SE538124C2 - Apparat för peritoneal ultrafiltration innefattande kontrollav glukoskoncentrationen i peritonealhålan - Google Patents

Abstract

SAMMANDRAG En apparat for ultrafiltration av en patient som är overhydrerad pa grund av hjartsvikt, innefattande ett slangset med en koppling (21) for forbindelse med en patientledning (3) Rir att fa tillgang till peritonealhalrummet hos patienten. En flOdespump (15) är anordnad for inmatning och utmatning av en PD-vdtska till peritonealhalrummet. En pump (16) fOr ett osmotiskt medel är anordnad for aft pafylla glukoslosning till PD-vdtskan, som inmatas till peritonealhalrummet for aft astadkomma ultrafiltration. Glukosen pafylls kontinuerligt eller intermittent flit. aft Italia koncentrationen av glukos huvudsakligen konstant i peritonealhalrummet. Pafyllningen av glukos sker kontinuerligt eller intermittent atminstone en gang per timme, eller atminstone en gang per halvtimme.

Description

APPARAT FOR PERITONEAL ULTRAFILTRATION INNEFATTANDE KONTROLL AV GLUKOSKONCENTRATIONEN I PERITONEALHALAN UPPFINNINGENS OMRADE FOreliggande uppfinning hanfOr sig till en apparat och ett forfarande for att utfora peritoneal ultrafiltration pa en patient som behover det, till exempel pa grund av hjartsvikt.

BAKGRUND Diuretika-resistent hjartsvikt är ett problem med okande betydelse. Det är nara relaterat till det kardio-renala syndromet, som kannetecknas av kronisk abnormitet i hjartfunktionen vilket astadkommer forsamrad njurfunktion och progressiv lcronisk njursjukdom.

Hjartsviktspatienter kan ha ftirdel av avlagsning av vatska genom ultrafiltration.

Dessa patienter har normalt funktionella njurar men lider av vatskeoverbelastning. Njurarna has dessa patienter är vanligen friska men fungerar inte fullstandigt pa grund av det sviktande hjartat med okat ventist blodtryck och ibland lagt artarblodtryck. Eftersom njurarna inte fungerar fullstandigt byggs vatska upp i patienten och vatskeoverbelastningen bidrar till stress pa det redan svilctande hjartat.

Raft styrning av natrium och vattenbalans är av vital betydelse eftersom upp till 80% av all sjukhusvistelse beroende pa hjartsvikt beror pa akut overhydrering och endast 5% är beroende av lagt hjartflocle.

Patentdokumentet US7 135008B2 beskriver ett forfarande och en apparat fer extrakorporeal behandling av blod genom anvandning av ett periferiellt insatt dubbel-lumen- kateter-aggregat for kontinuerlig uttagning och aterforing av blod fir understodsbehandling av njurarna, speciellt behandling av hjartsvikt och vatskeoverbelastning medelst ultrafiltration. En kateter infores i en periferiell yen och manovreras uppat genom karlsystemet for aft fa tillgang till blodreservoiren i de stone eller mindre venerna for kontinuerlig bloduttagning och behandling. Lufttata anslutningar ingar i kateteraggregatet for aft overvinna skadliga effekter av negativa tryck under uttagningen av blod.

Ultrafiltration via extrakorporeal behandling av blod resulterar emellertid i riskerna som vidlater anslutning till karlsystemet. Dessutom kan ultrafiltrationen bli ale& star, vilket resulterar i lagt blodtryck.

En lovande ultrafiltrationsmetod, som inte anvander extrakorporeal blodbehandling hr peritonealdialys, dar det kroppsegna peritoneal-membranet anvands for ultrafiltration. En peritoneal-ultrafiltrations-vatska installeras i peritonealhalrummet. Vatskan innefattar ett osmotiskt medel, sasom glukos eller Icodextrin eller dylikt, vilket resulterar i ultrafiltration. Peritoneal ultrafiltration hr mer skonsam mot patienten och resulterar sallan i lagt blodtryck.

Dessutom kan peritoneal ultrafiltration anvandas dagligen utanfor sjukhus utan behov av medicinskt tranad yrkespersonal.

Med den nu anvanda PD-behandlingarna skall glukos-baserade vdtskor utbytas var fjarde timme och har optimal ultrafiltration under endast 2 till 3 timmar. Varje utbyte tar omkring en timme och akar risken fOr infektion. Detta reducerar friheten och livskvaliteten for patientema.

Emellertid kan anvandningen av glukos resultera i absorption av glukos i cirkulationen, vilket kan leda till hyperglycemia, hyperinsulinemia, och fetma. Icodextrin kan fororsaka andra problem.

