SE538142C2 - Raffinörsegment och raffinöranordning för utjämning av fiberflöde i en raffinör - Google Patents

Abstract

SAMMANDRAG Ett raffinorsegment (1) for en raffinor avsedd for att defibrera material innehallande lignocellulosa har en raffineringsyta som innefattar en grupp av forsta bommar (10) och andra bommar (20), ddr var och en av de forsta och andra bommarna har en fOrsta ande (10-1, 20-1) riktad mot en inloppszon (2) pa raffinorsegmentet och en andra ande (10-2, 20-2) riktad mot en raffineringszon (3) pa raffinorsegmentet, och dar de andra andarna (10-2) pa de forsta bommarna (10) ãr sammanflatade med de forsta andarna (20-1) pa de andra bommarna (20) sa att forsta spar (30-1) bildas mellan de forsta bommarna (10), och andra spar (30-2) bildas mellan de andra bommarna (20). De andra andarna (10-2) pa de forsta bommarna (10) har en respektive styrningsyta (R1) som sjunker fran en ovre yta pa den forsta bommen i riktning mot raffineringszonen till den andra anden (10-2), och de forsta andarna (20-1) pa de andra bommarna (20) har en respektive styrningsyta (R2) som stiger fran riktningen mot inloppszonen (2) mot den andra anden (20-2) till en ovre yta pa bommen (20), sa att styrningsytorna (R1, R2) bildar ett utjamningsspar (40) vdsentligen tvars Over de forsta och andra bommarna (10, 20), van i utjamningssparet (40) ãr konfigurerat att buffra och fordela ett materialflode fran de forsta sparen (30-1) in i ett eller flera av de andra sparen (30-2).

Description

RAFFINORSEGMENT OCH RAFFINORANORDNING FOR UTJAMNING AV FIBERFLODE I EN RAFFINOR TEKNISKT OMRADE Foreliggande uppfinning avser fiberraffinorer i allmanhet och sarskilt att framja utjamning av fiberflode i sadana raffinorer.

BAKGRUND RaffinOrer som anyands for att tillverka mekanisk massa innefattar typiskt ett eller flera malelement placerade mitt emot och roterande i forhallande till varandra. Det fasta, dvs. stationdra, malelementet kallas raffineirens stator, och det roterande eller roterbara malelementet kallas raffinorens rotor. I skivraffinorer är malelementen skivliknande och i koniska raffinorer är malelementen koniska. Forutom skivraffinorer och koniska raffinorer finns ocksh sa kallade koniska skivraffinorer ddr skivliknande malelement kommer forst i flodesriktningen for materialet som ska defibreras och efter dem raffineras materialet som ska defibreras ytterligare mellan koniska malelement. Vidare finns det ocksa cylindriska raffinorer ddr bade raffinorens stator och rotor dr cylindriska malelement.

Raffineringsytorna pa malelementen bildas av bommar, dvs. bommar och bomspar, dvs. spar mellan bommarna. Bommarnas uppgift är att defibrera det lignocellulosahaltiga materialet, och sparens uppgift ãr att transportera bade material som ska defibreras och material som redan har defibrerats pa raffineringsytan. I skivraffinorer, vilka representerar den vanligaste raffinortypen, matas vanligtvis materialet som ska raffineras genom en oppning i mitten av statorn dvs. pa den inre periferin pa statorns raffineringsyta, till utrymmet mellan skivornas raffineringsytor, dvs. till en malspalt. Det raffinerade materialet sldpps ut fran malspalten, fran den yttre periferin pa raffineringsskivornas raffineringsytor, for att matas vidare i massatillverkningsprocessen. Raffineringsskivornas raffineringsytor kan vara 1 antingen ytor som bildats direkt pa raffineringsskivorna, eller sa kan de ha bildats som separata malsegment placerade intill varandra sa att varje malsegment bildar en del av en kontinuerlig raffineringsyta. Detsamma galler aven for koniska raffinorer.

