SE538107C2 - Styranordning för vattenretarder och förfarande för inkoppling av en vattenretarder - Google Patents

Abstract

Sammandrag Uppfinningen avser en styranordning for en vattenretarder (2), innefattande en forsta axel (18), som är forbunden med en rotor (20) hos retardern (2), en andra axel (22), som är anordnad att ingripa med en drivkalla, ett mellan den forsta och andra axeln (18, 22) anordnat kopplingselement (54), och en tryckgivare (19) anordnad vid en mellan rotorn (20) och en stator bildad torus (44). Tryckgivaren (19) är fOrbunden med en styrenhet (16), som dels är anordnad att mottaga signaler Than tryckgivaren (19) avseende uppnnatt tryck (p) i torus (44), dels är anordnad att avge signaler kir att styra kopplingselementet (54) mot bakgrund av det vid torus (44) uppmatta trycket (p). Uppfinningen avser ocksa ett fordon, som innefattar en sadan styranordning (4) och ett forfarande for inkoppling av en vattenretarder (2).

Description

Styranordning f6r vattenretarder och f6rfarande f6r inkoppling av en vattenretarder UPPFINNINGENS BAKGRUND OCH KAND TEKNIK FOreliggande uppfinning avser en styranordning for en vattenretarder enligt ingressen till patentkravet 1, ett fordon, som innefattar en sadan styranordning enligt in- gressen till patentkravet 7 samt ett fOrfarande fOr inkoppling av en vattenretarder en- ligt ingressen till patentkravet 8.

En retarder anvands for att bromsa en drivkalla, sasom ett fordon. Ofta utgor retar- dern en tillsatsbroms, som kompletterar fordonets hjulbromsar. Darmed undviks overdrivet slitage av hjulbromsarna.

Retardern innefattar minst en rotor och en stator, vilka tillsammans bildar en torus, som fylls med en fluid sa fort som bromseffekt Than retardern onskas. Vid fylld torus kommer ett moment kravas for att rotera rotorn, detta moment utnyttjas som broms- moment genom att koppla rotorn till drivlinan, sasom vaxelladan eller kardanaxeln i ett fordon. Saledes utovar rotorn ett brornsrnornent pa fordonets drivlina nar rotorn är kopplad till drivlinan. Nar bromsmomentet skall upphora evakueras fluiden fran torus. Dock fortsatter drivlinan att driva rotorn nar fluid har evakuerats, vilket medfor att rotorn utovar ett litet, men inte obefintligt restmoment pa drivlinan. Restmomentet med- for att fordonets bransleforbrukning okar. FOr att minska energiforluster och darmed minska fordonets bransleforbrukning urkopplas retarderrotorn fran drivlinan medelst en kopplingsanordning nar retardern är avaktiverad och inte skall bromsa fordonet. Retarderrotorn star da stilla eller nastan stilla nar retardern inte är aktiverad.

I en retarder vars torus fylls med vatten, en sk. vattenretarder, regleras bromsmo- mentet genom den volym vatten som forefinns och är aktiv i torus. Volymen regleras med en eller flera strypventiler, som är anordnade pa en inlopps- eller utloppskanal till eller fran torus eller en utloppskanal Than torus. Genom att begransa utflodet av vatten Than torus okar trycket i torus. Nar strypventilen placerad i retarderns utlopps- 1 kanal oppnas konnnner saledes vattenvolynnen i torus att nninska, som i sin tur nnedfor att trycket i torus minskar. Vattnet eller en delvolym av det vatten som finns i torus kommer att forangas pa grund av att det statiska trycket i torus sjunker till angbilningstrycket for vatten.

Nar retardern skall deaktiveras stangs tillflode av vatten till torus och reglerventilen Oppnas, sa att vatten kan evakueras fran torus. Dock kommer trycket i delar av torus och evakueringskanalen Than torus inte understiga angbildningstycket, varfor vatten i torus kan drOja kvar och stanna i torus trots att evakuering av vatten Onskas. Det i torus kvarvarande vattnet bidrar till det icke onskade restmomentet, som bidrar till okad bransleforbrukning. Genom att frankoppla retarderaxeln och darmed den med rotorn forbundna retarderaxeln fran fordonets drivlina elimineras restmomentet.

