SE0901495A - Positioneringsförfarande och arrangemang för pelarfastsättning - Google Patents

Description

POSITIONERINGSFÖRFARANDE, ARRANGEMANG, FASTSÄTTNINGSANORDNING OCH BETONGENHETSFUNDAMENT FÖR PELARFASTSÄTTNING Föreliggande uppfinning hänför sig till ett förfarande för skapande av och positionering av en fastsättningspunkt för en pelare i samband med en pålad grund och en gjuten grund.

Uppfinningen hänför sig också till ett arrangemang för imple-mentering av förfarandet.

När så erfordras av grundens struktur, kan en byggnads grund göras på pålar. Grunden skapas då genom att sätta pålar i marken, vilka uppbär lasten som skapas av byggnaden. Pålarna placeras i grunden i enlighet med den lastbärande kapaciteten hos marken och lasten som skapas av byggnaden. Sålunda kan pålarnas antal och material variera i enlighet med förhållandena. De övre ändarna av pålarna lämnas så att de sticker upp från markens yta. För sin del innefattar byggnaden vertikala pelare, vilka bildar byggnadens vertikala lastbärande struktur. Pelarna understöds på pålarna genom gjutning av ett betongfundament mellan pålarna och pelarna. För fastsättning av pelarna gjuts fastsättningsdelar in i betongfundamentet, till vilka pelarna i sin tur sätts fast.

Istället för pålning kan grunden göras på en gjuten platta eller plattor. I det fallet grävs först en grundgrop i vilken grunden gjuts. För att understödja pelarna ovanpå gjutningen, bildas ett fundament, i vilket det finns en anslutning för pelarna, ovanpå betonggjutningen på mer eller mindre samma sätt som det ovan.

Gjutning av ett betongfundament såsom beskrivits ovan tar lång tid, eftersom formarbete erfordras för gjutningen och den gjutna betongen måste tillåtas bränna, innan en last kan placeras på den. Uppförande av ramen kan inte fortsätta under gjutningen och bränningen, vilket tvingar arbetet att vänta medan kostnaderna ökar.

Ett annat problem hänför sig till det faktum att fastsättningspunkten för en pelare enkelt kan flytta sig under gjutning. Pelarfastsättningen äger rum med hjälp av flera skruv-plattor, i vilka det vanligtvis finns 2-4 gängade stavar in-bäddade i en gjutning och på båda sidorna av vilka det finns en stålplatta, till vilken pelaren fästs och säkras till de gängade stavarna med muttrar. I det färdiga fundamentet äger finjustering av pelarens höjd rum med hjälp av muttrarna och pelaren säkras till stålplattan. Alternativt kan pelaren fästas direkt vid de gängade stavarna. När väl pelaren har installerats fylls det tomma utrymmet som kvarstår mellan pelarens ände eller stålplattan och fundamentet genom gjutning med tillsatsbetong, för att sålunda skapa en enhetlig lastbärande struktur. Eftersom stålramen har alldeles precisa strukturella toleranser måste stolpens fastsättningspunkt vara tillräckligt väl positionerad. För det här ändamålet understöds skruvplat-tans skruvar på varandra och på formsättningens väggar medan fundamentet gjuts. Flödena av betong som gjuts och deformatio-nerna som förorsakas av dess massa i formsättningens väggar kan emellertid flytta fastsättningselementen vilket förorsakar pelarna att sammanfalla dåligt eller inte alls med fastsättningselementen. Oberoende av om fastsättningspunkterna rör sig mycket eller endast något kommer installationen av pelarna att bli svår om dess läge måsten justeras relativt fastsättningselementen.

Publikationen FI20055620 visar ett fundamentarrangemang vilket innefattar medel för bildande av ett fästarrangemang för pe larfastsättning och fastsättningsmedel för understödjande och positionering av medlen på en förutbestämd plats i ett fundament. Det visas inget som helst fundament i publikationen och målet är egentligen att undvika gjutning. Där visas inte en flyttbar enhetlig struktur för positionering av en fästanord-ning för pålar. Där visas inte stålförstärkningar i betongen och därför är lösningen som visas i publikationen endast avsedd för användning som stålgrund.