Vanligtvis är dammar som forbinder tva intilliggande bommar med varandra placerade i botten av bomsparen pa raffineringsytorna pa bade statorn och rotorn p. raffinOren. Dammarnas uppgift ãr att leda materialet som ska raffineras och material som redan har raffinerats till utrymmet mellan bommarna pa motsatta raffineringsytor for att raffineras ytterligare. Eftersom dammarna leder materialet som ska raffineras till utrymmet mellan motsatta malbommar kan raffinering av materialet framjas tack vare dammarna. Samtidigt orsakar dammarna dock att angflodet som forslar materialet som ska raffineras vidare i bomsparen minskar och forhindrar passage av materialet som ska raffineras och materialet som redan har raffinerats pa raffineringsytorna genom att begransa den tvarsnittliga flodesarean hos bomsparen. Detta leder i sin tur till blockering pa raffineringsytan, vilket sedan resulterar i en minskning i produktionskapacitet hos raffinoren, oenhetlighet i kvaliteten pa det raffinerade materialet och en okning i energin som forbrukas vid raffineringen.

I alla kontinuerliga processer ãr minimering av variationer avgorande for att maximera kvalitet, minimera kostnader och fa en stabil process. Detta âr ocksâ sant for alla processer for massaraffinering i vilka fibrer (tra eller andra lignocellulosahaltiga material) raffineras mellan raffinorsegment. Benamningen lignocellulosa avser torrt vaxtmaterial eller sa kallad lignocellulosahaltig biomassa. Den ar sammansatt av kolhydratpolymerer (t.ex. cellolusa, hemicellulosa), och en aromatisk polymer (lignin). Dessa kolhydratpolymerer innehaller olika sockermonomerer (sex- och femkolsocker) och de är tatt bundna till lignin. Lignocellulosahaltig biomassa kan i stort sett kategoriseras som oforadlad biomassa, biomassa fran restprodukter och energigrodor. Oforadlad biomassa inkluderar alla naturligt 2 forekommande markbundna vaxter sasom trad, buskar och gras. Biomassa fran restprodukter produceras som en biprodukt med lagt varde fran olika industrisektorer sasom jordbruk (majsstjalkar, bagasse frail sockerror, halm etc.), skogsbruk (avfall fran sagverk och pappersbruk). Energigrodor ãr grodor med hog avkastning av lignocellulosahaltig biomassa producerade for att fungera som ramaterial for produktion av andra generationens biobransle, exempel inkluderar rodhirs (Panicum virgatum) och elefantgrds.

Inom massaraffinering orsakar variationer i matning inuti raffineringsspalten 10 mellan stator- och rotorsegmenten en okning av energin som behovs for att bibehalla en forutbestamd eller onskad massakvalitet och orsakar variationer i den slutliga fiberkvaliteten. Darfor finns ett behov av att forbdttra utformningen av malsegmenten for att overvinna de ovan ndmnda nackdelarna.

SAMMANFATTNING Foreliggande uppfinning avser massaraffinering i allmanhet, och sarskilt att minimera matningsvariationer i massaraffinorer.

Enligt en forsta aspekt presenterar foreliggande beskrivning ett malsegment for en raffinor avsett for att defibrera material innehallande lignocellulosa, vilket malsegment har en raffineringsyta och är anordningsbart att bilda en del av en raffineringsyta hos raffinoren. Malsegmentet har en inmatningskant riktad i riktning mot matningsflodet av ett material som ska raffineras och en utslappskant riktad i riktning mot utslappsflodet av det raffinerade materialet, och raffineringsytan pa malsegmentet. Vidare inkluderar raffinorsegmentet en grupp av atminstone tva forsta malbommar och atminstone tre andra malbommar, varje atminstone forsta och var och en av de atminstone tre andra malbommarna har en forsta ande riktad i riktning mot inmatningskanten och en andra ande riktad i riktning mot utsldppskanten. Dessutom dr de atminstone tva forsta malbommarna och de atminstone tre andra malbommarna anordnade pa ett sammanfldtat sat sa att de andra 3 andarna pa de forsta malbommarna är sammanflatade med de forsta andarna pa de andra malbommarna for att bilda forsta dalar mellan namnda forsta malbommar motsvarande bredden pa de andra malbommarna, och att bilda andra dalar mellan namnda andra malbommar motsvarande bredden pa den forsta malbommarna. Den andra anden pa de atminstone tva forsta malbommarna har ocksa en respektive styrningsyta som sjunker fran en ovre yta pa den atminstone en forsta malbommen i riktning mot utsldppskanten till den andra dnden, och den forsta anden pa de atminstone tre andra malbommarna har en respektive styrningsyta som stiger fran riktningen mot 10 inmatningskanten till en ovre yta pa namnda malbom mot den andra dnden. Slutligen är de andra anclarna pa de forsta malbommarna och de forsta andarna pa de andra malbommarna anordnade for att bilda ett utjamningsspar vasentligen tvars over och vinkelratt mot de forsta och andra malbommarna, van i utjamningssparet ãr konfigurerat att buffra och fordela ett flode av material frail en forsta dal mellan de atminstone tva forsta malbommarna in i en eller flera andra dalar bildade mellan de atminstone tre andra malbommarna.

