SE537070C2 - Reflektor och armatur som utnyttjar densamma - Google Patents

Description

537 070 problem kan emellertid uppstå i visasa tillämpningar beroende på LED-ljusens riktningsegenskaper, som kan förorsaka ojämn ljusfördelning på ett stort belysingsobjekt, och/eller kan därför också orska bländning vid sådana belysningsobjekt, där en person, som arbetar eller annars vistas under belysningen, måste se direkt i den riktning där belysningen med hjälp av en LED är som starkast.

Problemet förekommer också med såväl glödlampor som gasfyllda lampor. Vidare är det problematiskt att, trots att indirekt belysning, som används för att undvika bländning, i själva verket minskar blandningen, den å ena sidan också absorberar en del av strålningen på ett sätt, som beror på strukturen och ojämnheten hos den yta som skall belysas, och har en belysningsminskande verkan. Vid tidpunkten för prioritetsdatum för den föreliggande uppfinningen känner sökanden inte till någon allmänt känd armaturteknik som sådan, med vilken man kunde åstadkomma jämn belysning på ett kontrollerat sätt med hög verkningsgrad hos ljuskällan i samband med kort tändningstid hos ljuskällan.

Kort beskrivning av uppfinningen Uppfinningen avser att lösa eller åtminstone minska de ovan relaterade problemen i den kända tekniken för att åstadkomma jämn belysning inomhus och/eller utomhus.

Man uppnår målsättningen för uppfinningen med hjälp av en reflektor i enlighet med ett självständigt patentkrav som berör en armatur i enlighet med ett självständigt patentkrav som berör armaturen. Uppfinningen avser ytterligare en armatur i enlighet med ett självständigt patentkrav som berör en armatur. Uppfinningen avser ytterligare ett armatursystem i enlighet med ett självständigt patentkrav som berör ett armatursystem. Uppfinningen avser ytterligare ett styrprogram hos en självständig armatur med avseende å armaturens styrpro gram.

Fördelakti ga utföringsformer av uppfinningen presenteras i beroende patentkrav. Andra fördelaktiga utföringsformer av uppfinningen har också framlagts i exempel liksom också i beskrivningen med hänvisning till figurer. Uppfinningens utföringsformer kan kombineras i tillämplig utsträckning. 10 l5 20 25 30 537 070 I en lösning i enlighet med uppfinningen utnyttjas en korrigering av riktningsmönstret hos en ljuskälla på ett sådant sätt, att i de riktningar, i vilka en ljuskälla i enlighet med dess strålningsmönster utsänder strålning starkare, reflekteras ljuskällans strålning längre bort från ljuskällan än de riktningar i vilka strålning från ljuskällan i enlighet med dess strålningsmönster är svagare. Detta åstadkoms med hjälp av en reflektor i enlighet med en utföringsform av uppfinningen.

Genom att fördelaktigt använda exempelvis LEDar i en strålningskälla i en armatur, för att alstra ljus med hög verkningsgrad, är det då möjligt att utnyttja det rätt så starka riktningsberoendet hos en LED av riktningsmönstret också om riktningsmönstret var smalt. Att konstruera en reflektor i enlighet med en utföringsform av uppfinningen är ganska enkelt för LED-baserade armaturlösningar och att framställa dem är därigenom jämförelsevis okomplicerat.

På basen av utföringsformer som grundar sig på uppfinningstänkande kunde en fackman också tillämpa det på strålningskällor med ett komplicerat riktningsmönster, där å andra sidan kända sådana har sämre verkningsgrad. Formgivningen av en reflektor vore eventuellt då mera komplicerad varefter installationsnoggrannheten också borde vara bättre än för en armatur med en LED-ljuskälla som använder en reflektor i enlighet med en utföringsform av uppfinningen. Med hjälp av LEDar åstadkommer man en en enkel konstruktion som är såväl stark som lätt att installera och underhålla.

Särskilt i sådana utföringsformer av uppfinningen, där man använder LEDar som ljuskälla, är det också möjligt att tona belysningens färg genom att använda en uppsättning LEDar som lämpar sig för färgtoning. Enligt en utföringsform av uppfinningen är det då möjligt att göra korrigeringar av färgåtergivningsindexet.

Genom att då i en armatur använda t.o.m. ett fåtal exempelvis röda LEDar är det möjligt att väsentligt förändra färgåtergivningsindexet för kallt vita LEDar. Man kan därför korrigera färgåtergivningsindexet vid användning av såväl utomhus- som inomhusarmaturer. Det är också möjligt att med hjälp av färgen hos ett skyddsglas, som åtminstone delvis skyddar en armatur och en strålningskälla, tona färgen hos 10 15 20 25 30 537 070 armaturens ljus, förutsatt att förluster i skyddsglaset som sådant inte har menlig inverkan på belysningstillämpningen. Eftersom LEDar också utstår koppling till och från på ett helt annat sätt än sedvanliga lampor och lysrör, är det också möjligt att mata LEDar genom att låta deras matnings ström pulsera med tillräckligt höga frekvenser, till och med flera kilohertz eller till och med högre, varvid flimmer hos LEDama inte uppfattas av människoögat. Samtidigt som man sparar energi genom att påverka ljusets varaktighet i ett visst segment av en LED med hjälp av pulslängden, är det å andra sidan också möjligt att genom pulsning blinkbalansera en strömkällas momentanbelastning av en stor uppsättning LEDar. Genom segmentering av armaturens LEDar i grupper för att lysa vid en viss puls, medan andra inte lyser, är det möjligt att justera ljusintensiteten då den utmatning av ljusenergi som alstras av ett avsnitt väljs individuellt för avsnitten så att de är olika för avsnitt inom samma grupp av avsnitt. Enligt en utföringsform av uppfinningen är det också möjligt att med hjälp av LEDar förverkliga sådana armaturer som kopplas till och/eller från enligt människors (också djurs eller maskiners) rörelser. Då behöver exempelvis inte en hel gata vara belyst hela den mörka perioden med full effekt. Som ett exempel är det möjligt att spara elektricitet då en rörelsedetektor används för att styra en armatur enligt en utföringsform av uppfinningen, vilken armatur har en reflektor i enlighet med en utföringsform av uppfinningen optimerad för att utnyttja ett strålningsmönster som motsvarar en uppsättning LEDar för att erbjuda jämn belysing över ett område som skall upplysas, t.ex. en gata. För att styra belysningen på ett förnuftigt sätt, är det nyttigt att utnyttja ett styrprogram i styrenheten i armaturens armatursystem, varigenom det är möjligt att använda en individuell givare (eller uppsättning givare) för att styra en eller flera armaturer för att koppla dem till, från och/eller tona färgen hos en armatur för möjligast förmånlig användning av ett belysningssystem. Med hjälp av inställningar i styrenheten är det också möjligt att upprätthålla allmän belysning med låg effekt, varigenom en förbipasserande har lättare att identifiera sin väg under en tidpunkt på dygnet som annars vore mörk. Genom att använda gatuarmaturer är det då möjligt att upprätthålla t.ex. en ljusnivå om 20%, då inga förbipasserande finns på gatan, men, då en förbipasserande upptäcks av en rörelsedetektor, kan ljusnivån omkring den förbipasserande höjas åtminstone till en högre nivå, om inte helt till full 10 l5 20 25 30 537 070 effekt. På lämpliga platser är det också möjligt att koppla från/till vissa armaturer till en viss ljusstyrka.

