FI61976C - Minnesenhet foer pilotmottagaren i ett baerfrekvenssystem - Google Patents

Description

ΓΒΐ kuulutusjulka.su LBJ 11 UTLÄGGNINGSSKRI FT 61976 ##7¾¾ c (45) Patentti oyönnetty 11 10 1982

Patent meddelat (51) Kv.ik?/Int.ci.3 H 04 B 3/10, H 04 J 1/16 SUOMI—FINLAND (*) Patenttihakemus — Pitentaniäknlng Jci06C 3 (22) Hakemlspllvl— Ansttknlngsdag 09-03-70 (23) Alkupäivä—Glltigheudag 09-03-76 (41) Tullut Julkiseksi — Blivlt offentllg 05 -10.76

Patentti- ja rekisterihallitus .... ... , . .....

1 . (44) Nihtivikslpanon Ja kuuLJulkaisun pvm. —

Patent· och registerstyrelsen Ansökan utlagd och utl.skriften pubticerad 30.06.82 (32)(33)(31) Pyydetty etuoikeus—Begird prlorltet Ot.OU.75

Ruotsi-Sverige(SE) 7503881-0 (71) Oy LM Ericsson Ab, 02U20 Jorvas, Suomi-Finland(Fl) (72) Arne Eidsmo, Tyresö, Bengt Gustav Löfmark, Skärholmen, Ruotsi-Sverige(SE) (7U) Oy Kolster Ab (5U) Minnesenhet för pilotmottagaren i ett barfrekvenssystem - Kantoaallon taajuusjärjestelmän ohjausvastaanottimen muistiyksikkö Föreliggande uppfinning aveer en minnesenhet för pilotmottagaren i ett bärfrekvenssystem enligt patentkravets 1 ingress.

Vid bärfrekvensöverföring utnyttjas vissa frekvensband för överföring av de enskilda talbanden. I vart och ett av dessa frekvensband utsändes en internationellt standardiserad piloteignal med en beetämd nivA, dvs. pilot-signalene nivA bestäme av den nominella nivAn hoe bärfrekvenssystemet. Ni-vÄn hos den mottagna pilotsignalen utgör ett mAtt pÄ transmissionssystemets tillst&nd och signalen aveer att indikera eventuella avvikelser i detta tiilet And. För detta ändamÄl finns pÄ systemets mottagareida en pilotmottagare, som utfiltrerar pilotsignalen, förstärker och likriktar densamma. Den sAlunda erhAllna signalen tillföres som styrsignal en reglerförstärkare, som är in-kopplad i mottagningsvägen.

De olika talbanden är sammanförda i sk. grundgrupper, varvid exempel-vis 60 talband är sammanförda i en sk. grund 60-grupp och ett antal sAdana grupper, exempelvis 16, överföres inom frekvensbandet 60-4028 kHz. PÄ motta-garsidan uppdelas de sÄ överförda 60-grupperna pA 16 olika rumsuppdelade kanaler, varvid i en gruppdemodulator den för varje grupp gemensamma refe- 2 61 976 renepiloten utfiltreras.

Det är tidigare känt, se exempelvis ''Ericsson Review", Nr. 3» 1966, sid. 126-130 att anordna en enda pilotmottagare för samtliga 60-grupper.

Detta betyder att i varje rumsuppdelad 60-grupp pÄ mottagarsidan en regler-förstärkare jämte gruppdemodulator är anordnad, och var och en av gruppdemo-dulatorerna styres frAn en gemensam pilotmottagare, som successivt inkopplas tili demodulatorerna en i sänder. Den gemensamma pilotmottagaren avkänner i tur och ordning nivän hos gruppernas referenspiloter. Det är därvid nöd-vändigt att en minnesfunktion är anordnad, sä att reglerstorheten för en avsökt grupp kan upprätthÄllas'minst under sä läng tid som de övriga grupper-na avsökes. Denna tid kan, beroende pä antalet grupper, variera frAn ca. 10 s upp till nÄgra minuter.