Problem uppkommer dock nar retardern vid nasta anvandningstillfalle vid bromsning skall inkopplas, eftersom vatten forefinns i torus, vilket leder till ett oacceptabelt hogt inkopplingsmoment, som medf6r stora pakanningar hos de mekaniska komponenter som hanterar inkopplingen av rotorn med drivlinan. For att losa problemet kan en undertrycksalstrare, sasonn en vakuumsug inkopplas i retarderkretsen for att suga ur kvarvarande vatten i torus. Darmed minskas inkopplingsmomentet nar retardern skall aktiveras.

FOr det fall en komponent i retarderkretsen fallerar kommer dock vatten kunna finnas kvar i torus vid inkopplingstillfallet av retardern, vilket medfor att inkopplingsmomentet blir mycket stort. Darmed kommer kopplingsanordningen, som hanterar inkopp- lingen av retarderns rotor med drivlinan att utsattas for hoga pafrestningar, vilket kan leda till att kopplingsanordningen havererar.

Dokumentet WO 2013083427 Al visar en frankopplingsbar retarder med en styranordning, som avbryter inkopplingen av retardern beroende pa hur uppstartforloppet av retardern forloper.

Dokumentet US 2006/0232127 Al visar en retarder dar trycket i retarderkretsen overvakas med en tryckgivare. 2 SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Trots kanda losningar finns ett behov att vidareutveckla en styranordning fOr en re- tarder, vilken overvakar och styr inkopplingsfOrloppet av retarderns rotor, sa att ett kopplingselement formar att inkoppla rotorn med en drivkalla, fOr att undvika att kopplingselementet havererar och fOr att kopplingselementets livslangd och tillfOrlitlighet skall oka.

Syftet med uppfinningen är att tillhandahalla en styranordning for en retarder, vilken overvakar och styr inkopplingsforloppet av rotorn hos en retarder.

Eft ytterligare syfte med uppfinningen är att tillhandahalla en kopplingsanordning for en retarder med lang livslangd och h6g tillforlitlighet.

Dessa syften uppnas med en retarder av det inledningsvis namnda slaget, vilken kannetecknas av de sardrag som anges i patentkravet 1.

Styranordningen enligt uppfinningen overvakar inkopplingen av retardern sa att in- 20 kopplingsmomentet inte overstiger det maximala vridmoment som kopplingselementet är dimensionerat far. Genom att anvanda en vid torus anordnad tryckgivare for att mata trycket i torus kan vridmomentet hos rotorn och retarderaxeln beraknas. Styrenheten upptager information om trycket och darmed vridmomentet. For det fall inkopplingsmomentet Overstiger det maximala vridmoment som kopplingselementet är 25 dimensionerat for kommer styrenheten att instruera kopplingsmomentet att avbryta inkopplingen. Darmed undviks att kopplingselementet havererar. Styranordningen enligt uppfinningen skapar armed ocksa forutsattningar for lag forslitning av kopplingselementet, vilket okar kopplingselementet livslangd och tillforlitlighet. 30 Ovan angivna syften uppnas aven med ett fordon av det inledningsvis namnda slaget, vilket kannetecknas av de sardrag som anges i patentkravet 7. Fordonet kommer att bromsas med den inkopplade retardern. Styrenheten mottager signaler fran tryckgivaren och avger signaler f6r att styra kopplingselementet mot bakgrund av det i torus uppmatta trycket. Skulle trycket under inkopplingsforloppet av retarderrotorn 3 overstiga forutbestannda gransvarden avbryts inkopplingen i syfte att undvika forslitning och eventuellt forekommande haven i av kopplingselementet. Den styrda in- och urkopplingen av retardern medelst styranordningen medf6r darmed att livslangd och tillforlitlighet hos kopplingselementet 6kar, vilket medf6r att fordonet under en langre tidsperiod kan utnyttja en fungerande tillsatsbroms, vilket minskar forslitningen pa fordonets hjulbromsar. Ofta finns en tryckgivare anordnad i befintliga retardersystem, vilka tryckgivare har till uppgift att uppskatta momentet vid normal bromsning med retardern for att pa sa satt oka momentnoggrannhet och underlatta bromskraftsfordelning med fordonets hjulbromsar.

