SE1000766A1 - Boll - Google Patents

Abstract

En boll (10) för lek, sport och fritid, vars genombrutna fjädrande hölje (12) utgörsav elastiskt fjädrande balkar (18) som är påtagligt krökta i höljets plan mellan sina änd-punkter, vilka utgör noder (26, 26') fördelade över höljets yta i vilka flera balkändar an-sluter. Tillsammans med balkåtskiljande spår erhålles ett likformigt efiergivligt hölje var-igenom bland annat uppnås att bollen studsar bra och förutsägbart även på underlagsom ej är hårda. (FIG. 1)

Description

15 20 25 30 Flätade bollar utgör en annan grupp där höljet är genombrutet. Den så kallade Tak Raw bollen är en flätad boll, ursprungligen utförd i naturfiber och numera i plast. Ett exem- pel på ett modernt utförande framgår av US Patent 5,566,937. Ett annat exempel på fläta- de bollar utgör US Patent 6,568,982 B2 och 5,224,959.

Ytterligare en grupp av bollar är sådana som är uppbyggda av ett antal öglor, var för sig omslutande ett hål. Öglorna sammanfogas med varandra utefter sin respektive peri- feri, över en sfärisk yta, för att tillsammans bilda en boll. Ett exempel utgör US Patent 6,729,984 B2. Produkten säljs under benämningen O-ball ®. Ytterligare en variant av boll med liknande struktur beskrivs av US Patent Application 20080090486 där segment av öglor sträcker sig mellan två motsatta ändar av bollen.

US Patent 3,889,950 beskriver en boll av inledningsvis angivet slag, där flexibla lis- ter är sträckta utefter en sfärisk yta och är anslutna till varandra i anslutningspunkter som är huvudsakligen jämnt fördelade över bollens, av hål genombrutna, hölje. Utifrån forrnule- ringen av sina patentkrav fastlägger US Patent 3,889,950 en geometri som fixerar läget av de fjädrande listema varigenom bibringas en hög styvhet hos det genombrutna höljet.

Dessutom fastlägger US Patent 3,889,950 bollens utformning så att ett eftersträvat rejält avstånd kan upprätthållas mellan de flexibla listerna varigenom avses att erhålla ett lågt luftmotstånd. Höljets utpräglade diskontinuitet, som följd av de resulterande stora genom- brutna hålen, innebär med automatik att en boll utförd i enlighet med US Patent 3,889,950 erhåller en oförutsägbar studs.

Redogörelse för uppfinningen Ett ändamål med uppfinningen är att vidareutveckla en boll av inledningsvis angivet slag. En boll enligt uppfinningen ska utgöras av ett fjädrande och hâlförsett eller på annat sätt genombrutet hölje utfört i ett tämligen styvt, fjädrande material, men utformat så att höljet blir mer radiellt elastiskt eftergivligt varigenom bollen studsar även på mer eftergivli- ga underlag. Det är önskvärt att övriga viktiga bollegenskaper bibehålls, speciellt att stud- sen skall vara förutsägbar.

Ett annat ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en boll med minskad risk för person- och egendomsskada därigenom att höljet utförs eftergivligt.

Ytterligare ett ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en boll vars hölje kan uppbyggas modulärt varigenom tillverkning och transport underlättas.

Ett ytterligare ändamål med den modulära uppbyggnaden är att utföranden möjlig- görs där leverans till kund kan ske i omonterat tillstånd och att användaren inför använd- 10 15 20 25 30 ning kan montera ihop bollen själv, en kombination av praktisk nytta och förnöjsam ”knep och knåp”-aktivitet.

Detta uppnås genom de särdrag som anges i efterföljande patentkrav.

Enligt en betraktelse av uppfinningen sträcker sig balkarna sidledes utbuktat krökta i höljet mellan noderna för att tillhandahålla fjädring hos höljet. l höljet som är bildat av balkarna, sträcker sig balkarna sålunda i det ytskikt som ut- görs av höljet. Med bestämningen att ”balkarna krökt buktar ut sidledes i höljet i sin sträck- ning längs höljet mellan sina bägge noder” avses att balkarna inte sträcker sig enbart geo- detiskt eller som rena ortodromer längs höljet, utan kan bilda sidledes t.ex. fram- och åter- gående kurvor i höljet.

