FI20177062A1 - Automatiserad cylinderfyllning - Google Patents

Abstract

Vid ett förfarande för framställning av cylinderlås automatiseras insättningen av låsets spärrskivor (16, 16a). I framställningens första fas delas låsets trumma i två delcylindriska delar (18, 18a), i vilkas inre spår (14) mellanskivor (19) inplaceras. Trummans delar sammanförs och testas utan spärrskivor samt omges med ett sammanhållande ringelement (41). I framställningens automatiserade fas avskiljs en öppen skålformad del (18) av trumman med däri insatta mellanskivor (19) och förs, företrädesvis tillsammans med trummans övriga delar, genom en laddningsautomat anordnad att enligt förprogrammerad styrning utvälja och insätta låsets spärrskivor (16, 16a) samt registrera insättningens förlopp och slutresultat.

Description

AUTOMATISERAD CYLINDERFYLLNING -AUTOMATISOITU SYLINTERINTÄYTTÖ

Uppfinningen avser ett förfarande av i ingressen till patentkravet 1 angivet slag.

Cylinderlås med ett yttre cylinderhus och en i cylinderhuset vridbar trumma, som omsluter ett antal vridbara spärrskivor, är kända. Spärrskivorna påverkar en i låset radiellt rörlig låsbom, som förhindrar vridning av trumman relativt cylinderhuset. När spärrskivorna med låsets nyckel har vridits till ett frigörande läge, intar låsbommen en annan position, som frigör trumman för vridning i cylinderhuset. Spärrskivoma separeras vanligen från varandra med mellanliggande, icke-vridbara mellanskivor.

Det tillverkningsskede som omfattar insättning av spärrskivor och mellanskivor i låsets trumma kallas allmänt cylinder fyllning. Trumman kan också kallas innercylinder. Cylinderhuset kan också kallas låshus.

Vid kontinuerlig tillverkning av lås av angivet slag bestämmer man den låskombination som varje enskilt lås skall ha genom att vid cylinderfyllningen säkerställa att varje spärrskiveposition får en spärrskiva som är specifikt utformad för att vid den avsedda spärrskivepositionen bibringa låset det för sagda position avsedda kombinationsvärdet. Varje enskilt lås skall ha sin egen låskombination, som kollektivt bestäms av låsets spärrskivor. Endast i undantagsfall och för speciella behov framställs avsiktligen flera lås med samma kombination. Uppfinningens ändamål är att anvisa hur man kan automatisera den från lås till lås varierande insättningen av spärrskivor och hur man kan styra denna process och registrera resultatet så att full dokumentation av alla producerade lås och deras låskombinationer kommer att finnas tillgänglig i hanterbar form.

Flertalet spärrskivor i ett lås har endast ett kombinationsvärde. Kombinationsvärdet bestäms av spärrskivans utformning, vilket innebär att ett flertal olika utformningar behövs för att täcka alla önskade kombinationsvärden. Antalet sådana olika utformningar är dock relativt begränsat. De spärrskivor som har endast ett kombinationsvärde används generellt vid tillverkning av lagerlås, dvs. individuella, icke-serielagda lås. Dessa spärrskivor kallas här för enkla spärrskivor till åtskillnad från serieskivor som används i serielagda lås. Serieskivorna har flera än ett kombinationsvärde, men i övrigt har de generellt sett samma funktion som de enkla spärrskivorna. I serielagda lås är antalet serieskivor vanligen betydligt mindre än antalet enkla spärrskivor.

Serieläggning innebär att låsen i en bestämd grupp anpassas till varandra så att vissa av gruppens nycklar enligt givna förutsättningar öppnar ett flertal av de i gruppen ingående låsen, men är obrukbara i andra lås. Ett serielagt lås system är hierarkiskt uppbyggt i nivåer med överordnade och underordnade nycklar och lås. Varje serielagt låssystem måste i detalj anpassas till att motsvara beställarens krav. Framställning av serielagda låssystem kommer därigenom att utgöra ett gebit som ställer speciella krav på know-how. Serielagda låssystem är emellertid synnerligen efterfrågade och produktionen av sådana system måste därför ingå som en naturlig del i den allmänna tillverkningen av lås.

Det uppfinningsenliga förfarandets kännetecken framgår av patentkravet 1. Den arbetsfas som resulterar i en fullgjord cylinderfyllning uppdelas enligt uppfinningen i en lågteknologisk och en högteknologisk fas. Den lågteknologiska fasen omfattar framställning av låsets trumma i två delcylindriska delar, vilka här kallas skåldelen och stomdelen. I dessa trumdelar utformas inre spår, i vilka mellanskivor inplaceras. Trumman förses vidare med för låsets funktion behövliga standarddelar. Med begreppet standarddelar avses här delar som är likadana i olika lås. Den högteknologiska fasen är tekniskt mera komplicerad och omfattar inmontering av de låsdelar som är olika i olika lås, eller med andra ord styrningen, övervakningen och registreringen av hur låsets spärrskivor väljs och i vilken ordning de inplaceras i låsen.

