SE0950159A1 - Säkerhetslås - Google Patents

Abstract

12 SAM åÄÅNÜRâí-If Uppfinningen avser en eeïkerneïeiåe med en förste Eåeáeš (1) een en andrešåeneí (E) en fàsree på en dörr respektive en råerršrerrn. Ben företa šåsršešen (1) neren hes med šåeeyiinršer nen en vršdeer Eàeregeš (3) nen den enrire šåsrieien rfâ) neren âåekrepp (22%). Enêígt upnfšnnšrrgen ner Eåeregešn (3) ett Eåeenüe parti med ešške ïversnínerjeczkšek i eëške vršdníngešàšgen. Låekreppen (Zfiššjr ner en eine :(334) med en vän in»nerdeš een en ernešere yïïerríeš, varvid Eáeregešn (3) kan föras genern ytïercšešen š en íërsie vrádnéngeiäge men eg' i en andra vrädnängsâäge. neger

Description

3G 2 gar narnnaa sånna ïjnckšak, och všškan šnnardai nar an :nad aan: ëvaraïšgar nämnda större âjnckšak, varšgannm - šåsragaân inn íërata vršanšngašaga kan passera i tvïaïrrškinšngen gannrn sëštsans yttaraai, man aj i att anara vršdningsëaga, nši» dande rat vinkeí :nan :fat fërsía vršdningašagai.

Gannnfi det nrnfšíærana partiet av Eåsrngaín E samvafkan man aan snacšaáët utformade ašštsan š šåskrnnnan kan an mycket afšašnív nan saker íåsnšng âaáad» komrnas, Lasnšng skar på en annan sån gennm att det nfnfšierada panšat fara in š aššïaan š att vinš-:eššfafga där dass mindre âjnckïak maagar anna. üå Eåssragašn på den ta satt akjasïšïs än åaïadknrnmas anfaïrrnšng anka-sit gannrn an vnáa Eåakrnppan åüš, Lsragaën äri dai ïagat nrunbššgt faatnáššan. (Banana ankainaïan nos de sarnver~ kanna ašafnanïan kan dansa gnraa kraftiga nan rnnuaia :nan an iåsat sam našnat behöver bäí snacíaåšt akrymrnanna. nfïakanësrnan när aaasninm nan innasšuïan i na saft ann skyánaa från åvanzan utifrån. Låset nišz' dàïrrnan š dai närmaste nmöfiägí an: atššinërïägan farcera, š fërašígganda ansökan avses man* ivarninnšng an riktning ann: är všnkaårät rnnt Eåaragašns vnaningsaxaê, nan mad âvaranšttanrnšài avaas an nrnfšï i an* nšan vån- kaårïaïït ma? narnncša nvndnšngsaxaš.

Enišgï an föfadragan utförângsfnrrn av unpfšnnšngan nar dat šåaancša partiet an âväranšnanrnfšš anrn begränsas av minst an cšrkaënåga nan :ninsí an raï išnša.

En såaan tvärsníttsnrnfi? mannar att aaâ šasanaa narin-ns två nšška tjïackâa- ka: är åstaaknmnwan na en ankaít san gannrn uífräsnšng från an nšrkuåär nígånga~ nrafiä.

Enššgt ynarššgare en föraaragan nïföršngafnrm ar nat šåsarwda naftiat annat av 'nfå aäamaïraäï fnnïsíàanda šška skara unagningar man nian annan ä an nyåšnnríak šåsragaš. Üaï maaföf an nrnfiïan när syfnnwaifšsk för såväš :fasa större ïjnnkšak snrn ansa mindre tjnnkšak. Sat innanfar nxad ankaánai ann nnïšnwaraa krafïupniagnšng.

Enššgí yiïanšgara an fêàraciragan atföršngsfnrm ar ašštaan aynarnaïriak i förnåß åanaa âšíå an nnn-naš man iásragašna vndnángaaxaï ann nar an ïväranšnanrafii scan andas av an nšrkašnåga man mar än 2%” nïsïracknšng nen två räta Ešnjar snrn fan nšndar nšrkašbågan med fronïöpnnângan, varvšcf cšrkafbàgan nëädar nànïnna banan nan nämnda innarnaë nan aa två räia ššnjarna andar nämnda ynaraaš, všâkan nšrkaš» 1G 35 25 3 båge har en radie eern är rråget större än rziršreibågen nns det šåeande perršeâs pre- fíš.

