SE537186C2 - Mätanordning för diametermätning av timmerstammar vid skördaraggregat - Google Patents

Abstract

537 186 SAMMAN DRAG Uppfinningen avser en matanordning avsedd att anbringas pa ett skordaraggregat (1) far diametermatning av i sin langdriktning i ett frammatade tradstammar (3) under avkvistning i skardaraggregatet. Far att astadkomma ett tillfarlitligt satt att mata en tradstam som frammatas och hanteras i ett skordeaggregat innefattar anordningen ett par optiska sensorer (20a, 20b) som var och en är integrerad i ett hus (30) med siktoppningar (33, 35) for genompasserande av utsant respektive reflekterat ljus, att varje sensor omfattar en ljuskalla (22a, 22b) far projicering av en ljusflack pa tradstammen samt ett optiskt organ (24a, 24b) for avbildning av ljusflacken pa en positionskannande fotodetektor, ett par som barorgan far sensorerna (20a, 20b) utformade konsoler (23a, 23b) vilka ar sá arrangerade pa en i skordaraggregatet (1) ingaende ramkonstruktion (2) att sensorerna (20a, 20b) befinner sig pa diametralt motsatta sidor cm den i skordaraggregatet frammatade tradstammen (3) far diametermatning av denna.

Description

537 186 Matanordning for diametermatning av timmerstammar vid skOrdaraggregat Foreliggande uppfinning avser en matanordning fOr diametermatning av timmerstammar i ett skordaraggregat enligt ingressen till patentkravet 1.

I samband med att en tradstam efter fanning hanteras av en avverkningsmaskin sasom en skordare eller liknande skogsmaskin, mats i samma arbetsmoment tradstammens diameter. Denna matndring sker antingen med hjalp av eft s.k. kvistningsbett som ingaende i skardaraggregatet har till huvuduppgift aft kvista aktuell tradstam eller medelst de matningsrullar som skOrdaraggregatet är utrustat med fOr frammatning och styrning av tradstammen i skOrdeaggregatet till kvistningsbetten. Vad galler matning av stammens diameter visar de kanda lOsningarna vasentliga problem. Nar en matning av tradstammens diameter exempelvis utfOrs med skordeaggregatets framre kvistningsbett, fOrorsakar tradstammens eventuella tjocka grenar att kvistningsbetten oppnar sig ofardelaktigt eller drivs mot Oppet lage vilket leder till avsevart onoggrannhet av matresultatet. Ar tradstammen krokig, är man dessutom tvungen att hantera tradstammen i skOrdeaggregatet med atminstone delvis Oppnade kvistningsbett, varvid inga anvandbara matresultat ails kan utlasas. Vidare har det konstaterats att bade tradmaterialets hardhet och variationer i dettas temperatur avsevart paverkar det slutliga matresultatet nar matningsrullar anordnade att styra tradstammens rorelser i skOrdeaggregatet anvands till matning av tradstammens diameter. Tradmaterialets hardhet astadkommer betydande skillnader i hur mycket matningsrullarna kan tranga in i tradstammen, medan tradmaterialets temperaturvariationer i sin tur leder till att barken lossnar pa olika satt langs tradstammen, vilket resulterar i oregelbundna och icke godtagbara matresultat. Ytterligare en faktor som orsakar fel i diametermatningen är att nar tradstammen bearbetas i horisontellt !age, orsakar tradstammens vikt att de nedat riktade barorganen (matarhjulen) oppnas varvid samtidigt tradstammen avlagsnas fran referensytan. Nar diametern bestamt pa basis av barorganens lage tolkas salunda diameterns att vara for stor. For att undvika dessa problem akar anvandare av skogsmaskiner trycknivan hos barorganens manOverorgan till en sã hog niva att kraftpaverkan fran barorganen blir sa stor att problem med skador pa tradstammen upptrader pa upptradande friktionskrafter. Vid olika sasonger varierar mjukheten hos tradstammens ytstruktur vilket Okar benagenheten for skador.

