FI120735B - Uppsamlingskammare och ett förfarande vid framställning av mineralfibrer - Google Patents

Description

4

UPPSAMLINGSKAMMARE OCH ETT FÖRFARANDE VID FRAMSTÄLLNING AV MINERALFIBRER

KERÄILYKAMMIO JA MENETELMÄ MINERAALIKUITUJEN VALMISTUKSESSA 5 Föreliggande uppfinning hänför sig tili en uppsamlingskammare och ett förfarande vid framställning av mineralfibrer enligt ingressen av de efterföljande patentkraven.

Mineralull, säsom stenull, framställs genom att smälta lämpliga rävaror, tili 10 exempel diabas, kalksten eller slagg i en smältugn. Den erhällna mineralsmältan leds ur smältugnen i form av en smältsträle tili en fibreringsanordning, där smältan formas till mineralfiber. Vanligen används en fibreringsanordning av spinnmaskinstyp, vilken omfattar en serie roterande fibrerings- eller spinnhjul, typiskt 3-4 stycken. Mineralsmältan frän smältugnen förs mot det första hjulets 15 mantelyta, där den fär ett visst fäste pä hjulets mantelyta före den slungas ut som en droppkaskad mot mantelytan av det andra närliggande hjulet i serien. En del av mineralsmältan fär dä tillräckligt fäste pä det andra hjulets mantelyta för att där formas till fibrer under centrifugalkraftens päverkan. En annan del av .·. : mineralsmältan slungas vidare mot det tredje hjulets mantelyta. Pä detta sätt ”förs” • · 20 mineralsmälta som en smältdroppssträle eller droppkaskad successivt frän ett hjul • · : tili följande genom hela fibreringsanordningen, samtidigt som en del av • ♦ · · mineralsmältan formas till mineralfibrer. Pä de formade mineralfibrerna kan ett »«· • bindemedel appliceras antingen under eller efter fiberformationen.

··· · • · · • · * · ··♦ 25 De vid fibreringshjulen formade mineralfibrerna transporteras bort frän fibrerings- iT: anordningen med hjälp av avbläsning. Avbläsningen av mineralfiber kan ske med säkallade primära avbläsningsorgan, som placerats vid hjulens omkretsar eller :y. med sekundära avbläsningsorgan, som anordnats pä ett avständ frän fibrerings- • * :***; anordningen. Mineralfibrerna transporteras frän fibreringsanordningen genom en ··« ]·, 30 uppsamlingskammare mot ett uppsamlingsorgan, som anordnats framför !·": fibreringsanordningen. Uppsamlingsorganet kan vara tili exempel en band- *· " transporter eller en roterande trumma.

2

Mineralfibrerna samlas vanligen upp som en tunn fibermatta, sä kallad primär fibermatta eller primärmatta. Den primära fibermattan samlas normalt upp av en framskridande perforerad yta som utgör uppsamlingsorganets uppsamlingsyta. Den hastighet med vilken uppsamlingsytan rör sig framät bestämmer den 5 uppsamlade primära fibermattans ytvikt, om fibermassaflödet frän fibrerings-anordningen är konstant. Ju högre hastighet uppsamlingsytan har, desto tunnare blir den uppsamlade primära fibermattan och desto lägre ytvikt fär den. Allmänt strävar man efter att uppsamla sä tunna primära mineralfibermattor som möjligt. Härvor och tussar av mineralfiber är oönskade i den uppsamlade mineralfiber-10 mattan, eftersom de försämrar slutproduktens kvalitet. Naturligtvis försöker man ocksä undvika häl i den uppsamlade primära mineralfibermattan.

Dä den av fibreringsanordningen producerade mängden av mineralfibrer ökar, mäste uppsamlingsorganets uppsamlingshastighet ökas i motsvarande grad, sä 15 att den uppsamlade primärmattans ytvikt hälls konstant och att mattans ytvikt inte blir för hög. Uppsamlingsorganets hastighet begränsas dock av andra anordningar senare i processen och kan därför inte ökas hur mycket som heist. Efter- behandlingen av en bäde tunn och snabb primär mineralfibermatta har visat sig *\j vara komplicerad bland annat därför att den tunna mattan lätt gär sönder vid · 20 transport och möjlig pendling.