En boll enligt uppfinningen kan sålunda utgöras av ett huvudsakligen sfäriskt, genombrutet fjädrande hölje bestående av balkar som är påtagligt krökta i det sfäriska planet utefter sin sträckning i höljet, samt av tämligen smala, genombrutna spår belägna mellan dessa. Eftersom balkarna är krökta avgränsar intilliggande balkar mellan sig spår som i olika utformningar av uppfinningen kan vara krökta. Med begreppet ”sfäriskt plan” avses orten för alla punkter på ytan för en sfär med bestämd radie, R.

Varje balk är i sin ena ände, eller i närheten av densamma, sammanfogad med den ena änden hos två, eller fler, andra balkar i en nod, och åtminstone tre balkar som sam- manfogas i sin ena ände är i sin andra ände var för sig dragna till olika åtskilda noder och där på motsvarande sätt var för sig sammanfogad med andra balkändar, och ett flertal no- der existerar som är huvudsakligen jämnt fördelade över höljets yta.

Sammanfogningen av balkändar i noder kan ske fast förbundet så att ingen relativ rörelse mellan balkändarna äger rum, men kan även ske ledat så att inbördes vridning mellan balkändarna kan ske.

I det fall att balken varit dragen den kortaste sträckan i det huvudsakligen sfäriska höljet mellan sina ändpunkter och därigenom följt den så kallade geodetiska linjen, så hade bollens hölje sålunda förblivit styvt och ej fjädrande i radiell led.

En boll enligt uppfinningen karakteriseras dock alltså av att balkama, som tillsam- mans bygger upp det genombrutna höljet, fortfarande är belägna i det huvudsakligen sfä- riska höljet, men att de ej är dragna den kortaste sträckan mellan sina ändpunkter utan istället buktar ut sidledes i höljet, påtagligt anti-geodetiskt krökta utefter sin längsutsträck- ning.

Härigenom tillskapas den geometriska frihetsgraden som erfordras för att balkarnas elastiska egenskaper skall kunna omsättas till en önskad eftergivlig elastisk deformation 10 15 20 25 30 4 hos höljet som följd av yttre sammantryckande belastning, och detta trots att det använda fjädrande materialet har en tämligen hög styvhet, såsom den definieras av materialets E- modul.

Ett motiv till att sträva efter att kunna använda tämligen styva material i de elastiska balkarna är att materialegenskaperna hos sådana tjädermaterial är önskvärda för denna tillämpning, de är spänstiga med låg dämpning och kan därigenom erbjuda bra resulteran- de studsegenskaper. Exempel på lämpliga material är olika plastmaterial, ofyllda eller fyll- da med glas -, kol- eller andra fibermaterial. Andra exempel är olika metalliska material, t ex fjäderstål. Andra lämpliga material kan vara trä eller glas.

Höljets yttre begränsningsyta kan vara diskontinuerlig hos en boll enligt uppfinning- en eftersom den omväxlande utgörs av elastisk balk och mellanliggande genombrutet spår I en utföringsform har det genombrutna spåret en sådan utdragen form att, summe- rat över hela höljets yta, summan av samtliga spårareor dividerat med summan av kvadra- ten av varje spårlängd är mindre än 0,25, vilken kan uttryckas som att Z (varje spårarea) I Z (varje spårlängd 2) < 0,25, varigenom erhålles att det balkåtskiljande spåret inte blir för brett. Eftersom en boll enligt uppfinningen har ett diskontinuerligt hölje skulle ett alltför brett spår kunna innebära en ej önskvärd förhöjd risk för oförutsägbar studs.

I en utföringsform sträcker sig intilliggande balkar mellan sina noder, från en gemensam nod, inbördes likriktat krökta i höljet längs höljet.