Enligt en fördelaktig utföringsform av uppfinningen har man arrangerat en strålningskälla i en armatur att placeras symmetriskt vid mittersta delen av en strålningsdelande punkt E i reflektorn. I enlighet med en utföringsform av uppfinningen kan belysningen ökas runt kanterna av ett upplyst område med hjälp av tilläggsdelar i tvärriktningen, men å andra sidan kan en enklare utformning åstadkommas genom att utelämna tilläggsdelar. Genom användning av tilläggsdelar är det emellertid också möjligt att förbättra den belysningsmängd som når ett belyst område också om strålningskällans effekter minskats.

Fígurförteckning Här nedan presenteras några fördelaktiga utföringsformer av uppfinningen mera detaljerat med hänvisning till de bifogade figurerna, av vilka figur 1 visar en fördelaktig utföringsform av en reflektor i enlighet med en utföringsform av uppfinningen, figur 2 visar en fördelaktig utföringsforrn av en armatur i enlighet med en utföringsform av uppfinningen, figurerna 3a-3f visar några fördelaktiga utföringsformer i anslutning till installation av en armatur enligt uppfinningen, figur 4 visar ett belysningssystem enligt en utföringsform av uppfinningen, och figur 5 visar armaturstyrning enligt en utföringsform av uppfinningen, figur 6 visar framställning/lagring av elenergi som krävs vid belysning för en armatur i enlighet med en utföringsform av uppfinningen, figur 7 visar ett exempel på en ljusfördelningskurva för en LED, och figur 8 en segmenterad ljuskällsenhet i enlighet med en utföringsform av uppfinningen.

I figurerna är mätvärden och mått endast illustrativa exempel och begränsar därför inte uppfinningens utföringsformer till enbart värdena och/eller måtten i enlighet med de 10 15 20 25 30 537 070 nämnda exemplen. I figurerna har man i viss mån använt samma referensbeteckningar om inte annat anges. Referenserna behöver då inte nödvändigtvis vara exakt de samma, vilket en fackman inser på basen av sammanhanget för den uppvisade utföringsformen.

Detaljerad beskrivning av uppfinningen I figur 1 visas en reflektor i enlighet med en utföringsform av uppfinningen såsom bestående av åtminstone ett första avsnitt l0l och ett andra avsnitt 102 i direkt kontakt med varandra via en diskontinuitetspunkt E för kurvaturen i längdriktningen AB. I exemplet i figuren visas också svängda sidoavsnitt l0la, l0lb, l02a och l02b för att också i tvärriktningen CD, FG ytterligare utjämna fördelningen av det ljus som utgår ur en ljuskälla. En reflektor i enlighet med figurens exempel kan tillverkas med hjälp av ett förfarande som i sig är känt, till exempel genom pressning eller genom att använda formgjutning genom att arrangera reflektormaterialet (till exempel plast) i formen hos exemplet i figur 1 med hjälp av en gjutform, varefter man i tillämplig grad avlägsnar gjutskägg. En reflektor kan också tillverkas genom smidning och eller slipning eller eller genom att på annat sätt tvinga det till sin form. Ett i sig känt förfarande, som skall lämpa sig för formning av det material som valts för reflektom, kan sedan användas för tillverkning av en reflektor i enlighet med en utföringsform av uppfinningen. Talen 680 och 780 är exempel på mått i millimeter utan ett begränsas enbart till nämnda mått eller deras proportioner.

Enligt figur 1 har ett gjut/presstycke, som omfattar en reflektor enligt en utföringsform av uppfinningen, en fläns 100, som bildats av gjutskägg, och också andra flänsavsnitt 100a som åskådliggör tillverkning med hjälp av ett gjut/pressförfarande. Fastän gjutstycket i exemplet i figur l är fyrkantigt, är det inte önskvärt i uppfinningen att vara begränsad enbart till en utföringsform i enlighet med exemplet i fuguren. Enligt en utföringsform av uppfinningen avslägsnas en reflektors flänsavsnitt l00 och 100a i samband med tillverkningen av en reflektor. Elänsens 100 kant leps är angiven i figuren. En rät linje definierad med hjälp av dess riktning och en annan rät linje ltks definierad av kanten definierar ett plan (leps, ltks) varigenom ett plan i en riktning i 10 15 20 25 30 537 070 rät vinkel emot detsamma, som löper genom en rät linje AB samtidigt som det genomskär ett reflektorstycke vid toppen av dess första avsnitt 101 och dess andra avsnitt 102, definierar en genomskäming i längdriktningen (AB) och en längdriktad dubbelsvängd profil som har likadan form och har en diskontinuitetspunkt hos kurvaturen vid punkten E. Den nämnda punkten E är en åsliknande formation mellan de nämnda första 101 och andra 102 avsnitten. Punkten E verkar att avbryta kurvformen hos det första avsnittet l0l men reflektoms form fortsätter att böjas i området för det andra avsnittet 102 i enlighet med dess kurvatur. Enligt en utföringsform av uppfinningen är avsnitten l0l och 102 sinsemellan symmetriska i förhållande till punkten E, men det är inte önskvärt att uppfinningen begränsas till enbart detta.