Ennerdeien får därmed en profái som är errkeí en šrarnetfaiåie een earn är vàâ arrpessae tâir röreråragne urrerenden ev Eàeregetn, Genern arr šnnerršeíen mecš mer» gârreš nrneâuter mer än 188” efaïkersíäëšes på ett enkeši sëít att yââerdešerr får en mindre rjnekíek än šnnercåešen för säker šåeverkan. Syrnmerršn unüeråäïrer eåväš ršâi» verkning som rrendnevenfie ev šåeei.

Enäšgr yrreršâgare en fëredregen rrrferângsrerrn har rzârkešbågen en rrrerràck~ ning š šnïervašíer 2%” ~ 368? E detta ëntenrešå ššgger den âàïrnnåšgeste evvägrršngen för åerenšrzernrnenrfe av en ärrrienråšsenšíg rešeršen meššen een etärre ncrr den mindre rjncrršeken. Srrzâåirzeden menar: dessa när ršršräekíigï sier fär arr men gee rnargšnaš fürrršndra arr iåekeäven kan röra sig utåt generrr stšïeerr ä šåer šäger Sarnïëdšgï kernrner den mšnüre ijecšrše ken ett vara 'rêššreckišgr sier rer ert ge piers år en så pass sier gederjnnkfleš: š een årie~ nere prefiirškrnšragen eern erfercšras rråäšfeerheternëeeigt.

Errššgt yrrerâšgere en röreríregen urföršngeform äšvergerer rie rvà räta åšrrjer~ na hes eïšïeene ivärerrâñenreršš ur mer fronïüppningen. Üšvergeršngen rnerárër en šnsryrnšngeverken då iåsregešn ska fëras in ge- nern eššreen. šrríšgr yrfieriigere en fërecíragen utfëršngernrrrr är Eåekrnppen anordnad på er: feetpåerrar och den färere eešene hur; på een ešee som verrer mer den annire rie ren »då fàeríešen är fürbundna med varandra har en fërájupnšng rrree en kanter rner» svarande fäerrašettene kanter een ert djup mersverenrie fäereíetrens djup.

Därmee kan den fërsta šåsdeíene nare vid šåeï Eäge herr ernsiuia den anrïre iåeciešen, vräker gör arr âåernekenšemen här hešï šnrreeirrten, vâšket yâreriigare bšršrer tëíš hög säkerhet.

Enšägr yrrerišgere en föreeíregerr urröríngererm her huset en fäersàcše med värken den är eveeársf air fästes viri en cšärr ešier iii-mande, en rnersïåersde uâeâde eran ešrzšeyâer fërbšndancie fäsrsädan med utsidan, varvšd nämnda ešdnyter siurïar an» år från ursšríen mer fäeirrirïen.

Tank vare en ešcíøyïnrnn på detta sätt sšrrrrer försvåras rnëgšägrreren ett en~ bringa ett verktyg mer hrrseí får en eryre upp iåeer.