Saledes finns ett behov av ett forfarande for att tillverka en peritoneal-dialys-vaska, som innefattar glukos och som dr optimera med avseende pa peritoneal ultrafiltration av patienter med hjartsvikt. Dessutom finns ett behov av en apparat for att utfOra peritoneal ultrafiltration.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Saledes är det ett andamal med uppfinningen att undanroja, undvika eller eliminera ett eller flera av ovanstaende tillkortakommanden eller nackdelar, enskilt eller i nagon kombination.

I en aspekt tillhandahAlls en apparat fOr ultrafiltration av en patient som behliver det, till exempel en patient som är overhydrerad pa grund av hjartsvikt. Apparaten innefattar en koppling for fOrbindelse med en patientledning for tillgang till ett peritonealhalrum eller peritonealhala hos patienten; en flodespump for inmatning och utmatning av en PD-vdtska till peritonealhalrummet; en glukospump fOr pafyllning av glukoslosning till vatska som inmatats till peritonealhalrummet fOr att fororsaka ultrafiltration; varvid glukos pafylls kontinuerligt eller intermittent for att halla en koncentration av glukos huvudsakligen konstant i peritonealhalrummet.

I en utfOringsform sker pafyllningen av glukos intermittent atminstone en gang per timme eller atminstone en gang per halvtimme.

I en annan utforingsform ir patientledningen en dubbellumenlcateter och pumpas PD-30 vatskan kontinuerligt fran peritonealhalrummet via en forsta lumen hos katetem till en andra lumen hos katetem medan glukos pafylls till PD-vdtskan.

I en ytterligare utforingsform kan apparaten vidare innefatta en glukossensor fOr matning av utmatad glukoskoncentration, varvid pafyllningen av glukos styrs i beroende av glukossensoms matningar. Dessutom kan apparaten innefatta en tryckmatare och en flodesmatare. 2 KORTFATTAD BESKRIVNING AV RITNINGARNA Ytterligare andamal, sdrdrag och fordelar med uppfinningen kommer alt framga av den foljande detaljerade beshivningen av utforingsformer av uppfinningen under hanvisning till ritningarna, varvid: Fig 1 dr ett schematiskt diagram over en fOrsta utforingsform av en apparat fOr alt tillhandahalla en ultrafiltrationsvatska till en patient.

Fig 2 är ett schematiskt diagram Over en andra utfciringsform av apparaten for aft tillhandahalla en ultrafiltrationsvfitska till en patient.

Fig 3 dr ett schematiskt diagram Over en tredje utforingsform av apparaten for alt tillhandahalla en ultrafiltrationsvdtska till en patient.

DETALJERAD BESKRIVNING AV UTFORINGSFORMER Nedan kommer flera utforingsformer av uppfinningen att beskrivas. Dessa utforingsformer beskrivs i belysande syfte for alt mojliggora for en facicman aft genomfora uppfinningen och for aft ange den basta utforingsformen. Sadana utforingsformer begransar emellertid inte uppfinningens omfang. Vidare visas och diskuteras vissa kombinationer och sardrag. Andra kombinationer av de olika sardragen är emellertid mojliga inom uppfinningens ram.

Fig 1 visar en patient 1, som är forsedd med en patientledning 3, som kan vara en konventionell peritonealkateter. Patientledningen 3 forbinder patientens peritonealhalrum 2 med omgivningen. Alt anordna en patientledning är en standardprocedur som utfOres pa ett sjukhus. Efter nagra dagar kan patientledningen anvdndas for aft inmata och utmata en peritonealvdtska till peritonealhalrummet. Peritonealvdtskan kontaktar ett peritonealmembran innefattande kapillarblodkarl. Peritonealvdtskan kommer alt utbyta joner och amnen med blodet. Peritonealdialys har utforts rutinmassigt under flera dekader och anvandes redan under 1940-talet. Patientledningen 3 avslutas med en koppling 4 av standardtyp, till exempel en Luer-koppling.

En apparat 10 enligt en forsta utforingsform av uppfinningen innefattar ett slangset 20, en floclespump 15, en glukospump 16, en drdneringsventil 17 och en intermittent-ventil 18. Pumparna 15 och 16 är visade som peristaltiska pumpar av en typ som vanligen anvands pa dialysapparater. Emellertid kan andra typer av pumpar anvandas. Ventilerna är elektriskt drivna kldmventiler som verkar pa en slang for aft blockera slangen. Emellertid kan vilken som heist typ av ventil anvdndas.