Den i ovannämnda artikel visade pilotmottagaren är ansluten tili en nivAinställare för varje grupp, varvid varje nivAinställare innehÄller ett minneselement, vilket i beroende av niväavvikelsen hos den tili pilotmottagaren inkommande pilotsignalen lagrar den tili gruppen hörande reglersigna-len. Minneselementet lagrar sÄledes reglerstorheten vid avsökning av övriga grupper och sä länge som erfordras för att rätt förstärkning i gruppmodule-ringsutrustningen skall inställas. Minneselementet utgöres härvid av en reversibel binärräknare, som best&r av ett antal bistabila vippor jämte till-hörande drivsteg.

Ändamälet med föreliggande uppfinning är att Ästadkomma ett minneselement för pilotmottagaren i en bärfrekvensutrustning av ovan angivet slag, vilket element är enklare uppbyggt än förut kända minneselement och sä att man i en och samma monolitiska krets kan lagra information frAn avsökningen av en eller ett flertal bärfrekvensgrupper.

Det är därvid fördelaktigt att utforma minneselementet sA att det kan utnyttjas för flera grupper varigenom inbesparing i komponenter ingÄen-de i minneselementet och tillhörande drivsteg kan uppnAs.

Uppfinningen väre kännetecken framgÄr av efterföljande patentkrav, skall närmare beskrivas med hänvisning tili bifogade ritningar i vilka fig. 1 visar minneeenheten enligt föreliggande uppfinning jämte tillhörande utmatningsenheter tili de olika rumsuppdelade grupperna, fig. 2 visar ett tidsdiagram över öppningspulser tili utmatningsen-heterna enligt figur 1, fig. 3 visar ett tidsdiagram över öppningspulser tili statiska reläer ingAende i mottagningsvägen hos de olika frekvensgrupperna, fig. 4 visar ett tidsdiagram för att förklara funktionen hos minnes-enheten enligt uppfinningen, 61976 3 fig. 5 visar ett kretsschema over en styrlogik ing&ende i minnes-enheten enligt uppfinningen.

Fig. 1 visar i blockschemaform en utföringsform av minnesenheten enligt uppfinningen samt utmatningsenheter för anslutning av denna till gruppdemodulatorerna i de olika rumeuppdelade bänfrekvensgrupperna. Minnesenheten utgörs av ett rundstegande digitalt ekiftregister SH, vars binära positioner är anordnade att cirkuleras medelst en styrlogik SL1. De olika positionerna i registret SH tankea uppdelade i ett antal sektioner med ett visst antal positioner i varje sektion, varvid antalet sektioner är lika med antalet rumeuppdelade grupper under avsökning.

Varje sektion inneh&ller företrädesvis lika mänga binära positioner. Det är ocksä möjligt, s&som det närmare skall beskrivas nedan, att utnyttja ett rundstegande skiftregister tili varje grupp.

För att förenkla beskrivningen av funktionen hoe minneselementet jäm-te tillhörande ingängs- och utg&ngskretsar, antagee att antalet grupper, dvs. antalet sektioner i registret SH är lika med fyra och att varje sektion Si-S4 innehäller &tta positioner, betecknade med bll-bl8 för sektion SI, b21-b28 för sektion S2, osv. S&ledes innehäller ekiftregietret SH samman-lagt 4 x Θ = 32 olika positioner. Registrets SH positioner kan framstegas medelst klockpulser over dess klocking&ng so. frän utg&ngen cl hos klock-kretsen CL. Tili skiftregistrets ing&ng sl är utgängen n av styrlogiken SL1 ansluten, vilken logik närmare skall beskrivas i fig. 5· Det binära inne-hället i varje sektion hos registrer SH utgör ett m&tt pä den reglerande etorheten tili de olika gruppernas reglerförstärkare i mottagningsvägen.

Detta innehäll läter man medelst klockpulser cirkulera i registret i takt med klockpulserna och medelst styrlogiken SL1 ändras eller bibehÄlles regis-terinnehället vid cirkuleringen pä sädant sätt att exempelvis en fr&n utg&ngen s2 utmatad och tili ing&ngen nl hos styrlogiken inmatad binär ett &ter inmatas tili registret SH via dess ing&ng el eom en binär nolla eller että. Villkoret för att den fr&n skiftregistret utmatade informationen skall förändras eller ej bestäms av niv&n over ing&ngarna Nl och N2 hos styrlogiken SL1. Dessa ingängar är anslutna tili pilotmottagarens beslutskrets, s&som det är beskrivet i den inledningsvis omnämnda artikeln. I beslutskretsen avgörs p& känt sätt niv&n hos mottagen pilotsignal och för pilotmottagaren används följande representation: 4 61 976