Síråeyrerne eërríter šernpåigïvšs med en xrânkeå š šnïerveiier “rå - 25” mer en nnrrneš rššä rrïeidane eran. 2§ 4 Eniígt yïtæräšgaræ en föredragen utfwëršngsform är Båsrßgæän :mh åàækmšven anørdnacíe ä en barrning mad än än» neràndæ och en yïíeräncåe, âàekæ: en fršït røterbar skydcšsbršcka mæá nyfzkeâsššfs Eàsknívens; yfiaränife, är en stapptapp anordraari š bnrrningen šnïëíá áess inre ände, vik ker: støppâapp är fërskjuiba: š att håš vânkešräit mat Eåsrægeåns åängzïaxæi, vššket håi mynnar på husets fäsisida, och mm všïkefi atopçsïapp šåsrægæšras inre ände anššgger, har husei en fippraâng íör skydcšsbrickan mæü mindre cššameter än skydaishrickan är eü sêsyddsbršakshåi upptagen på husets; íäsïsšda, všfkeï håi har avíång ivärsnštïsførm, maxi en vida! som öværsíšgar skydds- bršckans 'âjøckšek each en šängd som överstiga" skycådshrânkans dáameifir, ash med šängdrškïníngen všrïkæflräí: met Eåsregešns šängdaxeš är avsïànzzšæï maiian stopptappen mat Eåarægæins inre ärade an» Ešggande siaía each borrnângens šnnerändæ sïörræ än avsïåndeí meišan skyddsbrickans ânsicša aaah skycicšsbršckshåšfleta axâeäft inre begïänsnšngsyíæ så ai? Eåspakeifzï är förskjutbært š rškïraing mat bfirrnšngens šranæränfie mins-ff en sträcka mntsvarande av- ståndet mafšara skycicäsbrâckans insšcía each skyddsbršckshåâæïs axšeâii inre begränsningsyta.

Pëšæd cšanna uïföríngafarm sâàkersiäfšas afi skyfídsbršckan inte kan borïman» terass från šåset när deïïa är Häst, všâket ytterššgare höja-r säkerheten. Skiycfdsbršckan färhšndrar at? man øtâššbërßígen kan kørnma åt šâscyššndernq En anka! :wanteršng av skycädsbfšckan mæágæa.

Uppfânnšngen avser även en Båsbar enhet mefi *väggar ßch en dörr, všška ømsšuier ett avgränsad utrymrna :mh väiš-æen enheï är fëææfid med ett säkærheisfåf; ænäšgâ uppfšnnšng, fëreïräciæsvâs æfiïšgt nàgøn av da föredragna ufffiršngsfarmerna av fiensamma. 30 5 Ûen nnpiunne iåenere enheten unpvisar iörciešer av earn 'föiier av fërdeien ne nns net uppfunna säšrerneteiåeeï enn de fnreeragne niciöršngsrerrnernn av nei- sernrne, men earn reeiegjerrs får even, Ovan angivna füredragna uiföringefernrier anges i ne av kravet 'i bereencie peíenikraven.

Unpiinnšngen föriríerae närmare gennrn efïeriišijencie eereijerede beskrm ning ev en urífëršngsexemneš ev nensnrnrna enn rinner hänvisning ”ršiš rnediniiende figurer.

Ken” neeirrívning ev figrrrerne Figr “i är en snitt gennm en iërsie šåsnei.

Fšg. 2 är en vy från rinriersicien av šåsrsieieaw årig. i.

Fšg. 3 är en sisievy ev iåedeien årig. i.

Pig. 4 är en nersnekiivvy av en ennre Eàscieš, Fšg. 5 är en sidnvy ev en iåsregei tiii låser.

Pig. 5 är en snitt gennrn samverkande šåsdeier i en fââreia vršdningniäge.

Pig. ? är en snin iiknende det i rig. ß nen visar en andra vndningsšàïge, Pig. å är en sprängvy i nersnekriv av iåser.

Fig. 9 är en perspekišvvy ev en äâsber enhet förseríd men šåeet, Beskrivning av urfäringeexenrpeš Säirernetsšåser enn: ššiusrreras ífigurerne består av tre rnrvurriirnrnnnnenïerr närniigen en första iásdei i, en anrire íåsnei 2 een en iåsregei 3 rnerzi iåscyšináer.

Fig. “i ~ 3 viser den iärsre iåsneien *i snrn .är avsedd ett fàïeies på dörren iiii den ennei vid vifiren säirerneisåàset epniicereis.

Pig. 1 visar en Eàngfrrisniir genern iàecieien 'i snrn har en gušcšïackeniširnencie šerrn. Låsdeien begränsas såiedes av nfå pereššešie nieïsiàenne reinangušäre einer 191, 132 nen fyra sšnrienne sider 'im - *iíliå earn rörbinrier denna rnen varandra.