Man har också ritat in i figur l en rät linje CD genom vilken ett plan i rät vinkel mot ett plan (leps, ltks) definierar en tvärriktad kurvatur hos ett första avsnitt 101 med hjälp av ett tvärsnitt genom reflektom. Motsvarigt har man i figur l ritat in en rät linje FG vid toppens läge genom vilken linje ett plan i rät vinkel mot ett plan (leps, ltks) definierar en tvärriktad kurvatur hos ett andra tvärsnitt 102 med hjälp av ett tvärsnitt genom reflektorn vid toppens läge. Trots att man visar att kurvaturerna i exemplet i figur l i tvärriktningen är nästan de samma med den noggrannhet som avläsningen medger, är det inte önskvärt att man i utföringsformerna av uppfinningen begränsas till samma kurvaturer, och kurvaturema kan vara olika, till och med kraftigt avvikande från varandra för att åstadkomma annorlunda belysning av ett område, som upplyses av avsnittet l0l, än av ett område som upplyses av avsnittet l02. Längdriktade kurvaturer hos avsnitten 101 och 102 behöver inte heller vara de samma trots att figurens exempel så anger. Fastän man visar att en längdriktad kurvatur avviker från en tvärriktad kurvatur för avsnitten 101 och 102 i figur 1, är det inte önskvärt att man i uppfinningen begränsas enbart till det uppvisade exemplet, och enligt en utföringsform av uppfinningen kan dessa vara likadana eller i det närmaste likadana.

Sidoavsnitten 101a och 101b kan i tillämplig utsträckning vara parvis symmetriska på vardera sidan av det första avsnittet l0l i tvärriktningen CD. Sidoavsnitten l02a och 102b kan i tillämplig utsträckning vara parvis symmetriska på vardera sidan av det 10 15 20 25 30 537 070 andra avsnittet 102 i tvärriktningen FG. Enligt en utföringsforrn av uppfinningen ligger det en diskontinuitetspunkt mellan sidoavsnittet 101a, 101b och avsnittet 101 (likaså motsvarigt mellan avsnittet 102 och sidoavsnittet l02a, l02b). Enligt en annan utföringsform av uppfinningen är nämnda diskontinuitetspunkt avrundad och har enligt en av dess variation gjorts för att smälta in i kurvaturerna hos avsnitten 101 och sidoavsnitten 101a, 101b (motsvarigt också hos avsnittet 102 och sidoavsnittet l02a, l02b) för att förändra ljusfördelningen i tvärrikningen på motsvarande sätt.

Sidoavsnittens kurvaturer i utföringsformerna av uppfinningen begränsas inte enbart till dem, som framgår av figur 1, och de kan i tillämplig utsträckning också vara olika.

Enligt en utföringsform av uppfinningen kan strålningskällor installeras vid diskontinuitetspunkten för att alstra belysning.

Enligt en utföringsform av uppfinningen har den längdriktade kurvaturen i längdriktningen AB och/eller den tvärriktade kurvaturen i tvärriktningen CD, FG en av följande former: formen av ett koniskt snitt, formen av en exponentialkurva, formen av en logaritmisk kurva, formen av en progressivt föränderlig båge i vilken bågens kurvatur ökar eller minskar enligt läget mellan bågens ändar. Kurvaturen som sådan är omvänt proportionell mot kurvradien. Enligt en utföringsform av uppfinningen bestäms kurvaturen i längdriktningen och/eller kurvaturen i tvärriktningen, och därigenom motsvarigt kurvradiema, av formen hos det område som skall belysas, strålningskällans riktningsmönster och anläggningens höjd baserat på principerna för optisk geometri.

Enligt en altemativ utföringsform av uppfinningen blir reflektoms första och andra avsnitt kollektivt integrerade i en gemensam form av en halv torus i vilken diskontinuitetspuntkten E utgör en konformig spets som fungerar som roationscentrum, då en tvärsnittskurva för den längdriktade (AB) profilen roterar omkring en rät linje som genomlöper en diskontinuitetspunkt E och därvid bildar en halv torus. En reflektor lämpar sig då bättre som komponent i armaturer, som används för belysning av runda områden, än en reflektor enligt figur 1. En strålningskälla är då fördelaktigt också rotationssymmetrisk utan att emellertid vara begränsad enbart till detta. En reflektor, eller ett avsnitt därav enligt en utföringsform av uppfinningen, är tillverkad 10 15 20 25 30 537 070 av material, som omfattar reflektormaterialet, med hjälp av ett i sig känt utforrnningsförfarande för att ge en viss form åt en produkt av ett tunt material, vars råmaterialtjocklek är väsentligt liten jämfört med övriga dimensioner. Sålunda kan man som tillämpliga exempel på utföringsformer överväga t.ex. extrusion, formsprutning och/eller formgjutning och vakuumformning i lämplig omfattning, liksom också mekanisk pressning mot en form, utan att i sig begränsas enbart till dessa eller någon kombination av dem. I sådana utföringsformer avser man att ett material är tunt då dess materialtjocklek enligt en utföringsform är mindre än 10% , men i en annan mindre än 5% och enligt en tredje mindre än 1% av det längsta måttet definierat av ett plan i reflektom (1eps, ltks) uppmätt tvärs över densamma.

Enligt en utföringsform av uppfinningen är ett avsnitt av reflektom belagt med ett lysämne som glöder med en våglängd inom synligt ljus men som får den därtill erforderliga energin från strålning av kortare våglängd, som avges ur en strålningskälla.

Beläggningen kan då vara mycket tunn för att minska förluster och för att maximera nettonyttan av den belysningsökning som kan uppnås.

I figur 2 åskådliggörs användningen av en reflektor enligt en utföringsform av uppfinningen i en armatur och samtidigt reflektoms funktion. Man har åskådliggjort en reflektor med en längdriktad genomskämingsprofil som tagits i den räta linjens AB riktning, varvid sidoavsnitten för enkelhetens skull uteslutits ur illustrationen. Det första avsnittet 101 och det andra avsnittet 102 av en reflektor är förenade vid kurvaturens diskontinuitetspunkt E under vilken (iakttagen i den normala riktning ur vilken en figuren avläses) själva strålningskällan 210 är belägen för att alstra belysning.