* · • • · · ♦ « · :*"· Den uppsamlade primärmattans struktur päverkas kraftigt av förhällandena i • · · uppsamlingskammaren under mineralfibrernas färd frän fibreringsanordningen till uppsamlingsorganet. Om strömningsförhällandena i uppsamlingskammaren är 25 turbulenta och det existerar bakströmmar, blir den uppsamlade primärmattan lätt *« · knölig och inhomogen. Fibrerings- och uppsamlingsprocesserna blir ocksä svära att styra dä den producerade fibermängden ökar.

• · • « « • · · • ·

Det är viktigt att optimera varje delprocess vid framställning av mineralull sä att ett 30 önskat slutresultat uppnäs. Det har visat sig svärt att tillverka och samla Stora

• •M

:\i mängder fiber frän samma fibreringsanordning utan att strukturen av den

• I

uppsamlade primärmattan och den slutliga mineralullen försämras.

3

Mineralull har mänga olika användningsändamäl, till exempel som isolerings-material i olika konstruktioner. Beroende pä användningsändamälet ställer man olika krav pä den tillverkade mineralullens egenskaper, pä dess styrka, komprimerbarhet, o.s.v. Mineralullens egenskaper päverkas av de enskilda 5 mineralfibrernas egenskaper, med andra ord de enskilda mineralfibrernas tjocklek, längd samt deras rymdorientering i mineralullen. Dessa egenskaper päverkas bland annat av de förhällanden som räder när mineralfibrerna transporteras av gasströmmarna genom uppsamlingskammaren tili uppsamlingsorganet. Gas-strömmarna utgörs av avbläsningar frän avbläsningsorgan vid fibrerings-10 anordningen samt av utsugning genom uppsamlingsorganets yta. Speciellt problematiska är bakströmmar och gasvirvlar som uppstär i uppsamlingskammaren, bland annat av att de roterande fibreringshjulen bringar en del av den intill hjulen befinnande luften att rotera med sig.

15 En ökad produktion av mineralfibrer orsakar ett behov att oka den luftmängden som behövs för transportering av mineralfibrer frän fibreringsanordning tili uppsamlingsorgan. Den ökade luftmängden i uppsamlingskammaren ökar risken för problematiska gasvirvlar runt fibermolnet som transporteras frän .*.j fibreringsanordning mot uppsamlingsorgan. Samtidigt blir man tvungen att oka • · 20 utsugningen eftersom man mäste avlägsna en ökad gasmängd frän * · juppsamlingskammaren, vanligen genom uppsamlingsorganets yta.

• · · • *· • · * · L·’: Traditionellt har uppsamlingskammare värit utformade som Stora "lädor”, vars första ända har man placerat fibreringsanordningen och andra ända 25 uppsamlingsorganet. Uppsamlingskammarens första ändans tvärsnitt har ί.Γϊ traditionellt anordnats mindre än andra ändans tvärsnitt.

Ml • · • *

«M

» Ändamälet med denna uppfinning är därför att ästadkomma ett förfarande och en • * anordning för framställning av mineralullsfibrer, där ovannämnda olägenheter har M ^ 30 minimerats.

MM

• · * * · • · • · 4 Ändamälet är därvid att ästadkomma en uppsamlingskammare vars konstruktion befrämjar en turbulensfri fibertransport genom uppsamlingskammaren mot uppsamlingsorganet.

5 Ett annat ändamäl för den föreliggande uppfinningen är att ästadkomma ett förfarande med vilket bildandet av bakströmmar kan förminskas eller förhindras.

Dessa ändamäl uppnäs med ett förfarande och en anordning uppvisande de i den kännetecknande delen av efterföljande självständiga patentkrav angivna 10 kännetecknen.

En typisk uppsamlingskammare enligt den föreliggande uppfinningen omfattar en första ända mot en fibreringsanordning, vilken producerar mineralfibrer frän mineralsmälta, en andra ända mot ett uppsamlingsorgan, tili vilket mineralfibrerna 15 transporters av gasströmmar frän fibreringsanordningen, mellan den första och andra ändan anordnade ett tak, och en första och en andra sidovägg.

Uppsamlingskammarens första ändas tvärsnitt har en första area, och andra ändas tvärsnitt har en andra area, vilka tvärsnitt är begränsade av taket, den första : och den andra sidoväggen samt ett genomskärningsplan, som tangerar ♦ ?· • · 20 horisontein fibreringsanordningens lägsta hjul i dess nedre kant.

♦ · : Uppsamlingskammaren omfattar en mellan den första och andra ändan anordnad ··· · ;**·. midja, vars längd är minst 100 mm och vars tvärsnitt har en tredje area, som är ··· • ·*· högst 10 % större än den första arean och mindre an den andra arean.