Ovan angivna syften uppnas aven med ett forfarande for inkoppling av en retarder av det inledningsvis namnda slaget, vilket kannetecknas av de sardrag som anges i patent kravet 8.

Med det uppfinningsenliga forfarandet erhalls forutsattningar for lag forslitning av kopplingselementet, vilket 6kar kopplingselementets livslangd och tillforlitlighet. Samtidigt undviks att kopplingselementet havererar. Genom att med tryckgivaren mata trycket i torus kan vridnnonnentet hos rotorn och retarderaxeln beraknas. Styrenheten upptager information om trycket och darmed vridmomentet och kommer att instruera kopplingselementet att avbryta inkopplingen genom att frankoppla den forsta axeln fran den andra axeln om trycket eller tryckforandringen mellan begynnelsetrycket och trycket uppnar eller overstiger ett forutbestamt gransvarde.

Med det uppfinningsenliga fOrfarandet erhalls en snabbt och direkt tryckrespons, vii- ket ger information om att torus fortfarande innehaller vatten. Andra detekteringsme- toder, sasom att mata fluidniva eller retarderaxelns acceleration ger inte lika hog snabbhet och noggrannhet.

Enligt en utf6ringsform av uppfinningen avbryts inkopplingen genom att trycket eller tryckforandringen mellan begynnelsetrycket och trycket uppnar eller overstiger ett forutbestamt gransvarde inom en forutbestarnd tidsperiod och/eller inom ett forutbestamt varvtalsintervall hos den forsta axeln.

Ytterligare fordelar med uppfinningen framgar av foljande detaljerade beskrivning. 4 KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA I det foljande beskrivs, sasom ett exempel, foredragna utforingsformer av uppfin- ningen med hanvisning till bifogade ritningar, pa vilka: Fig. 1 visar i en schematisk sidovy ett fordon med en styranordning for en retarder enligt foreliggande uppfinning, Fig. 2 visar en styranordning for en retarder enligt foreliggande uppfinning, Fig. 3 visar en graf over olika trycknivaer i en retarder enligt foreliggande uppfinning, och Fig. 4 visar ett flodesschema over ett forfarande for inkoppling av en retarder enligt foreliggande uppfinning.

DETALJERAD BESKRIVNING AV FOREDRAGNA UTFORINGSFORMER AV UPPFINNINGEN Fig. 1 visar ett fordon 1 i en schematisk sidovy, vilket fordon 1 är forsett med en retarder 2, som in- och urkopplas med hjalp av en styranordning 4 enligt foreliggande uppfinning. Fordonet 1 ar ocksa f6rsett med en vaxellada 6, som är kopplad till en fOrbranningsmotor 8, vilken driver fordonets 1 drivhjul 10 via vaxelladan 6 och en kardanaxel 12. Drivhjulen 10 är forsedd med hjulbromsar 11. En styrenhet 16, är an- ordnad fOr att styra retardern 2. Retardern 2 innefattar en roterbar fOrsta axel 18, som är f6rsedd med en forsta varvtalsgivare 9 for att avkanna den forsta axelns 18 varytal. Varvtalsgivaren 9 är kopplad till styrenheten 16. Styranordningen 4 ar ocksa forsedd med en tryckgivare 19.

Fig. 2 visar en styranordning f6r en retarder enligt foreliggande uppfinning. Den f6rsta axeln 18 ar forbunden med en rotor 20 hos retardern 2 och en andra axel 22 ar anordnad att ingripa med en drivkalla. Enligt den i fig. 2 visade utforingsformen är drivkallan anordnad i fordonet 1, dar sammankopplingen av retardern 2 med fordonet 1 utfors genom vaxelladan 6, som saledes utgor drivkallan. I fig. 2 visas vaxelladan 6 schematiskt. Den andra axeln 22 kan darmed utgoras av kardanaxeln 12, som dels är forbunden med vaxelladan 6, dels är forbunden med fordonets drivhjul 10.