Exempelvis en anslutnings- och monteringsdel 213 för att fästa en strålningskälla vid monteringsfoten 214 kan också omfatta en styrenhet 400 och/eller en energikälla 402 med tillhörande anslutningar. En installationsdel kan också innehålla en kylanordning för strålningskällan, till exempel en passiv värmeradiator eller till och med en fläkt, vilken å andra sidan förbrukar elektricitet. Trots att det av dimensionerna i figur 2 direkt framgår att armaturen har en kort fot i förhållande till reflektorns mått (lämpliga för till exempel dimensionerna hos en bordslampa och/eller golvlampa, men också för dimensionema hos en utomhusarmatur med kort fot) är det inte önskvärt att 10 15 20 25 30 537 070 utföringsformen för uppfinningen begränsas begränsar enbart till dimensioner i det uppvisade exemplet eller till inomhusannaturer. En fackman inser av det som uppvisas i figur 2, att monteringsfoten 214 och armaturens höjd h2 från monteringsunderlaget (markytan/golvytan/annan nivå, också innefattande väggen i en annan utföringsform) kan dimensioneras så att de motsvarar dimensionerna hos en gatlykta.

Monteringsfotens mått kan som sådant vara ett känd standardmått som kan tillämpas på dimensionema hos en utomhusarmatur. För att använda armaturen också annorstädes än inomhus kan armaturen utrustas i enlighet med en sådan utföringsform, som skall användas utomhus. Enligt en utföringsform är en modul, som består av en reflektor och en strålningskälla (i en utföringsform med sin kylanordning), utrustad för att installeras för såväl inomhus- som utomhusbruk. I tillämplig utsträckning kan utrustningen vara anpassad till lokal standard enligt avsett användningsändamål. En armatur i enlighet med en utföringsform av uppfinningen kan också användas som utomhusbelysning, trots att ingenting i sig hindrar att man använder en armatur enligt en utföringsform av uppfinningen som inomhusarmatur trots att armaturen utrustats för att också lämpa sig för utomhusbruk. Hängarmaturlösningar lämpar sig exempelvis såväl för lagerutrymmen inomhus som för områden utomhus.

Strålningskällan 210 i figur 2 ligger på ett avstånd hl från en diskontinuitetspunkt E i kurvaturen (här nedan även punkten E).

I figuren åskådliggörs en uppsättning ljusstrålar av vilka en avges i pilens 2l2a riktning och reflekteras från avsnittet 102, pilen 212b, i den riktning som pilen visar, långt bort från ljuskällan. Man uppnår då en jämn belysning genom att använda en ljuskälla med ett riktningsmönster enligt figur 7, trots att ljuskällan inte är idealisk enligt exempel 2. Riktningen 0° i figur 7 anges i figuren med en tunn pil. En av ljusstrålama har uppvisats som riktad i pilens 211a riktning, reflekterad från avsnittet 101 och fortsatt i den riktning som illustreras av pilen 211b i ljuskällans närhet. Vissa ljusstrålar har av illustrationsskäl utritats olika för avsnitten 101 och 102, men i praktiken skapar användning av en strålningskälla med symmetriskt riktningsmönster (figur 7) också symmetrisk reflektion och jämn belysning inom armaturens verkningsornråde, då en symmetrisk kurvatur föreligger mellan reflektoravsnitten i 10 10 15 20 25 30 537 070 enlighet med exempel 2. Enligt en utföringsform av uppfinningen är det därför möjligt att, genom att välja former hos reflektoravsnitten 101 och 102 så, att deras längdriktade kurvaturer inte är symmetriska i förhållande till punkten E, alstra annorlunda belysningsfördelning i området för avsnitt 101 än i området för avsnitt 102, vilket avviker från förhållandet då de längdriktade kurvaturerna var symmetriska i förhållande till punkten E. Punkten E i figur 2 är en kurva enligt figur 1, vid den punkt där avsnitten l0l och 102 förenas.

I figurerna 3a-3f åskådliggörs armaturer (300, 301, 302), enligt en utföringsform av uppfinningen, innehållande en reflektor enligt en utföringsform av uppfinningen.

Figurerna åskådliggör också monteringsvariationer för annaturer enligt utföringsform, för att placeras på en vägg, i ett tak, på ett golv/en gata. Enligt en uppsättning variationer har man tillverkat en armatur (300, 301, 302) för att monteras på en yta, medan man har tillverkat en armatur (300, 301, 302) enligt en annan uppsättning variationer för att fällas in antingen helt eller delvis i tillämplig utsträckning i ett monteringsunderlag. I en uppsättning utföringsformer kan det då vara nödvändigt att mekaniskt skydda själva reflektorn i arrnaturen och/eller ljuskällan med en skyddande skiva eller i vissa fall till och med genom att gjuta ljuskällan och reflektorn i ett stycke som en armaturmodul. En armaturmodul kan då vara klar eller för vissa tillämpningsändamål till och med något diffus eller annars spridande. För en fackman är det uppenbart att man bör anordna anslutningar för en energikälla att anslutas i tillämplig utsträckning. Enligt en utföringsform av uppfinningen kan en arrnaturmodul också vara ihålig i tillämplig utsträckning, och tillverkas med hjälp av något i sig känt förfarande annat än gjutning.

I figur 3a åskådliggörs en armatur 300, enligt en utföringsform av uppfinningen, med en strålningskälla 2l0 på ett avstånd hl från punkten E mellan reflektoravsnitten l0l och 102. För enkelhetens skull har man inte visat andra delar av armaturen. I armaturexemplet är armaturen en hängande armatur, som är arrangerad att hänga till exempel i ett tak eller i en väggkonsol med hjälp av en ked, en stång eller en kombination av dylika. Belysningen är avsedd att visas riktad mot texten ”Figur 3a”. I figur 3b visas en armatur, som i övrigt i tillämplig utsträckning liknar den i figur 3a, 11 10 15 20 25 30 537 070 förutom det, att belysnin gsriktnin gen är motsatt, för att åstadkomma indirekt belysning.

I figur 3c åskådliggörs en infälld armatur 301, som i tillämplig utsträckning i övrigt liknar armaturen 300, som visades i figur 3a, förutom det, att den är gjord för att monteras antingen infälld eller som ytmontering. Enligt en utföringsform av en armatur 301 kan monteringsförfarandet väljas, då man gjort en monteringsmodul för att möjliggöra antingen infälld montering eller ytmontering. Enligt en utföringsform av uppfinningen omfattar en monteringsmodul en reflektor och en strålningskälla enligt en utföringsform av uppfinningen att fästas därvid för att åstadkomma en armatur i enlighet med en utföringsfonn av uppfinningen. I figur 3d åskådliggörs en armatur som i övrigt liknar den i figur 3c, förutom det, att den har en armatur 302 som arrangerats för indirekt belysning, varvid en primär belysningsriktning från den strålning som lämnar reflektorn har illustrerats som riktad bort från texten Figur 3d.