Fran WO 2006/126952 A2 är 'cant ett skordaraggregat med matsensorer kir beruringsfri diametermatning av en tradstam. Diametern mats medelst tre matsensorer som ar fordelade pa inbOrdes avstand omkring tradstammens periferi. Varje matsensor omfattar en laser och en kamera vilka är placerade pa en gemensam hallare. 1 537 186 I EP 0 871 008 A2 beskrivs en anordning far diametermatning av tradstammar. Anordningen har sensorer som är placerade pa diametralt motsatta sidor cm tradstammen dar vane sadan sensor omfattar en ljuskalla och en fotodetektor.

Ett antal anordningar for kontaktfri diametermatning är redan kanda fran WO 5 02/13597 A1, US 4 639 141, US 4 749 870, US 5 986 745 och US 5 832 107.

Syftet med foreliggande uppfinning an att komma tillratta med problemen hos den kanda mattekniken och pa detta satt astadkomma en robust och driftsaker lOsning med matsensorer som gOr det mOjligt all medelst beraringsfri matning pa ett mer tillfOrlitligt satt mata en tradstam som frammatas och hanteras i ett skOrdeaggregat. Det bar underforstas att det är efterstravansvart att oberoende av typ av matsystem astadkomma ett skardaraggregat med sá kompakta dimensioner som mOjligt, vid placering av matsensorer nara tradstammen som skall matas fOreligger emellertid alltid problem med besvarliga driftsfarhallanden och darvid att skydda sensoroptiken fran att bli igensatt och paverkas negativt av yttre omstandigheter som exempelvis damm och span fran aggregatets saganordning, samt snO, is och imma vid arbete i kyla etc.

Detta syfte med uppfinningen uppnas genom en matanordning for matning av diametern hos i en timmerstam i ett skOrdaraggregat som uppvisar de sardrag och kannetecken som anges i patentkravet 1. Ytterligare fordelar med uppfinningen framgar av underkraven.

Uppfinningen bygger pa iden att astadkomma forbattrad styrning och kontroll av driftsbetingelserna for de kansliga optiska matsensorer i ett skardaraggregat genom att skapa ett spaltformigt utrymme. Driftsbetingelserna i det bildade utrymmet kan styras och kontrolleras genom uppratthallande av ett Onskat klimat med temperatur, lufttryck etc. varvid exempelvis damm och imma kan hallas borta fran sensoroptiken. Harigenom kan sensorn placeras i nara anslutning till matomradet pa en tradstam, vilket resulterar i fOrbattade matvarden. Tack vare att luften uppvisar en hagre temperatur och hogre tryck an omgivande atmosfar fOrhindras dimma och kondens pa sensorns optik. Sensorn skyddas fran slag och stotar genom husets ufformning med en skyddande skarm och tillordnade siktOppningar.

Tack vare uppfinningen erhalls betydande fOrdelar. Salunda kan tradstammens diameter matas bade nar tradstammen ãr i !braise i skordeaggregatet saval som nar den star stilla samt kan felaktiga matdata pa grund av sliming och liknande i mekaniskt verksamma matdon undvikas, men ocksa maffel som beror pa enskilda fel som tjocka grenar eller lossande bark. Vid avlasning av matinformation hamtas resultaten fran en mekaniskt opaverkad och helt orard yta och erbjuder uppgift om dimension och volym hos en specifik timmerstock och vars uppgifter ocksa kan lagras i en databas. Della satt att mata innebar ocksa att matresultaten blir oberoende och helt opaverkade av tradstammens riirelse genom skordaraggregatet, tradstammens temperatur och variationer i dess hardhet. Erhallen 2 537 186 matinformation blir saledes alltid korrekt oberoende av yttre omstandigheter och till och med oberoende av om tradstammen samtidigt hanteras eller frammatas i skOrdeaggregatet. Vid fOrekommande variationer i mdtinformation kan man snabbt vidta atgarder fOr kontrollmatning och vid behov kalibrera matvarden erhallna for tradstammens diameter.