Ben i flgnren undre einen utger iåsete fäsïside 'E01 een är något sier-re än den nrintståencie utsidan 192.

En bränning sträcker sig i iängririkrnšngen gennrn iåsrieien 'i från en av dess Rene sideyrer 'H33 Snrrningen ner en fnrsre parti iii? och en erinra neni iüå, cšàr ner rërsra narïiet 'i iii? har sierra dierneier än det andra partier 198. Ber första partier 'i ti? är avser? en inrymma en Eåsrzyiinner een ner anrire partier: är avsett en 2G ß inryrnrne en iäsregeš sent ar tfridneri nianiiivrerber ev iåskešven. Ett ken stycke från nerrnšngens mynning i sideyiïen 'iiliii finns ett irert parti iüå av tsnrrningen med nà~ get sinne diameter än det första partiet 1G? sem emsiuter iåseyiindern. 'Get kerre partiet iilšâ är avsett ett närnärgere en siryddserieire.

På iåsdeiens 'i faeiside iiïii finns en grund urtegning “iiiii den från urieg~ ningen 'iiíi sträcker sig en djupare urtegriing “iii in rnei eerrningens entire nerti “iüd nen förbi dette. Lirtegninnerne iii), 'iii er avsedda ett nernergere den andre iåsdeien 2 vid iåst iiiietànd. Från intagningen 'iiG är videre etttvärgående nài H3 upptaget som sträcker sig in tiii den iangsgående izanrrningene andra nerti “ide vid dess inre ände.

På iàsdeiens iàisteide “iíii finns dessrriern en uriegning ”H2 vid norrninçy ens knrte parti me, nen sern sträcker sig in mer een något itàrni detta eenïi. i tig. 2 sern visar iàsdeiens i feïeisids iiši irerngår de respektive integ- ningernae tiil iii, *iiâ knnterer een nåšets 113 nesitinrt. Av figuren framgår även de gengede nnrrnâi 'tid medeiet viiira iåedeien i fästs vid dörren. Låsdeien i är iesteirruvad vid dtirren på ett sådant satt ett endast den i figuren vänstra deien av testsiden tet eniigger inet dörren medan den nägra deien med nnegnšngen till? iigger fri fdr ett kunne samverka med den andre iåsdeien 2, eeni är test vid ddrr~ irerrnen.

Fig. 3 viser den företa iäsdešen i i en endvy från den side-yta 'iüâ i iriiiren den ieïngsgàencie nnrrningeri 137, iiiâ mynnar.

Gen andre iàedeien 2 vises i en perspektivet; i tig. ri een uppvisar en test» eieite Eíii den en ieirrenp 292. Fëstniattan ner fyra nâi 2GB fdr faeisi-:ruvning ev iåsdeien 2 vid en ddrrkermi Ffaïetpietten ätit nar en irnntnr som rneievare ireniiiren tids nrtagningen "iiii i den företa Eàedeien enn en tieekiek snrn nietsvarer dinnet nes denna arten ning iii? eiier är någet tjeekere, varvid i sten eeti neie den andra iåsdeien E ken unnies iden idrsie iåedeien 'i urtennšnger iii), iii, viikei är feiiei då säkeriietsiå» set är iåsi. Låsirroneen 2G2 uppvisar en siite 2534 avsedd ett matte den i företa iår» deien i anerdnade iåsregein. Siirsen har en nyeireinåieiiknende tvärsniitskentur sein iiieetreree närmare i išg. 6 nen i”.

Fig. 5 viser iàïsregein 3 i en eidnvy. den är cyiindršsir med en diameter sem metsverer diametern nes det andra partiet “ine ev den terste iåsdeiens "i nerrnine.

Làsregein 3 är vid sin iiigiiren nägra ände försedd ned en iians íšíii med en rek» il: ii) 29 3G 'F innguiär antagning SSE, rnerinisi viiirnn iiriagning 332 iåsrngein är vrinfasi iërbun- nen nreci šåscyiindnrn.