Den lågteknologiska fasen omfattar framställning av stora mängder likartade låsdelar. Detta kan göras med enkel teknologi. Det kan därför vara att fördelaktigt att låta den lågteknologiska fasen utföras i ett låglöneland. Att delarna är av rätt dimension och kvalitet kan enkelt kontrolleras såväl vid framställningen som efter förmontage av delarna till en trumma med därtill hörande standarddelar. Kostnaden för förpackning och transport av sådana förmonterade delar blir relativt låg även om det är fråga om långa avstånd. I motsats till den lågteknologiska fasen kräver den högteknologiska fasen sofistikerad elektronisk styrning och övervakning. Den bör därför utföras i nära samband med låstillverkarens centrala tillverkningsenhet. I den högteknologiska fasen öppnas de förmonterade trummorna och en öppen skålformad del av trumman med däri insatta mellanskivor förs, företrädesvis tillsammans med trummans övriga delar, genom en laddningsautomat anordnad att enligt förprogrammerad styrning utvälja och insätta låsets spärrskivor samt registrera insättningens förlopp och slutresultat.

Genom det uppfinningsenliga förfarandet vinner man två väsentliga fördelar. Framställningen av låsets enklare delar kan med erforderlig precision utföras till låg kostnad och den komplicerade styrningen av hur låsets spärrskivor väljs och i vilken ordning de inplaceras i låsen kan helt automatiseras och utföras i en laddningsautomat i nära anslutning till den centrala låstillverkningen, varvid även alla använda låskombinationer kan registreras och samordnas med produktionen av låsnycklar. Väsentligt för uppfinningens tillämpning är att spärrskivorna genom en rörelse i spärrskivans plan var för sig insätts i ett avgränsat utrymme i trumman. Detta är en förutsättning för att cylinderfyllningen skall kunna automatiseras. Detta åstadkoms dels genom att trumman är så uppdelad, att en öppen skålformad trumdel finns tillgänglig, i vilken spärrskivorna ovanifrån kan insätts i var sitt avgränsade utrymme som bildas mellan i trumdelen inmonterade mellanskivor.

De enkla spärrskivorna, dvs. de spärrskivor som var och en uppvisar endast ett kombinationsvärde, måste utformas så, att alla tänkbara kombinationsvärden kan komma till användning. Under vissa förutsättningar, som förklaras nedan i samband med föredragna tillämpningar av uppfinningen, kan antalet olika utformade enkla spärrskivor begränsas till tio. Detta gäller även för komplicerade lås som kan tillverkas med ett mycket stort antal olika låskombinationer. Därav följer att det blir relativt enkelt att i en laddningsautomat anordna frammatning till en laddstation av tio olika typer av enkla spärrskivor. Insättningen av spärrskivor vid en laddstation kan då lätt styras så, att de enkla spärrskivoma frammatas i en för det avsedda insättningsmönstret given ordning och insätts i den öppna trumdelen i en av frammatningen bestämd följd. Härigenom förenklas trummans laddning med enkla spärrskivor betydligt.

Serieskivorna, dvs. de spärrskivor som var och en uppvisar flera än ett kombinationsvärde, måste utformas i ett mycket större antal varianter än de enkla spärrskivorna. Det blir då fördelaktigt att ordna frammatningen av serieskivoma på ett annat sätt än frammatningen av enkla spärrskivor. Serieskivorna frammatas lämpligen i icke-individualiserad form och bibringas slutlig form i ett bearbetning sförlopp omedelbart före serieskivans lagring i vänteläge vid en laddstation i laddningsautomaten. På detta sätt kan man lätt behärska både framställningen och inmatningen av serieskivor och samtidigt eliminera risken för sammanblandning av serieskivor och enkla spärrskivor.

Det är lämpligt att tidsmässigt anpassa den bearbetning som erfordras för slutlig utformning och laddning av serieskivor till att väsentligen motsvara den tid som åtgår för laddning av enkla spärrskivor. Detta gäller speciellt för det fall att laddningen med serieskivor anordnas att ske vid en annan laddstation än laddningen med enkla spärrskivor. Laddningsautomaten kan då arbeta med samma maskintid såväl vid laddning av trummor för lagerlås som vid laddning av trummor för serielagda lås och kan följaktligen utan tidförlust eller omprogrammering användas såväl för tillverkning av lagerlås som för tillverkning av serielagda lås.