Publikationen FI74096 hänför sig till en grundprocedur för en struktur innefattande en hylsa, anslutningsstål eller liknande för fästande av en pelare. Publikationen beskriver inte hur pelaren kan positioneras exakt till en korrekt plats. När man använder lösningen enligt publikationen erfordras understöds-plank och lösningen visar inte ett förstärkt fundament.

Publikationen JP 2003306945 beskriver en bäranordning för pe-larankarbultar, innefattande stolpdelar och basdelar och ett riktlod för positionering, och en påle och en form, vilken form fylls med betong. Publikationen visar en lösning för positionering av enstaka bultar.

Publikationen JP 200225003 9 hänför sig till en pelarankarram-fästanordning vilken innefattar vertikala och horisontella vinkelstänger vilka är anordnade och svetsade runt pålhuvu-dena. En sträckförstärkning beskrivs också och fästanordningen är inbäddad i betong. Med konstruktionen som beskrivs i publikationen kan sträckförstärkningen inte positioneras till nivån för pålarnas övre ändar. Justeringen av basskruvarna är också mycket tidskrävande och en mängd arbete erfordras för justeringen av basskruvarna.

JP 2001132275 hänför sig till en stolpgrund. Där beskrivs inte en insats för pelarens nedre ände.

JP 11043952 beskriver en stolpgrund innefattande ankarbultar för en stolpe, en ankarpositioneringspost för bultarna och även en sträckförstärkning och pålar och en form för betong beskrivs. I lösningen behövs såsom visas en utjämnande betong. I lösningen fästs bultarna vid en ankarpost (stång) och inte direkt vid sträckförstärkningen.

PublikationenJP 2164932 beskriver en lösning för pelargrund. Lösningen är en underjordisk lösning och behöver klart ett fundament vilket är under jorden och behöver därför mycket grävarbete för att användas.

CH 688518 beskriver en strukturgrund och grävning behövs för att bygga strukturgrunden och lösningen beskriver inte ett stelt fundament eftersom där inte finns några förstärkningar. Strukturen kan inte användas för ett flertal stolpar.

Föreliggande uppfinning är avsedd att skapa ett förfarande och ett arrangemang i vilket pelarens fastsättningspunkt kan positioneras precist på rätt plats och understödjas medan fundamentet gjuts, relativt grunden, dvs. en gjuten grund eller grundpålar, på ett sådant sätt att pelarens fastsättningspunkt inte kan flytta sig.

Uppfinningen är baserad på att understödja pelarens fastsättningspunkt på en fast struktur i grunden, vilken är positionerad vid fastsättningspunktens plats och fäst i den slutliga grunden genom gjutning med betong.

Enligt en föredragen utföringsform understöds pelarens fastsättningspunkt på pålarnas ändar medelst en fast struktur vilken är positionerad vid fastsättningspunktens plats och slutligen säkrad på pålarna genom gjutning med betong.

Enligt en föredragen utföringsform understöds fastsättningspunkten först på en tvärgående sträckförstärkning understödd på pålarnas ändar och genom den här sträckförstärkningen i sin tur på pålarnas ändar.

Enligt en föredragen utföringsform bildas fastsättningspunkten från en stålstruktur, vilken fästs vid sträckförstärkningen och i vilken element säkras för att skapa fastsättningspunkten .

Enligt en föredragen utföringsform bildas fastsättningspunkten i ett förgjutet fundamentelement, på vars undersida det finns sträckförstärkning och utrymmen för pålarnas ändar. Fundament element et fästs vid pålarna genom injicering av betong i utrymmena hos pålarnas ändar i fundamentelementet.

Enligt en föredragen utföringsform understöds pelarnas fastsättningspunkt permanent på den gjutna grundplattan och säkras till den med hjälp av betonggjutning.

Vidare enligt en utföringsform innefattar arrangemanget en inriktningspinne vilken positionerar arrangemanget och för sin del håller fastsättningselementen i det positionerade läget.

Enligt en utföringsform, bildade arrangemanget en pelares fastsättningspunkt som fördelar pelarens vertikala last till en sträck- och kompressionslast till sträckförstärkningen. Mera specifikt kännetecknas förfarandet och arrangemanget enligt uppfinningen av vad som fastslås i de kännetecknande de-larna av de oberoende kraven.

Föredragna utföringsformer av uppfinningen definieras i större detalj i de beroende kraven.

Avsevärda fördelar erhålls med hjälp av uppfinningen.