Slangsettet innefattar en koppling 21, som passar till kopplingen 4 pa patientledningen 3. Kopplingen 21 ar anordnad pa en bortre ande av en patientslang 22 och innefattar en port 23 intill andkopplingen 21. En framre ande av patientslangen 22 är kopplad till ett pumpsegment 24, som passerar genom floclespumpen 15. Den andra Linden av 3 pumpsegmentet 24 är kopplad till en kassett 25. Saledes är det inre av kassetten 25 kopplat till dndkopplingen 21.

Slangsettet innefattar vidare en glukospase 26, som är kopplad till kassetten 25 via en glukosslang 27. Glukosslangen 27 är kopplad till ett pumpsegment 29, som passerar genom glukospumpen 16 och vidare till kassetten 25. En koppling eller dubb (spike) 28 är anordnad vid anden av glukosslangen 27 for att infOras i glukospasen 26 fir att etablera en vatskeforbindelse mellan glukospasen 26 och glukosslangen 27. Saledes är glukospasen 26 forbunden med kassetten 25.

Slangsettet infattar vidare en draneringspase 30, som är kopplad till en drdneringsslang 31 via en koppling 32. Drdneringsslangen 31 är kopplad till kassetten 25.

Draneringsventilen 17 verkar pa drdneringsslangen 31 for att blockera draneringsslangen när den aktiveras. Saledes är drdneringspasen 30 kopplad till kassetten 25.

Slangsettet innefattar vidare en intermittentpase 33 kopplad till en intermittentslang 34. Intermittentslangen är kopplad till kassetten 25. Intermittentkldmventilen 18 verkar pa intermittentslangen 34 for att blockera intermittentslangen ndr den aktiveras. Saledes är intermittentpasen 33 kopplad till kassetten 25.

Slangsettet kan besta av PVC-slangar av medicinsk typ. Pumpsegmenten kan vara silikonslangar. Den peristaltiska pumpen kan ocksa fungera som en flodesmatare, eftersom en specifik volym av vdtska normalt pumpas per vary hos pumpen.

Apparaten 10 och slangsettet 20 kan vara anordnade i fyra holjen, sasom anges av streckade linjer i fig 1. Saledes kan de tva pumpama 15, 16 och de tva klainventilema 17, 18 vara anordnade i ett holje, sasom anges med streckade linjer 11, vilket dessutom kan innefatta nodvandiga elektroniska kretsar for att styra apparaten, innefattande batterier, processorkort och grafiskt granssnitt innefattande manoverknappar. Intermittentpasen 33 kan vara anordnad i ett separat hOlje 12 och glukospasen 26 kan vara anordnad i ett separat holje 13 saint draneringspasen kan vara anordnad i ett separat hOlje 14. Alla holjena 11, 12, 13, 14 kan vara anordnade i en bdrutrustning avsedd att baras av patienten.

Apparaten 10 enligt den forsta utfOringsformen kan drivas pa fOljande sat. Apparaten 10 installeras genom att anordna bdrutrustningen pa en patient. En priming-pase 35, visad med streckade linjer i fig 1 och innefattande steril isoton priminglosning (till exempel omlcring 2 liter steril 0,9% koksaltlosning) Ar kopplad till porten 23 pa den bortre anden av patientslangen 22. Andkopplingen 21 dr stdngd med ett lock (ej visat). Ndr en priming-knapp trycks in, startar priming-proceduren. Andamalet med primingproceduren Ar att avldgsna eventuella giftiga produkter, som kan finnas inuti slangsettet 10, som Ar steriliserat. Vidare kan eventuella bakterier som harror frail den aseptiska hanteringen av slangsettet avldgsnas. Dessutom kan primingproceduren avlagsna eventuell luft frail systemet. Primingproceduren startar med oppning av drdneringsventilen 17, varefter flodespumpen 15 startas och drives i en riktning framat (medurs). Vatska fran primingpasen 4 passerar via porten 23 till patientslangen 22 och vidare till pumpsegmentet 24 och kassetten 25. Fran kassetten 25 är den enda oppna kopplingen via drdneringsventilen 17 till draneringspasen 30.

Efter en viss tid stangs draneringsventilen 17 och intermittentventilen 18 aktiveras, varefter primingvatskan pumpas in till intermittentpasen 33, tills den är nastan full. Sedan drivs flodespumpen 15 i sin omvanda riktning (moturs) for aft avlagsna primingvatskan fran intermittentpase och tillbaka till primingpasen, tills intermittentpasen är torn. Sedan stAngs intermittentventilen 18 och drdneringsventilen 17 oppnas och flodespumpen 17 drivs ater i riktning framat for aft pumpa resten av primingvatskan till draneringspasen 30.

Under eller innan primingen av patientslangen 22, kopplas en glukospase 26 till spiken 28, varefter glukospumpen 16 startas. Glukoslosning pumpas fran glukospasen 26 via glukosslangen 27 till kassetten 25 fiir aft rengora glukosslangen.

