SE541302C2 - Drevningsanordning i karmprofil - Google Patents

Abstract

Uppfinningen avser en drevningsanordning i en förtillverkad karmprofil (1), varvid karmprofilen (1) är försedd med en elastisk och/eller expanderande drevisolering (3), skydd (5) för att emballera denna, samt urtagningar eller spår (7, 8), för placering av drevisolering (3) och skydd (5). Uppfinningen avser även användning av en sådan uppfinningsenlig karmprofil (1), där skyddet (5) vid monteringen av karmprofilen (1) kan avlägsnas väsentligen i karmprofilens (1) tvärled så att drevisoleringen (3) expanderar och fyller mellanrummet (11) mellan väggöppningens (10) tvärgående sidor och karmprofilen (1).

Description

Drevningsanordning i karmprofil Teknikens område Karmprofiler för fönster och dörrar i en byggnad monteras vanligtvis i en urtagen väggöppning. Öppningen kan till exempel vara urtagen i ett betongelement, eller också bygger en yrkesperson väggen på plats och lämnar utrymme för fönster eller dörr. Öppningen har i regel ett större mått än karmprofilens yttermått för att underlätta monteringen. Mellanrummet som då bildas måste således tätas och isoleras. Detta görs vanligen med hjälp av drevremsor av mineralull, vilket medför ett tidskrävande och enformigt arbete för en yrkesperson.

Känd teknik I dagsläget används rullar med drevisolering, drevremsor, som trycks in i mellanrummet mellan vägg och karm. Först en av mineralull, därefter en av mineralull som är överdragen med plast. Den plastöverdragna rullen är till för att förhindra fukten utifrån ska komma in i byggnaden. Även den sökta uppfinningen bör på liknande sätt ha en konduktionsspärr anordnad längs med drevisoleringen mot insidan av karmen. Det finns också en alternativ metod för drevning som går ut på att man fäster en tunn remsa isolering mot väggöppningen eller karmen som efter en stund expanderar (exempelvis CC-Fönsterdrev eller T-Emballage). Detta moment görs på plats vid montering av karmprofilen. Denna alternativa metod kräver dock ett snarlikt arbetsmoment som kan jämföras med användandet av mineralull. Yrkespersonen måste applicera isoleringen innan karmen monteras, något som gör att tidsåtgången inte minskar markant. På stora byggarbetsplatser med flera hundra fönster och dörrar som ska drevas, blir det monotona drevningsarbetet med isoleringsrullar ofta slitsamt. Axlar och nacke kan ta mycket stryk, i synnerhet där mellanrummen är trånga och isoleringen knappt går att trycka in. Kanske är det endast en yrkesperson som måste dreva alla karmar, vilket uppskattningsvis kan ta flera veckors tid beroende på byggarbetsplatsens storlek. Den fysiska och psykiska påfrestningen kan då bli stor. Samma arbetsmoment upprepas otaliga gånger och yrkespersonen kan lätt bli trött och omotiverad. Mineralull dammar vid användande. Om inte yrkespersonen använder sig av munskydd riskerar denne att inandas små partiklar av mineralull, vilket kan vara mycket ohälsosamt. Många gånger använder sig kanske inte yrkespersonen av munskydd; eller så vill man ta en paus från munskyddet för att få frisk luft. All inandning i rum där drevning av mineralull pågått är en risk att få i sig partiklar och damm.

Uppfinningens syfte Genom den sökta uppfinningen förändras arbetsmomentets omfattning och karaktär.

Förslagsvis kombineras infästningen av den förtillverkade karmprofilen med att samtidigt avlägsna ett skydd. Drevningsmomentet kombineras med karmens montering och tidsåtgången blir avsevärt mindre jämfört med att trycka in rullar av mineralull. Drevningen blir dessutom jämn och tät i alla riktningar. När man trycker in drevremsor finns risken att den luftspalt som i regel ska infinna sig mellan vägg och karm ut mot fasaden försummas på grund av att yrkespersonen trycker in remsorna för långt. Detta problem elimineras genom den sökta uppfinningens precisa konstruktion där både luftspaltens och drevisoleringens bredd kan regleras vid förtillverkning efter önskat mått. Byggföretagen kan intjäna arbetskraft och istället för konventionella fönster och dörrar beställa fönster och dörrar med inbyggd drevningsanordning. Fönster- och dörrtillverkarna kan i sin tur sälja produkterna till ett högre pris, dock till en lägre kostnad än byggföretagets kostnad för att en yrkesperson skulle gå och dreva med rullar av mineralull. Uppfinningen möjliggör ekonomisk vinst hos både fönster- och dörrtillverkarna och byggföretagen. Inte minst blir drevningsarbetet mer hälsosamt för yrkespersonen, både ergonomiskt och motivationsmässigt, samt det faktum att yrkespersonen inte riskerar inandning av damm från mineralull. Hälsoaspekten och den ergonomiska lösningen kan i längden vara den största fördelen med uppfinningen. I praktiken omvandlas den konventionella drevningsmetoden i grunden till en mer skonsam och tids- och kostnadseffektiv metod.