Med hjälp av uppfinningen positioneras pelarens fastsättningspunkt precist på plats och förblir också på den inställda platsen. Detta säkerställer antingen en permanent fastsättning till pålarnas ändar eller betongfundamentets massa. Eftersom positioneringen av fastsättningspunkten är baserad på att understödja den på stråckförstärkningen medelst en permanent struktur skapas på samma gång överföring av den vertikala lasten till påländarnas sträckförstärkning, i form av sträck- och kompressionslaster. När man använder ett förtillverkat enhets-fundament, sker gjutningen och positioneringen av fundamentet snabbt, och eftersom mängden fastsättningsbetong att gjutas genom injicering är litet bränner den snabbt och strukturen kan snart belastas. Det är enklare att säkerställa den dimen-sionella precisionen hos ett element tillverkat i fabriksmiljö så att fastsättningspunktens läge är rätt. Uppfinningen tillåter också fundamentet att göras som en gjutning på plats, utan att äventyra precision och med små eftergifter i konstruk-tionshastigheten. Naturligtvis är underlättandet av arbetet med att installera pelaren, genom fastsättningspunkten som är belägen på precis rätt ställe, också extremt viktig.

Med hjälp av uppfinningen kan grunddelarna göras till stan-dardkomponenter och valtabeller förberedas för det. Detta un-derlättar konstruktionen, eftersom komponenter kan väljas di rekt från tabeller, utan att behöva göra separata hållfast-het sbe räkningar för varje komponent.

Uppfinningen kan tillämpas på alla fundament i vilka en pålad grund och tvärgående sträckförstärkningar relativt pålarna används. Pålarna och pelarna kan vara av vilket material som helst som är tillgängligt i konstruktionsindustrin, även om det i fundamenten i exemplen som beskrivs i det följande används stålpålar och stålpelare. Ståldelarna i fundamenten kan enkelt skyddas från korrosion exempelvis genom att täcka med betong.

I det följande beskrivs uppfinningen i större detalj med hjälp av de vidhängande ritningarna. Figur 1 visar en schematisk sidovy av uppfinningen Figur 2 visar en schematisk toppvy av strukturen i figur 2. Figur 3 visar en schematisk vy av en andra utföringsform av uppfinningen. Figur 4 visar en schematisk vy av en tredje utföringsform av uppfinningen. Figur 5 visar en schematisk vy av en fjärde utföringsform av uppfinningen.

Utföringsformen i figurerna 1 och 2 är avsedda att användas i samband med ett fundament som är gjutet på plats och fäst till pålar 1. Pålarna 1 är satta i marken 2 på känt sätt. I det här fallet är fyra lastbärande pålar 1 satta under fundamentet. Fundamentet är runt och begränsas av en formsättningsvägg 3, inuti vilken pålarna 1 finns kvar. Sträckförstärkning 4, vilken i det här fallet består av tvärgående förstärkningsstänger som vidare är svängda uppåt vid ändarna, är anordnad ovanpå pålarnas 1 ändar. Eftersom fastsättningen av pelaren är positionerad i centrum av pålgruppen, en sträckspänning, som uppstår från effekten av fundamentets avvikande från pelarlasten, uppstår i fundamentets nedre yta, måste den här lasten bäras av sträckförstärkningen 4 och överföras med dess hjälp till pålarna 1.

I det här fallet innefattar arrangemanget för att skapa en fastsättningspunkt en korsformad fast struktur 5 som är bildad från plattstål, i vilken det finns två korsade U-profilstänger, med ett rakt avsnitt kvarstående mellan armarna och armarnas ändar böjda för att vara parallella med det raka avsnittet. Eftersom U-stängerna 6 sätts korsvis, är de belägna vid pålarnas 1 ändars positioner. I sig är inte det här viktigt eftersom U-stängerna 6 är fästa vid sträckförstärkningen medan gjutningen pågår så att de i princip kan vara var som helst inom sträckförstärkningens område. De nedre ändarna på U-stängerna är kopplade genom korsformade tvärgående stänger 7, för att förstyva deras nedre ändar och understödja gruppen med fastsättningsbultar. Här består gruppen av fastsättningsbultar av fyra gängade stänger 8 satta i en fyrkant, vars nedre ändar är inpassade i hål som är borrade i de tvärgående stängerna 7 i den korsformade fasta strukturen 5 som bildar fastsättningsarrangemanget, och vars övre ändar löper på motsvarande sätt genom hål borrade i U-stängerna 6. Vid den övre änden, är bultarna 8 i gruppen av bultar säkrade till varandra med en plywoodplatta 9, vilken säkerställer bultarnas inbördes positionering. Fastsättningen av gruppen av bultar till arrangemanget för bildande av fastsättningspunkten äger rum med användning av jus-teringsmuttrar 10, med hjälp av vilka de gängade stavarna sätts till rätt höjd och spänns på plats understödda av U-stängerna 6 och de tvärgående stängerna 7. På samma gång säkras plywoodplattan 9 fast vid de gängade stavbultarna 8 genom att säkra muttrar 11.