Vid praktisk tillämpning av uppfinningen i en laddningsautomat är det lämpligt att den öppna skålformade trumdelen, företrädesvis trummans alla delar, förs fram genom laddningsautomaten på en monteringspalett eller motsvarande. Paletten bör då lämpligen vara försedd med ett elektroniskt minnesorgan (chips), i vilket data avseende det önskade insättningsmönstret och trummans övriga egenskaper företrädesvis beröringsfritt kan inmatas data och från vilket data kan avläsas och registreras. Därigenom erhålls full kontroll över den automatiska laddningsprocessens olika faser och slutresultat. Efter fullbordad laddning i den högteknologiska fasen utförs en eftermontering. Därvid tas de båda trumdelarna från monteringspaletten, sammanförs och insätts i ett cylinderhus av den typ som bestäms av data inmatade i palettens chips. Chipset bör även innehålla data som anger med vilka nycklar låsets finala funktionstest skall utföras. Det är viktigt att funktionstestet verkligen utförs med samtliga av chipset angivna nycklar, vilka för serielagda kan uppgå till flera tiotal.

Data som definierar spärrskivomas insättningsmönster och andra för det avsedda låset specifika egenskaper inmatas i monteringspalettens chips och utnyttjas vid laddstationema som styrdata för laddningen. Chipset får en signal då laddningen har utförts och därmed innehåller chipset alla specifika data för de låsdelar som finns på paletten, vilket skapar goda möjligheter för att i detalj registrera varje steg i framställningsprocessen. Chipset förses lämpligen även med data för bearbetning av serieskivoma till slutlig form vid laddstationen. Då laddningen har utförts får chipset en signal därom och därmed kommer chipset att innehålla alla specifika data för de låsdelar som finns på paletten, vilket skapar goda möjligheter att i detalj registrera varje steg i framställningsprocessen.

Av praktiska skäl som förklaras nedan i samband med föredragna tillämpningar av uppfinningen, är det lämpligt att vid en laddstation anordna organ för svängning av frammatade spärrskivor kring en given diameter och/eller 180 graders rotering. Svängning kring en diameter minskar betydligt antalet behövliga varianter av spärrskivorna och 180 graders rotering ger möjlighet att anpassa låsframställningen till antingen DIN- eller ANSI-standard. I den lågteknologiska fasen är det lämpligt att kontrollera låsdelarnas kvalitet med avseende på material, dimensioner, ytfinhet mm. Därefter förmonteras trummorna genom att sammanföra trummans två delar, skåldelen och stomdelen, i ett läge, som motsvarar delarnas avsedda slutliga position i förhållande till varandra. Speciellt i detta läge är det lämpligt att testa delarna avseende dimension och funktion samt därefter omge dem med ett sammanhållande ringelement, som får medfölja den förmonterade enheten i produktionskedjans följande faser. Ringelementet anordnas lämpligen axiellt förskjutbart på trumman på ett sådant sätt, att ringelementet i ett läge möjliggör frigöring av trummans skåldel för insättning av spärrskivor. Ringelementet har även den funktionen, att det håller låsets låsbom på plats i intryckt läge. För förflyttning av skåldelar med insatta mellanskivor kan lämpligen användas ett gripverktyg med en stångformig del, som passar in i den kanal, som bildas av de centrumöppningar som mellanskivorna uppvisar, och en stöddel som stöder mot skåldelens utsida. Ett sådant gripverktyg kan vara ett handverktyg för användning vid de få förflyttningar som kan behövas i en i övrigt automatiserad produktionsprocess. Förutom det ovan beskrivna automatiseringsförfarandet omfattar uppfinningen även en laddningsautomat som är utformad för tillämpning av det uppfinningsenliga förfarandet.

Uppfinningen är speciellt avsedd att tillämpas på den typ av cylinderlås som beskrivs i patentskriftema Fl 124300, Fl 124301 och Fl 124303.1 dessa kända lås styrs spärrskivorna av spår i låsets nyckel. Nyckeln rör sig endast axiellt i förhållande till låsets trumma. När låsets låsningsfunktion har frigjorts, kan nyckeln vrida trumman i förhållande till cylinderhuset, men någon vridrörelse mellan nyckeln och trumman förekommer inte. De ovannämnda patentskriftema beskriver lås med två styrspår i nyckeln för spärrskivornas manövrering. Det har senare visat sig att det i många avseenden blir mycket fördelaktigare att manövrera spärrskivoma med tre styrspår i nyckeln. I det följande beskrivs uppfinningens tillämpning i olika föredragna utföringsformer med hänvisning till bifogade schematiska ritningar, i vilka - figur 1 åskådliggör flödet genom en laddningsautomat enligt uppfinningen, - figur 2 åskådliggör flödet av spärrskivor vid en laddstation, - figur 3 åskådliggör tillverkningen av serieskivor, - figur 3b åskådliggör en detalj av tillverkningen enligt figur 3, - figur 4 visar en axonometrisk vy av hur en spärrskiva sätts på sin plats, - figur 5 visar en trummas delar före spärrskivornas insättning, - figur 6 visar delarna i figur 5 sammanhållna av ett ringelement jämte ett grip verktyg, - figur 7 visar en öppen trumdel färdig för insättning av spärrskivor. I figur 1 betecknar siffrorna 10d-10h ett antal monteringspaletter som i figuren rör sig uppifrån nedåt i en bana 9 genom en automat avsedd för selektiv laddning av låstrummor med spärrskivor. En i automaten ingående laddstation är betecknad med 11. Monteringspalettema är försedda med ett chips 13, som beröringsfritt kan tillföras data, vilka också beröringsfritt kan avläsas. Paletten lOh är i figuren en tom palett. Paletten 10g är en palett som påförs trumdelar, en skåldel 18 med insatta mellanskivor och en stomdel 18a. Samtidigt inmatas i palettens chips 13 de data som gäller delarna 18 och 18a på denna palett. Paletten lOf befinner sig i vänteläge. Paletten lOe har kommit fram till laddstationen 11. Där laddas den på paletten fixerade skåldelen 18 med spärrskivor enligt de data som avläses från palettens chips 13. Laddningstiden förutsätts vara en sekund för varje spärrskiva. En laddning som omfattar tolv spärrskivor kräver då tolv sekunder. Palettens chips 13 anger exakt vilken typ av serieskivor som laddningen skall omfatta. Paletten lOd har passerat laddstationen, vilket innebär att skåldelens 18 laddning är komplett, vilket faktum har inmatas i palettens chips 13 vid laddstationen 11. Skåldelen 18 och dess detaljer visas i större skala i figur 4.