En transmission 26 i form av ett pa den forsta axeln 18 fast anordnat fOrsta kugghjul 24 ingriper med ett pa den andra axeln 22 anordnat frikopplingsart andra kuggjul 28. FOretradesvis sker en uppvaxling genom transmissionen 26 i storleksordningen 3:1, men aven andra utvaxlingar är mojliga, exempelvis 1:1. Den f6rsta axeln 18 är foretradesvis medelst lager 36 lagrad i ett retarderhus 40 och eventuellt ocksa i ett vaxel- ladhus 38. Pa den forsta axeln 18 är rotorn 20 anordnad, vilken i inkopplat tillstand roterar med ett varvtal, som är proportionellt mot varvtalet hos den andra axeln 22. En stator 42 är forbunden med retarderhuset 40 och kommer darfor inte att rotera.

Rotorn 20 och statorn 42 bildar tillsammans ett toroidformat halutrymme, som be- namns torus 44, vilket fylls med vatten 46, genom en inloppsoppning 47 nar retar- dern 2 skall utova ett bromsmoment pa den andra axeln 22 hos drivkallan i syfte att bromsa fordonet 1 for att armed minska eller bibehalla fordonets 1 hastighet. Den bronnsande effekten uppkonnnner genom att rotorn 20 och statorn 42 är forsedda med blad eller skovlar 48, som skapar ett fluidflode i torus 44 nar rotorn 20 roterar. Fluid- flodet bildar i samverkan med rotorns 20 och statorns 42 skovlar 48 en reaktionskraft, som utgor den bromsande effekten. Ju hogre varvtalet hos rotorn 20 och ju storre mangd fluid i torus 44 desto stOrre blir reaktionskraften och armed momentet. Vid tillfallen cla retardern 2 inte ska bromsa fordonet 1 draneras torus 44 helt eller delvis pa fluid 46 och ersatts delvis av anga, vilket medfOr att skovlarna 48 hos rotorn 25 och statorn 42 kommer att skapa huvudsakligen ett angflode i torus 44. Angflodet medfOr en icke Onskvard reaktionskraft pa den forsta axeln 18, vilket alstrar ett bromsnnoment pa den andra axeln 22. Bromsmomentet fran retardern 2 medfor att fordonets 1 bransleforbrukning okar nar fordonets 1 forbranningsmotor 8 utovar ett vridmoment. Aven friktionen Than f6rsta axelns 18 lagringar 36 och tatningar avger en reaktionskraft, som medfOr en okad bransleforbrukning. Av den anledningen kan den forsta axeln 18 frankopplas den andra axeln 22 nar retardern 2 inte anvands f6r att bromsa fordonet 1. Darmed kan fordonets 1 bransleforbrukning reduceras. Fyllning och dranering av torus 44 med fluid 46 sker via en fluid krets 49. 6 Torus 44 nnaste fyllas med fluid 46 sa fort som nnojligt da bronnseffekt tan retardern 2 onskas. En langsam fyllning medfor initialt en utebliven bromsverkan fran retardern 2, vilket medfor en overdriven anvandning av fordonets 1 hjulbromsar 11, vilka kommer att utsattas f6r on6digt slitage.

Det pa den andra axeln 22 frikopplingsbara andra kugghjulet 28 medfor att den forsta axeln 18 och darmed retarderns 2 rotor 20 kan frankopplas vaxelladan 6, vilket medfor att retardern 2 inte verkar med ett bromsande moment pa fordonet 1 nar retardern 2 är avaktiverad. Nar retardern 2 skall aktiveras maste retardern 2 pa ett snabbt och effektivt satt mekaniskt inkopplas med den fran vaxelladan 6 utgaende andra axeln 22. For att astadkonnma detta är ett kopplingselement 54 anordnat mellan det andra kugghjulet 28 och den andra axeln 22. Kopplingselementet 54 utgors foretradesvis av en synkroniseringsanordning med synkroniseringsringar (inte visade). En sadan synkroniseringsanordning är vanligt forekommande i vaxellador. Det är ocksa mojligt att utforma kopplingselementet 54 som en friktionskoppling, sasom en lamellkopp- ling.