I det foljande beskrivs uppfinningen narmare med ledning av ett utforingsexempel och med hanvisning till bifogade ritningar pa vilka; Fig. 1 visar en sidovy av en trddstam under upparbetning i ett skOrdaraggregat orienterat i ett vasentligen horisontellt avkvistningslage, i vilket skordaraggregat en mdtanordning av foreliggande typ är anordnad; Fig. 2 visar en perspektivvy av ett skOrdaraggregat med fOreliggande mdtanordning i ett upprattstaende tradfallningslage och redo att falla ett trad genom gripande om dess nedre del, Fig. 3 visar en detaljvy i perspektiv av en i fOreliggande mdtanordning ingaende konsol med integrerad matsensor Fig. 4 visar en tvarsnittsvy genom skOrdaraggregatet betraktad langs linjen IV-IV i fig. 1 med en tradstam under upparbetning och mdtning av trddstammens diameter med fOreliggande matanordning, Fig. 5 visar en principskiss av ett kretsschema for en i matanordningen ingaende tvattanlaggning, Fig. 6 visar en principskiss av ett kretsschema for en i matanordningen ingaende klimatanlaggning, Fig. 7 visar i perspektivvy med isardragna delar av en konsol med integrerad sensor ingaende i en mdtanordning enligt uppfinningen, Fig. 8 visar en perspektivvy med isardragna delar av en konsol med integrerad sensor och avIdgsnad frontkapa, I fig. la och 2 visas ett engreppsskordaraggregat 1 avsett fOr fdllning och upparbetning av tad. SkOrdaraggregatet 1 har en ram eller stomme 2, med vilken aggregatet via en bygelformad fastkonstruktion 2a är monterat pa en rorlig arm av en icke visad skogsmaskin. Ramen 2 är ledbar i bygelkonstruktionen 2a via motstaende ledtappar 2b och kan vridas omkring en vasentligen horisontell axel fOr alt omstallas mellan en fdllningsposition fOr tradfdllning dar skordaraggregatet är vasentligen vertikalt orienterat och en avkvistningsposition ddr skordaraggregatet är vasentligen horisontellt orienterat. I den ovre delen av ramkonstruktionen 2a ar anordnat ett fast- och rotationsorgan 2c fOr vridning av skardaraggregatet kring en vertikal axel. Med engreppsskOrdare avses en skogsmaskin som endast en gang griper den tradstam som skall avverkas och slapper den inte fOrran den är avverkad, kvistad och kapad i lampliga langder. Ramen 2 definierar en tradmatningsbana, dvs. en bana utmed vilken ett fdllt trdd 3 kw avkvistning och kapning matas genom 3 537 186 aggregatet 1 far att upparbetas (pilen Z i fig. 1). Denna bana ar vasentligen horisontell dá engreppsskardaraggregatet 1 befinner sig i sitt upparbetningslage, vilket visas i fig. 1. Engreppsskordaraggregatet 1 har vidare tva pa iimse sidor om tradmatningsbanan anordnade, roterbara matarhjul 4, vilka pa ramen anordnade svangarmar 4a är farilyttbara mot och boil fran tradmatningsbanan for att kunna gripa och utmed denna bana frammata tad med varierande stamdiameter. Engreppsskardaraggregatet 1 har tva kvistknivsuppsattningar, en Ovre 5 och en nedre 6, som är anordnade pa avstand fran varandra utmed tradmatningsbanan. Varje uppsattning 5 och 6 har tre knivar, av vilka en är fast 5a, 6a och tva är rarliga 5b och 5c respektive 6b, 6c och vilka tillsammans omslutande tradstammen 3 bildar ett kvistningsbett. De fasta knivarna 5a, 6a verkar samtidigt som referensytor hos ramen 2 medan de Ovre respektive nedre samverkande paren av kvistknivar 5b, 5c resp. 6b, 6c verkar som barorgan och bar upp tradstammen 3 mot tradmatningsbanans referensytor nar tradstammen är svangd i det horisontella upparbetningslaget som visas i fig. 1 och hailer tradstammen stationart under sagningen. De rarliga knivarna 5b, 5c respektive 6b, 6c är svangbara kring varsin med tradmatningsbanan parallell axel for att underifran pressa tradstammen 3 mot den fasta kniven 6c, vilken bildar ett fast stad, och tillsammans med den fasta kniven omsluta tradstammen. De rarliga knivarna 5b, 5c; 6b och 6c är svangbara medelst var sitt dubbelverkande hydraulcylinderaggregat. Engreppsskardaraggregatet 1 innefattar en saganordning 12 med ett i en saglada 13 anordnat sagsvard 14, som kring en med tradmatningsbanan parallell axel är svangbart farbunden med ramen 2. Sagsvardet 13 uppbar en darpa monterad sagkedja, som drivs av en pa ramen 2 anordnad hydraulmotor. Saganordningen 12 kapar den avkvistade tradstammen 3 i bestamda langder.