I figur 3e åskådliggörs en armatur 300 avsedd att monteras i toppen av en stolpe T, med hjälp av en balk Ol, 02. Armaturen 300 kan vara en armatur avsedd att monteras orörligt vid balken O1 eller avsedd att monteras i hängande geometri vid balken O2 med hjälp av en stång, en ked eller en kombination av dessa. Fastän exemplet i figuren har två balkar, är det inte önskvärt att i utföringsformerna av uppfinningen begränsas till ett exempel i enlighet med endast två balkar, och antalet balkar kan istället i vissa andra utföringsfomer vara ett, tre eller till och med större. Medan balkarna har ritats horisontella, eller vinkelräta mot en stolpe, är det inte önskvärt att i utföringsformerna av uppfinningen begränsas endast till en inbördes placering av en balk och en stolpe i enlighet med ett exempel. Genom att välja höjden h3 så, att den är lämplig för den avsedda användningen, är det möjligt att åstadkomma höjder som lämpar sig för olika utföringsformer för att erbjuda både inomhus- och utomhusbelysning.

I figur 3f åskådliggörs en typ av armatur som är avsedd för ytmontering på markytan, på en gata och/eller ett golv.

Trots att en armatur i figurema 3a-3f åskådliggjorts genom att utmärka den med hjälp av en streckad linje i enlighet med en utföringsform av uppfinningen, är det också möjligt att åskådliggöra konturen för en armaturmodul med en streckad linje utan att 12 10 l5 20 25 30 537 070 begränsas till ett tvärsnitt i form av en rätvinklig fyrhöming som i sig visas i enlighet med exemplet.

Figur 4 åsådliggör en utomhusbelysning som skall förverkligas med hjälp av en armatur enligt en utföringsform av uppfinningen. Ett belysningssystem i enlighet med en utföringsforrn av uppfinningen har minst en armatur 300 enligt en utföringsform av uppfinningen. En gatlykta med armaturen 300, 301, 302 har åskådliggjorts med hjälp av en stolpe T och en sned balk O. En gatlykta kan i och för sig också vara av en typ som visas i figur 2. I figur 4 har gatlyktans monteringsfot i ett belysningssystem enligt en utföringsform av uppfinningen en styrenhet 400 kopplad till stolpen. En annan monteringsfot för en gatlykta i ett belysningssystem enligt en utföringsform av uppfinningen har en energikälla 402 kopplad till stolpen. Pilar med streckade linjer åskådliggör den styrning som erbjuds av en styrenhet till vissa gatlyktor 300, 40l. En gatlykta 300C i figur 4 är färgtonad med hjälp av en uppsättning färgade LEDar för att tona färgen bland en uppsättning andra LEDar i en strålningskälla. Liknande färgtoning kan också användas i inomhusarmaturer enligt en utföringsform av uppfinningen. Medan figur 4 åskådliggör ett exempelmässigt system, som ritats enbart för att visa armaturer enligt en utföringsform av uppfinningen, är det inte önskvärt att från utföringsformerna av uppfinningen utesluta sådana belysningssystem som har också konventionella gatlyktor utöver gatlyktor enligt utföringsforrner av uppfinningen.

I figur 5 åskådliggörs en styrning som erbjuds av en styrenhet 400, samt en styrenhetskonstruktion. Enligt en utföringsform av uppfinningen finns det i styrenheten 400 minst en anslutning för en av följande styranordningar: - en klocka (501) som anordnats för tidsstyrning, - en ljussensor 502 som anordnats för styrning enligt belysning, - en rörelsedetektor 503 som anordnats för rörelsebaserad styming, - slavstyrutrustning 504 för att fungera enligt extern styrning, - styrutgån g (505) för att erbjuda extern styrning, - styrin gån g (507) för att erbjuda extern styrning, 13 10 l5 20 25 30 537 070 - en regulator som styr laddning av en energikälla för att styra energikällan för en armatur, - en underhållsport 506 för att göra ändringar i en mjukvara som motsvarar styrkriterierna för en styrenhet 400, och - en sändar-/mottagarutrustning 508 för kommunikation av styrinställningar med vis sa andra armaturer, för att styra ljusproduktionen enligt ljusnivån i omgivningen.

Enligt en utföringsform av uppfinningen innehåller en styrenhet en uppsättning styranordningar, vilken uppsättning omfattar anordningarna för att erbjuda tidsstyrning 5 ll, anordningarna för att erbjuda ljusstyrning 512, anordningarna för att erbjuda rörelsestyrning och anordningarna för att erbjuda slavstyrning enligt extern styrning.

En mikroprocessor uP styr driften av styrenheten med hjälp av ett i ett minne lagrat styrprogram, som processorn har tillgång till och som kan uppdateras via underhållsporten 506. Enligt en utföringsform av uppfinningen kan underhållsporten styras med hjälp av sändar-mottagarutrustningen 508. I tillämplig utsträckning kan dessa vara ledningsförsedda eller också trådlösa. En styrenhet kan då anordnas att uppdateras med hjälp av radiofrekvent sändning genom att utnyttja radiofrekvenser enligt en i sig känd teknik för utnyttjande av dessa. Ett flertal styrenheter kan då uppdateras medan andra selektivt kan bibehållas uppdaterade. Enligt en utföringsform av uppfinningen har varje styrenhet i en uppsättning styrenheter namngivits digitalt.

Det är då också möjligt att utnyttja en digital signal på ett i sig känt sätt för att uppdatera styrenheter på ett för enskilda styrenheter specifikt sätt för att styra minst en armatur. Armaturema kan också namngivas varefter en styrenhet kan ange en specifik annatur och kommendera den att tändas/släckas enligt inställningama i ett styrpro gram.

Styrutgången är en utgång för en utgående signal. Styringången är en ingång för en inkommande styrsignal. Styringången har i exemplet isolerats från slavstyrningen, emedan den styrning som styrutgången enligt en utföringsform erbjuder är till exempel anordnad att ha regional verkan (till exempel i en stadsdel) och sålunda vara i viss mening allmän, varefter varje armatur kan konfigureras att erbjuda ljus med hänsyn till dess egen individuella belägenhet, men samtidigt med beaktande av avvikelser i närbelägna lokala omständigheter för en armatur på basen av givama i dess egna 14 10 15 20 25 30 537 070 o styrenhet. Man kan då också spara elektricitet. I exemplet kopplar a andra sidan slavstymingen lamporna styrd av styrenheten för att fungera ovillkorligen i enlighet med en slavstyrsignal. I/O åskådliggör en styranordning, som reglerar ingångs- och utgångssignaler i en styrenhet enligt mikroprocessoms funktioner, för att styra belysningen och/eller för att uppdatera styrenheten. HIC åskådliggör en styranordning för att omkoppla spänningar och/eller strömmar i starkströmsområdet i enlighet med armaturemas behov. Styrenhetens komponenter kan vara integrerade i tillämplig utsträckning. Åtminstone några av styrenhetens komponenter kan omfatta pro grammerade komponenter.