Nar retardern 2 skall aktiveras for att bromsa fordonet 1 aktiveras saledes kopplingselementet 54, genom att det andra kugghjulet 28 sammankopplas med den andra axeln 22 medelst kopplingselementet 54. Eftersom den andra axeln 22 roterar vid inkopplingen och den forsta axeln 18 star stilla kommer kopplingselementet 54 bringa den fOrsta axeln 18 all rotera via transmissionen 26. Kopplingselennentet 54 är dimensionerat for att kunna overfora det stora bromsmoment som utovas av retardern 2 pa den andra axeln 22.

Vattnet 46 som tillfOrs torus 44 tas fran fOrbranningsmotorns 8 kylvatskesystem 55. Darmed sammankopplas retarderns 2 fluid krets 49 med forbranningsmotorns 8 kylvatskesystem 55. Retarderns 2 bromsmoment regleras genom den volym vatten som är aktiv i torus. Vattenvolymen regleras med en reglerventil 60, som är anordnad pa en utloppskanal 62 Than torus 44. Genom att begransa utflodet av vatten fran torus 44 medelst reglerventilen 60 okar trycket p i torus 44. Nar reglerventilen 60 oppnas kommer saledes vattenvolymen i torus 4 att minska, som i sin tur medfor att trycket p i torus 44 minskar. Vattnet eller en delvolym av det vatten som finns torus 44 kommer 7 att forangas pa grund av att det statiska trycket p i torus 44 sjunker till angbilningstrycket for vatten.

Nar retardern 2 skall deaktiveras stangs tillflode av vatten till torus 44 och reglerventi- len 60 Oppnas, sa att vatten kan evakueras fran torus 44. Dock kommer trycket p i delar av torus 44 och evakueringskanalen Than torus inte understiga angbildningstycket, varfOr vatten i torus 44 kan drOja kvar och stanna i torus 44 trots att evakuering av vatten onskas. Det i torus 44 kvarvarande vattnet bidrar till det icke onskade restmomentet, som bidrar till Okad branslefOrbrukning. Genom att frankoppla det andra kugghjulet 28 fran den andra axeln 22, sa att den med rotorn 20 f6rbundna f6rsta axeln 18 frankopplas fordonets 1 den andra drivande axeln 22 elimineras restmomentet.

Problem uppkommer dock nar retardern 2 vid nasta anvandningstillfalle vid broms- ning skall inkopplas, eftersom vatten forefinns i torus 44, vilket leder till ett oaccepta- belt hogt moment, som medfor stora pakanningar hos kopplingselementet 54. For att suga ur kvarvarande vatten i torus kan en vakuumsug 63 inkopplas i retarderkretsen 49. Damned nninskas inkopplingsnnonnentet nar retardern 2 skall aktiveras.

FOr det fall en komponent i retarderkretsen 49 fallerar kommer dock vatten kunna finnas kvar i torus 44 vid inkopplingstillfallet av retardern 2, vilket medfor att inkopplingsmomentet blir mycket stort. FOr att undvika att kopplingselementet 54 utsatts fOr ett alit for stort moment overvakar styranordningen 4 enligt uppfinningen inkopplingen av retardern 2 sa att inkopplingsmomentet inte Overstiger det maximala vridmoment 25 som kopplingselementet 54 är dimensionerat for. Den vid torus 44 anordnade tryckgivaren 19 mater trycket p i torus 44 eller nedstrOms torus 44. Trycket p i torus 44 är proportionellt mot vridmomentet som rotorn 22 utovar. Darmed kan vridmomentet hos rotorn 20 och den forsta axeln 18 beraknas, vilket medfor att det moment som kopplingselementet 54 maste overfora vid inkopplingen av retardern 2 f6r bromsning 30 av fordonet 1 kan bestammas.