Arrangemanget för att bilda fastsättningspunkten är inte, i sig, avsedd att mottaga lasten som verkar på fundamentet utan endast att positionera fastsättningspunkten som bildas av gruppen av bultar. Emellertid är det uppenbart att stålramen också kommer att verka som del av förstärkningen och för sin del förstärker fundamentet.

Den korsformade fasta strukturen ovan används på följande sått. Korset kan förtillverkas i en fabrik, exempelvis, genom svetsning av förbindningarna. Emellertid är det enklare att transportera komponenterna separat då de kommer att ta upp mindre plats. En bult eller en nit sätts sedan först på plats i det centrala hålet i U-stängerna 6 och spänns på lämpligt sätt. De tvärgående stängerna 7 kan sedan fästas vid de nedre ändarna på U-stängerna 6, exempelvis, med bultar eller genom svetsning. Därefter matas gruppen av bultar in i stängernas 6, 7 hål. En plywoodplatta 9 i vilken det finns hål motsvarande gruppen av bultar, säkras till gruppen av bultar så länge installationen fortgår. Plywoodplattan bibehåller de inbördes avstånden mellan bultarna till en konstant dimension. Sträckförstärkningen 4 fästs vid pålplintarna 13 genom svetsning eller genom bindning med stålband, etc. På samma gång säkras den korsformade sträckförstärkningens stänger till varandra. Gruppen av bultar placeras i plattstålsramen, vilken är satt ovanpå pålarnas sträckförstärkning och svetsad på plats. Den grundläggande installationen av gruppen av bultar är nu färdig och fastsättningspunkten, som bildas av gruppen av bultar, för pelaren understöds på en fast struktur.

Positioneringen av fastsättningsarrangemanget kan säkerställas med användning av en inriktningspinne 14, vilken är inpassad till korsningspunkten för korset som bildas av de tvärgående stängerna 7. Platsen för inriktningspinnen 14 möts precist och pinnen används för att vägleda när fastsättningsarrangemanget sätts på plats. Detta skapar en fast punkt för installationen, relativt vilken fastsättningsarrangemangets läge enkelt kan mätas. Det kan till och med finnas flera inriktningspinnar, vilka antingen kan lämnas i den gjutna betongen eller avlägsnas efter att fastsättningsarrangemanget har säkrats till sträckförstärkningen.

Nivån och rakheten hos gruppen av bultar kan justeras med användning av installationsmuttrarna 10, vilka blir kvar i den gjutna betongen. För senare finjustering har stålstängerna 6, 7 bulthål som är större är normalt för att täcka installa-tionstoleranserna .

När väl fastsättningsarrangemanget och formsättningens vägg har installerats kan formsättningen fyllas med betong och fundamentet, tillsammans med fastsättningspunkterna för pelarna, kommer att vara färdigt när väl betongen har brunnit. Den me-kaniska understödstrukturen som beskrivs ovan för fastsättningspunkten kan bildas på många andra sätt också. Understödstrukturen kan exempelvis vara en stålkon som är sluten med rundade höljen, ett parallellogram eller någon annan inkapslingsstruktur. När en inkapslingsstruktur används måste ett tillräckligt antal hål göras för att säkerställa att in-kapslingen fylls med betong under gjutning, så att inte kavi-teter blir kvar i inkapslingsstrukturen. En U-stång och tvärställda stänger kan kombineras för att bilda en ringformig fast struktur, i vilket fall de kommer att bli enkla att hantera och tillverka. Sålunda kan den fasta strukturen variera mycket varvid det viktiga särdraget är att när installationen väl har ägt rum, fastsättningsarrangemanget för pelaren kommer att vara på den definierade platsen, permanent låst till sträckförstärkningen. Sträckförstärkningen låses företrädesvis i sin tur till pålarna för att sålunda säkerställa att stolpfastsättningsarrangemanget kommer att förbli på plats under gjutning.