·♦* * ··· t · • · ··· 25 Ett typiskt förfarande enligt den föreliggande uppfinningen omfattar följande steg: :T: - mineralsmälta leds tili ett första roterande fibreringshjul i en fibreringsanordning ϊ" j omfattande minst tvä fibreringshjul, - mineralsmälta kastas frän det första roterande hjulets mantelyta tili det andra • · ·*·*; roterande hjulets mantelyta, och därifrän successivt vidare tili möjliga följande hjuls M» 30 mantelytor, !"'· - mineralsmälta formas till mineralfibrer vid de roterande fibreringshjulen, • «· - de formade mineralfibrer avbläses frän fibreringsanordningens fibreringshjul medelst fiberavbläsningsorgan mot ett uppsamlingsorgan genom en 5 uppsamlingskammare, som omfattar en första ända mot fibreringsanordningen, vilken första ända har en första area, en andra ända mot uppsamlingsorganet, vilken andra ända har en andra area, mellan den första och andra ändan ett tak, en första och en andra sidovägg, vilka med ett genomskärningsplan, som tangerar 5 horisontellt fibreringsanordningens lägsta hjul i dess nedre kant begränsar den första och den andra arean, och - bildandet av bakströmmar i uppsamlingskammaren minskas medelst en mellan den första och andra ändan anordnad midja, vars längd är minst 100 mm och vars tvärsnitt har en tredje area, som är högst 10 % större än den första arean och 10 mindre än den andra arean.

Nu har man överraskande uppfunnit att genom att forma uppsamlingskammaren mellan fibreringsanordningen och uppsamlingsorganet sä, att uppsamlingskammaren uppvisar en midja, kan man betydligt minska de bakströmmar som 15 uppstär mellan uppsamlingsorganet och fibreringsanordningen. Midjan utgör ett mekaniskt hinder som minskar formationen av bakströmmar mellan uppsamlingsorganet och fibreringsanordningen. Förhällandena för fibertransporten frän fibreringsanordningen blir pä detta sätt stabilare och homogenare än tidigare genom att strömningsförhällandena i uppsamlingskammarens fibreringsända blir • * 20 mera laminära och mindre turbulenta.

• · · • · • « • · · * · « **· ♦ :***· Uppsamlingskammaren är vanligen anordnad ungefär 300 - 700 mm, : företrädesvis 350 - 450 mm framför fibreringsanordningen, mätt frän fibrerings- :)**: hjulens närmaste kant. Den första arean, d.v.s. tvärsnittsarean för uppsamlings- 25 kammarens mot fiberanordningen befintliga ända mäts dä vanligen vid detta ställe.

v’·’ Enligt en utföringsform kan avständet mellan uppsamlingskammarens första ända ··· och fibreringsanordningens Övre fibreringshjul anordnas kortare än avständet mellan uppsamlingskammarens första ända och fibreringsanordningens nedre • « fibreringshjul, d.v.s. fibreringsanordning ligger i en vinkel i förhällande tili 30 uppsamlingskammarens första ända.

«t·· • · • · « * ··

Enligt den föreliggande uppfinningen har man alltsä anordnat i uppsamlingskammaren mellan dess första och andra ända en midja, vars längd är 6 6 minst 100 mm och vars tvärsnitt har en tredje area, som är högst 10 % större än den första arean och mindre än den andra arean. Midjan kan anordnas som en kanal el le r en gäng som befinner sig i uppsamlingskammarens mot fibreringsanordning öppnande ända, d.v.s i uppsamlingskammarens 5 fibreringsända. Midjan utgör säledes uppsamlingskammarens fiberstyrningsdel. Den delen av uppsamlingskammaren som befinner sig mellan midjan och den andra ändan kan benämnas som uppsamlingskammarens fiberutläggningsdel.

Enligt uppfinningen har midjan en viss längd, som är minst 100 mm, och dess 10 tvärsnitt en viss area, som alltid är mindre än den andra arean. Man kan tanka sig att midjan utgör en rörlik ledning, säsom en luftkanal, genom vilken mineralfibrerna och gasströmmarna strömmar frän fibreringsanordningen mot uppsamlingsorganet. Midjans Övre del kan vara avrundad, varvid den liknar en rörhalva. Midjans tvärsnittsarea kan växa längsamt mot uppsamlingsorganet, 15 lutningen av midjans tak och/eller sidoväggar är dä vanligen under 5°. Pä det stall där midjan slutar, kan lutningen av uppsamlingskammarens tak bli mycket brantare, med andra ord takets lutning efter midjan är typiskt minst 20°. I den punkien där midjan tar slut och uppsamlingskammarens fiberutläggningsdel fortsätter, existerar enligt uppfinningens ena utförningsform derivatans • t 20 diskontinuitetspunkt.