Styrenheten 16 är kopplad till tryckgivaren 19, reglerventilen 60 och varvtalsgivaren 9. En riktningsventil 64 ar ocksa kopplad till styrenheten 16. Riktningsventilen 64 in-gar i retarderkretsen 49 och oppnas och stangs av signaler tan styrenheten 16. Vid 8 aktivering av retardern 2 oppnas riktingsventilen 64 for att tillfora vatten till torus 44 och vid avaktivering av retardern 2 stangs riktingsventilen 64, sa att inget vatten till-fors torus 44. Styrenheten 16 är ocksa kopplad till ett kraftelement 66 som in- och urkopplar kopplingselementet 54. Kraftelementet 66 kan vara en hydraulisk eller pneumatisk cylinder eller en elektrisk motor, som styr kopplingselementet 54.

Styrenheten 16 upptager information om trycket p fran tryckgivaren 19, vilket medfOr att vridmomentet has den forsta axeln 18 kan bestammas. For det fall inkopplingsmomentet Overstiger det maximala vridmoment som kopplingselementet 54 är di- mensionerat for kommer styrenheten 16 att instruera kopplingsmomentet 54 via kraftelementet 66 att avbryta inkopplingen. Darmed undviks att kopplingselementet 54 havererar. Styranordningen 2 enligt uppfinningen skapar darmed ocksa forutsattningar for lag forslitning av kopplingselementet 54, vilket okar kopplingselementets 54 livslangd och tillforlitlighet.

F6r det fall vridmomentet fran den f6rsta axeln 18 understiger det maximala moment som kopplingselementet 54 är dimensionerat for fylls retarderns 2 torus 44 med vat-ten genom att styrenheten 16 ger instruktioner till riktingsventilen 64 att Oppna sa att vatten Than forbranningsmotorns 8 kylsystem 55 tillats all passera riktningsventilen 64 och strOmma vidare till torus 44, vilket medfor att retardern 2 kommer att utova en bromsverkan pa fordonet 1. For att astadkomma vattnet i kylsystemet 55 och retarderkretsen 49 att stromma genom riktningsventilen 64 och vidare till torus 44 anvands en kylvatskepump 68. Nar rotorn 20 roterar kommer rotorn 20 ocksa att pumpa vatten genom retarderkretsen 49. I kylsystemet finns ocksa en varmevaxlare 70 och ett expansionskarl 72.

Enligt ovan beskrivs retardern 2 vara anordnad vid ett fordon 1 for att bromsa fordo-net 1, men det är ocksa mojligt att anvanda retardern 2 enligt foreliggande uppfinning f6r andra tillampningar. Enligt ovan kan fordonet 1, forbranningsmotorn 8, vaxelladan 6 eller kardanaxeln 12 utgora en drivkalla, som direkt eller indirekt är kopplad till re- tardern 2. Andra drivkallor kan dock kopplas till retardern 2.

Fig. 3 visar grafer Over olika trycknivaer i en retarder enligt foreliggande uppfinning. Graferna representerar trycket p i torus 44 i forhallande till tiden t eller varvtalet n has 9 den forsta axeln 18. Vid inkopplingen av den forsta axeln 18 nnedelst kopplingselementet 54 accelererar den forsta axeln 18. For det fall vatten finns i torus 44 kommer trycket p i torus 44 att oka nar den fOrsta axeln 18 accelererar. Om trycket p eller tryckfbrandringen Ap mellan begynnelsetrycket pb och trycket p uppnar eller oversti- ger ett forutbestamt gransvarde p kommer styrenheten 16 att instruera kopplings- elementet 54 via kraftelementet 66 att avbryta inkopplingen. Darmed undviks att kopplingselementet 54 havererar. Enligt ett utfOrande kommer styrenheten 16 att instruera kopplingselementet 54 via kraftelementet 66 att avbryta inkopplingen om trycket p eller tryckfOrandringen Ap uppnar eller Overstiger ett fOrutbestamt gransvar- de p inom en fbrutbestamd tidsperiod At och/eller inom ett fOrutbestamt varvtalsinter- vall An has den fOrsta axeln 18. Gransvardet p samt tidsperioden At och varvtalsintervallet An bestams utifran kopplingselementets 54 maximala vrid moment, som det är dimensionerat for att hantera. Enligt utforandet i fig. 3 har gransvardet p markerats och angivits som trycket p dar styrenheten 16 kommer att instruera kopplingselemen- tet 54 via kraftelementet 66 att avbryta inkopplingen. En lagesgivare 76 kan anord- nas vid kopplingselementet 54, vilken lagesgivare 76 ger signaler om kopplingselementets 54 lage. Darmed fas en indikation om hur mycket kopplingselementet 54 inkopplats.