I en utföringsforrn sträcker sig balken slingrande i sin sträckning i höljets huvudsak- ligen sfäriska plan mellan sina två noder. Med denna mjuka kontinuerliga krökningsföränd- ring förhindras plötsliga egenskapsförändringar över höljets yta, varigenom uppnås att bol- len uppvisar en jämnhet i studsbeteende. Detta hindrar inte att balkarna avsnittsvis kan sträcka sig längs storcirklar i höljet.

Enligt en utföringsform av uppfinningen sträcker sig balken, belägen i det sfäriska höljet, spiralformigt ut från sin ena nod, eller spiralforrnigt ut från bägge sina noder, och samtliga balkar som ansluter i sin ena ände i samma nod sträcker sig på samma sätt spi- ralforrnigt ut från noden. Härigenom kan bredden på det balkåtskiljande spåret på ett en- kelt sätt styras till att göras lämpligt och tillräckligt liten, för att minimera risk för oförutsäg- bar studs som följd av höljets diskontinuitet.

Spiralfonnen möjliggör dessutom att den lokala balktäckningsgraden -förhållandet mellan balkarnas projicerade yta på höljets sfäriska plan och det diskontinuerliga höljets 10 15 20 25 30 sammanlagda yta, i ett begränsat närområde till en vald betraktad punkt på höljet - kan göras jämn över höljet, varigenom även den kontinuerliga variationen i eftergivlighet över höljets yta kan begränsas, vilket även detta minskar risken för ej önskat studsbeteende.

En boll enligt uppfinningen kan uppvisa en påfallande radiell elastisk eftergivlighet även om balkmaterialet i sig är styvt. Givet en E-modul för balkmaterialet, så är bollens resulterande eftergivlighet beroende av omfattningen av balkens krökning.

Enligt uppfinningen är balken krökt i höljet i sin sträckning längs höljet. Det innebär att balken, från sin ena nod utefter sin sträckning mot den andra noden, ändrar sin riktning i längsled utefter höljet. Denna riktningsförändring benämns omlänkning.

Den maximalt uppträdande omlänkningen mellan 2 punkter utefter balkens sträck- ning är ett mått på omfattningen av balkens krökning.

I en utföringsform är balkens maximala omlänkning mellan 2 punkter utefter sin sträckning större än 60 ° för att erhålla tillräcklig eftergivlighet hos bollen i radiell led.

För att erhålla en ökad eftergivlighet hos bollen ska omlänkningen utföras större.

Generellt gäller att bollar utförda i balkmaterial med högre E-modul (styvare material) lämpligtvis utförs med en större omlänkning, om samma eftergivlighet önskas som för en boll utförd i ett material med lägre E-modul, givet att de övriga geometriska dimensionerna är huvudsakligen likadana i de 2 jämförda fallen.

Det genombrutna spåret åtskiljer de elastiska balkarna så att dessa är från var- andra friliggande utefter sin sträckning mellan sina ändar. Befintligheten av ett genombru- tet spår innebär att den efterfrågade balkstrukturen, vilken är nödvändig för funktionen en- ligt uppfinningen, kan erhållas.

Det balkåtskiljande spåret har även uppgiften att minimera studsförsämrande, frik- tionsbehäftad kontakt mellan balkarna.

Enligt en utföringsform av uppfinningen är det genombrutna spåret till del, eller helt, utfyllt med något material som är avsevärt flexiblare och mer forrnförändringsbart än balk- materialet, till exempel skumgummi. Härigenom kan åstadkommas att påverkan på bollens beteende, som följd höljets inneboende diskontinuitet, kan reduceras.

Enligt en annan utföringsform av uppfinningen är krökningen i det sfäriska planet hos de elastiska balkarna kompletterad med en, över balkens sträckning, i radiell led över- lagrad vågform, innebärande att balkarna mellan sina noder även sträcker sig vågformigt tvärs höljet. Härigenom kan till exempel åstadkommas en eventuellt önskvärd anpassning av bollens eftergivlighet vid en i övrigt given oförändrad geometrisk form. 10 15 20 25 30 Bollen kan tillverkas i ett stycke. Till exempel kan ett sfäriskt skal tillverkas, i vilket sedan genombrutna spår skärs ut.