N1 N2 Betydelse Förändring i regietret SH

0 0 Pilotniv& « nom Ingen 1 0 PilotnivÄ < nom Binär että överg&r till nolla 0 1 Pilotniv& > nom Binär nolla övergär till että 1 1 Larm Ställee i mittläge

Ovanet&ende tabell anger e&ledee vilka Ätgärder beträffande ekift-registrets inneh&ll som ekall vidtagas i beroende av tillet&ndet över in-g&ngarna N1 och N2f vilka anger pilotsignalens niv& relativt en för syetemet föreskriven nominell niv&.

Tili utg&ngen av regietret SH är ett driveteg DS anelutet för att mata en etröm i beroende av den fr&n regietret utmatade binära informationen tili en för varje grupp anordnad analoggrind AG1-AG4. Tili analoggrindarnae ut-g&ngar är integratorkretear IG1-IG4 anslutna. Om en binär että utmatae fr&n regietret SH f&e en etröm frän driveteget LS och beroende p& vilken av grin-darna AG1-AG4 som är öppen avgee en etröm tili den efterföljande integra-torkreteen. Var och en av grindarna AG1-AG4 leder etröm (är öppen) i beroende av öppningspuleer fr&n utg&ngarna bl-b4 hoe en företa väljaranordning SV1. Driveteget kan utgöra8 av en etyrd etrömgenerator, varvid d& en binär että utmatae fr&n registret, etröm utmatae tili grindarna AG1-AG4, medan d& en binär nolla utmatae, ingen etröm avgee tili grindarna. För varje binär että fäs en etrömetöt genom analoggringen och integratorkreteen, som beetär av en kondensator, vilken därvid uppladdae ett vieet belopp. I beroende av antalet utmatade binära ettor kommer e&ledes utepänningen över utgängarna gl-g4 att anta ett vieet epänningevärde, eom beetämmer regleretorheten.

Väljaranordningen SW1 är med ein etyring&ng aneluten tili utg&ngen av en frekvensdelare FD1, vilken i det vieade utfÖringeexemplet delar klock-frekveneen med en faktor Θ, s& att i följd över utg&ngarna bl-b4 en pule med en hög nivÄ erh&llee under ett tideintervall motevarande &tta klock-puleer, dvs. tiden för utmatning av en eektion S1-S4 hoe ekiftregistret SH. Härigenom avgee över utg&ngarna gl-g4 en analog storhet, som anger regleretorheten tili reglerföretärkaren hoe reepektive grupp e&som är beBkri-vet i den inledningevis omnämnda artikeln ur "Ericsson Review", Tidediagram-met enligt fig. 2 viear uteeendet av klockpuleerna fr&n klockkreteen CL jämte tideläget och tideintervallet för de fr&n utg&ngarna bl-b4 utmatade puleerna.

Med SW2 är en andra väljaranordning betecknad, vilken med ein etyr- 5 619 7 6 ing&ng är aneluten tili utg&ngen av en frekvensdelare FD2. Senna delar pulserna over utg&ngen K1 med exempelvis en faktor 1/512 varigenom en följd över utg&ngarna al-a4 pulser med hög niv& uppträder under ett tideintervall motsvarande tiden för aveökning av en grupp av de rumsuppdelade grupperna. Tidsdiagrammet enligt fig. 3 visar dele de fr&n utg&ngen K2 hoe frekvene-delaren FD2 erh&llna pulserna, dele de fr&n utg&ngarna al-a4 eucceeeivt ut-matade pulserna. S&som är angivet i ovannämnda artikel aveökes varje grupp under ett tideintervall 2,5 s, varför tidelängden ta hoe en pule skall motsvara denna tid. Utgängarna al-a4 är anelutna tili de etatieka reläerna ' i varje gruppdemodulator i mottagningevägen, för att öppna vägen för till- hörande gruppilot fr&n gruppdemodulatorn tili den gemeneamma pilotmottagaren.