När primingen är slutford och primingpasen 35 är torn kan den avlagsnas fran porten 23, som stangs. Draneringspasen 30, som är fylld med primingvdtska avlagsnas och en ny pase irmefattande en PD-losning kopplas till kopplingen 32. Patienten kopplas till patientslangen 22 genom aft ta av locket fran patientkopplingen 21 och forbinda kopplingen med patientledningens koppling 4. Draneringsventilen 17 oppnas och flodespumpen 15 drives i sin reverserade riktning for aft inmata PD-vatska fran pasen 30 till patientens peritonealhalrum.

NAr behandlingen tr slutford (efter flera timmar), avldgsnas slutligen overflodig vatska fran patienten till draneringspasen.

Andra primings-procedurer kan anvandas. Till exempel kan priming-vatskan som insamlats i drdneringspasen 30 pumpas tillbaka till primingpasen i ett sista steg, varefter primingpasen 35 kasseras med sift innehall. En annan metod kan vara aft pumpa primingvatskan fran primingpasen 35 till intermittentpasen tills den är fylld och sedan returnera vatskan fran intermittentpasen 33, tillsammans med en liten mangd vatska fran glukospasen 26. Slutligen pumpas en liten mangd vatska fran draneringspasen 30 till primingpasen. Nu har alla ledningar primats sasom onskas och PD-vatskan i drAneringspasen 30 kan inmatas i patienten, till exempel.

Om PD-vatskan i pasen 30 innefattar glukos med en onskad koncentration (sasom 1,5%), aktiveras inte glukospumpen under den initiala inmatningen av PD-vatska till peritonealhalrummet. Emellertid kan i andra utforingsformer PD-vatskan innefatta alla standardkomponenter for en PD-losning, forutom glukos, och glukos tillsdtts under den initiala inmatningen i en onskad proportion genom aft aktivera glukospumpen 16.

Standardkomponenterna for en PD-losning är, fdrutom glukos: natriumklorid, natriumlaktat, kalciumklorid och magnesiumklorid. Dessutom kan det finnas kaliumklorid. Laktat kan ersattas av acetat eller bikarbonat.

Alternativt kan en konventionell CAPD-pase kopplas till porten 23 eller kopplingen 4 fOr den initiala inmatningen av PD-vdtska och PD-vdtska kan inmatas till peritonealhalrummet medelst tyngdkraftsmatning. PA samma sat kan den slutliga tomningen av peritonealhalrummet efter en slutford behandling ske genom koppling av en draneringspase till porten 23 och dranering av peritonealhalrummet genom tyngdkraften genom aft placera draneringspasen vid en lag position.

Ndr PD-vdtskan innefattande glukos har inmatats till peritonealhalrummet sker ett utbyte av amnen mellan den inmatade PD-vdtskan och blodet. Mer i detalj absorberas glukos langsamt av blodet, eftersom koncentrationen av glukos i PD-vdtskan dr stone An koncentrationen av glukos i blod. Eftersom emellertid absorptionen av glukos dr langsam kommer vatten aft diffundera i den andra riktningen genom kapilldrernas vaggar till peritonealhalrummet pa grund av det osmotiska trycket hos glukoslosningen, for aft utspacla PD-vdtskan. SA ldnge koncentrationen av glukos i PD-vdtskan dr stOrre An i blod, kommer sadan vattentransport aft ske. Wan vattentransport dr ekvivalent med ultrafiltration. Eftersom blodet kommer aft %flora viss mangd vatten kommer sadant vatten att ersattas fran andra delar av kroppen, vilket resulterar i en avlagsning av Overflocligt vatten frail vavnaden.

Det glukos som har absorberats av blodet maste ersattas i peritonealhalrummet for aft bibehalla glukosgradienten och ultrafiltrationen. Den princip som anvands i utforingsformerna dr aft en mer eller mindre kontinuerlig ersattning av glukos utfors fOr aft uppna en huvudsakligen konstant ultrafiltration, vilket antages motverka symptom.

Detta uppnas pa foljande satt. Efter en kort tid pA till exempel 20 minuter oppnas intermittentventilen 18 och flodespumpen 15 aktiveras i sin riktning framat, varigenom vatska pumps frail peritonealhalrummet till intermittentpasen, som kan ha en volym av omkring 160 ml. Flodeshastigheten kan vara omkring 16 ml/min. Ndr en forutbestdmd mangd vatska har inmatats till intermittentpasen, till exempel 100 ml, drivs floclespumpen 15 i riktning bakat for aft Aterfora vatskan i intermittentpasen 33 till patienten. Glukospumpen 16 tiff& kontinuerligt glukos till den returnerade PD-vdtskan. Tillsatsen av glukos sker med en hastighet som dr berdknad for aft ersatta den mdngd glukos, som har absorberats av blodet. Proceduren upprepas efter ytterligare tjugo minuter, etc.