Av till exempel tillverkningsskäl kan det vara lämpligt att dela upp bollens balkstruk- tur i delar. I en utföringsform av uppfinningen är en andel av de i bollen ingående balkarna, inklusive den nod där dessa balkar i sin ena ände ansluter till varandra, sammanfogade i en fast förbindning till att tillsammans utgöra en tjäderelementsenhet, benämnd fjäderele- ment. I sin andra ände kan balkamas ändar sammanfogas med andra balkar, tillhörande andra tjäderelement, och förfarandet upprepas för alla balkändar i sin andra ände till bil- dande av en komplett och användarfärdig boll.

I en annan utföringsform delas bollens balkstruktur upp i enskilda balkar, eller delar av balkar. De enskilda balkarna, eller balkdelarna, sammanfogas i sina ändar till bildande av en komplett och användarfärdig boll.

I olika utföringsformer av uppfinningen tillskapas mönstret av noder, och i tillämpliga fall även mönstret av sammanfogningspunkter där en balk är delad, på bollens hölje där- igenom att en imaginär tänkt omskriven polyeders geometriska kännetecken, såsom ex- empelvis ingående polygoners tyngdpunkter och hörn, projiceras radíellt på höljets yta.

En polyeder av typen Platonsk kropp består av regelbundna polygoner som alla är likadana, en polyeder av typen Arkimedisk kropp består också av regelbundna polygoner som dock inte behöver vara sinsemellan lika.

För att, för olika utföringsexempel av uppfinningen, på bollens hölje tillskapa mönst- ret av noder, och i tillämpliga fall även tillskapa mönstret av sammanfogningspunkter där en balk är delad, kan till exempel någon av följande polyedrar nyttjas: Dodekaeder, ikosa- eder, stympad ikosaeder, ikosidodekaeder, kuboktaeder och rombkuboktaeder. l en utföringsform av uppfinningen är det fjädrande höljet helt eller delvis belagt med någon form av elastiskt skikt, beläggning, överdrag eller annan beklädnad, varigenom kan uppnås att den initiella momentana kontakten mellan boll och underlag blir mjukare, vilket kan påverka bollens studsegenskaper.

I en utföringsform av uppfinningen är bollen innanför det fjädrande genombrutna höljet delvis utfylld så att den radiella sammantryckningen begränsas.

Härigenom kan förhindras att bollen av misstag, till exempel genom att man stiger på den, trycks ihop så kraftigt att den förstörs.

Den fjädrande balkens tvärsnitt kan ha olika tvärsnittsformer som varierar eller är oförändrade över balkens sträckning. 10 15 20 25 30 I en utförandeform av uppfinningen utgörs balken av en tråd med cirkulärt eller an- nat tvärsnitt.

Andra ändamål, särdrag och fördelar med uppfinningen kan framgå av patentkra- ven och följande beskrivning av utföringsexempel.

Kortfattad ritningsbeskrivning FlG.1 är en vy över ett utförande av en boll enligt uppfinningen. De bakomliggande och inåtvända delar av bollen som skymtar genom bollens genombrutna hölje, är av tyd- lighetsskäl markerade med en särskiljande ytstruktur.

F lG.2 är en vy över samma utförande. Dock har ett fjäderelement lyfts ur sin infäst- ning för att tydliggöra hur tjäderelementen, inklusive förbindningselementen, samverkar i bollen. För att öka tydligheten är huvuddelen av ingående detaljer belägna på bollens bak- sida ej medtagna.

FlG.3 visar 2 sammanmonterade tjäderelement utskurna ur en boll av samma ut- förande.

FlG.4 till och med FlG.7 visar schematiskt olika utföringsformer. För tydlighet visas endast markerat konturerna av de delar av bollen som är närmast betraktaren.

F|G.8 visar en vy av ett utskuret fiäderelement med ett genom balken anvisat snitt.

FlG.9 visar nämnda balksnitt för två olika utföringsforrner.

FlG.10 visar hur en tänkt inskriven polyeder, i detta fall en dodekaeder, kan använ- das för att tillskapa ett mönster av noder på bollens hölje.