Alternativt kan fastsättningsarrangemanget säkras direkt till pålarnas ändar, i vilket fall sträckförstärkningen också kommer att säkras till pålarnas ändar. I det fallet kommer båda att ha sin egen fastsättning vid pålarnas ändar.

Lösningen i figur 3 år något annorlunda. I den är fundamentet 15 förgjutet i en fabrik eller liknande och sträckförstärkningen och pelarfastsättningspunkten är bildade under gjutningen av fundamentet 15. Sålunda bildar betongen ett fast element, vilket understödjer pelarfastsättningspunkten på plats, i förhållande till sträckförstärkningen. Det finns sträckförstärkning 4 i enhetsfundamentets nedre yta på ett sätt som motsvarar det i fundamentet som beskrivits ovan, varvid ändamålet med förstärkningen är detsamma. För fastsättningen av pelaren finns det ett urtag 16 i fundamentet, till vilket är inpassat en stålplatta 17 och pelarfastsättningsbultar 8 som löper genom stålplattan 17 till betongen. I fabriksmiljö kan stålplattan 17 och pelarfastsättningsbultarna 8 enkelt understödjas i betonggjutningen på ett sådant sätt att deras plats inte ändras. Å andra sidan är inte fastsättnings-elementens plats i förhållande till sträckförstärkningen så kritisk i det här fallet, eftersom fastsättningen och positio neringen av sträckförstärkningen i förhållande till pålarna äger rum genom att flytta fundamentet för att få fastsätt - ningspunkten inriktad med det rätta läget.

I det här fallet bildar urtaget 16, stålplattan 17 och bultarna 8 pelarens fastsättning såväl som en fastsättningspunkt, vilken kan anordnas i rätt läge. På liknande sätt måste stål-sträckförstärkningen kopplas funktionellt till pålarna. För det här ändamålet har enhetsfundamentet 15 installationsurtag 18 i fundamentets undre yta, vilka är avsevärt större än pålarnas diameter. Installationsurtagen 18 måste vara större än pelarnas diameter, så att fundamentet kan flyttas relativt fritt, för att positionera pelarfastsättningspunkten på rätt sätt. När väl fundamentet har placerats rätt relativt pelarfastsättningspunkten kan installationsurtagen fyllas med betong. Detta kan göras exempelvis genom injicering av betong i installationsurtagen genom injiceringshål 19.

I termer av fasta strukturen skulle det vara fördelaktigt för åtminstone några av sträckförstärkningarna att löpa så nära pålarna som möjligt. Detta kan implementeras genom att ha förstärkningsstål 4 som löper genom installationsurtagen 18 och hamnar ovanpå pålarna eller pålplintarna. Emellertid, om det finns stora skillnader i pålarnas nivåer kommer inte det här att vara möjligt utan att sätta fundamentet i en lutning. I det fallet kan det vara möjligt att använda installationshål, till vars kanter sträckförstärkningen sträcker sig, och vilken sträcker sig genom fundamentet och att anordna den nödvändiga extra förstärkningen i hålet. Det nödvändiga särdraget är att sträckförstärkningen kopplas funktionellt till pålarna. Om installationshål används kan kopplingsbetongen enkelt hällas från en plats ovanför fundamentet.

I lösningen i figur 1 användes ett enda fundament för fyra pålar och i figur 3 för tre. Såsom kan ses från de här figurerna kan fundamentets form varieras i enlighet med antalet och läget för pålarna som skall fästas vid det. Konstruktionen enligt uppfinningen är avsedd för lösningar i vilka fundamentet och sträckförstärkningen används för att överföra lasten från åtminstone en pelare till åtminstone två pålar. Det finns ingen övre gräns för antalet pålar men det är sällan nödvän-digt att placera mer än en pelare på en påle även om det i sig är tekniskt möjligt.