Genom föreliggande uppfinning skapas möjlighet att direkt när karmprofilen monteras använda sig av uppfinningen, här benämnd drevningsanordning, och tillämpa en helt ny drevningsmetod. Fönster och dörrtillverkarna bygger in anordningen i karmen på fabrik. En yrkesperson använder sig sedan av anordningen och metoden i samband med karmens infästning i byggnad.

Kortfattad figurbeskrivning Fig. 1 visar en förtillverkad karmprofil 1 med drevningsanordning sedd från utåtriktad tvärsida. Hålen för infästning 2 genomborrar både drevisoleringen 3 och skyddet 5. För att få bort skyddet 5 vid montering av karmprofilen 1 är detta även urtaget så att det inte tar emot infästningen 12. Om infästningshålet befinner sig långt in i skyddet tas det ur likt en U-form som i figuren. En fuktspärr 4 i form av förslagsvis tunn mjukplast är direkt fästad mot insidan av drevsioleringen 3.

Fig. 2 visar en förtillverkad karmprofil 1 med en uppfinningsenlig drevningsanordning i genomskärning. Här ses spåret 7 för skyddets 5 ena, inre, längsgående sidas placering. I detta exempel är spåret 7 utformat med 45° vinkel relativt karmens 1 tvärsida. Skyddet 5 är också utformat så det passar in i detta spår 7.

Fig. 3 visar hur skyddet 5 demonteras. Med hjälp av en hammare eller dylikt kan yrkespersonen slå loss skyddet 5 och avlägsna det i samband med monteringen av karmprofilen 1.

Fig. 4 visar hur drevisoleringen 3 expanderat och fyllt utrymmet mellan karmprofilen 1 och väggöppningens 10 tvärgående sidor.

Beskrivning av föredragna utföringsexempel Runt om hela utsidan av karmprofilen 1, här kallad tvärsida, inryms längsgående- urtagningar eller spår 7, 8 .Urtagningen 8 är avsedd för placering av en elastisk och/eller expanderande drevisolering 3. Drevisoleringen 3 limmas 6 (eller på annat vis fästs) i spåret 8 i karmprofilen 1 och pressas sedan ihop och emballeras av skydd 5. Detta skydd 5 hålls på plats genom att dess ena, inre, längsgående sida placeras i spåret 7, medan den andra, yttre, längsgående sidan limmas (eller på annat vis fästs) direkt mot en del av karmprofilens tvärsida 9, järns med eller utstickande från närliggande innerkant (eller ytterkant). Spåret 7 för placeringen av skyddets 5 ena, inre längsgående sida är fördelaktigt urfräst med en vinkel av mellan 0 och 90 grader relativt karmprofilens 1 tvärsida men företrädesvis med en omkring 45° vinkel relativt karmprofilens 1 tvärsida, men kan också vara utformad på annat vis med ändamålet att hålla skyddet 5 på plats i karmens 1 tvärsida, och emballera drevisoleringen 3. Likaså skyddets 5 ena, inre, längsgående sida bör vinklas på ett sådant sätt, att det passar korrekt in i detta spår 7. Skyddet 5 och spåret 7 hakar på så sätt i och låser varandra, vilket hindrar skyddet 5 från att pressas ut av den expanderande drevisoleringen 3. Anledningen till att skyddets 5 ena längsgående sida är anordnat att haka i spåret 7, medan den andra längsgående sidan är limmad 6 eller fästad, är för att det på plats ska vara möjligt att enkelt få bort skyddet 5 när karmprofilen 1 är monterad. Skyddet 5 möts förslagsvis vid karmstyckenas hörn, och isoleringen 3 är tilltagen och vikt över hörnen, så att mellanrummet 11 även här blir isolerat. Vid användande av klossar under det nedersta karmstycket kan skyddet 5 med fördel tillverkas med urtag och plats för dessa. Konstruktionen utgör grunden för själva drevningsanordningen och möjliggör drevningsmetoden, som går till på följande vis: när karmprofilen 1 är placerad på dess infästningsplats, vanligen en väggöppning med tilltaget mått mellan väggöppningen 10 och karmprofilen 1, avlägsnas skyddet 5 på dess limmade (eller annat vis fästade) längsgående sida. Här kan skyddet 5 sticka ut någon millimeter mot insidan (eller utsidan) för att enkelt kunna slås bort med exempelvis en hammare och ett don. Det kan också tänkas att skyddet 5 ligger järns med karmens 1 insida (eller utsida) för en mer komplett och diskret emballering. Den hoppressade drevisoleringen 3 expanderar när skyddet 5 avlägsnas från det inre, förslagsvis 45° vinklade spåret 7. Isoleringen 3 expanderar ytterligare så att mellanrummet 11 vid väggöppningen 10 fylls helt. Skyddet 5 avlägsnas fullständigt och kan återvinnas.