FlG.11 visar ett exempel på ett separat tjäderelement bildat av en enda balk som tillsammans med andra likadana ijäderelement och förbindningselement kan sammanfo- gas till en boll enligt uppfinningen. l ritningarna används genomgående samma numrering.

Detaljerad beskrivning av utföringsexempel F IG.1, F lG.2 och FlG.3 visar ett utföringsexempel bestående av tolv likadana fjä- derelement 14 och tjugo likadana förbindningselement 32 vilka tillsammans bildar den kompletta bollens 10 huvudsakligen sfäriska, genombrutna fjädrande hölje 12.

Fjäderelementet 14 utgörs av fem likadana balkar 18 vilka i sin ena ände 20 är sammanfogade i ett centralt område 22, och fjäderelementets centrum 24 sammanfaller med en nod 26. 10 15 20 25 30 Belägen i höljets 12 huvudsakligen sfäriska plan sträcker sig varje balk 18 spiral- formigt 28 ut från sin ena ände 20, och fjäderelementets 14 fem balkar 18 är riktade ut från det sammanfogande centrala området 22 så att varje balk 18 i sin andra ände 30 an- sluter till, och monteras i, förbindningselementet 32 vars centrum 34 sammanfaller med en annan nod 262 Tre stycken fjäderelement 14 är sammanfogade i varje förbindningsele- ment 32.

Balkarnas 18 spiralforrnade sträckning 28 och de mellan dessa belägna tämligen smala balkåtskiljande genombrutna spåren 36 samverkar till att åstadkomma en studsbe- främjande jämn täckningsgrad av balkar 18 över höljet 12.

Konfigurationen enligt detta utföringsexempel, där mönstret av noder 26 på höljets 12 yta tillskapas utgående från en i bollen 10 inskriven dodekaeder 72 vars regelbundna pentagoners 74 hörn 66 och tyngdpunkter 64 projiceras i radiell led på höljets 12 sfäriska plan till bildande av totalt trettiotvå tämligen jämnt fördelade noder 26, 26', besitter studs- befrämjande jämnhet i deformationsbeteende över höljets 12 yta.

I detta utföringsexempel är balken 18 så utformad att den vid en punkt 38 utefter sin sträckning byter krökningsriktning och därigenom antar en S-liknande form 40 mellan sina bägge ändar 20, 30. Denna utformning tillskapar gynnsamma deformationsförutsättningar som kommer bollens studsegenskaper till godo.

Naturligtvis kan utformningen även ske så att varje balk är dragen enkelkrökt spiral- forrnigt in mot endast den ena av varje balks två ändar, där anslutande mot den ena nod- punkten, och att balken i andra änden ansluter huvudsakligen krökningsfritt mot den andra nodpunkten (utformningen ej visad).

I detta utföringsexempel är varje balk 18 i sin andra ände 30 nedböjd och utformad så att den sammanfogas med förbindningselementet 32 genom att skjutas in i detta 32.

Förfarandet upprepas för samtliga andra balkändar 30 varefter den kompletta bollen 10 är monterad.

Som framgår av figurer och beskrivning så medger detta utförande av uppfinningen dels tillverkning i delar och dessutom att montering till användarfärdig boll 10 kan ske när så befinnes lämpligt.

FIG.3 visar detaljerat två stycken samverkande fjäderelement 14 , sammanfogade med två stycken förbindningselement 32. Balkens krökta medellinje 42 , vars längd utgör den krökta balkens längd, sträcker sig mellan balkens ena 20 och andra 30 ände. Motsva- rande, avsevärt kortare, geodetiska linje eller ortodrom 44, är ungefärligt inritad i FIG. 3, 4 10 15 20 25 30 och 11. Balkens 18 utbuktning sidledes i höljet 12 i sin sträckning mellan sina bägge ändar 20 och 30 framgår av avvikelsen d från den geodetiska linjen 44.

Den maximala omlänkningen av balken 18 utefter sin sträckning bestäms av sum- man av vinklarna (G1 + 02) angivna i F|G.3.