Figurerna 4 och 5 visar ett fundament, vilket är bildat på en gjuten grund. I termer av strukturell formgivning motsvarar arbetsprinciperna för fundamentet de hos en pålad grund. Förstärkningsstålet 20 verkar som en sträckförstärkning och både fundamentet och den gjutna grundplattan 21 överför lasten till den omgivande marken 22. I figur 4 hälls en gjuten grundplatta 21, i vilken installationsbultar 23 placeras när väl betongen har börjat bränna, i botten på grundgropen. Bultarna kan vara expansionsbultar eller liknande bultar för fastsättning till betongstrukturer. Installationshålen för bultarna kan göras med användning av konventionella metoder såsom borrning. L-formade stålkonsoler 24 är fästade till installationsbultarnas 23 ändar och distansstycken 25 är place-rade mellan L-konsolerna och grundplattan 21. L-konsolerna är fästade med ett mutterförband, på ett sådant sätt att muttrarna som är installerade på installationsbultarnas 24 ändar används för att spänna L-konsolerna mot distansstyckena 25, så att strukturen är gjord för att sätta sig på plats. I L-konsolerna finns det tillräckligt stora hål för installationsbultarna 23, vilket tillåter strukturen att positioneras precist vid pelarens 26 fastsättningspunkt. De gängade stavarna 8, vilka verkar som pelarfastsättningsbultar 8 är i sin tur fästade vid L-konsolerna 24. En första förankringsplatta 27, vilken för sin del understödjer gruppen av bultar i det rätta läget, är på ett avstånd från den nedre änden av pelarfastsättningsbultarna 8. En andra förankringsplatta är installerad vid den övre änden av gruppen av pelarfastsättningsbultar, åtminstone under varaktigheten av betonghällningen. När väl strukturen har gjutits på grundplattan, kan den andra, dvs. den övre förankringsplattan avlägsnas och den nedre änden av pelaren 25 kan sättas på sin plats. Givetvis kan den andra förankringsplattan också lämnas på plats. Sidovyn i figur 4 visar två pelarfastsättningsbultar 8. I den här lösningen finns det fyra bultar i ett fyrkantsarrangemang. Emellertid kan antalet bultar givetvis varieras såsom erfordras, men 3-5 bultar kommer direkt att säkra pelaren 26, utan annat stöd.

Strukturen i figur 4 är installerad på ett sådant sätt att en grundgrupp först av allt grävs. I samband med gjutningen eller i vissa fall genom att fästa dem till den brända betongen, installeras installationsbultarna 23, till vilka stål-L-konsolerna 24 fästs och gruppen av grundbultar innefattar pelarfastsättningsbultarna 8. Därefter installeras förstärkningen och fundamentet gjuts, efter vilken gruppen av grundbultar är noggrant positionerade och fast på plats når väl betongen har härdat.

I lösningen i figur 5 finns det en förgjuten betongförstärk-ning 30. U-formade installationsband 29, i vars ändar det finns stål-L-konsoler 24 medelst vilka strukturen fästs vid grundbetongen, gjuts inuti förstärkningen 30. Där finns nu hål i distansstyckena 25, genom vilka installationsbultarna löper. Strukturen är sålunda spänd ovanpå distansstyckena av installationsbultarna 23. Pelarfastsättningsbultarna 8 kan fästas vid installationsbanden medelst förbindningsstål 28 genom svetsning, eller så förbinds de till varandra i samband med framställningen av den förgjutna betongförstärkningen. I den här lösningen finns det också fyra pelarfastsättningsbultar och två installationsband.

Tillverkningen av strukturen i figur 5 äger rum på samma sätt som strukturen som beskrivits ovan.

Många olika sorters fastsättningselement för pelarna kan bildas vid gjutningen på plats eller i det prefabricerade enhetsfundamentet. Förutom de som hänvisas till ovan kan hänvisning också göras till ett enkelt urtag i betongen, en stålkon eller något annat kopplingsorgan eller krage tillverkad av stål.

Fundamentets sträckförstärkning kan vara av någon annan form av förstärkning än stålstångsförstärkning. Ett fördelaktigt förfarande är att gjuta fiberförstärkt betong i den nedre de-lens/nedre ytan av fundamentet, vars sträckhållfasthet är gjort tillräckligt stor med hjälp av metallegering eller annan förstärkningsfiber.