Med SL2 är ett andra etyrlogikblock betecknat, vilket inneh&ller ett ' antal OCH-grindar 0G1-0G4 motsvarande antalet sektioner i skiftregistret SE. Ena ing&ngen hos var och en av OCH-grindarna är anelutna tili utg&ngarna bl-b4 hos väljaranordningen SW1 och den andra ing&ngen hoe var och en av OCH-grindarna 0G1-0G4 är ansluten tili utg&ngarna al-a4 hoe väljaranordningen SW2. Utg&ngarna hos OCH-grindarna 0G1-0G4 är anelutna tili ing&ngarna hos en ELLER-krets EG, väre utg&ng bildar utg&ngen C hoe etyrlogikblocket SL2. Senna utg&ng är aneluten tili ing&ngen n2 hoe etyrlogikblocket SL1 och är aktiverad d& tv& ing&ngar hoe en OCH-grind är höga. Detta betyder att utg&ngen C är aktiverad endast d& utmatning fr&n ekiftregietret SH samtidigt som aveökning av tillhörande grupp eker, jfr. tidediagrammen enligt fig. 2 och 3· Via ing&ngen n4 hoe etyrlogikblocket SL1 ledes klockpuleerna fr&n klockkretsen CL, och över ing&ngarna n3 ooh n5 ledes neddelade klockpulser till blocket SL1, s&som det ekall förklaras nedan.

Styrlogikblocket SL1 skall närmare beskrivas med hänviening tili fig.

5 och med ledning av tidediagrammen enligt fig. 2-4» Beteckningarna pä blockets ing&ngar är eamma som i fig. 1. Ing&ngarna N1 och N2 över vilka binär representation om pilotsignalens niv& erh&lles är tilleammans med ing&ngarna n2 och n3 anelutna tili tv& OCH-grindar AI och A2. Utg&ngarna hos dessa grindar är anelutna tili vardera ing&ngen av de b&da OCH-grindarna A4 och A5» En andra ing&ng hoe dessa grindar är anelutna tili ingängen nl över vilken den fr&n ekiftregietret utmatade binära informationen uppträder.

Ing&ngen n2 är ettetälld, d& utg&ngen C hos styrlogiken SL2 är aktiverad, dvs, d& samtidigt aveökning och utmatning av en bestämd grupp eker.

Detta framg&r av tidsdiagrammet enligt fig. 2, vilket viear att under tiden 61 976 6 tb d& utmatning av en vise sektion i skiftregistret SH ekerf motevarande utg&ng hos väljaranordningen SW1 är ettställd. Om exempelvis utg&ng bl är ettställd sker utmatning av sektion SI fr&n registret och utg&ngen al hoe väljaranordningen SW2 är ettställd. Under andra hälften av varje avsökning, dvs. under tidaintervallet t2-t3, är även utg&ngen K2 ettställd. Det-ta ger att ing&ngarna n2 och n3 b&da är ettställda under senare hälften av varje avsökning av en vise grupp och d& samtidigt utmatning av motsva-rande skiftregistersektion sker. Grindarna AI och A2 är därvid ej spärrade.

När n2 = 0, dvs. avsökning av en grupp sker som ej hör tili motsva-rande skiftregistersektion för utmatning, eller när n3 = O, dvs. d& pilot-mottagaren ej är stabiliserad, är grindarna AI och A2 spärrade. Dä är ocksÄ grindarna A4 och A5 spärrade, varvid utg&ngarna N1’ och N2' = 0.

Tili utg&ngarna av grindarna AI och A2 är en OCH-grind A3 ansluten, vars utg&ng y är ansluten dels till ena inverterade ingängen hos en inverte-rande OCH-grind Af, dels till ena ing&ngen hos en OCH-grind A6. D& grindarna AI och A2 är spärrade är y * 0, vilket medför att grinden A6 är spärrad och grinden A7 är öppen (ledande).

En ELLER-grind El är med sinä bäda ing&ngar anslutna tili utg&ngen N21 hos grinden A5 och tili ing&ngen nl. Utg&ngen hos grinden El är anelu-ten till den icke-inverterande ing&ngen hos OCH-grinden A7, vars andra in-verterande ingäng är ansluten tili utgängen Nl' hos grinden A4« Tili utg&ngen hos grinden A 7 är en ELLEl-grind E2 ansluten, vars utgäng bildar utg&ngen n hos logikblocket SL1.