Enligt fareliggande uppfinning ãr skardaraggregatet 1 utrustat med en optisk matanordning omfattande parvis anordnade optiska matsensorer 20a och 20b avsedda for beraringsfri matning av den kvistade tradstammens 3 diameter. Av tydlighetsskal och for Okad farstaelse är sensorerna i fig. 3 illustrerade nagot vinklade i tradstammens langdriktning bakat. Emellertid bar det papekas att i tillampat utfarandet är sensorerna 20a, 20b avsedda att orienteras i rat vinkel mot tradstammen 3 och pa diametralt motsatta sidor om denna.

Med hanvisning till fig. 4 innefattar var och en av de pan/is pa amse sidor om tradmatningsbanan anordnade optiska sensorerna 20a och 20b, en ljuskalla 22a, 22b far projicering av en ljusflack pa tradstammen samt ett optiskt mottagningsorgan 24a, 24b for avbildning av ljusflacken pa en positionskannande fotodetektor. Namnda ljuskalla kan exempelvis omfatta en linjelaser av halvledartyp och den positionsavkannande detektorn omfatta exempelvis en CCD-kamera. Namnda sensorer 20a, 20b är inrymda i ett hus 30 arrangerat i en fri ande av en respektive konsol 23a, 23b vilken konsol med sin andra ande är fastsatt pa skardaraggregatets 1 ramkonstruktion 2 (se aven fig. 1 och 2). Nar 4 537 186 skordaraggregatet 1 befinner sig i avkvistningsposition, sasom visas i fig. 1 och 3, stacker sig fOljaktligen dessa !Ada konsoler 23a, 23b i riktning neat varvid sensorerna 21a resp. 21b är belagna pa diametralt motsatta sidor av den i skordaraggregatet 2 uppburna och langs matarbanan fOrda tradstammen 3. De [Ada parvis verksamma sensorerna 20a resp. 20b är saledes vanda mot tradstammens 3 respektive halvkonturer 3a, 3b. En laserstrale 32 lamnar huset 30 genom ett fonster 33 av ett forsta par siktOppningar arrangerade i huset. Den reflekterade stralen 32' som skall mottas leds in i huset genom ett andra fOnster 35 av det forsta paret av siktoppningar i huset varvid namnda bada fonster 33, 35 av det fOrsta paret är belagna i ett gemensamt plan betecknat A i fig. 3. Foljaktligen ar de bada sensorerna 20a resp. 20b for diametermatning belagna mitt emot varandra i motstaende parallella plan A resp. A'. Harvid finns mellan den projicerade utsanda laserstralens 32 riktning och den mottagna mot tradstammens 3 halvkontur 3a, 3h reflekterade stralens 32' riktning en trianguleringsvinkel som i detaljforstoringen i fig. 4 betecknas med a. Val av trianguleringsvinkel a beror pa hur stora ytavvikelser tradstammen 3 kan uppvisa fOr att fortfarande kunna uppmatas med tillrackligt stor noggrannhet. Det fran tradstammens 3 halvkontur 3a, 3b reflekterade laserljuset 32' leds via fonstret 35 in i huset 30 och uppsamlas I respektive optiskt mottagningsorgan 24a, 24b fOr pixeluppdelning eller uppdelning som en linjebild och vidare bearbetning. Namnda optiska mottagningsorgan 24a, 24b for respektive sensor 20a, 20b är lampligen sa vald att en befintlig rad av flera bredvid varandra liggande pixlar, kan utvarderas enskilt inom omradet Mr en mottagen stralningskagla. Det optiska mottagningsorganet 24a, 24b är lampligen aven utrustat med en utvarderingsenhet i vilken den intensitet och den halvvardesbredd med vilken den ljuspunkt som skapas av projiceringsenheten tear mottagningsorganet kan matas, och med vilken stralningseffekten hos projiceringsenheten kan regleras sá, att det uppstar en konstant signal i mottagningsorganet.