Längden 46 av det genombrutna spårets 36 medellinje i sin sträckning och därtill hörande spårarea 48 bestämd av ytan 48 inom den slutna streckade begränsningslinjen 50, samt spårbredd 52 och balkbredd 54 är visat i figuren.

FIG.4 visar schematiskt en vy av en alternativ utföringsform av en boll enligt uppfin- ningen.

Bollen består av tolv likadana 5-balkars tjäderelement 14, tjugo likadana 6-balkars fjäderelement 14' samt sextio förbindningselement 32.

Mönstret av noder för bollen utgår från en i bollen inskriven stympad ikosaeder.

Tyngdpunkterna och hörnen för de regelbundna pentagoner och hexagoner som bygger upp den tänkta stympade ikosaedern projiceras radiellt på bollens höljes 12 sfäriska plan till bildande av de totalt nittiotvå noderna 26,26'. I det illustrerade utföringsexemplet enligt FIG.4 är varje balk 18 dragen enkelkrökt spiralforrnigt in mot den ena av varje balks två ändar, och i andra änden ansluter varje balk huvudsakligen krökningsfritt till förbindnings- elementet 32. Naturligtvis kan balken alternativt utformas S-format krökt även för denna utföringsform (utförande ej visat).

FlG.5 - FlG.7 visar schematiskt tre olika utföringsformer som alla har samma mönster av noder. Mönstret av noder utgår från en i bollen inskriven ikosidodekaeder (ej visad) vars tolv regelbundna pentagoners tyngdpunkter projiceras radiellt på höljets sfäris- ka plan till bildande av de totalt tolv noderna 26 . Balkarna 18 är spiralforrnade in mot var och en av sina två ändar och byter krökningsriktning på mitten till bildande av en S-form.

Som antyds i FlG.5 och 6, kan i en variant av denna utföringsforrn varje balk vara delad på mitten vid en sammanfogningspunkt 56, så att bollen består huvudsakligen av tolv likada- na fjäderelement sammanfogade med varandra vid nämnda sammanfogningspunkter 56, totalt trettio till antalet. lkosidodekaederns tolv regelbundna pentagoner och tjugo regelbundna trianglar bestämmer lkosidodekaederns trettio hörn vilka projiceras på höljet till att bilda orten för balkarnas sammanfogningspunkter 56.

Sammanfogningen kan ske medelst ett förbindningselement 32 (visat i F IG. 2-4). 10 15 20 25 10 FIG. 6 visar en utföringsvariant där balkens spiralformade krökning, över sin sträck- ning in mot noden, är anpassad så att bredden av det balkåtskiljande genombrutna spåret är huvudsakligen konstant över sin sträckning.

FIG. 7 visar en utföringsvariant där balken över del av sin sträckning är grenad 58.

F lG.8 visar schematiskt i vy ett tjäderelement 14 utskuret ur en boll. Snittet 2 - 2 är lagt utefter en del av balkens sträckning.

FIG. 9 visar snittet 2 - 2 som markerats i FlG.8 i två olika utföranden.

I en utföringsvariant av uppfinningen, såsom framgåri FIG. 9A, sträcker sig balken 18 i det huvudsakligen sfäriska höljet 12 med sin medellinje huvudsakligen sammanfallan- de med höljets huvudsakligen sfäriska plan definierat av den konstanta radien R.

I en annan utföringsvariant uppbär balken 18, utefter sin sträckning i det huvudsak- ligen sfäriska höljet 12 , en överlagrad vågform 60 i radiell led, såsom framgår av FIG. 9B.

F|G.10 visar schematiskt hur mönstret av noder 26, 26' tillskapas när tyngdpunkter 64 och hörn 66 för de i en inskriven polyeder 68 ingående polygonerna 70 projiceras i ra- diell led, representerat av radierna 82, på bollens sfäriska hölje 12. I detta exempel har valts en dodekaeder 72 som består av tolv regelbundna pentagoner 74 .

I skärningspunkterna 76 med en tänkt sfär, representerande bollens hölje 12, är cy- lindriska närområden 80 anvisade inom vilka noder 26, 26' kan förläggas. Den tänkta sfä- ren är i F|G.10 åskådliggjord endast med sin ytterkontur 78 .