En energikälla i en armatur enligt en utföringsform av uppfinningen åskådliggörs i figur 6. Armaturen innehåller då en därtill ansluten energikälla 402 som omfattar åtminstone en av följande: - en ackumulator 601, - en solcell 602, - en bränslecell 603, - en vindgenerator 604, - en elnätsanslutning 605, - en av de nämnda i en kombination för att alstra belysning.

Det är då möjligt att, genom att använda LEDar som strålningskällor, åstadkomma belysning för att uppnå hög verkningsgrad, varvid till och med en solcell i vissa fall lämpar sig att användas som energikälla för uppladdning av ackumulatorer vid tidpunkter då armaturen är frånkopplad. I synnerhet om en yta på en reflektor kunde tillverkas av solcellsmaterial kunde man då utnyttja en reflektoryta som är avsedd att vara icke-reflekterande i armaturer, som belyser i en riktning, men inte i samma utsträckning i dubbelarmaturer med två motställda armaturer 300 avsedda att belysa i motsatta riktningar. I vissa fall kan det också vara möjligt att utnyttja vind för att driva en generator och därigenom ladda ackumulatorerna i en gatlykta under dagtid. En bränslecell kan också vara till nytta i vissa specialsituationer för att alstra elektricitet enligt en utföringsform. Till exempel en bränslecell och/eller ett generatoraggregat, som omfattar en explosionsmotor, kan vara fördelaktiga som reservenergikälla i fall av 15 10 15 20 25 30 537 070 strömavbrott, för att belysa objekt med kritiskt behov av belysning i tillämpliga armaturer. En energikälla enligt en utföringsform kan också vara en konventionell elnätsledning eller en trefaslinje men också en annan elektrisk ledning särskilt planerad för LEDar.

Figur 7 åskådliggör en symmetrisk ljusfördelningskurva för en strålningskälla.

Figur 8 åskådliggör en strålningskälla 210 som är tillämplig för en utföringsform av uppfinningen. Den har en strålningskälla 210 som ett exempel, med LEDar 803, 805.

LEDen 803 är en färgad LED för att åstadkomma färgtoning. Enligt en utföringsform av uppfinningen är alla LEDar i ett avsnitt av en strålningskälla likadana inom gränserna för en viss tillverkningstolerans. Enligt en utföringsform av uppfinningen har en strålningskälla endast ett avsnitt, men enligt en annan utföringsform finns det minst två eller flera. Uppsättningen 804 färgade LEDar 803 åskådliggörs med en streckad linje. Vid behov kan uppsättningen styras med hjälp av en styranordning i en styrenhet, i och för sig oberoende av andra LEDar och/eller de avsnitt som de bildar.

LED-avsnitten 80l och 802 kan likaledes kopplas till eller från enligt styrning som tillhandahålls av en styranordning in styrenhet. Det är inte önskvärt, att mängden strålningskällor och/eller LED-avsnitt begränsas enbart i enlighet med det visade exemplet, inte heller placeringen av enskilda LEDar i förhållande till varandra eller inom ett avsnitt, inte heller att LED-uppsättningens form enbart är i enlighet med det visade exemplet. En uppsättning LEDar kan också vara rotationssymmetrisk. Enligt en utföringsform kan LEDar i ett funktionellt avsnitt vara fördelade som avsnitt av andra, annorlunda avsnitt, till exempel i samband med färgtoning. Enligt en utföringsform kan vissa avsnitt ligga en aning åtskilt från varandra. Enligt en utföringsform har man fördelat LEDar i ett avsnitt på ett slumpmässigt eller halvt godtyckligt sätt i en uppsättning LEDar. Enligt en utföringsform av uppfinningen har man delat en uppsättning LEDar i en armaturi avsnitt. Enligt en utföringsform av uppfinningen kan avsnitten ha samma storlek, klassifierat enligt antalet LEDar eller enligt effekt, men också vara arrangerade att alstra olika ljusstyrkor med en armatur, då vissa avsnitt matas med elektricitet för att alstra ljusenergi med en armatur enligt inställningar i en styrenhet. 16 10 15 20 25 30 537 070 Exempel 1 En armatur enligt en utföringsform av uppfinningen är arrangerad som gatlykta. Med hjälp av en styrenhet är det då möjligt att avsiktligt koppla en strålningskälla 210 till och från till och med med en frekvens om en kilohertz, varvid det mänskliga ögat inte märker flimmer hos ljuset. Pulslängd och/eller avstånd til följande puls, arbetscykeln, kan regleras så att den blir lämplig. Pulserna kan också riktas till viss avsnitt av en strålningskälla med hjälp av styrning avgiven av en styrenhet. Med pulserad strömkälla för att alstra belysning är det möjligt att använda olika LED-avsnitt i en strålningskälla i tur och ordning, varvid inverkan av enskilda LEDar med nedsatt funktion utjämnas, trots att detta även annars är oväsentligt. Samtidigt är det möjligt att balansera olikheter mellan LEDar. Elkonsumtionen och den momentana belastningen på strömkällan kan då också fås att nänna sig medelvärdet.