FOrdelar med foreliggande beskrivning mojliggor utjamning av flodet av material over ett raffinorsegment.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA Uppfinningen, tillsammans med ytterligare syften och fordelar, kan bast forstas med hanvisning till fOljande beskrivning tagen tillsammans med medfoljande ritningar, i vilka: Fig. 1 är ett diagram som visar matningsvariationer over tid i en raffinoranordning; Fig. 2 dr en schematisk illustration over fOrdelningen av material over en raffinoryta enligt kand teknik; Fig. 3 ãr en vy fran sidan Over en raffinoranordning i vilken foreliggande beskrivning kan implementeras; 4 Fig. 4 ãr en vy framifrAn over en stator/rotor med raffinorsegment enligt foreliggande beskrivning; Fig. 5 visar en utforingsform av ett raffinorsegment enligt foreliggande beskrivning; Fig. 6 visar en vy uppifran Over en del av en utforingsform av ett raffinorsegment enligt foreliggande beskrivning; Fig. 7 visar en vy fran sidan av utforingsformen i Fig. 6; Fig. 8 visar en vy uppifran av en del av en ytterligare utforingsform av ett raffinorsegment enligt foreliggande beskrivning; Fig. 9 visar en vy fran sidan av utforingsformen i Fig. 8.

Figurerna 10-16 visar olika utforingsformer av foreliggande beskrivning.

DETALJERAD BESKRIVNING Foreliggande beskrivning avser raffinorer i allmanhet, och sarskilt en fi5rbattrad utformning av bommar for raffinorsegment i vilken ett utjamningsspar tillverkas tvars Over bommarna i segmentet, varigenom flodet 5 av material i sparen mellan bommarna utjamnas.

For att gynna forstaelsen av fordelarna med fOreliggande beskrivning fi5ljer nedan en grundlig beskrivning av nackdelarna med aktuell kand teknik. 10 I de fiesta raffinoranordningar intraffar matningsvariationer Over raffinorgcometrin. Dessa varierar Over tiden, Over raffinorgeometrin (over ringen). FOr att undvika spet i de zoner dal farre fibrer befinner sig justeras typiskt spalten mellan stator- och rotorsegmenten mat, dvs. minskas, vilket orsakar hogre energiforbrukning och produktion av finmaterial (damm) i de 15 zoner ddr fler fibrer befinner sig. Detta orsakar hogre energiforbrukning och minskad fiberkvalitet. Spet innefattar sma buntar av ofullstandigt kokade trafibrer i den kemiska massan som anvands vid papperstillverkning. De är mindre an kvistar och dr svarare att separera fran massan. Ett overskott av spet är ett tecken pd dalig impregnering av traflisen. Speten separeras fran massan vid silningen och kan tillsattas igen efter raffinering. Aven om spet är morkare an resten av massan, kan de passera obernarkt till pappersmaskinen eftersom de Mit bleks. Spet i pappersmaskinen kan orsaka brott i banan eller andra driftsproblem. De kan ocksá sluta som flackar i den fardiga produkten.

I graferna i Figur 1 visas effekten av att minska matningsvariationerna Over tid. I den oversta grafen är matningsvariationerna (vid en bestamd nominell matning) for en typisk raffinorgeometri plottade som en funktion av tiden. Som den horisontella linjen indikerar ãr en viss minsta energiniva eller -tillforsel nodvandig for att kompensera for matningsvariationerna for att bibehalla en viss kvalitet pa den raffinerade massan. Genom att tillhandahalla nagot sat att minska variationerna i matningsvariationerna som en funktion av tiden minskas den minsta energinivan vid en forutbestamd kvalitet, som visas i den 6 mittersta grafen. Slutligen visas i den nedersta grafen matningsvariationerna over tid efter att variationerna har minskats. Det dr uppenbart att vilken metod eller anordning som heist som minskar variationerna i matningsvariationer over tid kommer att ge en minskad energiniva. eller -tillfOrsel med bibehallande av en viss kvalitet.

