktäristik. Denna uppnår säkerhet som är flera gånger svårare att knäcka med hackningsmetoder än hackning av en konventionell PlN. Den lider inte heller av de säkerhetsproblem som är associerad med lagring av kortuppgifter tillsammans med PlN i serversystem och de katastrofala konsekvenserna då kortnummer och PlN används av icke auktoriserade parter. xiv) Tidsanpassningen och valfritt IP-adressen för kunden som skaffar sig åtkomst till nämnda flertal debiteringar via deras existerande internetbanker kan lagras av den finasiella instituten och jämföras med tidsanpassningen och valfritt IP- adressen i svaret för verifieringsagenten, tillhandahåller ytterligare bevis på auktorisationen av korthållaren. 10 15 35 INDUSTRIELL TILLÄMPBARHET De beskrivna anordningarna är tillämpbara på dator- och databehandlingsindustrier och särskilt för att bearbeta och verifiera elektroniska transaktioner. Föregående beskrivning tillhandahåller enbart exemplariska utföringsformer och är inte avsedd att begränsa omfattningen, applicerbarheten eller konfigurationerna för föreliggande uppfinning. Beskrivningen av de exemplariska utföringsformer tillhandahåller snarare till fackmannen på området beskrivningar varigenom utföringsformer av uppfinningen kan implementeras. Olika förändringar kan av element utan att avvika från göras i funktionen och arrangemanget uppfinningstanken eller omfattningen såsom den presenteras i kraven nedan.

I de fall specifika särdrag, element och steg som här refereras har kända ekvivalenter inom uppfinningsområdet, anses sådana kända ekvivalenter vara innefattade häri på samma sätt som om de hade lyfts fram individuellt. Vidare kan de särdrag, element och steg som refererar till eller beskrivs i förhållande till en viss utföringsform av uppfinningen utgöra del av varje annan utföringsform om inte motsatsen angivits.

Claims (1)

1. 0 15 20 25 30 36 PATENTKRAV 1. En datorimplementerad metod för att verifiera auktorisation av en transaktion, nämnda metod innefattande stegen att: mottaga en begäran att bearbeta en elektronisk transaktion avseende ett förutbestämt belopp, nämnda begäran innefattande data som identifiera ett visst finansiellt instrument; uppdela det förutbestämda beloppet i ett flertal debiteringar; påverka nämnda finansiella instrument att debiteras med var och en av nämnda flertal debiteringar; mottaga information avseende nämnda flertal debiteringar från originatorn för nämnda begäran och verifiera nämnda transaktion bara om nämnda information är korrekt. Datorimplementerad metod enligt krav 1, varvid summan av nämnda flertal debiteringar motsvarar nämnda förutbestämda belopp. Datorimplementerad metod enligt krav 1, varvid nämnda flertal debiteringar innefattar två debiteringar. Datorimplementerad metod enligt krav 1, varvid nämnda finansiella instrument innefattar ett kreditkort. Datorimplementerad metod enligt krav 1, varvid nämnda finansiella instrument innefattar en av gruppen finansiella instrument innefattande: ett kreditkort; ett bankkort; ett betalkort; ett butikskort; en direktdebiteringsfacilitet och ett bankkonto. 6. Datorimplementerad metod enligt krav 1, varvid nämnda information innefattar beloppet för var och en av nämnda flertal debiteringar. 10 15 20 25 30 37 7. Datorimplementerad metod enligt krav 1, varvid nämnda information innefattar antalet av nämnda flertal debiteringar. 8. Datorsystem för att verifiera auktorisation av transaktioner, nämnda datorsystem innefattande: ett minne för att lagra data- och programinstruktioner och minst en processor kopplad till nämnda minne, nämnda minst en processor programmerad att: mottaga en begäran att bearbeta en elektronisk transaktion avseende ett förutbestämt belopp, nämnda begäran innefattande data som identifierar ett visst finansiellt instrument; uppdela det förutbestämda beloppet i ett flertal debiteringar; påverka nämnda finansiella instrument att debiteras med var och en av nämnda flertal debiteringar; mottaga information avseende nämnda flertal debiteringar från originatorn till nämnda begäran och verifiera nämnda transaktion endast om nämnda information är korrekt. 9. Datorsystem enligt krav 8, varvid summan av nämnda flertal debiteringar motsvarar nämnda förutbestämda belopp. 