Syftet med uppfinningen är att genom en förtillverkad karmprofil med inbyggd isolering, skapa en drevningsanordning och förändra den konventionella drevningsmetoden mellan framförallt fönster och dörrar, mot en effektivare, mer lönsam och skonsam metod. Drevningsanordningen är tänkt att framställas industriellt av fönster- och dörrtillverkare för vidare installation av företag på byggarbetsplatser eller privatpersoner i sina hem. Tillverkningen av denna typ av karmprofil kan kräva en omorganisering i tillverkningsprocessen. Nya maskiner och utrustning kan komma att investeras och implementeras i fabrikerna. I det långa loppet är dock tanken att effekten ska vara ekonomiskt lönsam för samtliga parter. Eftersom anordningen emballerar, det vill säga bygger in, drevisoleringen, kan arbetsmomentets tidsåtgång och arbetsbörda minska avsevärt ute på byggarbetsplatserna. Genom emballeringens tekniska konstruktion och befästning i karmprofilen behöver yrkespersonen endast avlägsna skyddet vid karmprofilens insida för att arbetet ska vara utfört. Drevisoleringen lägger sig med ens skyddet är avlägsnat längs med väggsidan, och mellanrummet blir således isolerat. Metoden besparar yrkespersonen kontakt med drevremsor av mineralull, som kan irritera hud och lungor vid användande. Dessutom är det svårt att arbeta ergonomiskt. Den elastiska och/eller expanderande drevisoleringen i karmprofilen är istället tillverkad av polyuretan, närmare bestämt polyeter (skumplast), eller dylikt material med flexibel och isolerande egenskap, vilken inte irriterar hud eller lungor på samma ohälsosamma sätt. Materialet är av sådan karaktär, att det ej dammar eller släpper ifrån sig partiklar som riskeras att andas in. Polyuretan har goda byggnadstekniska egenskaper. Värmeledningsförmågan (k-värdet) kan vara så lågt som 0,025 W/(m·K), vilket kan jämföras med mineralull som ligger omkring 0,037 W/(m·K). Värdena kan variera beroende på hur kompakt materialet tätas och vilken komposition det har vid framställning, men polyuretan eller polyeter har minst lika goda egenskaper som mineralull när det kommer till värmeledningsförmåga och isolerande egenskaper. Ju lägre k-värde desto bättre isoleringsförmåga. Brandklass jämförs enligt Europas klassificeringssystem. För polyuretan ligger den mellan B - E, för rökutveckling s1 - s3, enligt PU-Nordic. Polyeter har enligt InnoTex klass BS, och enligt Skumplastfabriken brandklass FMVSS 302, FR & UL-94. Kompositionen av materialet kan självfallet variera, likaså klassificeringen. Polyeter bör inneha en brandklass kring B, vilket ger materialet ett gott skydd. Mineralullen innehar i regel brandklass A1 och A2; s1, som tillhör de hösta klasserna och bäst skydd. Vid isolering av mineralull tillkommer dock även den plastöverdragna rullen. Denna plast är i regel mer lättantändlig än mineralull och har en lägre brandklass. Ljudisoleringsförmågan i polyeter är god och kan jämföras med mineralull. Återigen beror egenskaper som ljudisoleringsförmåga på hur tätt materialet pressas och vilken komposition framställningen ger. Sammantaget kan man säga att polyeter och polyuretan bär på önskade byggnadstekniska egenskaper som gör materialen lämpliga för den sökta uppfinningens drevisolering. Givetvis kan andra byggnadsmaterial ersätta vad som utgör basen för den expanderande drevisoleringen. Förutsättningen är att materialet fungerar för uppfinningens ändamål och besitter önskvärda byggnadstekniska egenskaper.