I Figur 2 visas variationen av spet och damm Over en raffinoryta eller -zon.

For ytterligare klargorande och illustration visas ett schematiskt 10 raffinorsegment i Figur 3. Detta visar en raffinor som innefattar ett koaxialt anordnat par av stator/rotorskivor. Atminstone en av skivorna är forsedd med en raffinoryta som innefattar ett flertal raffinorsegment 1, som visas i Figur 4. Paret av stator / rotorskivor kan innefatta en stator och en rotor, eller tva rotorer. Vidare ligger i foreliggande beskrivning den huvudsakliga tonvikten 15 pa skivraffinorer, men beskrivningen kan likaväl tillampas dven i andra raffinorgeometrier. Det bar noteras att i fallet med rotor/ rotoranordningen är de tva rotorerna konfigurerade med motsatta rotationsriktningar.

Saledes har uppfinnarna identifierat behovet av en losning som mojliggor fordelning av flodet av massan Over raffinorspalten/zonen for att mer effektivt utnyttja alla bommarna pa segmenten 1. Ddrfor tillhandahalls en enhet for utjamning av fiberflOdet pa segmenten 1, vilken fordelar flodet jamnt Over vane efterfoljande spar och over tid. Enligt en sdrskild utfOringsform innefattar utjamnaren ett utjamningsspar 40 som tillater flodet att valja ett efterfoljande spar som inte ãr fullt med fibrer utan att fOrlora for mycket fart. I utjamningssparet 40 minskar forst den Oppna volymen och akar darefter plOtsligt vilken tillhandahaller en buffert och sedan en explosion vilket hjalper till att utjamna flOclet Over tiden. Benamningen explosion avser kombinationen av fiber och anga (i huvudsak allt material mellan motstaende segment) som exploderar pa grund av tryck- och volymfordndringen. En del av fibern kan defibreras av denna explosion men den stOrre effekten ãr att fordelningen av fibern in i ett efterfoljande spar homogeniseras. 7 Utjamningssparet 40 enligt foreliggande beskrivning tillhandahalls tvars over de vdsentligen radiellt anordnade sparen och bommarna. I huvudsak innefattar utjamnaren tva kannetecken, namligen ett flodesreducerande avsnitt och ett reservoar- och fordelningsavsnitt. Det flodesreducerande avsnittet innefattar spar som är utformade att vara smalare, eller farre an majoriteten av de raffinorspar som tillhandahalls pa segmentet. Ddrigenom skapas en flodesdifferential over raffinorytan. Reservoar- och fordelningsavsnittet innefattar utjamningssparet, som mojliggor uppdamning av massafloclet och fordelning av floclet jamnt over de tillgdngliga raffinorsparen. Detta är en slags vattenfyllningsprincip, dar reservoaren fordelar floc:let till de spar som har fdrre fibrer an angransande spar.

Enligt en sarskild utforingsform ãr utjdmningssparet 40 ett enda spar per segment, men det ãr likaledes mojligt att utforma sparet som en serie av spar anordnade Over segmentet. Typiskt ãr det dock ingen fordel med att tillhandahalla mer an ett utjamningsspar ndr fibern ror sig fran ett inlopp t.ex. inloppszon 2 mot en utloppskant t.ex. raffineringszon 3 pa segmentet 1.