10. Datorsystemet enligt krav 8, varvid summan av nämnda flertal debiteringar innefattar två debiteringar. 11.Datorsystem enligt krav 8, varvid nämnda finansiella instrument innefattar ett kreditkort. 12. Datorsystem enligt krav 8, varvid nämnda finansiella instrument innefattar en av gruppen av finansiella instrument bestående av: ett kreditkort; ett bankkort; ett betalkort; ett butikskort; en direktdebiteringsfacilitet och ett bankkonto. 5 10 15 20 25 30 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 38 Datorsystem enligt krav 8, varvid nämnda minst en processor är programmerad att bekräfta beloppet för var och en av nämnda flertal debiteringar. Datorsystem enligt krav 8, varvid nämnda minst en processor är programmerad att bekräfta antalet för nämnda flertal debiteringar. En datorprogramprodukt innefattande ett datorläsbart medium innefattande ett datorprogram lagrat på detta för att verifiera auktorisation av en transaktion, nämnda datorprogramprodukt innefattande: datorprogramkodmedel för att mottaga en begäran att bearbeta en elektronisk transaktion avseende ett förutbestämt belopp, nämnda begäran innefattande data som identifierar ett viss finansiellt instrument; datorprogramkodmedel för att uppdela det förutbestämda beloppet i ett flertal debiteringar; datorprogramkodmedel för att påverka nämnda finansiella instrument att debiteras med var och en av nämnda flertal debiteringar; datorprogramkodmedel för att mottaga information avseende nämnda flertal debiteringarfrån originatorn till nämnda begäran; och datorprogramkodmedel för att verifiera nämnda transaktion enbart om nämnda information är korrekt. Datorprogramprodukt enligt krav 15, vidare innefattande datorprogramkodmedel för att bestämma nämnda flertal debiteringar på ett sådant sätt att summan av nämnda flertal debiteringar motsvarar nämnda förutbestämda belopp. Datorprogramprodukt enligt krav 15, varvid nämnda flertal debiteringar innefattar två debiteringar. Datorprogramprodukt enligt krav 15, varvid nämnda finansiella instrument innefattar ett kreditkort. Datorprogramprodukt enligt krav 15, varvid nämnda finansiella instrument innefattar en av gruppen finansiella instrument bestående av: 10 15 20 25 30 20. 21. 22. 23. 24. 25. 39 ett kreditkort; ett bankkort; ett betalkort; ett butikskort; en direktdebiteringsfacilitet och ett bankkonto. 15, varvid nämnda information innefattar bekräftelse på beloppet för var och en av nämnda flertal debiteringar. Datorprogramprodukt enligt krav Datorprogramprodukt enligt krav 15, varvid nämnda information innefattar bekräftelse på antalet debiteringar. Metod enligt krav 1, vidare innefattande stegen att: lagra nämnda flertal debiteringar och jämföra nämnda information mottagen från originatorn till nämnda begäran med nämnda flertal lagrade debiteringar för att fastställa huruvida nämnd information mottagen från originatorn till nämnda begäran är korrekt. Datorsystem enligt krav 8, varvid minst en processor är vidare är inrättad att: lagra nämnda flertal debiteringar och jämföra nämnda information mottagen från originatorn till nämnda begäran med nämnda flertal lagrade debiteringar för att fastställa huruvida nämnd information mottagen från originatorn till nämnda begäran är korrekt. Datorprogramprodukt enligt krav 15, vidare innefattande datorprogramkodmedel för att lagra nämnda flertal debiteringar och datorprogramkodmedel för att jämföra nämnda information mottagen från originatorn till nämnda begäran med nämnda flertal lagrade debiteringar för att fastställa huruvida nämnd information mottagen från originatorn till nämnda begäran är korrekt. En datorimplementerad metod för att verifiera transaktioner, metoden innefattande stegen att: 10 15 20 25 30 40 mottaga en begäran att verifiera en elektronisk transaktion avseende ett förutbestämt belopp; tillhandahålla nämnda flertal debiteringar för att underlätta debitering av nämnda finansiella instrument med var och en av nämnda debiteringar: mottaga information avseende nämnda flertal debiteringar, nämnda information härrörande från en användare av det finasiella instrumentet efter nämnda flertal debiteringar har debiterats nämnda finansiella instrument och verifiera nämnda transaktion endast om nämnda mottagna information är korrekt. 