FIG.11 visar ett exempel på ett separat fiäderelement 14 bildat av en enda balk 18 som tillsammans med andra likadana balkar 18 var och en i sin ena ände 20 kan samman- fogas med varandra med ett förbindningselement 32' för att sedan på tidigare beskrivet sätt var för sig i sin andra balkände 30 sammanfogas med andra balkars 18 andra balkän- de 30 medelst ett förbindelseelement 32 (ej visat) till bildande av en boll 10 enligt uppfin- ningen.

Ovanstående detaljerade beskrivningar är i första hand avsedda att underlätta för- ståelsen och några begränsningar av uppfinningen ska inte uttolkas därifrån. De modifika- tioner som blir uppenbara för en fackman vid genomgång av beskrivningen kan genomfö- ras utan awikelse från uppfinningstanken eller omfånget av efterföljande patentkrav.

Claims (1)

1. 1 Patentkrav Boll (10), innefattande ett genombrutet hölje (12) bildat av elastiska bal- kar (18) vilka har motsatta ändar förenade i åtskilda noder (26, 26'), k ä n n e t e c k n a d av att balkarna (18) krökt buktar ut sidledes (d) i höljet (12) i sin sträckning längs höljet (12) mellan sina bägge noder (26, 26'), för att tillhandahålla fjädring hos höljet (12). Boll enligt krav 1, varvid intilliggande balkar (18) mellan sina noder (26, 26'), från en gemensam nod (26, 26') sträcker sig inbördes likriktat krök- ta i höljet (12) längs höljet (12). Boll enligt krav 1 eller 2, varvid intilliggande balkar (18) mellan sig av- gränsar krökta spår (36) för bildande av det genombrutna höljet (12). Boll enligt något av föregående krav, varvid balkarna (18) sträcker sig som enkelt krökta kurvor i höljet (12) längs höljet (12). Boll enligt något av krav 1-3, varvid balkarna (18) sträcker sig som fram- och återgående krökta kurvor i höljet (12) längs höljet (12). Boll enligt krav 5, varvid balkama (18) sträcker sig S-formigt i höljet (12) längs höljet (12). Boll enligt något av föregående krav, varvid balkama (18) sträcker sig spiralformigt från en nod (26, 26') i höljet (12) längs höljet (12). Boll enligt något av föregående krav, varvid balkarna (18) mellan sina noder (26, 26') även sträcker sig vågformigt tvärs höljet (12). Boll enligt något av föregående krav, varvid noderna (26, 26') vid en ände av balkarna (18) bildar höm hos en imaginär polyeder (68) omslu- ten av höljet (12). 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 12 Boll enligt något av föregående krav, varvid sammanfogningspunkter (56) där balkarna (18) är delade bildar hörn hos en imaginär polyeder (68) omsluten av höljet (12). Boll enligt krav 9 eller 10, varvid polyederns (68) sidoytor (70, 74) består av regelbundna, gruppvis likadana polygoner. Boll enligt något av föregående krav, varvid höljet (12) är sammansatt av separata fjäderelement (14) förenade vid noderna (26, 26'). Boll enligt något av föregående krav, varvid höljet (12) är sammansatt av separata fiäderelement (14) förenade vid sammanfogningspunkter (56) där balkarna (18) är delade. Boll enligt krav 12 eller 13, varvid tjäderelementen (14) är gruppvis in- bördes lika. Boll enligt något av kraven 12-14, varvid varje fiäderelement (14) inne- fattar en nod (26) och ett flertal balkar (18) till sin fulla längd eller del därav. Boll enligt krav 12 eller 14, varvid varje fiäderelement (14) innefattar en enda balk (18). Boll enligt något av krav 12-16, innefattande förbindningselement (32, 32') för tjäderelementen (14). Fjäderelement (14) enligt något av krav 12-16 för en boll enligt något av föregående krav. Förbindningselement (32, 32') enligt krav 17 för en boll enligt något av krav 1 -17.