Ett nätverk 15a-15d för dataöverföring visas i figur 1. Data från produktionsstyrningen kommer in via nätverksgrenen 15a. Grenen 15b leder till de mekanismer (ej visade) som förser figurens palett 10g med trumdelar 18 och 18a och som samtidigt laddar palettens chips 13 med de data som gäller för dessa delar. Grenen 15c leder till laddstationen 11 och grenen 15d leder till en enhet 12 som styr tillverkningen av serielagda spärrskivor.

Laddstationen 11 omfattar tre funktionsenheter. En enhet lid för uppsamling och manipulation av valda spärrskivor, en kontrollenhet lie och en utmatningsenhet llf. De spärrskivor som skall laddas i skåldelen 18 vid laddstationen 11 matas fram och ges önskad orientering i enheten lid. Detta beskrivs nämnare med hänvisning till figur 2. Funktionens slutstation är enheten llf, dit spärrskivorna matas fram i rätt ordning och med rätt orientering. Från enheten llf plockas spärrskivorna en och en och sätts in i sina fack i den skåldel 18 som befinner sig på den palett lOe som nått laddstationen 11. Innan detta kan ske, avläser kontrollenheten lie data från palettens lOe chips och jämför dessa data med data från enheterna lid och llf. Om jämförelsen konstaterar att alla data är samstämmiga, ger kontrollenheten lie klarsignal för överföring av varje enskild spärrskiva från enheten llf till rätt fack i skåldelen 18 på paletten lOe. Därvid kan skåldelen 18 frammatas i banans 9 riktning så att varje fack i skåldelen 18 befinner sig i rätt laddningsposition i förhållande till den spärrskiva som skall införas i facket. För tillverkningen av serieskivor finns en separat funktionsenhet 12. Till denna enhet matas förbearbetade ämnen till serieskivor. Ämnena utformas genom fortsatt bearbetning (fig. 3) till färdiga serieskivor, som vid behov uppsamlas i ett buffertmagasin 12a, innan de går vidare till enheten lid, där de ges önskad orientering, innan de förs vidare till enheten llf. Mellan enheterna lid, lie och palettens lOe chips 13 samt mellan enheterna 12a och lie finns möjligheter att överföra data, vilket symboliskt visas med tunna pilar. Förflyttningar av spärrskivor visas med tjocka pilar. I figur 2 visas inmatningsfunktionerna vid en laddstation. Enkla spärrskivor 16 av tio olika typer matas fram på band från tio symboliskt visade bandstationer. Samtidigt föreligger möjligheten att från funktionsenheten 12 (se fig. 1) plocka upp serieskivor 16a, som där har fått sin slutliga utformning såsom beskrivits ovan. En snabbt rörlig arm med griporgan (ej visade) griper och flyttar spärrskivor i datastyrd ordningsföljd och placerar dem i rätt vridningsläge i laddstationens position lib. I samma takt som spärrskivorna en och en matas fram till positionen 11a går de vidare till positionen 11b och vidare i jämn ström till positionerna 11c och Ilf. I positionen 11c finns organ (ej visade) som vid behov ombesörjer att spärrskivan svängs kring en diameter, så att skivans vänstersida och högersida byter plats. Positionerna lla-llc motsvarar enheten lid i figur 1. Det är viktigt att operationstiderna i positionerna lla-llf är lika långa, så att spärrskivoma rörelserytm från position till position hålls konstant. Operationstiden i varje position lla-llf beräknas vara ungefär en sekund, vilket innebär att en spärrskiva per sekund införs i rätt fack 17 i den vid laddstationen befintliga skåldelen 18. En laddning med tolv spärrskivor kräver följaktligen ca tolv sekunders maskintid.