26. Datorimplementerad metod enligt krav 25, varvid summan av nämnda flertal debiteringar motsvarar nämnda förutbestämda belopp. 27. Datorimplementerad metod enligt krav 25, varvid nämnda flertal debiteringar motsvarar innefattar två debiteringar. 28. Datorimplementerad metod enligt krav 25, varvid nämnda finansiella instrument innefattar ett ur gruppen bestående av: ett kreditkort; ett bankkort; ett betalkort; ett butikskort; ett bankkonto och en direktdebiteringsfacilitet. 29. Datorimplementerad metod enligt krav 25, varvid nämnda information avseende nämnda flertal debiteringar innefattar en eller flera från gruppen bestående av: beloppet för var och en av nämnda debiteringar och antalet nämnda flertal debiteringar. 30. Datorimplementerad metod enligt krav 25, innefattande de ytterligare stegen att: lagra information avseende nämnda flertal debiteringar och jämföra nämnd mottagen information med nämnd lagrad information. 5 10 15 20 25 30 31. 32. 33. 34. 35. 36. 37. 41 Datorimplementerad metod enligt krav 25, varvid den part som utför den datorimplementerade metoden förses med otillräcklig information för att möjliggöra identifiering av det finansiella instrumentet. Datorimplementerad metod enligt krav 25, vidare innefattande steget att lagra en valutaväxlingskurs associerad med nämnda transaktion. Datorsystem för att verifiera transaktioner, nämnda datorsystem innefattande: ett minne för att lagra data och programinstruktioner och minst en processor kopplad till nämnda minne, nämnda minst en processor programmerad att: mottaga en begäran att verifiera en elektronisk transaktion avseende ett förutbestämt belopp; uppdela nämnda förutbestämda belopp i ett flertal debiteringar; tillhandahålla nämnda flertal debiteringar för att underlätta debitering av nämnda finansiella instrument med var och en av nämnda flertal debiteringar; mottaga information avseende nämnda flertal debiteringar, nämnda information härrörande från en användare av nämnda finansiella instrument efter nämnda flertal debiteringar har debiterats nämnda finansiella instrument och verifiera nämnda transaktion endast om nämnda mottagen data är korrekt. Datorsystem enligt krav 33, varvid summan av nämnda flertal debiteringar är lika med nämnda förutbestämda belopp. Datorsystem enligt krav 33, varvid nämnda flertal debiteringar innefattar två debiteringar. Datorsystem enligt krav 33, varvid nämnda flertal debiteringar innefattar två debiteringar. Datorsystem enligt krav 33, varvid nämnda finansiella instrument innefattar ett ur gruppen bestående av: ett kreditkort; ett bankkort; 10 15 20 25 30 38. 39. 40. 41. 42. 42 ett betalkort; ett butikskort; ett bankkonto och en direktdebiteringsfacilitet. Datorsystem enligt krav 33, varvid nämnda information avseende nämnda flertal debiteringar innefattar en eller flera ut gruppen bestående av: beloppet för var och en av nämnda flertal debiteringar och antalet av nämnda flertal debiteringar. Datorsystem enligt krav 33, varvid nämnda minst en processor vidare är programmerad att: lagra information avseende nämnda flertal debiteringar och jämföra nämnda mottagen information med nämnda lagrad information. Datorsystem enligt krav 33, varvid den part som utför den datorimplementerade metoden förses med otillräcklig information för att möjliggöra identifiering av nämnda finansiella instrument. Datorsystem enligt krav 33, varvid nämnda minst en processor vidare är programmerad att lagra en valutaväxlingskurs associerad med nämnda transaktion. En datorprogramprodukt innefattande ett datorläsbart medium innefattande ett datorprogram lagrat på detta för verifiering av transaktioner, nämnda datorprogramprodukt innefattande: datorprogramkodmedel för att mottaga en begäran att verifiera en elektronisk transaktion avseende ett förutbestämt belopp; datorprogramkodmedel för att uppdela nämnda förutbestämda belopp i ett flertal debiteringar; datorprogramkodmedel för att tillhandahålla nämnda flertal debiteringar för att underlätta debitering av nämnda finansiella instrument med var och en av nämnda flertal debiteringar; datorprogramkodmedel för att mottaga information avseende nämnda flertal debiteringar, nämnda information härrörande från en användare av 10 15 20 25 30 43. 44. 45. 46. 47. 48. 