Saledes pAfylls PD-vdtskan i peritonealhalrununet med fdrsk glukoslosning.

Emellertid sker palyllningscykeln relativt ofta sa aft glukoskoncentrationen i PD-vdtskan inuti peritonealhAlrummet sker huvudsakligen konstant. Saledes sker en huvudsakligen konstant ultrafiltration.

Flodespumpen kan drivas med en hastighet av 20 ml/min. Saledes kan uttaget av 100 35 ml vatska frill peritonealhalrummet och Aterforingen av samma mdngd (pAfyllt med glukos) ta omkring 10 minuter. Sedan kan floclespumpen stoppas under 0 till 50 minuter, tills nasta pAfyllningscykel startas. Saledes kan en total pafyllningscykel vara 10 till 60 minuter. 6 Ultrafiltrationen resulterar ocksa i att volymen av PD-vatska inuti peritonealhalrummet okar. En sadan &fling av volymen kan resultera i att trycket inuti peritonealhalrummet Okar, vilket motverkar ultrafiltrationen.

For att motverka en sadan Olcning av volymen inuti peritonealhalrummet kan fOljande procedur anvandas. Vid starten av en pa'fyllningscykel halls intermittentventilen 18 stangd och draneringsventilen 17 Oppnas och en forutbestamd mangd PD-vatska avlagsnas och pumpas till draneringspasen 30, till exempel 5 ml per intermittenteykel pa 30 minuter. Sedan stangs draneringsventilen och intermittentventilen 18 oppnas och proceduren fortsatter sasom beskrivits ovan. Saledes avlagsnas en liten mangd vatska vid vane cykel.

Alternativt kan sadan vatskeavlagsning ske endast var femte cykel eller vid vilken som heist onskad tid.

Vatskeavlagsningen behOver inte vara synkroniserad med pafyllningen. Om patienten kanner eller misstanker att trycket inuti peritonealhalrummet okar sa att patienten upplever det obekvamt, kan patienten aktivera en draneringsknapp, som dranerar en forutbestamd mangd vatska genom att oppna draneringsventilen 17 och aktivera flodespumpen 15 i riktning framat tills namnda mangd har avlagsnats, till exempel 100 ml.

I en annan alternativ utforingsform finns en trycksensor som startar draneringscykeln om trycket inuti peritonealhalrummet Okar till (want& ett fcirutbestamt troskelvarde, se vidare nedan.

Doseringen av glukos kan bestammas i forvag och installas enligt en forskrivning av en doktor. Patienten kan ocksa installa pafyllningen av glukos, atminstone inom vissa granser. Om till exempel patienten kanner smartor, kan detta bero pa en alltfor hog glukoskoncentration och patienten kan minska en sadan koncentration genom att trycka pa en lcnapp. Ett tryck pa knappen kan resultera i en reduktion av glukospafyllningen under de nasta pedljande cyklerna.

Utforingsformen som beskrivits ovan anvands nar patienten bar en patientledningen med en enda lumen. Emellertid kommer glukoskoncentrationen att variera nagot inom intermittentperioden.

Intermittentperioden bor vara liten jamfOrt med variationen av glukos i peritonealhalrummet. Om ingen pafyllning sker absorberas glukos under en period av omkring en till tre timmar. Saledes bor intermittentperioden for pafyllning inte vara langre an en timme. En lamplig pafyllningscykel eller period kan vara minuter eller 20 minuter. Pafyllningsperioden raknas mellan tidpunkten for starten av vane pafyllningscykel.

I en annan utfdringsform visad i fig 2 är tva patientledningar eller katetrar 53a och 35 53b anordnade i peritonealhalrummet, sasom visas. Det tva katetrarna kan vara anordnade som en dubbel-lumen-kateter, sasom är valkant.

I den andra utforingsformen är den andra katetern 53b kopplad istallet for intermittentpasen 33 i utforingsformen enligt fig 1. 7 I den andra utforingsformen cirkulerar flodespumpen 65 PD-vatskan kontinuerligt i peritonealhalrummet via den andra katetern 53b och ut fran peritonealhalmmmet vi den forsta katetem 53a genom att driva flodespumpen 65 i riktning framat (medurs) och genom att oppna intermittentventilen 68. Glukospumpen 66 drivs ocksa kontinuerligt for kontinuerlig pafyllning av glukos.