Eft forfarande for inkoppling av retardern 2 ska forklaras med hjalp av fig. 4. Av flo- desschemat i fig. 4 framgar foljande steg: uppmat begynnelsetrycket pb i torus 44, styr kopplingselementet 54 f6r att sammankoppla den forsta och andra axeln 18, 22, c) uppnnat trycket p i torus 44, och d) frankoppla den fOrsta axeln (18) -Iran den andra axeln (22) om trycket (p) eller tryckfbrandringen Ap mellan begynnelsetrycket pb och trycket p uppnar eller Overstiger ett forutbestamt gransvarde p.

Foretradesvis frankopplas den fOrsta axeln 18 fran den andra axeln 22 om det -brut- bestamda gransvardet p uppnas eller overstiges inom en forutbestamd tidsperiod At och/eller inom ett forutbestamt varvtalsintervall An hos den fOrsta axeln 18.

FOretradesvis nnottager en styrenhet 16 information om begynnelsetrycket pb och trycket p fran en tryckgivare 19 och styr kopplingselementet 54 sa att den forsta axeln 18 frankopplas Than den andra axeln 22 om det forutbestamda gransvardet p uppnas eller overstiges.

FOretradesvis upprepas stegen a) — d) tills trycket p eller tryckfOrandringen Ap understiger det fOrutbestamda gransvardet p.

FOretradesvis innefattar torus en inloppskanal 47 och en utloppskanal 62, varvid be- gynnelsetrycket pb och trycket p uppmats i utloppskanalen 62.

Foretradesvis beraknas den forutbestamda tidsperioden At fran en tidpunkt nar kopplingselementet 54 styrs for att paborja sammankopplingen av den forsta och andra axeln 18, 22.

Enligt uppfinningen tillhandahalles ett datorprogram P, som kan innefatta rutiner for styrning av inkopplingen av retardern 2 enligt foreliggande uppfinning.

Datorprogrammet P kan innefatta rutiner for styrning av inkopplingen av retardern 2 enligt de ovan angivna forfarandestegen.

Programmet P kan vara lagrat pa ett exekverban vis eller pa komprimerat vis i ett minne M och/eller i ett las/skrivminne. 25 Uppfinningen avser ocksa en datorprogramprodukt innefattande en programkod lagrad pa ett, av en dator 74 lasbart, medium fOr att utfOra fOrfarandestegen ovan, nar namnda programkod '

Claims (15)

Patentkrav

1. Styranordning for en vattenretarder (2), innefattande en forsta axel (18), som är forbunden med en rotor (20) hos retardern (2); en andra axel (22), som är anordnad att ingripa med en drivkalla; ett mellan den fOrsta och andra axeln (18, 22) anordnat kopplingselement (54); och en tryckgivare (19) anordnad vid en mellan rotorn (20) och en stator bildad torus (44), vilken innefattar en inloppskanal (47) och en utloppskanal (62), vilka är anordnade att tillfora respektive evakuera vatten (46) till respektive Than torus (44), kannetecknad av att tryckgivaren (19) är forbunden med en styrenhet (16), som dels är anordnad att mottaga signaler fran tryckgivaren (19) avseende upprnatt tryck (p) i torus (44), dels är anordnad att avge signaler for att styra kopplingselementet (54) mot bakgrund av det vid torus (44) uppmatta trycket (p).