43 nämnda finansiella instrument efter att nämnda flertal debiteringar har debiterats nämnda finansiella instrument och datorprogramproduktkodmedel för att verifiera nämnda transaktion endast om mottagen data är korrekt. Datorprogramprodukt enligt krav 41, varvid summan av nämnda flertal debiteringar motsvarar nämnda förutbestämda belopp. Datorprogramprodukt enligt krav 41, varvid nämnda flertal debiteringar innefattar två debiteringar. Datorprogramprodukt enligt krav 41, varvid nämnda finansiella instrument innefattar ett ur gruppen bestående av: ett kreditkort; ett bankkort; ett betalkort; ett butikskort; ett bankkonto och en direktdebiteringsfacilitet. Datorprogramprodukt enligt krav 41, varvid nämnda information avseende nämnda flertal debiteringar innefattar en eller flera ur gruppen bestående av: beloppet för var och en av nämnda flertal debiteringar och antalet av nämnda flertal debiteringar. Datorprogramprodukt enligt krav 41, vidare innefattande: datorprogramkodmedel för att lagra information avseende nämnda flertal debiteringar och datorprogramkodmedel för att jämföra nämnd mottagen information med nämnd lagrad information. krav 41, datorimplementerade metoden förses med otillräcklig information för att möjliggöra Datorprogramprodukt enligt varvid den part som utför den identifiering av nämnda finansiella instrument. 10 15 20 25 30 44 49. Datorprogramprodukt enligt krav 41, vidare innefattande datorprogramkodmedel för att lagra en valutaväxlingskurs associerad med nämnda transaktion. 50. Datorimplementerad metod enligt krav 1 eller krav 25, varvid nämnda mottagen information innefattar ett flertal värden vart och ett modifierat av en enda valutaväxlingskurs och nämnda metod vidare innefattande stegen att: konvertera var och en av nämnda flertal debiteringar till ett respektive debiteringsförhållande genom att dela var och en av nämnda flertal debiteringar med det förutbestämda beloppet; lagra var och en av nämnda debiteringsförhållande; konvertera var och en av nämnda mottagna flertal värden till ett motsvarande värdeförhållanden genom att dela var och en av nämnda flertal värden med summan för nämnda flertal värden; jämföra var och en av nämnda värdeförhållanden till nämnda lagrade värdeförhållanden och verifiera nämnda transaktion om var och en av nämnda värdeförhållanden matchar ett motsvarande lagrat värdeförhållanden inom en fördefinierad felmarginal. 51. Datorsystem enligt krav 8 eller 33, varvid nämnda mottagen information innefattar ett flertal värden vart och ett modifierat av en enstaka valutaväxlingskurs och nämnda minst en processor vidare är programmerad att: omvandla var och en av nämnda flertal debiteringar till ett respektive debiteringsförhållande genom att dela var och en av nämnda debiteringar med det förutbestämda beloppet; lagra var och en av nämnda debiteringsförhållanden; konvertera vart och ett av nämnda mottagna flertal värden till ett motsvarande värdeförhållanden genom att dela var och en av nämnda flertal värden med summan av nämnda flertal värden: jämföra vart och ett av nämnda värdeförhållanden med nämnda lagrade värdeförhållanden och 45 verifiera nämnda transaktion om var och en av nämnda värdeförhållanden motsvarar ett respektive lagrat värdeförhållanden inom en fördefinierad felmarginal. 52. Datorprogramprodukt enligt krav 15 eller krav 41, varvid nämnda mottagen information innefattar ett flertal värden vart och ett modifierat av en enstaka valutaväxlingskurs och nämnda datorprogramprodukt vidare innefattande: 10 15 20 datorprogramkodmedel för att konvertera var och en av nämnda flertal debiteringar till ett motsvarande debiteringsförhållande genom att dela var och en av nämnda flertal debiteringar med nämnda förutbestämda belopp; datorprogramkodmedel för att lagra var och en av nämnda debiteringsförhållanden; datorprogramkodmedel för att konvertera var och en av nämnda flertal värden till ett motsvarande värdeförhållanden genom att del var och en av nämnda flertal värden med summan för nämnda flertal värden; datorprogramkodmedel för att jämföra var och en av nämnda värdeförhållanden till nämnda lagrade debiteringsförhållanden och datorprogramkodmedel för att verifiera nämnda transaktion om vart och ett av nämnda värdeförhållanden matchar ett motsvarande lagrat debiteringsförhållande inom en felmarginal.