* « • « • · « • ♦ · ··· · :***: Midjans tvärsnitt kan vara mindre eller lika stor som den första arean. Midjans M» : tvärsnitt kan med andra ord ocksä minska mot den punkien där midjan tar slut och där den förenas med uppsamlingskammarens fiberutläggningsdel. Minskningen är 25 vanligen relativt liten, lutningen av midjans tak är vanligen under 5°. Enligt en föredragen utföringsform hälls midjans tvärsnitt konstant pä hela midjans längd.

• · • « ♦ ·· :***: Enligt en utföringsform av den föreliggande uppfinningen kan midjans längd • « variera frän ungefär 150 mm tili 1150 mm, typiskt mellan 200 - 1100 mm, mer 30 typiskt mellan 200 - 800 mm, företrädesvis mellan 150 - 600 mm. Enligt en annan : utföringsform varierar midjans längd mellan 400 - 1000 mm, typiskt mellan 500 - 1100 mm, mer typiskt mellan 500 - 800 mm, företrädesvis mellan 550 - 700 mm.

7

Enligt en utföringsform av den föreliggande uppfinningen kan midjan omfatta en justeringsskarv och justeringsorgan för ändring av midjans längd. Justeringsorgan kan tili exempel vara en överlapningsskarv och det kan opereras manuellt eller det kan vara automatiserat. Vid ändring av midjans längd, ändras naturligtvis samtidigt 5 uppsamlingskammarens längd, varvid ocksä fibreringsanordningens avständ frän uppsamlingsanordningen ändras pä motsvarande sätt. Enligt en utföringsform av den föreliggande uppfinningen är avständet mellan fibreringsanordningen och uppsamlingsorganet vanligen 0,75 - 5,5 m, företrädesvis 1,5 - 2,75 m. Avständet kan ocksä vara mellanl ,5 - 5 m, typiskt 2,5 - 3,5 m.

10

Uppsamlingskammarens fiberutläggningsdel är vanligen strömlinjeformad och dess tak kan utformas i den andra ändan välvt ned mot uppsamlingsorganet. Avständet mellan uppsamlingsorganet och ändan av fiberutläggningsdelens tak, d.v.s. den delen av taket som ligger närmast uppsamlingsorganets yta, kan 15 anordnas justerbar med en separat rörlig takdel, som har anordnats i kontakt med det egentliga taket. Med den rörliga takdelen kan avständet mellan den och uppsamlingsorganet vanligen varieras mellan 40 - 400 mm, typiskt mellan 100 -300 mm.

: • »· • · 20 Avständet mellan uppsamlingskammarens första och andra vägg utgör • · • uppsamlingskammarens fiberutläggningsdels inre bredd. Denna bredd är ofta lika ··· · i**’j med uppsamlingsorganets uppsamlingsbredd.

• M

• ♦ • · · • · • · Φ « :***: Enligt en utföringsform kan midjan vara utformad av tvä mot varandra lutande 25 sidor och ett tak. Sidorna och taket kan vara välvda för att göra midjan mer »·· v ·* strömlinjeformad. Välvningen av sidorna och taket följer fördelaktigt **· fibreringsanordningens yttre profil, d.v.s. formen av fibreringsanordningens •V: tvärsnitt vid fibreringshjulen. Pä detta sätt kan man minska mängden luft som sugs in i uppsamlingskammaren frän fibreringsanordningens sidor. När denna 30 luftmängd kan minimeras behöver den inte heller sugas ut frän ;\! uppsamlingskammaren.

• · 8

Enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen är den sammanlagda tvärsnittsarean av fibreringsanordningens fibreringshjul minst 10 %, fördelaktigt mellan 15-35 %, av midjans tvärsnitt, d.v.s. av den tredje arean, dä när den tredje arean begränsas av den första och andra sidoväggen, taket och 5 genomskärningsplanet. Om tili exempel, fibreringsanordningens fibreringshjul har en sammanlagd tvärsnittsarea pä 0,33 m2 är midjans tvärsnittsarea 2,2 m2.

Enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen kan ett skottfäng anslutas tili uppsamlingskammarens fibreringsända. Skottfänget kan förses med en 10 fördjupning i vilken ett transportorgan, säsom en skruv, kan anordnas. Med transportorganet kan uppsamlade skott bortföras frän uppsamlingskammaren. Det möjliga skottfänget placeras i utrymmet mellan fibreringsanordning och uppsamlingskammarens första ända.

15 Enligt en utföringsform kan tili skottfänget anslutas en luftinstyrningskanal, vars tvärsnitt huvudsakligen följer midjans profil vid den första ända. Denna luftinstyrningskanal sträcker sig typiskt 50 - 600 mm bortät frän uppsamlingskammarens första ända, mätt frän fibreringshjulen, frän den kanten : som är längst bort frän uppsamlingskammaren.

20 • * · • · : Tili uppsamlingskammarens fibreringsända kan vidare anslutas en anslutnings- ··· * :***: kanal, som utgörs av omrädet under själva fibreringsanordningen. Anslutnings- : kanalen och uppsamlingskammaren är fördelaktigt ungefär lika breda, och ··· · anslutningskanalens höjd kan variera mellan 0,5 - 1,0 gänger uppsamlings-25 kammarens inre bredd. Anslutningskanalen anordnas fördelaktigt sä, att kanalens •X: tak utgor den plattform, pä vilken fibreringsanordningen är placerad under produktionsförhällanden. Tili anslutningskanalen kan returneras efter filtrering och avkylning luft, som utsugits frän uppsamlingskammaren via uppsamlings- • · anordningen.

• · * 30 *··· .·. : Enligt en utföringsform av uppfinningen kan i uppsamlingskammaren anordnas • ·· • · ytterligare ett antal valsar. I uppsamlingskammaren kan tili exempel anordnas en första tröskelvals vid skarven mellan golvet och uppsamlingsorganet, samt en 9 takvals vid skarven mellan uppsamlingskammarens fiberutläggningsdel och uppsamlingsorganet. Om uppsamlingsorganet omfattar tvä eller flera uppsamlingsytor, t.ex. uppsamlingstrummor, kan en eller flera valsar anordnas mellan uppsamlingsytorna.

5 Nägra utföringsformer av den föreliggande uppfinningen beskrivs närmare i det följande med hänvisning till följande figurer där

Figurl visar schematiskt en utföringsform av uppsamlings- 10 kammaren enligt föreliggande uppfinning sett frän sidan,

Figur 2A - 2C visar schematiskt olika utföringsformer av uppsamlings-kammaren enligt föreliggande uppfinning settfrän sidan, och 15 Figur 3 visar schematiskt en utföringsform av uppsamlingskammaren enligt föreliggande uppfinning settfrän sidan,

Figur 4 visar schematiskt en perspektivbild av en utföringsform av :/.: uppsamlingskammaren enligt den föreliggande uppfinningen.

*.v 20 • :.: f I figur 1 visas schematiskt en utföringsform av uppsamlingskammaren enligt den ·*· föreliggande uppfinningen. Uppsamlingskammaren 1 har anordnats mellan • · :·: : fibreringsanordningen 2 och uppsamlingsorganet 3. Till uppsamlingskammaren 1 ·*** '···* har anslutits skottfäng 5 för uppsamling av möjliga skott som uppstär vid 25 framställning av mineralull. En luftstyrningskanal har anslutits till skottfäng 5.

• * * '·// Uppsamlingskammarens 1 första ända 1’ befinner sig pä ett avständ A framför • · **:·* fibreringsanordningen 2. Med linje 10 har i figur 1 visualiserats t · :.v uppsamlingskammarens 1 första ända 1 ’ vars tvärsnitt har en första area. Linje 11 • I· definierar en gränsnivä, som tangerar horisontein fibreringsanordningens 2 lägsta >#*j· 30 hjul 2’ i dess nedre kant. Med linje 12 visualiseras uppsamlingskammarens 1 :/.: andra ända 1”, vars tvärsnitt har en andra area. Linje 12 tangerar uppsamlingsorganet 3 i den punkt som ligger närmast fibreringsanordningen 2. Mellan uppsamlingskammarens 1 första ända T och andra ända 1” har anordnats 10 en midja 4, vars tvärsnitt har en tredje area. Denna tredje area är mindre än den andra ändans 1" area, och lika stor eller mindre än den första ändans 1’ area. Med linje 13 visualiseras stället där midjan 4 tar slut och uppsamlingskammarens 1 fiberutläggningsdel 6 börjar.