I fig. 1 visas schematiskt ett behandlingsorgan i form av en dator 40 som fOreliggande matanordning innefattar och som ansluten till respektive matsensorer 20a, 20b anvands for bestamning av laget medelst triangulering utgaende fran den i registrerade linjebilden. Triangulering är en valkand metod for bestamning av lagen och positioner och kommer därfOr inte att beskrivas mer i detalj. Eftersom var och en av de sensorer 20a, 20b som ingar i foreliggande matanordning är vasentligen identiska och parvis arbetande kommer i det fOljande, for enkelhets skull, bara en av dessa sensorer att beskrivas mer i detalj. Vidare kommer varken sensorernas 20a, 20b ljuskalla 24a eller dessas optiska mottagningsorgan 24a, 24b for avbildning av ljusflack pa en positionskannande detektor att beskrivas narmare emedan sadana komponenter är val kanda inom tekniken och finns att tillga i handeln i en mangd olika varianter och utfOranden. 537 186 I fig. 3 samt 7 och 8 visas narmare konsolen 23b av de bada identiska, men spegelvanda konsolerna 23a resp. 23b. Namnda konsol 23b ar tillverkad av lattmetall som gjutits till formen av ett ladartat stycke eller profil, som likt en arm är langstrackt i en riktning. Konsolen 23b har i sin ena ande ett faste 23c med vilket den ar monterad pa skoraraggregatets 1 ram 2. Huset 30 innehallande sensorn 20b ar fastsatt pa konsolens 23b langst fran skOrdaraggregatets 2 belagna del, dvs. vid konsolens 23b fria ande. Sensorn 20b ar byggd som en enhet som är integrerad i namnda hus 30. Huset 30 som i huvudsak ar tillverkat av gjuten lattmetall omsluter dels ljuskallan 22b fc5r projicerande av en avgaende laserstrale 32 mot tradstammens 3 ena halvkontur 3b, dels det optiska mottagningsorganet 24b for avbildning av ljusflacken pa en positionskannande detektor, se sarskilt detaljfOrstoringen i fig. 4 samt fig. 8. Ljuskallan 22b och det optiska mottagningsorganet 24b ar monterade pa en inre vagg 30b i huset 30, vilken inre vagg 30b ar planparallell med planet A'. Som bast framgar av fig. 7 bildar huset 30 en yttre losgOrbar enhet av konsolen 23b som ar enkelt utbytbar, och avsedd att skjutas in i den fria anden av den ladartade konsolens fria pat.