Claims (23)

1. Förfarande för positionering av en fastsättningspunkt för åtminstone en pelare och fastsättning av den till en grund (1), vilken grund innefattar en grupp med grundpålar, i vilket förfarande: - transversell sträckförstärkning (4 ) bildas, vilken är avsedd att ligga i den nedre ytan av ett fundament (15), - fastsättningselement (8-11, 16, 17) positioneras i centrum av gruppen med grundpålar, medelst vilka fastsättningselement (8-11, 16, 17) fastsättningspunkten för nämnda åtminstone en pelare bildas, och - fundamentet (15) gjuts åtminstone runt sträckförstärkningen, kännetecknat av att fastsättningspunkten understöds på grunden (1) medelst en fast struktur innefattande element (6, 7), vilken positioneras vid platsen för den önskade fastsättningspunkten och slutligen säkras till grunden (1) genom gjutning med betong, och att elementen (6, 7) för understödjande av fastsättningspunkten först av allt fästs vid grundpålarnas ändar, eller till den transversella sträckförstärkningen (4) understödd på grundpålarnas ändar, och vilken i sin tur säkras till grundpålarnas ändar.

2. Förfarande enligt patentkrav 1, varvid fastsättningspunkten säkras till grundpålarnas ändar.

3. Förfarande enligt patentkrav 1, varvid fastsättningspunkten för åtminstone en pelare säkras till grundens gjutning (21).

4. Förfarande enligt patentkrav 1, i vilken sträckförstärkningen är förstärkande stålstänger (4), kännetecknat av att elementen (6, 7) för understödjande av fastsättningspunkten först av allt fästs vid den transversella sträckförstärkningen (4) understödd på grundpålarnas ändar, och vilken i sin tur säkras till grundpålarnas ändar.

5. Förfarande enligt patentkrav 1 eller 2, kännetecknat av att elementen (6, 7) för understödjande av fastsättningspunkten är bildade av en stålstruktur, vilken säkras till sträckförstärkningen (4) och till vilken fastsättningselementen (8-11, 16, 17) för bildande av fastsättningspunkten säkras.

6. Förfarande enligt patentkrav 1 eller 2, kännetecknat av att fastsättningspunkten bildas i ett förgjutet fundament (15) , i vars underyta det finns sträckförstärkning (4) och utrymmen (18) som är större än grundpålarnas (1) diameter för grundpålarnas ändar, och att fundamentet (15) fästs vid grundpålarna (1) genom gjutning av betong i utrymmena (18) för grundpålarnas (1) ändar i fundamentet (15).

7. Förfarande enligt något av föregående patentkrav, kännetecknat av att elementen (6, 7) för understödjande av fastsättningspunkten positioneras med hjälp av åtminstone en inriktningspinne (14), vilken fästs vid elementen (6, 7) åtminstone medan de säkras.

8. Förfarande enligt något av patentkraven 1, 4, 5 eller 6, kännetecknat av att sträckförstärkningen (4) bildas av fiberförstärkt betong.

9. Förfarande enligt patentkrav 1 eller 3, kännetecknat av att elementen (6, 7) för understödjande av fastsättningspunkten och positioneringselement (24, 28) för positionering av fastsättningspunkten är kombinerade medelst en förgjuten betongenhet (30).

10. Arrangemang för positionering av fastsättningspunkten för åtminstone en pelare och säkring av den till en grund (1), vilken grund innefattar en grupp med grundpålar, vilket arrangemang innefattar: - transversell sträckförstärkning (4), vilken ligger i ett fundaments underyta, - fastsättningselement (8-11, 16, 17) positionerade i centrum av gruppen med grundpålar, medelst vilka åtminstone en fastsättningspunkt bildas, och - ett fundament (15) gjutet runt sträckförstärkningen (4), kännetecknat av en fast struktur innefattande element (6, 7) för understödjande av fastsättningspunkten på grunden (1, 21) och positionering av den vid det önskade fastsättningspunktläget, vilken fast struktur slutligen kan säkras till grunden (1, 21) genom gjutning med betong, och att elementen (6, 7) för understödjande av fastsättningspunkten först av allt är fästa vid grundpålarnas ände, eller till den transversella sträckförstärkningen (4) understödd på grundpålarnas ändar, och vilken i sin tur är säkrad till grundpålarnas ändar.