5 I figur 1 visas ocksä en första tröskelvals 7 vid skarven mellan golv och uppsamlingsorgan 3. En andra tröskelvals 7’ har anordnats vid skarven mellan uppsamlingskammarens 1 fiberutläggningsdel 6 och uppsamlingsorgan 3. Tili uppsamlingskammarens 1 första ända 1’ har ocksä anslutits en anslutningskanal 10 8, vars tak 8’ utgör den plattform, pä vilken fibreringsanordning 2 har placerats.

I figur 2A visas schematiskt en utforingsform av uppsamlingskammaren enligt den föreliggande uppfinningen. Uppsamlingskammaren 21 har anordnats mellan fibreringsanordningen 22 och uppsamlingsorganet 23. Tili uppsamlingskammaren 15 21 har anslutits ett skottfäng 25. Uppsamlingskammarens 21 första ända 21’ befinner sig pä ett avständ A framför fibreringsanordningen 22. Med linje 20 visualiseras uppsamlingskammarens 21 första ända 21’ vars tvärsnitt har en första area, och med linje 20’ visualiseras uppsamlingskammarens 21 andra ända 21”, .·. : vars tvärsnitt har en andra area. Linje 20’ tangerar uppsamlingsorganet 23 i punkt • · 20 P som ligger närmast fibreringsanordningen 22. Mellan uppsamlingskammarens • · : 21 första ända 21’ och andra ända 21” har anordnats en midja 24, vars tvärsnitt ··· ♦ har en tredje area. Denna tredje area är mindre än den andra ändans 21” area, «·φ • och lika stor eller mindre än den första ändans 21’ area. Med linje 20” visualiseras »·· · ställe där midjan 24 tar slut och uppsamlingskammarens 21 fiberutläggningsdel 26 25 börjar. I figur 2A hälls midjans 24 tvärsnitt konstant hela midjans 24 längd X.

··· • · · • · *

I figur 2B visas schematiskt en annan utforingsform av uppsamlingskammaren enligt den föreliggande uppfinningen. Numrering och uppvisade delar i figur 2B

* · :***· motsvarar numrering och delar i figur 2A. Midjans 24 tvärsnitt är mindre än andra ···

30 ändans 21” area, och lika stor eller mindre än första ändans 21’ area. I figur 2B

!·!*: minskar dock midjans 24 tvärsnitt mot fiberutläggningsdelen 26.

• ♦· • · 11 I figur 2C visas schematiskt en utföringsform av uppsamlingskammaren enligt den föreliggande uppfinningen. Numrering och uppvisade delar i figur 2C motsvarar numrering och delar i figurer 2A och 2B. Midjans 24 tvärsnitt är mindre än andra ändans 21" area, och lika stor eller mindre än första ändans 21 ’ area. I figur 2C 5 växer dock midjans 24 tvärsnitt mot fiberutläggningsdelen 26, med andra ord midjans 24 tak 24’ visar en lutning och bildar en vinkel a med en imaginär horisontell linje.

I figur 3 visas schematiskt en utföringsform av uppsamlingskammaren enligt den 10 föreliggande uppfinningen. Uppsamlingskammare 31 har anordnats mellan fibreringsanordningen 32 och uppsamlingsorganet 33, och mellan uppsamlings-kammarens 31 första ända 31’ och andra ända 31” har anordnats en midja 34, vars tvärsnitt hälls väsentligen konstant over hela midjans längd. Till uppsamlingskammaren 31 har anslutits ocksä ett skottfäng 35. En tröskelvals 37 har anordnats 15 vid skarven mellan uppsamlingskammarens 31 golv 38 och uppsamlingsorgan 33. Med streckade linjer visas ungefär längd av uppsamlingsorgans 33 sugyta.

I figur 3 visas hur en midja 34 förhindrar strömning av fibergasströmmar 9 frän uppsamlingsorganet 33 mot fibreringsanordningen 32. Gasströmmarna mot • * :V· 20 fibreringsanording 33 förhindras av taket 36’ av uppsamlingskammarens 31 * · : fiberutdelningsdel 36. Midjan 34 utgör ett mekaniskt hinder, som blockerar ··· · :]**: strömmarnas 9 strömning tillbaka tili fibreringsanordningen 32.

t · • · · * · · ··· · !.**: I takändan 36” av uppsamlingskammarens 31 fiberutläggningsdel 36 har 25 anordnats en separat rörlig takdel 40. Med takdelen 40 kan avständet mellan • ·· v : takändan 36” och uppsamlingsorganet 33 varieras. Takdelen 40 kan anordnas

(M

·*...·* rörlig tili exempel medelst en overlapping. Bakom takdelen 40 har anordnats ett :Y: tätningsorgan 41.1 tätningsorganets 41 ända 41’ har anordnats ett klafforgan 42.