En irnn stycke från iåsregeina 3 i iigurens vänstra ände uppvisar iåsregnin en iåsnnrin parti 363 niin-ai gennm två dšarnerraii mnistånndn uršränningnr. Eker iåsanciæ partier 363 nar såindes niiirn ivärsniirsdimnnsinnnr i min varandra vinirei- räia ïrrärrikiningar, nrntsirnrancin iåsrngeins áiarneier i ann ivärriiriningnn ann men svarande avsiànnnr rnniian uriräsningarnas piann nniinar i dan andra ivàïrriiriningr en. Hin' nat iåsande naninr samverkar med :inn andra iåscieinn 2 framgår av iig. ä nan 7.

Pig, ri nen i' »fisar iåsregæins 3 iåsanrie parti 393 i pnsiiinn inne i den andra šåsneiens 2 iàsirropn 2íi2 inn sniri vinireiràii man iàsrngnins vrinningsaxei. i rig. ß är iånni nnniåsi nen i rig. i' är net iåsi.

Sširnnn Enn nar nn ynnrrinf âiiš nen nn innnrciei 265. innnrrinien är cirkuiär och nrnninier ungeiär iir av cirirnins nniirrnis. Yrtnrcininn 2% är niinnd av två mer» niåencie piana väggar 2G? som rnörnr innnrdeien 2% vin en iivnarii âiliâ och snrn ríivnrgerar niåi rnni siiisnns irnniönnning Išüå.

Låsregeins iåsnndæ nnrii 3GB har nga. cin ivà mnisrànnne nnriràsnirigarna en iångsiräcziri ivärsniiinnrniii med nn ijnniriæk snnr är någni nrinnræ än iivpariinis vinn. ååindns kan iåsregeins iåsancin parti 333 föras in nen in gnnnrri siiisnn i ner i rig. i-š visnne irršciningsiägrei. Ûå iäsni är iâsi sàsnrn i ciei i iig. “in visade vridningn iägni är iåsrngnšns šåsnnrín pnrii 333 spärrar? från an kunna inras in ur sšiisen 2% i ivàrriiiiningnri, nfinrnnni iivpnriieis 2% virici är rninnrn än iåsregeins 3 rsiinrneier.

Pig. 8 är en narsneiriiwy av neia säirnrneiniåsei där huset nns nen fërsia dei-nn ”i är råeivis nnrisirnrni. Fignrnn visar iännis nånn áeiar i iànningsnnsiiinn, men iåsrægein 3 stränkande air; gennrn innerrieien Zilifi av iåsirrnnnæris-z 2132 siirs. iirinn sin iiäns 3G? är iàsrngnin 3 vricifnsr förbunden men Eåsrsyiinriinrn lšíšn, snrn vin sin yiierànde är iäcki av nn från rninrbar skyrinsbricka íšíiš.

Låsnyiindnrn neifaïgnn iniiii nyšinrinrnëšini 304 vrids på irnnvnniiniiniši sätt gnnnrn nn nycirei snm förs in gnnnrn nycirnisiiïsen Išili? i akyridsbršniran 355. Ge» nnrn nynirnivrinningnrr kan iäsregníns iåsannn riarii ciärnwnd brännas nn: inta endera av dn pnsiiinnnr snrn iiiusireras i rig. å nan i”.

Siayrririsnrickan Siiš nar en inre dai Snö men sinne ciiameier neiàignn i :inr kortare partier H19 men niörre ršiarnninr än övriga deiar av nnrrningeri. Bärigennm kan sicycirisiariciran 365 e; aviägsnas från den första iåsrinien i. 8 Låsregešns axšešša rëreåæa hægràïnsas šnåt av en nal? vêsadš síøpptapn an» nræínad E nåâætïfi (se: fšg. 1). Mnnteràng man av skysšásbršcknn ske-r gænnrn an šn~ nan stnppiappæn är ínsêijutæn i nåšet “V33 förskinta iåsrægeën 3 och šåscyëšndern in man benen av šåsrægeäns børrnšng mä. Üänfâd förskjuts Eäscyššnnarn men dæss hnb- s Jšæ Išfiê šnåí så att den är bnåägæn axåaššï innanför sišïsen 112 (se fšg, 'ü varvén skgfndshršckan 34235 kan föras än på nšaïs gænom sâitsen “H2 Üäreftnf fërskjuís neša paketet utåt ann støpntnppæn förs än gnnnnw håšet H3. Aviägsnnndn av skydfšs~ brickan 3% kan ænáasï ska då šåsäešæï: 'ä är demonierad från aåsfšrren.