Med lidnvisning till Figur 5 visas en grundldggande utforingsform av ett raffinorsegment 1 enligt foreliggande beskrivning. Raffinorsegmentet 1 ãr fordelaktigt implementerat i en raffinor avsedd for att defibrera material innehallande lignocellulosa t.ex. trdflis eller annat lignocellulosahaltigt material. Raffinorsegmentet 1 har en raffineringsyta anordnad mellan en inloppszon 2 och en raffineringszon 3 och Or anordningsbar for att bilda en del av raffineringsytan pa raffinoren. For att era detta har raffinorsegmentet 1 en inloppszon 2 riktad i riktning mot matningsflodet av ett material som ska raffineras och en raffineringszon 3 riktad i riktningen for materialfloclet av det raffinerade materialet. Raffineringsytan pa raffinorsegmentet 1 inkluderar en grupp av atminstone tva forsta bommar 10 och atminstone tre andra bommar 20, dal- varje kminstone forsta och varje aminstone tre andra bommar 20 har en forsta ande 10-1, 20-1 riktad i riktning mot inloppszonen 2 och en 8 andra ande 10-2, 20-2 riktad i riktning mot raffineringszonen 3. Darigenom kommer material som kommer in i raffineringszonen 3 fran inloppszonen 2 forst att passera over och mellan de forsta bommarna. 10 och darefter passera de andra bommarna 20.

De atminstone tva forsta bommarna 10 och de kminstone tre andra 20 bommarna är anordnade pa ett sammanfldtat sat i vilket de andra dndarna 10-2 pa de fOrsta bommarna 10 ãr sammanflatade med de fOrsta andarna 201 pa de andra bommarna 20-1 for att bilda fOrsta spar 30-1 mellan de fOrsta 10 bommarna 10 motsvarande atminstone bredden pa de andra bommarna 20, och for att bilda andra spar 30-2 mellan de andra bommarna 20 motsvarande atminstone bredden pa de fOrsta bommarna 10. Den andra anden 10-2 pa de atminstone tvâ forsta bommarna 10 har en respektive styrningsyta R1 eller avfasning som sjunker fran en byre yta pa den atminstone en forsta bommen i riktning mot raffineringszonen 3 till den andra dnden 10-2. Pa motsvarande sat bar den forsta anden 20-1 pa de atminstone tre andra bommarna 20 en respektive styrningsyta R2 eller avfasning som stiger frail riktningen mot inloppszonen 2 till en byre yta pa bommen 20 mot den andra anden 20-2. I denna utfaringsform ãr de andra dndarna 10-2 pa de fOrsta bommarna 10 och de forsta andarna 20-1 pa de andra bommarna 20 anordnade for att bilda ett utjamningsspar 40 vasentligen tvars Over och vinkelrdtt mot de fOrsta och andra bommarna 10, 20, sa att utjamningssparet 40 är konfigurerat att buffra och fordela ett flode av material fran atminstone ett av de fOrsta sparen 30-1 mellan de atminstone tva fOrsta bommarna 10 in i ett eller flera av de andra sparen 30-2 som bildas mellan de atminstone tre andra bommarna 20.

I utforingsformen i Figur 5 visas grupperna av bommar 10, 20 som att de bildar mer eller mindre isolerade strukturer pa ytan av segmentet 1. Dock ãr det underforstatt att de andra andarna 20-2 pa de andra bommarna 20 kan konfigureras att stracka sig till den yttre kanten eller raffineringszonen 3 pa segmentet 1 och att de fOrsta andarna 10-1 pa de fOrsta bommarna 10 kan 9 konfigureras att stracka sig nara den inre kanten eller inloppszonen 2 pa segmentet 1.

Enligt en sarskild utforingsform, med hanvisning till Figur 6 och Figur 7, är de andra andarna 10-2 pa de forsta bommarna 10 och de forsta andarna 1 pa de andra bommarna 20 anordnade sà att andarna ãr inriktade langs samma linje C for att bilda ett v-format utjamningsspar 40 som har samma djup som de respektive hojderna pa de forsta och andra bommarna 10, 20. Ddrigenom inlduderar bendmningen "sammanflatad" situationen dar det inte finns nagot overlapp mellan de forsta och andra bommarna 10, 20. I vyn fran sidan i Figur 7 är de respektive ramperna eller styrningsytorna R1, R2 konfigurerade sa att utjamningssparet 40, nth- det betraktas i en riktning vinkelrdtt mot en langsga.ende riktning pa de forsta och andra bommarna 10, 20 och en riktning langs normalen pa raffinorsegmentet 1, bildas av sluttande motstaende ytor som bildas av de forsta styrningsytorna R1 och namnda andra R2 styrningsytor. Beroende pa konfigurationen pa styrningsytorna R1, R2 och de respektive forsta och andra bommarna 10, 20, kan tvdrsnittsformen pa utjamningssparet variera. I allmanhet okar ett avstand mellan de sluttande motstaende ytorna pa styrningsytorna ldngs en riktning langs normalen pa raffineringssegmentet. Okningen kan vara linjdr eller ett polynom, eller ha flagon annan form. I fallet med linjdra och likadana styrningsytor kommer utjamningssparet att anta en V-form.