:***: Klafforganet 42 är vanligen av gummi eller nägot liknande material, och det har 30 anordnats rörlig. Klafforganets 42 position päverkas av det tryck som räder i ··· : uppsamlingskammaren 31. Om trycket i uppsamlingskammaren är optimalt, är • · klafforganets position rak. Om ett undertryck räder i uppsamlingskammaren sugs klafforganet mot uppsamlingskammaren och fibreringsanordningen. Om ett 12 övertryck räder i uppsamlingskammaren trycks klafforganet bortät frän uppsamlingskammaren och fibreringsanordningen. Klafforganets position kan säledes användas under vissa förhällanden för indikering av tryckförhällanden i uppsamlingskammaren. Tryckförhällanden i utjämningskammaren 43 regleras 5 genom att reglera avständet mellan uppsamlingsorgan 33 och takända 36”. Genom att reglera tryckförhällanden kan den uppsamlade primärmattans struktur päverkas, emedan upprullningar och knölbildningar kan minimeras. Dä erhälls en primärmatta med minskade densitetsvariationer.

10 I figur 4 visas schematiskt en perspektivbild av en utföringsform av uppsamlingskammaren enligt den föreliggande uppfinningen. I denna utföringsform utgörs uppsamlingsorganet av tvä uppsamlingstrummor 53, 53’. Uppsamlingskammare 51 har anordnats mellan fibreringsanordningen 52 och uppsamlingstrummorna 53, 53’. En midja 54, vars tvärsnitt hälls väsentligen konstant över hela midjans längd 15 har anordnats mellan uppsamlingskammarens 51 första ända 51’ och andra ända 51”. Tili uppsamlingskammaren 51 har anslutits ocksä ett skottfäng 55. Mineralfibrerna samlas pä de roterande uppsamlingstrummornas 53, 53’ uppsamlingsytor och avlägsnas frän uppsamlingskammaren 51 i form av tvä .·. : primära fibermattor 56, 56’, som omfattar mineralfibrer och bindemedel som har * ·· • 20 applicerats pä fibrerna vid fibreringsanorning 52 eller i uppsamlingskammaren 51.

• · • · • « · « · · ·<« · :***: Uppsamlingskammare enligt den föreliggande uppfinningen tillämpar sig bra att n* • användas med en fibreringsanordning med en hög fiberframställningskapacitet. »·« · Sädana fibreringsanordningar har beskrivits tili exempel pä finska 25 patentansökningar Fl 20011561 och Fl 20011562. När en uppsamlingskammare enligt den föreliggande uppfinningen används i samband med en fibreringsanordning med en hög kapacitet kan man garantera turbulensfria « förhällanden i uppsamlingskammaren även om den producerade fibermängden är • a ·*’*: stor. Pä detta sätt kan ocksä förbättras fiberorientering i den primära fibermattan.

*·· 30 .·! : Även om uppfinningen har beskrivits med hänvisning tili det som för närvarande * a · • · kan anses vara de mest praktiska och föredragna utföringsformerna, är det underförstätt att uppfinningen inte skall begränsas tili de ovan beskrivna 13 utföringsformerna, utan är avsedd att även omfatta olika modifikationer och ekvivalenta tekniska lösningar inom ramen för bifogade patentkrav.

• · * · 1 • ·1 • t • · • · · « · 1 • · • · • · ♦ t · ·

f ♦· I

»1« • · • I ·»1 • ♦ • · · • 1 ·

Iti · ·♦· « 1 • · ··« ··· * · · • · ·

• M

• · • « «« • · * · · • · « • · ··1 • · • · »•t ··· * ··#· »

• · I

• I» • ·

Claims (11)