Alla LEDar behövs inte sommartid för belysing också om de behövs under vintem. På basen av en signal, som avges av en ljussensor, är det möjligt att mäta ljusstyrkan och anpassa belysningen därefter med hjälp av styrning. Med hjälp av en klocka i en styrenhet för en armatur i ett armatursystem är det möjligt att justera på så sätt, att belysning är påslagen under en viss tid, till exempel vintertid i Helsingfors från klockan 15:00 till klockan 9:00, men under sommaren är belysningen istället påslagen från 23:30 till 3:30. Motsvarigt, norr om polcirkeln i Rovaniemi finns under en viss period på sommaren inget behov av belysning nattetid, medan det på vintern är möjligt att ställa belysningen i funktion också under dagen vid en ljusstyrka som lämpar sig för den mörka tidsperioden i polarområdet. Man kan åstadkomma detta då man med hjälp av klockan i styrenheten också förverkligat en lämplig kalenderfunktion, men också genom att använda ett visst belysningsgränsvärde för ljussensorn nedanom vilket belysningen är påslagen, men ovanom vilket den inte är det. Man kan till och med använda flera gränsvärden enligt en utföringsform för att åstadkomma belysning i flera steg. En uppsättning kriterier för förverkligandet av belysning kan med hjälp av logiska förutsättningar arrangeras i efter varandra belägna portar, varvid endast en kombination som uppfyller alla förutsättningar avger ett kommando i styrenheten som får armaturen att lysa. 17 10 l5 20 25 30 537 070 Enligt en utföringsform har man arrangerat en rörelsedetektor för att observera rörelse hos ett objekt av minst en liten fotgängares storlek i detektorns detektionszon och att avge en styrsignal till styrenheten, som kopplar på ett avsnitt av strålningskällan i en gatlyktsarmatur om det i) är rätt tidpunkt på dygnet, ii) är rätt belysning för omgivningen, iii) är rätt tid på året och/eller (iv) finns tillräckligt med tillgänglig matningsström i arrnaturens strömkälla. En armatur kan då lämnas påslagen under en viss tid med hjälp av en tidgivare. En styrenhet kan då också erbjuda styrning till andra närbelägna gatlyktor som kommer att kopplas på då en fotgängare passerar. Man kan identifiera en fotgängares rörelseriktning med hjälp av rörelsedetektorer och man kan då koppla från onödiga gatlyktor i ankomstriktningen efter en viss på förhand bestämd tid, under förutsättning att rörelsedetektorn inte upptäcker annan rörelse i området.

Man kan då spara elektricitet, särskilt under tider då få personer är i rörelse, dvs. från kvällstid till tidig morgon. Eftersom en gatlykta enligt en utföringsform av uppfinningen har en armatur enligt enligt en utföringsform av uppfinningen, och i den en reflektor enligt en utföringsform av uppfinningen, åstadkommer man jämn belysning av gatan under den tid fotgängaren behöver, och eftersom en strålningskälla för en armatur har en uppsättning LEDar, fungerar dessa omedelbart och uppnår full ljusstyrka på bråkdelen av en sekund. Att koppla enskilda LEDar till och från avsnittsvis kan styras i den styrenhet genom vilken en gatlykta styrs. Belysningens färg kan tonas och man kan till och med ändra toningen med hjälp av en enda arrnatur.

Eärgtoning kan vara särskilt fördelaktigt inomhus till exempel för att skapa stämning genom belysningen.

Enligt en utföringsform av uppfinningen förutsägs rörelsen hos en person, som går på en gata, med hjälp av en styrenhet i ett belysningssystem som reglerar armaturer till en högre ljusnivå i en uppskattad fortskaffningriktning.

Trots att man här ovan beskriver en gatlykta som ett exempel bland uppfinningens utföringsformer, kan exemplet också användas i inomhusarmaturer i tillämplig utsträckning. I synnerhet också i husdjurs- och lagerbyggnader. Men också i alarmutrustning och -system, som kopplar belysning till och/eller från. 18 10 15 20 25 30 537 070 I vissa situationer skulle en konventionell gatlykta försedd med en gasfylld lampa inte ens ha tid att kopplas på ordentligt innan den redan borde kopplas av/regleras till en viss ljusnivå efter det att en fotgängare redan passerat. En konventionell gatlykta skulle också bli lidande av återkommande till- och frånkopplingsoperationer och dess lampa skulle hållas i funktionsdugligt skick betydligt kortare tid är sådana som används kontinuerligt påslagna, medan en LED-baserad strålningskälla helt enkelt står ut med att kontinuerligt kopplas till och från överlägset mycket bättre och behöver ingen särskild tändanordning. Man kan dessutom göra belysningen från en armatur enligt en utföringsform av uppfinningen mer enhetlig än genom att använda en konventionell gatlykta i dess belysningsornråde.

Exempel 2 En strålningskälla i en armatur enligt en utföringsform av uppfinningen är i ett idealfall nästan punktartad, varvid det är möjligt att dela ljus från positionen för punkten E genom en symmetrisk reflektor enligt en utföringsform av uppfinningen till varje punkt i det område, som skall belysas, som i sig kan nås. En armatur enligt en utföringsform av uppfinningen drivs sedan för att belysa ett område där alla områdets punkter mottar ljus från ljuskällan i armaturen, varvid inverkan av enskida LEDar utjämnas inom belysningen för området. Färgtoning med hjälp av färgade ljuskällor riktas då också mot ett helt område som därigenom blir belyst med färgtonat ljus utan att ha färgade eller annars avvikande fläckar i skadlig utsträckning orskade av diekta ljuskällor i ett belyst område. Ett idealfall enligt en utföringsform av uppfinningen kan i praktiken i det närmaste uppnås genom att använda en lämplig strålningskälla med symmetri omkring punkten E i sin strålningsfördelning. Symmetrin kan vara spegelsymmetri, men, särskilt i en altemativ utföringsform, också rotationssymmetri utan att begränsas enbart till nämnda utföringsformer som sådana. Enligt en utföringsform av uppfinningen är det då möjligt att placera avsnitt och/eller delar av dem i strålningskällans geometri på ett sådant sätt, att man med tillräcklig noggrannhet kan åstadkomma förhållanden inom det belysta området i enlighet med ett idealfall.

Färgtoning kan då förverkligas med sådan tillräcklig noggrannhet, att människoögat inte uppfattar att färgtoningen skulle orsaka, att ett område, som belyses av en ljuskälla, uppfattas som avvikande i färg från andra avsnitt i samma område. 19 10 15 20 25 537 070 Ä andra sidan är det också möjligt i vissa utföringsformer att genom att använda en asymmetrisk strålningskälla påverka betoning av färgtonen i vissa delar av ett belyst område, då uppdelningen i avsnitt och placeringen av färgade ljuskällor i den görs på motsvarande sätt. Avsnittens läge kan sålunda användas för att i viss utsträckning uppnå modifierbar belysning.