Det bor noteras att de fOrsta andarna 10-1 pa de forsta bommarna 10 och de andra andarna 20-2 pa de andra bommarna 2 kan vara konfigurerade i enlighet med de beskrivna illustrationerna t.ex. Fig. 7, Fig. 9, eller kan vara konfigurerade med en motsvarande eller liknande styrningsyta eller avfasning eller annan form som de respektive andra andarna 10-2 pa de forsta bommarna 10 och de forsta andarna 20-1 pa de andra bommarna.

Enligt en sarskild utfOringsform har de respektive styrningsytorna R1 och R2 samma lutning, men det är likaledes mojligt att ha olika lutningar. 10 Pa motsvarande satt kan hojden och bredden pa de forsta och andra bommarna 10, 20 vara olika, och darigenom paverka formen pa utjamningssparet 40.

For utfOringsformen som visas i Figur 6 har utjamningssparet 40 ett djup som är lika med ett djup pa de fOrsta 30-1 och/ eller andra 30-2 dalarna.

Med hanvisning till Figur 8 och Figur 9 kommer en ytterligare utforingsform for ett raffinorsegment 1 att beskrivas. I detta fall är de fOrsta 10 och andra 20 bommarna anordnade pa ett sammanflatat sat sá att bommarna i de tva grupperna overlappar tydligt. Darmed är de andra andarna 10-2 pa de forsta bommarna 10 och de fOrsta andarna 20-1 pa de andra bommarna 20 inte inriktade langs samma linje C, utan snarare forskjutna en stracka tvars Over linjen C. Darigenom bildar de ett utjamningsspar 40 langs linjen C som har ett djup som ãr mindre an djupet pa de fOrsta eller andra sparen 30-1, 30-2. Detta visas tydligt i Figur 9.

Sam indikeras i Figur 5 inkluderar ett raffinorsegment 1 enligt foreliggande beskrivning ett flertal grupper av forsta och andra bommar 10, 20, varav var och en inkluderar ctt respektive utjamningsspar 40.

Med hanvisning till Fig-urerna 10-16 kommer ett flertal utforingsformer enligt foreliggande beskrivning att beskrivas.

Sam beskrivits tidigare, och nu med hanvisning till Figur 10, kan de fOrsta 10 och andra 20 bommarna vara mer eller mindre sammanflatade. I figuren visas hur de fOrsta och andra bommarna 10, 20 dr anordnade sett ovanifran och i en vy fran sidan, aven mittlinjen pa utjamningssparet indikeras med en streckad linje. I illustrationen langs till vanster ãr andarna pa de fOrsta och andra bommarna 10, 20 inriktade langs utjamningssparet 40 utan att overlappa. I den mittersta illustrationen overlappar andarna pa de forsta och 11 andra bommarna 10, 20 en liten stracka, t.ex. avfasningarna R1, R2 pa de respektive bommarna overlappar. Slutligen, i illustrationen langst till hoger Overlappar de forsta och andra bommarna 10, 20 i sadan utstrackning att utjamningssparet 40 ãr ett valdigt grunt och smalt spar.

Med hanvisning till Figur 11 kan styrningsytorna R1, R2 eller avfasningarna pa bommarna 10, 20 ha identisk lutning och ldngd, som visas i ritningen langst till vanster. Dock kan de ocksa ha olika lutning och langd, som visas i ritningen ldngst till hoger. Darigenom kan utjamningssparet 40 ha en 10 symmetrisk eller asymmetrisk V-form.

Med hanvisning till Figur 12 kan styrningsytorna R1, R2 (som omnamnts tidigare) ha en respektive linjãr, rak form som visas i ritningen ldngst till vanster, men de kan ocksa ha en icke-linjar eller oregelbunden form som visas i ritningen ldngs till hoger. I denna utforingsform har endast styrningsytan R2 pa de andra bommarna 20 en oregelbunden form, medan styrningsytan R1 pa de forsta bommarna 10 har en linjar form. Aven andra kombinationer är mojliga, sasom den tidigare omnamnda polynomformen eller andra oregelbundna former.