I fig. 8 visas en sensor 20b med en frontkapa 30c avlagsnad fran huset 30 varvid framgar att sensorn har oppningar 41, 42 som bildar ett andra par av sikt6ppningar i den inrebegransningsvaggen 30b i huset for utskickat respektive fran reflekterat ljus. Oppningarna 41, 42 ar tackta av en genomsynlig optiken skyddande skiva 45 av glas eller plast sa placerad att den skyddar i huset anordnade ljuskallan 22b och det optiska mottagningsorganet 24b fran damm och kringflygande sagspan. Frontkapan 30c bildar en skyddande skarm och har fOr andamalet tillordnats tva skilda, sparformade siktoppningar vilka bildar del av ovan namnda fOnster 33, 35 f6r utsant 32 respektive reflekterat ljus 32'. Namnda siktOppningar 33, 35 ar belagna mitt fOr namnda ljuskalla 22b respektive optiskt mottagningsorgan 24b som i sin tur är dolda bakom de genomsynliga skyddsskivorna 45 i husets inre vagg 30b. Siktoppningarna 33, 35 medger saledes ljus att fOras till och fran sensorn 20b. Husets demonterbara frontkapa 30c är forsedd med draneringshal 47. I huset 30 ar upptaget en motor (ej visad) som via en axel 48 driver ett torkarblad 49 anordnat att vid aktivering av motorn mycket hastigt svepa Over skyddsglaset 45.

Med hanvisning till fig. 5 och 6 beskrivs ett funktionssakrande system som ingar i foreliggande matanordning. Det funktionssakrande systemet som betecknas allmant med 50 i fig. 1 ar lampligen helt eller delvis anordnat som en integrerad del av skOrdaraggregatet 1 och vilket system omfattande dels en tvattanlaggning 60 fbr periodiskt aterkommande rengOring av i anordningen ingaende optik, dels en klimatanlaggning 70 for att vid kyla hindra imma och kondens fran att bildas pa optiken. Tack kombinationen av dessa !Dada enheter kan risk fOr felaktigt tolkade matvarden minimeras eller vasentligen helt undvikas, till och 6 537 186 med i den kravande milja och under de extrema driftsbetingelser som ett skardaraggregat vid en skogsmaskin arbetar.

I fig. 5 visas principskiss av den i matanordningen ingaende tvattanlaggningen 60 vilken är avsedd att periodiskt aterkommande rengara matanordningens optik genom att paspruta denna med tvattvatska. Tvattanlaggningen 60 innefattar i huvudsak en pump 61, en farradsbehallare 62 for rengaringsvatska och en reglerbar fladesventil 63. I tvattanlaggningen alstras ett tryck genom inverkan av en pump 64. Det ar dock majligt att frambringa trycket genom tryckluft, som leds fran en sarskild tryckbehallare in i tvattvatskans forradsbehallare 62 eller pressas direkt in i farradsbehallaren. Pumpen 61 suger tvattvatskan fran fOrradsbehallaren 62 och pressar denna genom ledningarna 65, genom flOdesventilen 63 till sprutmunstycken 66 som är arrangerade till respektive sensor 20a, 20b.

I fig. 6 visas principskiss av den i fiireliggande matanordningen ingaende klimatanlaggningen 70 vilken är anordnad att vid kyla hindra imma och kondens fran att bildas pa matanordningens optik genom att leda luft forbi sensorn 20a. Klimatanlaggningen 70 omfattar ett hus 71 som i sin framre ande har ett luftinlopp 72 och i sitt bakre omrade luftutslappsmunstycken 74 fran vilka den i klimatanlaggningen behandlade luften strammar. For reglering av de enskilda luftstrammarna finns spjall 75 anordnade i de olika utloppsmunstyckena 74, med dessa spjall kan luftstrommarna strypas eller fullstandigt blockeras. I luftkanalen finns far matning av luft en flakt, bestaende av ett flakthjul 76 och en flaktmotor 77. En i stromningsriktningen bakom flakten finns ett varmebatteri eller element 78 som antingen upphettas elektriskt eller genompasseras av ett upphettat medium. Ett sadant upphettat medium kan med fardel utgaras av Overskottsvarme fran skogsmaskinen. En stor mangd av den tillfarda energin till skogsmaskinens farbranningsmotor omvandlas till varme, vilket som forlustvarme normalt avges i en kylare till omgivningsluften. Med fordel kan motorns Overskottsvarme utnyttjas far uppvarmning av sensorerna 20a, 20b genom att rata uppvarmd luft passera genom eller svepa farbi dessa.