Altemativt kan glukospumpen drivas intermittent, med korta intervall, exempelvis en gang per minut, eller med langre interval!, sasom var tjugonde minut. I en utforingsform drivs glukospumpen vid starten av inmatningsoperationen med flodespumpen tills en onskad mangd glukos har pafyllts till den inmatade vatskan, varefter glukospumpen stoppas under resten av inmatning av vatska till peritonealhalrummet. Pa detta sattet kan en exakt mangd glukos tillsattas under varje pafyllningscykel.

Slangsettet enligt den andra utforingsformen innefattar en koppling 85 till patientledningen istallet fbr intermittentpasen 33. Dessutom är en samplingsport anordnad intill kopplingen 85 i intermittenslangen 84.

I andra avseenden är funktionen huvudsakligen densamma som i den forsta utforingsformen beskriven i samband med fig 1.

Den patient som har hjartsvikt kan ocksd ha Mgt blodtryck, vilket kan forsamra funktionen for njuren. Njuren kan erfordra hjalp med att avlagsna overflodig vatska eftersom urinproduktionen är lagre in normalt. Emellertid kan utsondringen av metaboliska slaggprodukter, sasom urea och kreatinin, normalt vara Pa grund av en lag urinvolym kan emellertid en otillracklig utsondring av natrium foreligga. Saledes kan PD-vatskan i dessa utforingsformer vara modifierad genom att reducera natrium-koncentrationen, vilket resulterar i avlagsning av natrium, tillsammans med avlagsning av vatten, sasom beskrivits ovan. Om avlagsningen av kalium hos njuren är alltfar lag, kan en sankning av kaliumkoncentrationen i utgangsvatskan vara lamplig, eller aven eliminering av kalium frail vatskan. Emellertid är kroppen kanslig far lag kaliumkoncentration in blod och en sankning eller avlagsning av kaliumkoncentrationen bor overvakas noga av en doktor.

Patienten med hjartsvikt kan ha ett forsamrat blodtryck, sasom anges ovan. Sadant blodtryck kan resultera i att kapillarerna sammandrages i peritonealmembranet och intilliggande vavnad, vilket resulterar i mindre utbyte av amnen mellan vatskan i peritonealhalrummet och blodet. Resultatet blir mindre ultraflltration. Emellertid forvantas att den kontinuerliga tillforseln av glukos reducerar eventuella tendenser fiir kapillarerna att sammandraga sig, eftersom kroppen inte utsatts far plotsligt Andrade tillstand. Saledes forvantas att den kontinuerliga pafyllningen av glukos är av stor betydelse for kansliga patienter.

Peritonealmembranet r kansligt for and& stor exponering for glukos, vilket kan resultera i smarta for peritoneum och peritonitis. En mild exponering av peritonealmembranet 8 fcir glukos kan motverka sadana problem. Foljaktligen kan den initiala inmatningen av PD- vatska till peritonealhalrummet ske med en lag koncentration av glukos, eller aven noll glukos. Sedan ;Ras koncentrationen av glukos langsamt under de nastfoljande 30 minutema.

Pa grund av det faktum att pafyllningen av glukos sker kontinuerligt eller intermittent med korta intervall, kan en lagre koncentration av glukos anvandas och fortfarande kan en onskad ultrafiltration uppnas. Detta är betydelsefullt for att undvika smarta och peritonitis likaval som fOr att bibehalla ultrafiltrationsfunktionen hos peritonealmembranet.

Pafyllningen av glukos kan styras eller overvakas genom matning av glukoskoncentrationen i den utgaende vatskan fra'n peritonealhalrummet. Antag att den ursprungliga koncentrationen av glukos är 1,5% och den uppmatta koncentrationen i den utgaende vatskan efter 30 minuter har reducerats till 1,3%. I detta fallet kan en pafyllning av glukos sa att den inmatade vatskan bar en koncentration av 1,7% vara lampligt. Om glukoskoncentrationen i den utgaende vatskan fortfarande minskar, Ras pafyllningen ytterligare till 1,8%, etc. Om a andra sidan den utgaende koncentrationen narmar sig den onskade 1,5%, minskas pafyllningen.

Om patienten under behandlingen utsatts fOr lagt blodtryck (hypotension) eller andra problem, vilket resulterar i sammandragning av kapillarema i peritonealmembranet, yttrar detta sig som en sankning av ultrafiltrationen och en sankning av glukosabsorptionen. Den sankta glukosabsorptionen kan overvakas med glukossensom och kan resultera i ett alarm till patienten och/eller Overvakningspersonal. Darvid kan behandlingen avbrytas eller andra atgarder vidtagas for att avlagsna anledningen till minskad absorption och lag ultrafiltration.

En glukossensor kan vara anordnad vid provtagningsportarna 73, 86, 23. Altemativt kan en glukossensor vara anordnad i slangsettet, till exempel vid kassetten 25, 75.