2. Styranordning enligt krav 1, kannetecknad av att tryckgivaren (19) är anordnad i utloppskanalen.

3. Styranordning enligt nagot av kraven 1 eller 2, kannetecknad av att kopplings- elementet (54) är en synkroniseringsanordning.

4. Styranordning enligt nagot av kraven 1 eller 2, kannetecknad av att kopplingselementet (54) är en friktionskoppling.

5. Styranordning enligt nagot av foregaende krav, kannetecknad av att drivkallan är anordnad i ett fordon (1).

6. Styranordning enligt krav 5, kannetecknad av att den andra axeln (22) är en kardanaxel (12), som är anordnad att ingripa med drivhjul hos fordonet (1).

7. Fordon (1), kannetecknat av att det innefattar en styranordning (4) enligt nagot av kraven 1-6.

8. Forfarande for inkoppling av en vatten retarder (2), innefattande 12 en forsta axel (18), sonn är forbunden nned en rotor (20) hos retardern (2); en andra axel (22), som är anordnad att ingripa med en drivkalla; ett mellan den forsta och andra axeln (18, 22) anordnat kopplingselement (54); och en mellan rotorn (20) och en stator bildad torus (44), vilken innefattar en inloppskanal (47) och en utloppskanal (62), vilka är anordnade att tillfora respektive evakuera vat- ten (46) till respektive Than torus (44), kannetecknat av att fOrfarandet innefattar fOljande steg: 1. uppmat begynnelsetrycket (pb) i torus (44), 2. styr kopplingselementet (54) for att sammankoppla den fOrsta och andra axeln (18, 22), 3. uppnnat trycket (p) i torus (44), och 4. frankoppla den forsta axeln (18) fran den andra axeln (22) om trycket (p) eller tryckfbrandringen (Ap) mellan begynnelsetrycket (pb) och trycket (p) uppnar eller overstiger ett forutbestamt gransvarde (p).

9. Forfarande enligt krav 8, kannetecknat av att den forsta axeln (18) frankopplas fran den andra axeln (22) am det forutbestamda gransvardet (p) uppnas eller overstiges inom en forutbestannd tidsperiod (At) och/eller inom ett forutbestannt varytalsintervall (An) hos den forsta axeln (18).

10. Forfarande enligt nagot av kraven 8 - 9, kannetecknat av att en styrenhet (16) mottager information am begynnelsetrycket (pb) och trycket (p) fran en tryckgivare (19) och styr kopplingselementet (54) sá att den forsta axeln (18) frankopplas Than den andra axeln (22) am det forutbestamda gransvardet (p) uppnas eller Overstiges.

11. FOrfarande enligt nagot av kraven 8 - 10, kannetecknat av stegen a) — d) upprepas tills trycket (p) eller tryckfOrandringen (Ap) understiger det forutbestamda gransvardet (p).

12. Forfarande enligt nagot av kraven 8 - 11, kannetecknat av att torus innefattar en inloppskanal (47) och en utloppskanal (62), varvid begynnelsetrycket (pb) och trycket (p) uppmats i utloppskanalen (62). 13

13. Forfarande enligt nagot av kraven 8 - 12, kannetecknat av att den forutbestannda tidsperioden (At) beraknas Than en tidpunkt nar kopplingselementet (54) styrs for att pabOrja sammankopplingen av den forsta och andra axeln (18, 22).

14. Datorprogram (P) for att styra en vattenretarder (2) dar namnda datorprogram (P) innefattar programkod for att orsaka en elektronisk styrenhet (16) eller en annan dator (74) ansluten till den elektroniska styrenheten (16) att utfOra stegen enligt nagot av patentkraven 8 - 13.

15. Datorprogramprodukt innefattande en programkod lagrad pa ett, av en dator (74) lasbart, medium for att utfora forfarandestegen enligt nagot av patentkraven 8 - 13, nar namnda programkod '