11. Arrangemang enligt patentkrav 10 för positionering av åtminstone en fastsättningspunkt och säkring av den till grundpålar (1), kännetecknat av en fast struktur för understödjande av fastsättningspunkten på grundpålarnas (1) ändar och positionering av den vid det önskade fastsättningspunktläget, vilken fast struktur slutligen kan säkras till grundpålarna (1) genom gjutning med betong.

12. Arrangemang enligt patentkrav 10 för positionering av åtminstone en fastsättningspunkt och säkring av den till grundgjutningen, kännetecknat av en fast struktur för understödjande av fastsättningspunkten på grunden (21) och positionering av den vid det önskade fastsättningspunktläget, vilken fast struktur slutligen kan säkras till grunden (21) genom gjutning med betong.

13. Arrangemang enligt patentkrav 10, 11 eller 12, i vilken sträckförstärkningen är stålförstärkningsstänger (4), kännetecknat av att elementen (6, 7) för understödjande av fastsättningspunkten först av allt är fäst vid den transversella sträckförstärkningen (4) understödd på grundpålarnas ändar, vilken i sin tur är säkrad till grundpålarnas ändar.

14. Arrangemang enligt patentkrav 10 eller 13, kännetecknat av att elementen (6, 7) utgör en stålstruktur, vilken kan säkras till sträckförstärkningen (4), och vilken innefattar fastsättningselement (8-11, 16, 17) för bildande av fastsättningspunkten.

15. Arrangemang enligt patentkrav 10, kännetecknat av att fastsättningselementen (8-11, 16, 17) är ett förgjutet fundament (15), i vars undersida det finns sträckförstärkning (4) och utrymmen (18) som är större än grundpålarnas (1) diameter för grundpålarnas (1) ändar.

16. Arrangemang enligt patentkrav 10, 13 eller 14, kännetecknat av att det innefattar en inriktningspinne (14).

17. Fastsättningsanordning för bildande av en pelarfastsätt-ningspunkt i ett fundament som vilar på en grupp med grundpålar, i vars undersida det finns transversella sträckförstärkningar (4), kännetecknat av att fastsättningsanordningen innefattar fastsättningselement (8-11, 16, 17) positionerade i centrum av gruppen med grundpålar och en fast struktur innefattande element (6-7), medelst vilken fast struktur fastsättningselementen (8-11, 16, 17) för bildande av en fastsättningspunkt kan säkras till sträckförstärkningen (4), eller till grundpålarnas ändar, och att elementen (6, 7) för understödjande av fastsättningspunkten först av allt är fästa vid grundpålarnas ändar, eller till den transversella sträckförstärkningen (4) understödd på grundpålarnas ändar, och vilken i sin tur är säkrad till grundpålarnas ändar.

18. Fastsättningsanordning enligt patentkrav 17, kännetecknat av åtminstone två U-formade stålstänger (6), vilka kan inpassas korsvis, och åtminstone två transversella stänger (7), medelst vilka de U-formade stängernas armar kan fästas korsvis till varandra.

19. Fastsättningsanordning enligt patentkrav 17, kännetecknat av att de består av en metallhöljestruktur, i vilka det finns öppningar för att hälla betong in i höljet.

20. Förgjutet betongenhetsfundament, vilket innefattar - ett fundament, - sträckförstärkning (4) i fundamentets (15) underyta, och - fastsättningselement (8-11, 16, 17) för fastsättning av åtminstone en pelare till betongfundamentet, kännetecknat av installationsutrymmen (18) för säkring av fundamentet (15) till grundpålarna (1 ), vilka installationsutrymmen (18) är större än grundpålarnas (1) yttre dimension, och att element (6, 7) för understödjande av fastsättningspunkten först av allt är fästa vid grundpålarnas ändar, eller till den transversella sträckförstärkningen (4) understödd på grundpålarnas ändar, och vilken i sin tur är säkrad till grundpålarnas ändar.

21. Förgjutet betongenhetsfundament enligt patentkrav 20, kännetecknat av element (19) för att hälla betong i installationsutrymmena, för att säkra grundpålarna till betongfundamentet.

22. Förgjutet betongenhetsfundament enligt något av patentkraven 20, 21, kännetecknat av att sträckförstärkningen är stålförstärkningsstänger (4) .

23. Förgjutet betongenhetsfundament enligt något av patentkraven 20, 21, kännetecknat av att sträckförstärkningen är fiberförstärkt betong (4).