Om y 0 och dessutom Nl* - N2' * 0 enligt ovan passerar den binära informationen över ingängen nl oförändrad genom grindarna El, A7 och E2, dvs. utsignalen fr&n skiftregistret SH uppträder oförändrad till dess in-g&ng el.

Utg&ngarna hos de bäda OCH-grindarna A4 och A 5 är anslutna tili en ing&ng rl respektive r2 hos vardera av tv& sk. RST-vippor Dl och D2, vilkas bäda utgängar betecknae dl respektive d2. Klocking&ngen hos de bäda vlppor-na är anslutna tili ing&ngen n4 över vilken klockpulser fr&n klockkretsen CL uppträder. Dä vippornas r-ing&ngar är ettställda kommer motevarande utg&ng dl respektive d2 att bli noll vid ett-nivä hos inkommande klockpuls.

Om istället s-ing&ngarna är ettställda fäs en että över utgängarna dl och d2 vid ett-niv& hos inkommande klockpuls. Vardera s-ingängen hos vipporna Dl och D2 är via den inverterande grinden II anslutna tili ingängen n3. Av tidediagrammet enligt fig. 3 framg&r att denna ingäng antar läg nivä under företa hälften t0-t2 av varje avsökningsperiod ta. B&da s-ing&ngarna är 61976 7 s&ledes ettställda och dl = d2 = 1 vilket representerar viloläget. D& in-gängen n3 är ettställd vid tidpunkten t2 enligt fig. 3 blir sl « s2 0 samtidigt som grindarna AI och A2 ej längre är apärrade av villkoret n3 " 0. Vipporna Dl och D2 kan dä nollställas om Nl' och N2* blir lika med 1.

Om Nl = N2 = 0, spärras b&da grindarna A4 och A5. Detta ger samaa resultat som när n2 = 0, vilket har behandlats ovan.

Det antages nu att N1 = 1 och N2 0 och att niv&n över utg&ngen K2 överg&r fr&n läg tili hög niv&. Tidsdiagrammet enligt fig. 4 Äsk&dlig-gör förloppet i etyrlogiken SL1. Vipporna är i sinä vilolägen, varför dl -d2 = 1. Vidare är K2 = 1 vilket ger att grinden A4 leder och A5 är spärrad, eftersom N1 = 1 och N2 = 0. Vid tidpunkten t4 är enligt fig. 4 nl »0, varför Nl' =0. S&ledea blir även utg&ngen n = 0 och inmatad Information är oförändrad. D& nl blir lika med 1 vid tidpunkten t5 blir ocks& Nl' = 1 vilket emellertid medför att grinden A7 spärras och den över ing&ngen nl upp-trädande ettan ändras tili en nolla. Vid den första fallflanken hos klock-pulsen ändrar vippan Dl sitt tillst&nd s& att dl - 0 vid tidpunkten t6. Härigenom spärras grinden A4t varigenom Nl* =0. Detta medför emellertid att grinden A7 &ter blir ledande och den binära skiftregieterinformationen kan passera ELLER *-grind en El (N2' » o), s& att i fortsättningen register-informationen passerar styrlogiken SL1 oförändrad. SÄledes har en binär että frän skiftregistrets SH utg&ng ändrats tili en binär nolla vid inmat-ningen, vilket i fig. 4 angivits medelst den skuggade puisen. P& motsvaran-de säti ändras en fr&n skiftregistrets utg&ng utmatad binär nolla tili en että när Nl = 0, N2 = 1. Dä utgängen X2 efter avsökning Äter antar nollnivÄ vid tiden T3 enligt fig. 3» kommer utg&ngen av grinden II att bli ettställd och vipporna Dl och D2 är &ter i sitt viloläge, dvs. dl « d2 = 1. Vipporna Dl och D2 äterställes s&ledes tili sitt viloläge efter avsökning av en grupp och ändrar sitt tillst&nd endast under en klockpuls beroende p& värdet över ing&ngarna Nl och N2. S&ledes kan endast en bitposition i en vise sektion ändras vid avsökning av tillhörande grupp. Om detta inte är tillräckligt kvarstär villkoret Nl «* 1, N2 = 0 dä samma grupp Änyo avsökes och den först uppträdande binära ettan över ing&ngen nl överg&r tili en nolla vid inmat-ningen tili skiftregistret SH. Om bäde Nl och N2 = 1 och samtidigt n2 - n3 1, kommer y att bli lika med 1 och grinden A7 spärras. Grinden A6 blir därvid ledande och via grinden E2 inmatas pulser över ing&ngen n5 med halva klockfrekvensen. Varannen position blir d& ettställd och varannon blir noll-ställd, dvs. sektionen inställes tili sitt mittläge, vilket önskas vid larm-