Figur 2 utgår från att den trumma som skall laddas är avsedd för ett cylinderlås av den grundtyp som beskrivs i patentskriftema Fl 124300, Fl 124301 och Fl 124303 med den modifikationen att antalet styrspår i låsets nyckel är tre. Dessa tre spår benämns enligt sin placering på nyckeln högerspår, vänsterspår och mittspår. Spärrskivor som styrs av högerspåret har grundbeteckningen R (right). Vänsterspårets spärrskivor har grundbeteckningen F (left). Mittspårets spärrskivor har grundbeteckningen M. Spärrskivorna av typen R och F kan i en föredragen utföringsform ha sju olika kombinationsvärden, betecknade med siffrorna 1-7. Spärrskivoma av typen M har sex olika kombinationsvärden 1-6.

Spärrskivorna är så utformade, att en spärrskiva av typ R efter omsvängning kring en diameter blir en spärrskiva av typ F. En sådan omsvängning kan utföras i laddstationens position 11c. Man behöver således endast tillverka spärrskivor av typ R. På motsvarande sätt förvandlas spärrskivor av typ M med kombinationsvärdena 1-3 till spärrskivor av typ M med kombinationsvärdena 4-6. Kontentan av detta är att endast tio olika enkla spärrskivor 16 behöver tillverkas. Dessa visas till höger i figur 2 med kombinationsvärde och typbeteckning angivna i en box längst till vänster. Samma princip gäller mutatis mutandis även för serieskivor. I samband med att en spärrskiva plockas upp från något av de tio bandstationerna kan skivan vid behov roteras 180°. Detta visas symboliskt såsom en arbetsfas 11a. Genom denna rotation kan spärrskivoma och låsets uppbyggnad anpassas antingen till DIN-normen eller till ANSI-normen. Enligt DIN skall låsbommen vara belägen nedtill i låset, enligt ANSI skall låsbommen vara belägen upptill i låset. I figur 3 visas funktionerna vid tillverkning av serielagda spärrskivor. I det visade exemplet tillverkas 120 olika serieskivor utgående från generellt utformade ämnen 16b, som med stansning och/eller klippning kan utformas på önskat sätt i 120 varianter. Serieskivornas ämnen 16b matas fram av en vibrationsmatare 32 eller motsvarande. I en serie stansningsoperationer förses ämnena 16b med symmetriskt positionerade radiella kanturtag 31, som bestämmer skivornas kombinationsvärden. Att stansningen avser en symmetriskt utformad skiva bidrar till stabilitet i stansningsförloppet. I figur 3 visas sju stanspositioner 21-27, i vilka sju olika basvarianter av kanturtagens 31 positionering kan utformas. Dessa basvarianter, som motsvarar kombinationsvärdena 1-7, kan kombineras, så att två eller flera basvarianter ingår i en och samma serieskiva.

Ett exempel på detta visas i figur 3b. Figuren föreställer en serieskiva 16c som har passerat stanspositionerna 21- 27.1 denna skiva har stanspositionemas 21, 23, 25 och 26 basvarianter kombinerats, varvid skivan har erhållit kombinationsvärdena 1,3,5 och 6. I bearbetningspositionen 28 sker konturklippning av den genom utformningsprocessen förda serieskivan och i bearbetningspositionen 28a sker en putsning av klippgraderna. Serieskivans slutliga utformning kontrolleras med optiska organ 33. Därmed är serieskivans utformning avslutad och skivan förs såsom ovan beskrivits vidare till laddstationens i figur 1 visade positioner lid och llf för att en och en och sättas in i sina fack 17 i den skåldel 18 som befinner sig vid laddstationen.

Framställningen av serieskivor enligt figur 3 beräknas kräva tre sekunders maskintid. Var tredje sekund kan således en serieskiva 16a föras in i buffertmagasinet 12a (fig.l). I ett serielagt lås som omfattar totalt tolv spärrskivor är antalet serieskivor vanligen högst fyra. Detta innebär att laddning med serieskivor inte kommer att kräva längre tid än laddning med enkla spärrskivor. En komplett cylinderfyllning kan således, i en automat anpassad för tillämpning av uppfinningen, utföras på tolv sekunder, oberoende av om produktionen avser lagerlås eller serielagda lås. I figur 4 visas hur en öppen skåldel 18 kan laddas med spärrskivor 16 genom en rörelse i spärrskivans plan, eller enklare sagt från trummans övre sida och inte axiellt, vilket tidigare har varit den enda kända lösningen. I skåldelen 18 finns inre spår 14, som bildar fasta positioner för i spåren insatta tretton mellanskivor 19. Mellan dem bildas därigenom tolv fack 17, i vilka tolv spärrskivor 16 kan sättas in. Motsvarande inre spår finns även i trummans stomdel 18a, vilket innebär, att mellanskivorna 19 kommer att bilda stadigt förankrade mellanväggar inne i trumman. I figur 5 visas trummans viktigaste mekaniska delar, skåldelen 18 och stomdelen 18a, som har en utgående axel 18b. I skåldelen 18 är mellanskivor 19 insatta. Vidare visas två för låsets funktion viktiga delar, en låsbom 42 och en av sidobommarna 20. Dessa delars funktion förklaras inte närmare, eftersom de utgör för fackmannen välkända standarddelar i cylinderlås av den typ som här har tagits som exempel för det uppfinningsenliga förfarandets tillämpning. Sidobommar 20 visas också i figur 4.