Eftersom en glukossensor kan vara kanslig for konstant exponering for glukos, kan glukossensom 88 fordelaktigt anordnas i draneringsslangen 31, 81 efter draneringsventilen 17, 67. Nar glukoskoncentrationen skall matas oppnas draneringsventilen 17, 67 under en kort tidsperiod och matningen utfors. Pa detta sattet är glukossensom 88 exponerad for glukos under endast ett kort tidsintervall.

En trycksensor 91 kan vara anordnad i portarna 23, 73, 86 for att Overvaka trycket i kopplingama till patientledningen 3, 53a, 53b. Ett hogt tryck samtidigt som flodespumpen 65 star stilla kan vara en indikation pa en alltfbr hog volym inuti peritonealhalrununet. Saledes kan en viss avlagsning av vatska vara lampligt sasom angivits ovan. Trycksensom 91 kan vara en slang med lamplig langd ansluten till porten 73, sasom anges i fig 3. Vatska kommer att stiga inuti roret och hojden av vattenpelaren anger trycket, till exempel i cm vattenpelare.

Andra arrangemang kan anvandas, sasom en lilcnande tryckmatare i port 86 och/eller port 23. I vissa utfbringsformer kan en tryckmatare som anger ett tryck under atmosfarstrycket vara 9 anvandbar, eftersom trycken normalt alltid är ovanfor atmosthrstrycket. Om ett tryck under atmostarstrycket uppmats under en rang tid, kan ett alarm utlosas.

Ett Mgt tryck i porten 23 under fyllning kan bero pa en partiell blockering av patientledningen. En partiell blockering av patientledningen skulle ocksâ resultera i ett lagt 5 tryck under torrmingen av halrummet. Saledes kan ett alarm utlosas.

Om det firms en blockering eller ogla pa slangen till patienten, dvs intermittentslangen 84 i den andra utforingsformen, kommer detta att ge sig tillkanna som ett hogt tryck i kassetten under driften av flodespumpen 65. En tryclunatare 87 anordnad i kassetten kan detektera ett sadant Mgt ovantat tryck och resultera i ett alarm och/eller andra atgarder hos apparaten, sasom en nedkoppling av funktionen. Tryckmataren kan vara en piezo-elektrisk tryckmatare, som avger en elektrisk signal som är huvudsakligen proportionell mot trycket inuti kassetten.

Tryckovervakarna 37, 87 kan ocksa anvandas for att styra funktionen hos flodespumpen och/eller glukospumpen. Genom aft stanga intermittentventilen 18 och draneringsventilen 17 och driva flodespumpen 15 i riktning framat skall ett tryck byggas upp i kassetten 25, vilket kan overvakas av tryckovervakarna 37 och 87. Samma kontroll av glukospumpen kan utforas.

Trycket hos tryckelvervakarna 37 och 87 kan matas eller overvakas kontinuerligt. Om en plotslig och ovantad avvikelse av tryck uppmates, aktiveras ett alarm. Detta kan handa om det finns en ogla (kink) pa nagon av slangama. Om ventilema inte fungerar riktigt, kan detta ocksa avkannas av tryckovervakarna.

Om det finns en ogla eller blockering av patientledningen 82 under drift framat av flodespumpen 65, kommer ett lagt flode eller inget flode alls att upptrada. Detta faktum kan forbli oupptackt av kassettens trycksensor 87. Emellertid kan en flodessensor 90 anordnad pa patientledningen 82 omedelbart fore pumpsegmentet anvandas for att avkarma ett ale& lagt eller franvarande flOde. Dessutom kan en annan flodessensor 89 vara anordnad mellan kassetten och intermittentventilen 68.

Behandlingen fortsatts under en lang tid, atminstone sex timmar. I en utforingsform, utfors behandlingen dagligen under 16 timmar. I en annan utforingsform sker behandlingen pa flatten och varar under 8 timmar. Fore behandlingen inmatas en fly PD-vatska och efter behandlingen draneras all PD-vatska. Skillnaden i inmatad och utmatad vatska kan matas for att berakna erhallen ultrafiltration.

Det kan vara fordelaktigt att agitera PD-vatskan i peritonealhalrummet. I utforingsformen enligt fig 2 kan sadan agitering ske genom att driva flodespumpen 65 i riktning bakat under en forutbestamd tid pa till exempel 5 minuter, foljt av normal flodesriktning genom att driva flOdespumpen 65 i riktning framat. Drivning i riktning bakat kan ske med en hOgre hastighet an normalt eller med varierande hastighet. I den fOrsta utforingsformen enligt fig 1, kan agitering uppnas genom att driva flodespumpen 15 med olika hastigheter under instromningen av PD-vatska, till exempel 30 sekunder med hog hastighet foljt av flera minuter med normal hastighet. Funktionen med olika hastigheter kan ocksa eller altemativt anvandas i den andra utforingsformen.