Fšg. 9 visar sàkærhnïsšåsei monterat på en iàlsbar annan: 4 men den första Eàsäæšen i på dörræn 42 och den andra Eåsdeien 2 på déârrkarmæn 411 Länets kon» struktšøn medger aïà dai kan ænväncías för sàväí vänstærnängcia snm nögernängfia fšürrar.

Claims (5)

30 PÅTENTKRÅV

1. Säkærhætsfàs innefattande en fërsra iåsdeâ (ä) avseršri att fästas vid en nörr (42) eïier šâknandæ och nn andra Eåsdeš (2) avsnrïd att falsïas vid nn cíërrkarnr (131) eïëer šiknancše för samverkan med den första känd-nånn (Ü, värken första šåsnnå (1) ínnefanar ett hus med an íåscyššnder :mh en men Båscyšânrínrn fërbunden each rne- dæšsï an mycke? vršdbar šàsrngnf (Išjr, vrâëbar kring nn vršáaxeí, man vššken annra šås- dei (2) ännefaïtar en äåskropn íåüšlä! kännntncš-rnnt av att » Eåsrægefr: (3) unpvšsar ett Eåsanüe parti (ßüö) scærn všnkeiräïï mn? läsfe- gsins (3) vršdnšngsaxeš har niikførmšg âvàrsnâiïsnrníšä men sïnrrn tgnckšæk š en färsra räkrnšng nen rnšrrdrn rjnnkiek i en andra riktning všnkešrär mm den färsia rškïnšngæn, ~ non av att iåsskronpen (QGB) unpvšsar an síšïs (2943 med två sidnëpçs» ningar, nn fronâënpnšng íäíšïš) nch en hanen, vššken sišts (EM) nar en yr iercïeš fiâüå) vån frnníëppnšngnn ncn en šnnnrdæš (266) vin bnàtæn, vššken yítnrríeš (Eüäjr har en všfifi sam överstšgnr zwämnrša mindre tjnckšnšr mer: unáersršger närnrrda siörre rjnckiæk, men všškæn šnnerne! (âüfi) har en vind som överstiger nämnda siërræ rjnckšæk, varšgænnm ~ ååsregeån QS) š nå? íörsïa vršáningsåàge kan passera i ïvärrškïnšngen ge» nnrn sššisæns (H34) ynerdeš (285), men ej i en andra vriánšngsšägn, när äandæ när všnkeš med dat fêàrsïa vräánšngsšàgeí.

2. Säkernntsâàs aniigr çsaïentkrav 'ä kånneâanknaâ av art dnr Eåsande pariäef (3533) har en tvàšrsnšïtsnrnfšš som begränsas av rnšnst en cšrkæâbågn nen rnšnsï en räš âšngn.

3. Säkernetsšås enášgt patnnïkrav 2 kännniecknar av att dnr šåsande nanšeï (333): är nšåcfat av två cššarrrntraši mnrsïåendn šška sånna uríagnšngar man nian bnítæn inn nyššnciršsk Eåsrægaâ.

4. , åäknrnnïsiàs enššgt någnt av patentkraven 2 ~ 3 kàšnneracêrnat av att sššiæ sen 112%) är symmetrisk i förhååšnnne tär! en nnrmaš min šåsregníns (3) vršdnšngsax» eš nen uppvšsar en tvärsnštàsprnfšš sam näšnas av en cšršrnibåge (ëüíïr) nrecš mer än 24Ü° uisträcknšng nch två, räta inner (EEE) snrn fërbšnder cšrkešbågerr med frnnt 'Eü önpnšngen (Züäfr, varvid czirknšnågnn nëidar nämnda nonnn och nämnda šnnnrdnš non de âvå räta šânfinrna (Eíïï) bšinar nänënria ytïerršei (265), vâiknn cirknšnågn (BÜÉB) nar nn radie sem är nàgni större än nšrknšišnjan nns dei šåsanne panšets (333) prnfii