I det har beskrivna utfaringsexemplet av uppfinningen är saval tvattanlaggningen 60 som klimatanlaggningen 70 integrerade far att tillsammans bilda en enhet som är monterad omedelbart pa skardaraggregatet 1 allmant betecknas med 50 i fig. 1 och 2 Med hanvisning till fig. 7 och 8 framgar att huset 30 i sin bakre ande har ett antal anslutningar innefattande ett kontaktdon 30:1 far anslutning av ett elektriskt kablage far sensorn 20a och dess elektronik, Oppningar 30:2 i form av till och retur far ledande av uppvarmd luft fran klimatanlaggningen 70 genom sensorn 20a samt en Oppning 30:3 for ledande av trycksatt rengaringsvatska fran tvattanlaggningen 60 till sensorn 20b. MeIlan insidan av sensorhusets 30 frontkapa 30c och de genomsynliga skyddsskivorna 45 i husets vagg 30b avgransas ett spalfformigt subutrymme betecknat B i fig. 8. I namnda utrymme B är torkarbladet inrymt far aft vid aktivering kunna svepa Over skyddsskivorna 45. I anslutning till 7 537 186 sensorhusets 20a frontkapa 30c är anordnat ett sidostycke 30d i vilket en serie av namnda i tvattanlaggningen 60 ingaende sprutmunstycken 66 är arrangerade i en rad. Dessa sprutmunstycken 66 star i forbindelse med tvattanlaggningen 60 via anslutningstippningarna 30:3 i huset 30 och kan med valbar periodicitet exempelvis efter genomfOrd kapning av tradstammen 3 medelst saganordningen 12, spraya tvattvatska in i det spalfformiga utrymmet B. For att tillse att tvattvatskan leds in det spaltformiga utrymmet B är i frontkapans 30c ena sidokant anordnade en serie urtag 30e vilka vid monterad skyddskapa 30c ar belagna mitt fOr ett respektive sprutmunstycke 66. Det spaltformiga utrymmet B star vidare i fOrbindelse med klimatanlaggningen 70 via ett antal Oppningar 30f som Jr arrangerade i det inre vaggpartiet 30b av huset och sidostycket 30d (ej synliga i fig. 8) for att mynna ut i namnda spaltformiga subutrymme B. Oppningarna 30f är sá placerade att uppvarmd luft strOmmar i pilarnas riktning genom det spaltformiga utrymmet B och saledes Over sensorns 20b genomsynliga skyddsskivor 45. Tack vare luftstrommen halls sensorns 20b siktstracka fri fran damm och sagspan samt hindras partiklar att satta sig pa sensorns skyddsskivor 45.

Tack vare luftstrOmmen erhalls ett overtryck som dels effektivt hindrar partiklar fran att tranga in i sensorn 20b samt tillfOrs varme med en temperatur Overstigande den omgivande atmosfarens temperatur som forhindrar isbildning, kondens och imma.

Uppfinningen är inte begransad till det ovan beskrivna och det pa ritningarna visade utan kan Andras och modifieras pa en rad olika satt inom ramen for den i efterfoljande patentkrav angivna uppfinningstanken. 8

Claims (15)