Med hanvisning till Figur 13 kommer utforingsformer ddr bredden pa sparen 30-1, 30-2 varierar att beskrivas, I de fiesta utforingsformer som omnamnts tidigare i denna beskrivning motsvarar bredden pa de respektive sparen 30-1, 30-2 de respektive bredderna pa de forsta och andra bommarna 10, 20, som visas i illustrationen 'angst till vanster, Det är dock aven mojligt att ha en sparbredd som skiljer sig fran bredden pa de respektive forsta och andra bommarna 10, 20. Aven positionen pa de respektive bommarna 10, 20 i forhallande till sparet 30-2, 30-1 som de vetter mot kan variera. I den mittersta illustrationen dr de forsta bommarna 10 inriktade med mittlinjen pa sparet 30-2 som de vetter mot, och pa motsvarande sat ãr de andra bommarna inriktade med mittlinjen pa det spar 30-1 som de vetter mot. Dock ãr det mojligt att ha bommarna oinriktade mot sparet de vetter mot, som illustreras 12 i ritningen langst till hoger. Vidare är bredden pa de respektive sparen inte nodvandigtvis densamma for alla spar inom grupperna av respektive forsta och andra bommar 10, 20, vilket ocksa visas i ritningen langst till hoger.

Med hanvisning till Figur 14 kommer en utforingsform med varierande hojd och bredd pa de forsta och andra bommarna 10, 20 att beskrivas. Illustrationen ldngst till vdnster visar fallet med att ha fOrsta och andra bommar 10, 20 som âr lika i hojd och bredd. I illustrationen ldngst till hoger är de andra bommarna 20 bade bredare och bar en storre hOjd an de forsta 10 bommarna 10, eller vice versa.

Dessutom kan, med referens till Figur 15, de respektive grupperna av fOrsta och andra bommar 10, 20 anordnas med en vinkel i fOrhallande till varandra. I illustrationen ldngst till vanster ãr de forsta och andra bommarna 10, inriktade, medan i utforingsformen ldngst till hoger ãr de f6rsta och andra bommarna 10, 20 anordnade med en vinkel i forhallande till varandra.

Med hanvisning till Figur 16 visas ett flertal utforingsformer enligt foreliggande beskrivning, dar utjamningssparet 40 avviker fran en rat linje. Med bOrjan vid illustrationen ldngst till vanster kan utjamningssparet 40 anordnas sa att dess mittlinje bildar en rat vinkel eller med en icke-rat vinkel i forhallande till de fOrsta och andra bommarna 10, 20. Vidare kan utjamningssparet 40 anordnas sa att dess mittlinje bildar en bage eller en polynomkurva i forhallande till de fOrsta och andra bommarna 10, 20.

Utforingsformerna som beskrivits ovan ges endast som exempel, och det âr underforstatt att den fOreslagna tekniken inte ãr begransad Fackmannen forstar att olika modifieringar, kombinationer och dndringar kan eras av utforingsformerna utan att avvika frail forevarande omfang som definieras av de bifogade kraven. Sarskilt kan olika dellosningar i de olika utforingsformerna kombineras i andra konfigurationer, ddr sa âr tekniskt mojligt. 13

Claims (1)