De i figur 5 visade låsdelarna kan framställas med enkla verktygsmaskiner. Det kan därför vara fördelaktigt att beställa dem från ett låglöneland. Att delarna passar ihop och är av rätt dimension kan enkelt kontrolleras med tolk. Den fortsatta behandlingen av delarna i figur 5 underlättas genom att omge dem med ett ringelement 41 såsom visas i figur 6. Elementet 41 har två funktioner. Det håller samman de i figur 5 visade delarna och håller samtidigt låsbommen 42 i intryckt läge. Ringelementet 41 är axiellt förskjutbart längs den huvudsakligen cylindriska mantelyta som delarna 18 och 18a bildar. Genom att förskjuta elementet 41 åt vänster i figur 6 frigörs trummans skåldel 18. Den kan då lyftas ut tillsammans med mellanskivorna 19 och svängas till det i figur 7 visade läget. En axiellt utskjutande del 41a av ringelementet 41 säkerställer att låsbommen 42 hålls i intryckt läge även då ringelementet befinner sig långt till vänster i figur 6. För att överföra skåldelen 18 från dess läge i figur 6 till dess läge i figur 7 kan ett gripverktyg 43 av den typ som visas till höger i figur 6 användas. Gripverktyget 43 har en central stång 43a som passar in i mellanskivornas 19 centrumöppningar (se fig. 4). Parallellt med stången 43 a sträcker sig en välvd stödyta 43b som är av sedd att ligga an mot skåldelens 18 konvexa yttersida. Vi förflyttning av skåldelen 18 med inneliggande mellanskivor 19 hålls dessa delar samman av gripverktygets delar 43a och 43b. Stången 43 a kan förlängas till höger i figur 6 och utformas såsom ett handtag, om gripverktyget är avsett för manuellt bruk, alternativt förses med en anslutning till en robotarm eller motsvarande, om gripverktyget är avsett för maskinellt bruk.

Frammatningen av enkla spärrskivor i figur 2 visas inte i detalj, därför att det finns ett stort antal kända lösningar för en sådan frammatning. Inom elektronikindustrin är det känt att till en monterings automat mata fram delar av ungefär samma storlek som spärrskivor i övertäckta band med exakt styrd frammatning, s.k. traktormatning. Vid den position, där delarna avplockas från bandet, avlägsnas automatiskt den plastfolie eller motsvarande som täcker delarna på bandet genom att täckfolien viks upp 90°. Bandet och täckfolien avlägsnas från automaten till en skrotlåda. Denna kända teknik kan med fördel användas i en laddningsautomat avsedd för tillämpning av förfarandet enligt uppfinningen. På ritningarna visas inte de armar, griporgan och övriga mekanismer som behövs för spärrskivornas förflyttning, positionering och orientering. Sådana är kända från olika områden av automatisk montering och de finns att tillgå i många olika varianter. I den i figur 2 visade utföringsformen finns två positioner 11b och llf, vid vilka spärrskivoma förflyttas med tillhjälp av griparmar. Dessa armar kan vara i huvudsak likadana. Båda opererar horisontellt och vertikalt med en 180° vridning. Vid positionen 11a manipulerar griparmen spärrskivoma i horisontalplanet och vid positionen llf manipulerar griparmen spärrskivoma i huvudsakligen i vertikalplanet och roterar dem innan de sätts in i sina respektive fack 17.1 övrigt kan griparmarna vara likadana.

Uppfinningens idé ligger inte i den mekaniska utrustning som kan komma till användning. Den ligger i en anpassning av automatiseringens olika sekvenser till varandra och speciellt i utarbetandet av en automatiserbar procedur för genomförande av ett synnerligen komplext system med ständigt varierande val av inplaceringsmönster för spärrskivor. Det bör beaktas att antalet valbara inplaceringsmönster kan vara av storleksordningen 100 miljarder. Laddning sproceduren är enligt uppfinningen upplagd så, att den kan styras och behärskas och samtidigt i hanterbar form kan leverera full dokumentation avseende samtliga producerade lås och deras låskombinationer.