Förklaring av hänvisningsbeteckningar 1. Förtillverkad karmprofil (karmstycke) 2. Hål för infästning 3. Drevisolering 4. Fuktspärr (plast) . Skydd 6. Lim 7. Urfräsning (spår) för skydds ena, inre, längsgående sidas placering 8. Urfräsning (spår) för drevisolerings placering 9. Del av karmprofilens tvärgående sida för skyddets andra, yttre, längsgående sidas placering 10. Väggöppning 11. Mellanrum 12. Infästning (karmskruv)

Claims (6)

Patentkrav

1. Karmprofil (1) för dörr, fönster eller lucka med ett eller flera karmstycken, företrädesvis tillverkad av trä, plast eller metall, varvid karmprofilens (1) samtliga eller valfritt antal tvärgående sidor, avsedda att riktas mot och infästas (12) mot en väggöppnings (10) tvärgående sidor, eller mot golv och/eller innertak, innefattar minst en längsgående, för ändamålet anordnad urtagning (8) och att i denna monteras, limmas (6) eller placeras en elastisk och/eller expanderande drevisolering (3), med eller utan fuktspärr (4), vilken drevisolering (3) emballeras av ett skydd (5), kännetecknad av att vid urtagningen (8) är anordnat ett ytterligare spår (7) i vilket skyddets (5) ena längsgående sida är anordnat att haka i och låsa mot karmprofilen (1) och att skyddets (5) andra längsgående sida är lösbart fästad, limmad eller på annat sätt häftad, mot karmprofilens (1) tvärgående sida och/eller mot någon av karmprofilens (1) övriga sidor, dess insida, utsida eller motsatt tvärgående sida, varvid drevisoleringen (3) fixeras och emballeras i karmprofilen (1) och dess urtagning (8) med hjälp av skyddet (5), och att skyddet (5) i samband med karmprofilens (1) montering är anordnat att förskjutas och avlägsnas väsentligen i karmprofilens (1) tvärled varvid drevisoleringen (3) expanderar och tätar mellanrummet mellan karmprofilen (1) och väggöppningens (10) tvärgående sidor.

2. Karmprofil (1) enligt patentkrav 1, kännetecknad av att spåret (7) är anordnat att bilda en vinkel av mellan 0-90 grader relativt karmprofilens (1) tvärgående sida (9), och avsett att låsa skyddets (5) ena längsgående sida till karmprofilen (1).

3. Karmprofil (1) enligt patentkrav 2, kännetecknad av att spåret (7) företrädesvis bildar en vinkel av omkring 45 grader relativt karmprofilens (1) tvärgående sida (9).

4. Karmprofil (1) enligt patentkrav 2 eller 3, kännetecknad av att skyddets (5) ena längsgående sida bildar en motsvarande vinkel 0-90 grader, företrädesvis omkring 45 graders vinkel, relativt karmprofilens (1) tvärgående sida (9) i sitt monterade läge, varvid skyddet (5) är avsett att inpassas i och hakas i spåret (7).

5. Karmprofil (1) enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad av att en fuktspärr (4), exempelvis i form av tunn mjukplast, är anordnad vid drevsioleringen (3) på den sida som är avsedd att riktas inåt byggnaden.

6. Användning av en karmprofil (1) utformad enligt något av patentkraven 1 - 5 och avsedd för dörr, fönster eller lucka med en eller flera karmstycken, företrädesvis tillverkad av trä, plast eller metall, kännetecknad av att skyddet (5) avlägsnas väsentligen tvärs karmprofilens (1) längdriktning varvid isoleringen (3) expanderar och fyller mellanrummet (11) mellan väggöppningens (10) tvärgående sidor och karmprofilen (1).