Claims (4)

1. 61976 8 tillst&nd för den not registersektionen svarande gruppen. Sen i fig· 1 vieade utföringeformen av minnesenheten inneh&ller regler-etorheten i form av binära positioner, som är eektionsvis eammanförda i ett enda ekiftregister SH. Se olika sektionerna kan s&ledes betraktae som tids-uppdelade. Set är emellertid ocksä möjligt att rumsuppdela ekiftregister-sektionerna, varvid varje sektion är representerad av ett cirkulerande skift-register och Ilka m&nga s&dana register som det finns grupper är anordnade i minnesenheten. X. Hinneeenhet för pilotmottagaren i ett bärfrekvenssystem, viikon mottagare i beroende av värdet hos en till eystemets mottagarsida uppträ-dande pilotsignal för var och en av ett antal rumsuppdelade frekvensgrupper till minnesenheten avge beelutsignaler i binär form, vilka anger pilotsig-nalens nivä relativt en nominell niv& för bestämning av ett i minnesenheten lagrat värde, vilket som reglerstorhet är anordnat att tillföras en regler-enhet i mottagningsvägen hos var och en av nämnda rumsuppdelade grupper, kännetecknad av en digital skiftregietersektion (S1-S4) vilken är anordnad för var och en av de rumsuppdelade grupperna, väre binära information representerar reglerstorheten för en bestämd grupp, en styrlogik (SLl), för att vid cirkulering av skiftregistersektionernas inneh&ll an-tingen ändra Ätminstone ett av de binära värdena tili sitt inverterade värde eller bibeh&lla dessa oförändrade i beroende av nämnda binära be-slutsignaler vid styrlogikens ing&ng (N1,N2), samt styrbara omvandlare (AG1-AG4» IS1-IG4) anordnade för vax och en av nämnda rumsuppdelade grupper, för att utmata inneh&ller i var och en av nämnda eektioner (S1-S4) i analog form till gruppernas reglerenheter.
2. 2. Minnesenhet enligt patentkravet 1, kännet ec knad därav, att ett antal av nämnda skiftregistersektioner utgör inneh&llet i ett för motsvarande antal rumsuppdelade grupper gemensamt skiftregister (SH), varvid varjo sektion inneh&ller ett förutbestämt och företrädesvis lika stort antal binära positioner (bll-bl8 oev.), samt att nämnda styrbara omvandlare (AG1-AG4) är gemensamt anslutna tili utg&ngen (s2) av nämnda skiftregister (SH), varvid omvandlarna i takt med utmatningen av motsvarande skiftregistersek-tion är ledande för att omvandla sektionens binära inneh&ll tili motsvarande analoga värde. 9 61976
3. 3. Minneeenhet enligt patentkravet 2, kännetecknad av en första väljaranordning (SWl), vilken över sinä utgängar tili nämnda styrbara omvandlare (AG1-AG4» IG1-IG4) avger styrpulser, vilka uppträder i följd efter varandra och där var och en av pulserna uppträder under ett tids-intervall (tb) motsvarande utmatningstiden för en gkiftregistersektion (sl-S4), en andra väljaranordning (SW2), vilken över sinä utgängar (al-a4) avger styrpulser tili reglerenheten i var och en av de rumsuppdelade grupper-na för avsökning av respektive grupp.
4. 4. Minneeenhet enligt patentkravet 3, kännetecknad av en ytterligare styrlogik (SL2), vars ingängar är anslutna tili utg&ngarna av nämnda väljaranordningar (SWl, S¥2) och vars utgäng (C) är ansluten tili nämnda styrlogik (SLl), för att aktivera densamma di. samtidig avsökning av en bestämd grupp och utmatning av tillhörande skiftregistersektion äger rum.