Flodeshastigheten under funktion av apparaten skall normalt vara liten for att inte utova onodvandiga tryck pa peritonealhalrummet och membranet. En flodeshastighet pa 15 ml/min till 40 ml/min är lampligt. Glukospumpen kan drivas med en hastighet av 0,1 ml/min till 3 ml/min. Under dranering kan flodespumpen 65 drivas med en hogre hastighet pa upp till omkring 170 ml/min.

Glukospasen kan innefatta glukos med en koncentration av 10% till 20% och kan ha en volym pa omkring 0,25 till 0,5 liter. Volymen PD-vatska som inmatas i peritonealhalrummet kan vara omkring 1 till 3 liter, till exempel 1,5 liter. PD-vatskan kan innefatta joner av natrium 132 mM (mmol/liter), kalium 2 mM, kalcium 2,5 mM, magnesium 0,5 mM, klorid 95 mM och laktat 40 mM. Laktat kan ersattas med acetat eller bikarbonat.

Om natrium skall avlagsnas kan natriumjonkoncentrationen sankas till 95 mM eller lagre. Kaliumkoncentrationen kan sankas eller avlagsnas.

I haven utesluter inte uttrycket "innefattar/innefattande" forekomsten av andra element eller steg. Vidare, aven om de anges individuellt kan ett flertal anordningar, element eller metodsteg implementeras sasom till exempel en enda enhet. Aven om individuella sardrag kan vara inbegripna i olika krav eller utforingsformer, kan dessa med fordel kombineras och innefattandet i olika krav innebar inte att en kombination av sardrag inte är mojlig och/eller lamplig. Dessutom utesluter inte en enkel hanvisning ett flertal. Uttrycket "en", "ett", "forsta", "andra" etc utesluter inte ett flertal. Hanvisningsbeteckningar i haven är angivna endast som forklarande exempel och skall inte betraktas sasom begransande havens omfattning pa nagot satt.

Aven om foreliggande uppfinning har beslcrivits ovan under hanvisning till specifika utforingsformer och experiment, är den inte avsedd at vara begransad till den specifika form som angivits ovan. Snarare är uppfinningen endast begransad av de bifogade haven och andra utforingsformer an de som angivits ovan är likaval mojliga Mom ramen for dessa vidhaftade hay. 11

Claims (11)

PATENTKRAV

1. En apparat for ultrafiltration av en patient, sasom en patient som är overhydrerad pa grund av hjdrtsvikt, innefattande: en kassett (25), som har fyra inlopp/utlopp; en patientslang (22) for forbindelse av en patientkoppling (21), som är avsedd for forbindelse med en patientledning (3) fOr tillgang till ett peritonealhAlrum (2) hos patienten (1), till ett forsta inlopp hos kassetten, varvid patientslangen innefattar en flodespump (15) for aft inmata och utmata en peritonealvaska mellan kassetten (25) och peritonealhalrummet (2); en mellanlagringsslang (34) fOr forbindelse av en mellanlagringspase (33) med ett andra inlopp hos kassetten, varvid mellanlagringsslangen innefattar en mellanlagringsventil (18); en draneringsslang (31) for forbindelse av en draneringspase (30) med ett tredje inlopp hos kassetten, varvid drdneringsslangen innefattar en drdneringsventil (17); och en glukosslang (27) for fOrbindelse av en glukospase innefattande glukos med en hog koncentration med ett fiarde inlopp hos kassetten, varvid glukosslangen innefattar en glukospump (15) fOr addering av glukos till kassetten; varigenom glukos pafylls for aft halla koncentrationen av glukos huvudsakligen konstant i peritonealhalrummet.

2. Apparaten enligt krav 1, varvid pafyllningen av glukos sker intermittent atminstone en gang per halvtimme.

3. Apparaten enligt nagot av foregaende krav, vidare innefattande en tryclundtare (37, 87, 91) anordnad for aft mdta trycken i atminstone endera av det inre av kassetten (25, 75), utloppskopplingen (85) och inloppskopplingen (23, 73).

4. Apparaten enligt nagot av foregaende krav, vidare innefattande en flodesmdtare (89, 90) anordnad i atminstone endera av patientslangen (22, 72) och mellanlagringsslangen (34, 84).

5. Apparaten enligt nagot av foregaende krav, vidare innefattande en glukosmatare (88) anordnad i atminstone endera av patientslangen (22, 72, 84) och drdneringsslangen (31, 81). 12 N 00