537 186 PATE NTKRAV

1. Matanordning fOr diametermatning av timmerstammar (3) vid ett skordaraggregat (1), innefattande; en forsta och andra optisk sensor (20a, 20b) som var och en dr integrerad i ett hus (30) forsett med Uppningar (41, 42; 33, 35) fiir genompasserande av utsant respektive reflekterat ljus, varvid vale sensor omfattar en i huset inrattad ljuskalla (22a, 22b) for projicering av en ljusflack pa tradstammen samt ett optiskt mottagningsorgan (24a, 24b) für avbildning av ljusflacken pa en positionskannande fotodetektor, ett par som barorgan fOr sensorerna (20a, 20b) utformade konsoler (23a, 23b) vilka är sa arrangerade pa en i skOrdaraggregatet (1) ingaende ramkonstruktion (2) att namnda respektive hus (30) och i dessa upptagna sensorer (20a, 20b) befinner sig pa motsatta sidor om tradstammen (3), k a nn ete ck n ad av att fOr styrning och kontroll av sensoroptikens (20a, 20b) driftsbetingelser är ett spalfformigt subutrymme (B) avgransat mellan en pa vane hus (30) anordnad skyddskapa eller skarm (30c) och en bakom skarmen belagen vagg (30b), varvid oppningarna for passerande av utsant och reflekterat ljus till och fran de optiska sensorerna (20a, 20b) i namnda respektive hus (30) är anordnade som tva par separata Oppningar beldgna pa avstand och mitt fOr varandra och innefattande; ett fersta par sikteppningar (41, 42) anordnade som Oppningar i vaggen (30b) och forsedda med skyddsglas (45), och ett andra par siktOppningar (33, 35) anordnade i skyddskapan eller skarmen (30c).

2. Matanordning enligt kravet 1, innefattande en klimatanlaggning (70) anordnad att generera forcerad luft vilken uppvisande en temperatur overstigande den omgivande atmosfarens temperatur bringas passera genom det spaltformiga subutrymmet (B) i huset.

3. Matanordning enligt kravet 1, innefattande en tvattanlaggning (60) avsedd att periodiskt aterkommande rengiira sensorns (20a, 20b) optik genom att via sprutmunstycken (66) anordnade i det spaltformiga subutrymmet (B) pafOra skyddsglaset (45) i det fOrsta paret siktappningar (41, 42) en trycksatt tvattvatska.

4. Matanordning enligt nagot av kraven 1 — 3, varvid vardera huset (30) innefattar en motor som via en axel (48) driver ett i det spaltformiga utrymmet inrattat torkarblad 9 537 186 (49) anordnat att vid en periodiskt aterkommande aktivering av motorn svepa Over skyddsglaset (45) av fOrsta paret siktoppningar (41, 42).

5. Matanording enligt nagot av kraven 3 - 4, varvid skyddsskarmen (30c) är forsedd med draneringshal (47) fOr ledande av vatska ur det spalfformiga subutrymmet (B) .

6. Matanordning enligt nagot av kraven 3 - 5, varvid tvattanlaggningen (60) och klimatanlaggningen (70) bildar del av ett funktionssakrande system (50) vilket som en enhet är helt eller delvis monterad omedelbart pa skOrdaraggregatet (1).

7. Matanordning enligt nagot av kraven 1 - 5, varvid det andra paret siktoppningar (33, 35) äí, skilda fran varandra skilda, fOretradesvis anordnade som sparformade, haltagningar i skyddskapan eller skarmen (30c).

8. Matanordning enligt nagot av kraven 1 - 6, varvid den forsta respektive andra sensorn (20a, 20b), av vilka var och en är upptagen i namnda respektive hus (30), är arrangerade pa diametralt motsatta sidor om den i skOrdaraggregatet frammatade tradstammen (3).

9. Matanordning enligt kravet 8, varvid forsta och andra sensorer (20a, 20b) och tillhorande fOrsta och andra siktbppningar (41, 42; 33, 35) befinner sig orienterade mitt fOr varandra, belagna i motstaende parallella plan (A resp. A') for projicering av ljusflacken pa tradstammens (3) respektive halvkonturer (3a, 3b).

10. Matanordning enligt nagot av kraven 1 — 9, varvid i varje sensor (20a, 20b) Jr den ingaende ljuskallan (22a, 22b) respektive det optiska mottagningsorganet (24a, 24b) placerade efter varandra (23a, 23b) sett i konsolens (23a, 23b) axelriktning ut fran skOrdaraggregatets tradmatningsbana. 537 186 1/ at co cm C) cm

11. DD ODD

12. DD ODD ODD

13. DD

14. DD ODD

15. DD ODD 537 186 2/ 23b20b 23c 33