Uppfinningen begränsar sig inte till de beskrivna tillämpningarna, utan ett flertal varianter av uppfinningen är tänkbara inom ramen för patentkraven.

Claims (11)

PATENTKRAV

1. Kierrettävillä haittalevyillä varustettujen sylinterilukkojen valmistusmenetelmä, jossa haittalevyjen asettelu lukkoihin on automatisoitu, tunnettu siitä, että valmistus jaetaan matalateknologiseen ja korkeateknologiseen vaiheeseen, joista matalateknologinen vaihe käsittää lukon sisäsylinterin valmistamisen kahtena osasylinterimäsenä osana (18, 18a), sisäisten urien (14) muodostamisen sisäsylinterin osiin, välilevyjen (19) asettamisen näihin uriin, lukon toiminnalle tarvittavien standardiosien asettamisen lukkoon ja matalateknologisessa vaiheessa valmistettujen osien mittojen ja toimivuuden testaamisen erikseen ja asennettuina sekä aksiaalisesti siirrettävissä olevan osat koossapitävän rengaselementin (41) asettamisen yhdistettyihin lukko-osiin, minkä jälkeen, korkeateknologisessa vaiheessa, sisäsylinterin avoin kulhomainen osa (18) siihen kuuluvine välilevyineen (19) viedään, mieluimmin yhdessä sisäsylinterin muiden osien kanssa, lataus automaatin läpi, joka on järjestetty valitun ohjausohjelman mukaisesti valitsemaan ja asettamaan lukon haittalevyt (16, 16a) sekä tallentamaan asettelun kulun ja lopputuloksen.

1. Förfarande för framställning av cylinderlås med vridbara spärrskivor genom automatisering av spärrskivomas insättning i låsen, kännetecknat därav att framställningen uppdelas i en lågteknologisk och en högteknologisk fas, av vilka den lågteknologiska fasen omfattar framställning av låsets trumma i två delcylindriska delar (18, 18a), utformande av inre spår (14) i trummans delar, inplacering av mellanskivor (19) i spåren, inmontering av för låsets funktion behövliga standarddelar och testning av dimension och funktion av de i den lågteknologiska fasen framställda delarna samt anbringande av ett axiellt förskjutbart sammanhållande ringelement (41) på de sammanmonterade delarna, varefter, i den högteknologiska fasen, en öppen skålformad del (18) av trumman med däri insatta mellanskivor (19), företrädesvis tillsammans med trummans övriga delar, förs genom en laddningsautomat anordnad att enligt förprogrammerad styrning utvälja och insätta låsets spärrskivor (16, 16a) samt registrera insättningens förlopp och slutresultat.

2. Patenttivaatimuksen 1 mukainen menetelmä, tunnettu siitä, että haittalevyt (16, 16a) yksi kerrallaan asetetaan sisäsylinterin kulhomaiseen osaan (18) haittalevyn tasossa tapahtuvalla liikkeellä sisäsylinterin osaan (18) asennettujen välilevyjen (19) väliseen tilaan (17).

2. Förfarande enligt patentkravet 1, kännetecknat därav att spärrskivoma (16, 16a) en och en insätts i den skålformade trumdelen (18) genom en rörelse i spärrskivans plan i ett utrymme (17) mellan de i trumdelen (18) inmonterade mellanskivoma (19).

3. Patenttivaatimuksen 1 tai 2 mukainen menetelmä, tunnettu siitä, että haittalevyjen asettelu suoritetaan latauskohdassa (11) määrätyssä järjestyksessä, jolloin ne haittalevyt (16), joilla jokaisella on ainoastaan yksi kombinaatioarvo, valitaan ja syötetään tarkoitetun asettelujärjestyksen määräämässä järjestyksessä.

3. Förfarande enligt patentkravet 1 eller 2, kännetecknat därav att insättningen av spärrskivor utförs vid en laddstation (11) i bestämd följd, varvid de spärrskivor (16), som var och en uppvisar endast ett kombinationsvärde, utväljs och frammatas i en för det avsedda insättningsmönstret given ordning.

4. Jonkin yllä olevan patenttivaatimuksen mukainen menetelmä, tunnettu siitä, että enemmän kuin yhden kombinaatioarvon omaavat haittalevyt (16a), syötetään yksilöitymättömässä muodossa (16b) ja muotoillaan lopulliseen muotoonsa muotoiluoperaatiossa välittömässä yhteydessä latauskohdassa (11) tapahtuvaan haittalevyn (16a) asetteluun sisäsylinterin osaan (18).

4. Förfarande enligt något av de ovanstående patentkraven, kännetecknat därav att sådana spärrskivor (16a), som uppvisar flera än ett kombinationsvärde, frammatas i icke-individualiserad form (16b) och bibringas slutlig form i ett bearbetningsförlopp i nära anslutning till spärrskivans (16a) inplacering i en trumdel (18) vid en laddstation (11).