PATENTKRAV 1. Ett raffinorsegment (1) for en raffineir avsedd fOr att defibrera material innehallande lignocellulosa, vilket raffinorsegment har en raffineringsyta och är anordningsbar for att bilda en del av en raffineringsyta pa namnda raffinor, ndmnda raffinorsegment (1) har en inloppszon (2) riktad i riktningen for matningsflodet av ett material som ska raffineras och en raffineringszon (3) riktad i riktningen for materiafflodet av det raffinerade materialet, och raffinorsegmentet innefattar en grupp av atminstone tva forsta bommar (10) och atminstone tre andra bommar (20), var och en av namnda atminstone tva fOrsta och var och en av namnda atminstone tre andra bommar (20) har en forsta ande (10-1, 20-1) riktad i riktning mot inloppszonen (2) och en andra ande (10-2, 20-2) riktad i riktning mot raffineringszonen (3), och namnda atminstone tva forsta bommar (10) och ndmnda atminstone tre andra (20) bommar är anordnade pa ett sammanfldtat salt i vilket namnda andra andar (10-2) pa namnda forsta bommar (10) är sammanfldtade med namnda fOrsta dndar (20-1) pa namnda andra bommar (20-1) fOr att bilda forsta spar (30-1) mellan namnda forsta bommar (10) motsvarande atminstone bredden pa de andra bommarna (20), och att bilda andra spar (30- 2 0 2) mellan namnda andra bommar (20) motsvarande atminstone bredden pa de forsta bommarna (10), och namnda andra ande (10-2) pa de ktminstone tva forsta bommarna (10) har en respektive styrningsyta (R1) som sjunker fran en ovre yta pa nam.nda atminstone tva forsta bommar i riktning mot raffineringszonen (2) till namnda andra dnde (10-2), och namnda forsta dnde (20-1) pa namnda atminstone tre andra bommar (20) har en respektive styrningsyta (R2) som stiger fran riktningen mot inloppszonen (2) till en byre yta pa namnda born (20) mot den andra anden (20-2), och namnda andra andar (10-2) pa namnda fOrsta bommar (10) och namnda forsta andar (20-1) pa namnda andra bommar (20) ãr anordnade for att bilda ett utjamningsspar (40) vdsentligen tvdrs Over och vinkelrdtt mot 14 ndmnda forsta och andra bommar (10, 20), van i namnda utjanningsspar (40) är konfigurerat att buffra och fordela ett flode av material fran atminstone ett av namnda forsta spar (30-1) mellan namnda atminstone tva forsta bommar (10) in i ett eller flera av namnda andra spar (30-2) som bildas mellan namnda atminstone tre andra bommar (20). 2. Raffinorsegmentet enligt krav 1, van i namnda utjamningsspar (40), nar det betraktas i en riktning vinkelrdtt mot en ldngsgaende riktning pa namnda forsta och andra bommar och en riktning ldngs normalen pa namnda raffinorsegment (1), bildas av sluttande motstaende ytor som bildas av namnda forsta styrningsytor (R1) och namnda andra (R2) styrningsytor. 3. Raffinorsegmentet enligt krav 2, van ett avstand mellan namnda sluttande motstaende ytor (R1, R2) okar ldngs en riktning ldngs normalen pa namnda raffineringsyta. 4. Raffinorsegmentet enligt krav 3, van i namnda okning dr linjdr. 5. Raffinorsegmentet enligt krav 3, van i namnda okning ár ett polynom. 6. Raffinorsegmentet enligt krav 3, van i namnda utjdmningsspar (40) dr v-format. 7. Raffinorsegmentet enligt krav 6, van i namnda forsta styrningsyta (R1) och ndmnda andra styrningsyta (R2) har samma lutning. 8. Raffinarsegmentet enligt krav 6, van i namnda forsta styrningsyta (R1) och namnda andra styrningsyta (R2) har olika lutningar. 9. Raffinorsegmentet enligt krav 1, van i namnda forsta (10) och andra (20) bommar ãr anordnade med olika hojd. 10. Raffinorsegmentet enligt krav 1, van i namnda forsta (10) och andra (20) bommar ãr anordnade med samma hojd. 11. Raffinorsegmentet enligt krav 3, van i ndmnda utjamningsspar (40) bar ett djup som ãr lika med ett djup pa namnda fOrsta (30-1) och/eller andra (302) dalar. 12. Raffinorsegmentet enligt krav 3, van i ndmnda utjamningsspar (40) har ett djup som ãr mindre an djupet pa namnda forsta och/ eller andra dalar. 13. RaffinOrsegmentet enligt nagot av ffiregaende krav, van i ndmnda raffinorsegment innefattar ett flertal grupper av farsta (10) och andra (20) bommar, ddr varje sadan grupp innefattar ett respektive utjamningsspar (40). 14. En raffinoranordning for att defibrera material innehallande lignocellulosa, innefattande atminstone ett raffinorsegment (1) enligt nagot av kraven 1-13.

1. • • 16 1 / 13 Matningsvariationer Energibesparingar, okad stabilitet och kvalitet