5. Säkernntsšås eniägr naientkrnv 4 kännntnsknaâ av at? cirknšbàgen íâfiñ) nar rnnr en nâsrràcknšng i šníenrašinï 2?í)” - 3%”. å. Sàknrneísäås nnššgt parenâkrav 4 nåëer 5 kännetnnknaï av at? de två räta Eànåerna (EN) nos sinnena íâün) rvärsnšnsprofiš dšværgerar från cárkeâbågenrfêíšfi) ut rnnr froníëppnšngnn (ZGQ). “IK Sfaïknrneisflås enššgt något av pnrentkravnn “š - 5 nännntnnšrnar av att šàs~ kroppen (2132) är anarrínan på en fästpäana (EM) och att den första nninns (1) nns nå nen sida (Wi) som vennr mot nen andra :iešen :(2) nå äåsáeêarna är fërbnnrána men varandra nar en fëàrnjnpnšrrg íïïü) mer! en knntur rnfstsvaranán fästnåanans (201) Kontur nan en njšup rnntsvaranne räsrpåanarzs (Em) nånn. S. Säkernnàsêås enššgi någnt av parænrkraven “i -- 6 kännetecknar av art nu» sei har en fäsrsšda rfïüi) men vräker: den är avsedd en fästas vid nn dörr níšer rik» nande, nn n-:nïsïånndn utsina (N32) nan sšnnytnr (193 »1 18) förbšncrande fàsrsšrâan (mi) med utsidan (N32), varvid nämnda sšnoyïnr üüšfiëö) sšufiar uràï nrràn nísš~ nan rnní fàïstsédan. ä. âàkerhntsšås eníšgt nâgní av parænrkraven "i - 8 kännnâecknar av när âåsrageïn (E) nan àåsšrošvæn är annrnnadn i nn borrning (ïüï, 188) med en šnnnrànrin nan nn ynerände, - att en från roànrnar skycänsnršcka íâüš) med nyckeësäits (ïšüï) täcker íås~ knšvæns ynnrände, - när nn sïønprapn är anorršnad i šsnrrnšngen sfiüâš; inriäi dens inre ände, värken sínnntapn är fërskjntbar š än när (få 134 vinšreârärt men äåsregešns šängäaxnš, viikeà nàš (113) mynnar på husets fäsrsrnn (fin), nan mer »diken sinnptapn šåsregešns (311 šnrn ände anššggnr, - att nusar nar en önpnšng får skydnsnnnnnn rfåüš; med mindre cššarnnrnr än skyndsbnnkan íëåšå) ih “H aü ett skyficšsbrisšfshài (112) är upptaget på ïfzuseís Fàsïsšfzia, všškeâ fiåš (i “š2} har aväåfig Eväranëttsffirm, med en všdci sam översïšgæf skydds- bríckans ííšüï; äšameïer, each med Eàrwgdrškïningefi všnkeßrët maxi Eåsre- gaíns <3; šàngdaxeš ~ att avsíåndæt mæâåan støppiappen mat Eåsregæëns ífi; inr-ß ände amig- garacåa sšüa cæch hørrnšngsns (1138) šnneräncšæ är stärfe än avsïåncšæt mešäan skydcísbrâckans (âüñ) insida ash skyddsbfšckshåífits ü 12) axi~ aïšï inre begränsnšngfsly%ïa, så att êäspaketeï är förskjutban i riktning mat berrnšngefwa (mä ínneränfie rninsi en sïräcka maàsvaranzziæ avståndet meišan skydfísbrâckans (Bíšfffi insida och skydösbrickshåšets axâæiífi: inre bagrànsnšngsyta. 1G. Låsbar enhet ii) innefattande väggar och en dörr (42), všika ønfisíutær æü avgränsaï utrymme kännæïmknaá av ait enhæíen är försaüd maxi ett säkerhatsåås ænšigi raågcet av patfarztkraven 'E -= ä.