5. Patenttivaatimuksen 4 mukainen menetelmä, tunnettu siitä, että enemmän kuin yhden kombinaatioarvon omaavien haittalevyjen (16a) lopullinen koneistus ja lataus ajallisesti sopeutetaan oleellisesti vastaamaan ainoastaan yhden kombinaatioarvon omaavien haittalevyjen (16) lataamiseen tarvittavaan aikaan.

5. Förfarande enligt patentkravet 4, kännetecknat därav att den finala bearbetningen och utformningen samt laddningen av de spärrskivor (16a) som uppvisar flera än ett kombinationsvärde tidsmässigt anpassas till att väsentligen motsvara den tid som åtgår för laddning med de spärrskivor (16) som var och en uppvisar endast ett kombinationsvärde.

6. Jonkin yllä olevan patenttivaatimuksen mukainen menetelmä, tunnettu siitä, että sisäsylinterin kulhomainen osa (18), mieluimmin sisäsylinterin molemmat osat (18,18a) tuodaan latauskohtaan (11) asennus alustalla (10), jossa on elektroninen muistiyksikkö (siru) (13), johon mieluimmin kosketuksetta voidaan ladata dataa ja josta dataa on luettavissa ja rekisteröitävissä.

6. Förfarande enligt något av de ovanstående patentkraven, kännetecknat därav att den skålformade trumdelen (18), företrädesvis trummans båda delar (18, 18a), under laddning sproceduren förs fram på en monteringspalett (10) försedd med ett insättningsmönstret och trummans övriga egenskaper bestämmande elektroniskt minnesorgan (chips) (13), som företrädesvis beröringsfritt kan tillföras data och från vilket data kan avläsas och registreras.

7. Jonkin yllä olevan patenttivaatimuksen mukainen menetelmä, tunnettu siitä, että latauskohtaan (11) järjestetään elimet (11a, 11c), jotka mahdollistavat syötettyjen haittalevyjen 180 asteen kiertämisen ja/tai kääntämisen määrätyn halkaisijan ympäri.

7. Förfarande enligt något av de ovanstående patentkraven, kännetecknat därav att vid en laddstation (11) anordnas organ (11a, 11c) som möjliggör frammatade spärrskivors 180 graders rotering och/eller svängning kring en given diameter.

8. Jonkin yllä olevan patenttivaatimuksen mukainen menetelmä, tunnettu siitä, että matalateknologisessa vaiheessa sisäsylinterin toisistaan irrotettavat osat (18, 18a) yhdistetään näiden osien lopulliseen asentoon toisiinsa nähden ja että mieluimmin tässä asennossa niiden mitoitus ja toimivuus testataan ja että osat tämän jälkeen ympäröidään koossa pitävällä rengaselementillä (41).

8. Förfarande enligt något av de ovanstående patentkraven, kännetecknat därav att i den lågteknologiska fasen trummans från varandra avskiljbara trumdelar (18, 18a) sammanförs till dessa delars slutliga position i förhållande till varandra och företrädesvis i detta läge testas avseende dimension och funktion och därefter omges med ett sammanhållande ringelement (41).

9. Patenttivaatimuksen 8 mukainen menetelmä, tunnettu siitä, että koossa pitävä rengaselementti (41) järjestetään sisäsylinterillä (18, 18a) aksiaalisesti liikutettavaksi siten, että rengaselementti yhdessä asennossa mahdollistaa kulhomaisen sisäsylinteriosan (18) irrottamisen haittalevyjen asettamista varten.

9. Förfarande enligt patentkravet 8, kännetecknat därav att det sammanhållande ringelementet (41) anordnas axiellt förskjutbart på trumman (18, 18a) på ett sådant sätt, att ringelementet i ett läge möjliggör frigöring av den skålformade trumdelen (18) för insättning av spärrskivor.

10. Jonkin yllä olevan patenttivaatimuksen mukainen menetelmä, tunnettu siitä, että kulhomaisen sisäsylinteriosan (18) siirtämiseksi siihen asetettuine välilevyineen (19) käytetään työkalua (43), jossa on välilevyjen keskiaukkoihin sopiva tankomainen osa (43a) ja kulhomaisen sisäsylinteriosan (18) tukiosa (43b).

10. Förfarande enligt något av de ovanstående patentkraven, kännetecknat därav, att för förflyttning av den skålformade trumdelen (18) med insatta mellanskivor (19) används ett gripverktyg (43) med en stångformig del (43a), som passar in i mellanskivomas centrumöppningar, och en stöddel (43b) för den skålformade trumdelen (18).

11. Laddningsautomat kännetecknad därav, att den är utformad för tillämpning av ett förfarande enligt något av de ovanstående patentkraven.

11. Latausautomaatti, tunnettu siitä, että se on sopeutettu jonkin yllä olevan patenttivaatimuksen mukaisen menetelmän soveltamiseen.