14

1. Uppsamlingskammare vid framställning av mineralfibrer, vilken uppsamlingskammare (1) omfattar 5. en första ända (V) mot en fibreringsanordning (2), vilken producerar mineralfibrer frän mineralsmälta, - en andra ända (V) mot ett uppsamlingsorgan (3), till vilket mineralfibrerna transporteras av gasströmmar frän fibreringsanordningen (2), - mellan den första och andra ändan (1 1 ”) anordnade 10. ett tak, och - en första och en andra sidovägg, där uppsamlingskammarens (1) första ändans (1’) tvärsnitt har en första area, och andra ändans (1”) tvärsnitt har en andra area, vilka tvärsnitt är begränsade av taket, den första och den andra sidoväggen samt ett genomskärningsplan, som 15 tangerar horisontellt fibreringsanordningens (2) lägsta hjul (2’) i dess nedre kant, kännetecknad därav, att uppsamlingskammaren (1) omfattar en mellan den första och andra ändan (Γ, 1”) anordnad midja (4), vars längd är minst 100 mm och vars tvärsnitt har en tredje :\j area, som är högst 10 % större än den första arean och mindre än den andra • « 20 arean. • « f • « • · • · · • · I ·· 4

2. Uppsamlingskammare enligt patentkrav 1, kännetecknad därav, att den tredje : arean är lika stor eller mindre som den första arean. »·· · • H : : t ·

3. Uppsamlingskammare enligt patentkrav 1 eller 2, kännetecknad därav, att v: ·* midjans (4) tvärsnitt är konstant genom midjans (4) längd.

»»* • · • · • · · 4 :Y: 4. Uppsamlingskammare enligt patentkrav 1, kännetecknad därav, att 4 4 fibreringsanordningens (2) fibreringshjuls sammanlagda tvärsnittsarea är minst 30 10 %, fördelaktigt mellan 15-35 %, av den tredje arean. •44« • · • · 4 *. ·:

5. Uppsamlingskammare enligt patentkrav 1, kännetecknad därav, att midjans (4) längd är frän 150 mm tili 1150 mm, företrädesvis mellan 200 - 1100 mm. 15

6. Uppsamlingskammare enligt patentkrav 1, kännetecknad därav, att uppsamlingskammarens (1) första ända (1’) är anordnad ungefär 300 - 550 mm, företrädesvis 350 - 450 mm framför fibreringsanordningen (2). 5

7. Uppsamlingskammare enligt patentkrav 1, kännetecknad därav, att midjan omfattar en justeringsskarv och ett justeringsorgan för ändring av midjans (4) längd.

8. Uppsamlingskammare enligt patentkrav 1, kännetecknad därav, att uppsamlingskammaren omfattar en rörlig takdel (40), med vilken avständet mellan uppsamlingskammarens (1) takkantoch uppsamlingsorganet (3) varieras mellan 40 - 400 mm. 15

9. Förfarande vid ffamställning av mineralfibrer, i vilket förfarande - mineralsmälta leds tili ett första roterande fibreringshjul i en fibreringsanordning (2) omfattande minst tvä fibreringshjul, - mineralsmälta kastas frän det första roterande hjulets mantelyta tili det andra roterande hjulets mantelyta, och därifrän successivt vidare tili möjliga följande hjuls • · •V: 20 mantelytor, • · : :*· - mineralsmälta formas till mineralfibrer vid de roterande fibreringshjulen, •M f - bildade mineralfibrerna avbläses frän fibreringsanordningens (2) fibreringshjul medelst fiberavbläsningsorgan mot ett uppsamlingsorgan (3) genom en uppsamlingskammare (1), som omfattar 25. en första ända (1’) mot fibreringsanordningen (2), vilken första ända har en ··· v ·* första area, ··· - en andra ända (1") mot uppsamlingsorganet (3), vilken andra ända har en Λ :Y: andra area, • « mellan den första och den andra ändan (1’, 1") ett tak, och en första och en andra 30 sidovägg, vilka tillsammans med ett genomskärningsplan, som tangerar ··»» ;*.j horisontellt fibreringsanordningens lägsta hjul i dess nedre kant begränsar den « m första och den andra arean, kännetecknat därav, att t 16 bildandet av bakströmmar i uppsamlingskammaren (1) minskas medelst en mellan den första och andra ändan (V, 1") anordnad midja (4), vars längd är minst 100 mm och vars tvärsnitt har en tredje area, som är högst 10 % större än den första arean och mindre än den andra arean. 5 .

10. Förfarande enligt patentkrav 9, kännetecknat därav, att midjans (4) längd varieras medelst en justeringsskarv och ett justeringsorgan.

11. Förfarande enligt patentkrav 9, kännetecknat därav, att avständet mellan 10 uppsamlingskammarens (1) takkantoch uppsamlingsorganet (3) varieras mellan 100 - 300 mm medelst en rörlig takplät. • · ! * · • · :*·*· « · I • * : ·'· t o ·** : ·*· *·· i C: ·*· f · * • · * ··:··: *·* ***** ·»· « «f· »•f! *. ·: 17