Enligt en altemativ utföringsform av uppfinningen är kurvaturen hos ett första avsnitt avvikande från kurvaturen hos ett andra avsnitt av reflektom. Man kan då i de delavsnitt av ett belyst område, som mottar sitt ljus i huvudsak från antingen det första eller det andra avsnittet åstadkomma belysning som i sig har olika ljusnivå. Lokal enhetlighet i belysningen av det belysta området och/eller i delar av detsamma kan ytterligare påverkas med hjälp av en bestrykning av den reflekterande ytan av en reflektor. Genom att lämna vissa delar av en yta hos ett reflekterande avsnitt av en reflektor obestrukna, eller genom att på annat sätt behandla dem så att de reflekterar på ett avvikande sätt, är det då möjligt att åstadkomma variationer i viss mån i det belysta området hos en armatur som utnyttjar en sådan reflektor. Enligt en utföringsform av uppfinningen är det också möjligt att påverka formen hos ett upplyst område med formen av tillfogade avsnitt, varvid det också är möjligt att, genom att använda ytterligare komponenter symmetriskt i tvärriktningar, åstadkomma ett symmetriskt belyst område, men genom att förändra symmetrin och/eller utelämna vissa tilläggsdelar är det också möjligt att motsvarigt påverka symmetrin hos ett belyst område.

För fackmän är det uppenbart att uppfinningens grundidé kan förverkligas på många olika sätt, då tekniken utvecklas. Sålunda begränsas inte uppfinningen och dess utföringsformer till de ovan beskrivna exemplen och de kan variera inom patentkravens skyddsomfång. 20

Claims (33)

10 15 20 25 30 537 070 Patentkrav

1. En reflektor (101, 10la, 101b, 102, 102a, 102b), som har en formgivning med dubbel kurvatur på så sätt, att - reflektom har i en längdriktning (AB) ett första avsnitt (101) med en första längdriktad kurvatur och ett andra avsnitt (102) med en andra längdriktad kurvatur, varvid en diskontinuitetspunkt (E) för kurvaturen har anordnats mellan nämnda första avsnitt (101) och nämnda andra avsnitt (102) av reflektorn för att fungera som strålningsdelningspunkt för att dela strålning, som kommer från en strålningskälla som kan vara installerad på ett första avstånd, mellan nämna första avsnitt (101) och nämnda andra avsnittet (102) av reflektorn, som belysning i längdriktningen (AB) i enlighet med ett strålningsmönster hos en strålningskälla på ett sådant sätt, att strålning som fortplantas i en riktning, där strålningsmönstret har stark strålning, med hjälp av reflektorn har arrangerats att reflekteras längre bort från en strålningskälla än strålning som fortplantas i en riktning där en strålningskällas strålningsmönster har svag strålning kännetecknad av, att. - nämnda första avsnitt (101) har en första tvärriktad kurvatur i en riktning (CD) vinkelrätt emot nämnda längdriktning (AB) och av, att nämnda andra avsnitt (102) har en andra tvärriktad kurvatur i en riktning (FG) vinkelrätt emot nämnda längdriktning (AB) för att rikta strålning, som fortplantas i en stark riktning i ett riktningsmönster för en strålningskälla, längre bort, i tvärriktningen (CD, FG), från strålningskällan än strålning, som fortplantas i en riktning för en signal som fortplantas i en riktning med svag strålning.

2. Reflektor enligt patentkrav 1, kännetecknad av, att det i formgivningen med dubbel kurvatur finns ytterligare minst ett tilläggsavsnitt (101a, 101b, 102a, 102b) med en kurvatur i minst den ena eller andra riktningen av nämnda längdriktning (AB) och tvärriktning (CD, FG).

3. Reflektor enligt något av patentkraven 1 eller 2, kännetecknad av, att nämnda första längdriktade kurvatur hos det första avsnitt (101) har en storlek som avviker från nämnda andra längdriktade kurvatur hos det andra avsnittet (102), för att åstadkomma en avvikande fördelning med hjälp av det första avsnittet (101) av en reflektorn från den med hjälp av det andra avsnittet (102) i längdriktningen (AB). 21 10 15 20 25 30 537 070

4. Reflektor enligt något av patentkraven 1 - 3, kännetecknad av, att nämnda första tvärriktade kurvatur hos det första avsnittet (101) har en storlek som avviker från nämnda andra tvärriktade kurvatur hos det andra avsnittet (102), för att åstadkomma en avvikande fördelning med hjälp av det första avsnittet av en reflektor från den med hjälp av det andra avsnittet i tvärriktningen (CD, FG).

5. Reflektor enligt något av patentkraven 1 - 4, kännetecknad av, att åtminstone en av de nämnda längdriktade och tvärriktade kurvaturerna är en konstant kurvatur.

6. Reflektor enligt något av patentkraven 1 - 5, kännetecknad av, att åtminstone i dess första avsnitt (101) en tvärriktad kurvatur hos en reflektor i tvärriktningen (CD) eller en längdriktad kurvatur hos en reflektor i längdriktningen (AB) är den samma som en tvärriktad kurvatur hos en reflektor i tvärriktningen (FG) i ett andra avsnitt (102) av en reflektor.

7. En armatur, kännetecknad av, att den (300, 301, 302) har en strålningskälla (210) placerad vid punkten E för uppdelning av strålningen i en reflektor (101, 102) enligt något av de föregående patentkraven 1 - 6.

8. Armatur enligt patentkrav 7, kännetecknad av, att den (300, 301, 302) innehåller en strålningskälla (210) som omfattar en uppsättning (801, 802, 804) LEDar, vilken uppsättning omfattar minst en LED (805).

9. Armatur enligt patentkrav 8, kännetecknad av, att i den (300, 301, 302) i en uppsättning (801, 802, 803) LEDar (803, 805) ytterligare finns en deluppsättning (804) färgade LEDar (803) för att tona färgen i belysningen från en armatur (300, 301, 302).

10. Armatur enligt något av patentkraven 7 - 9, kännetecknad av, att den (300, 301, 302) har en styrenhet (400) för att koppla belysningen på och av på basen av kriterier som uppställts för en styrenhet (400).

11. ll. Armatur enligt patentkrav 10, kännetecknad av, att dess (300, 301, 302) styrenhet (400) omfattar åtminstone en av följande styranordningar: - en klocka (501) arrangerad för tidstyming, - en ljussensor (502) arrangerad för styrning enligt belysningsstyrka, 22 10 15 20 25 537 070 - en rörelsedetektor (503) arrangerad för rörelsebaserad styrning, - en slavstyrutrustning (504) för att arbeta enligt yttre styrning, och - en styrutgång (505) för att erbjuda yttre styrning, - en styringång (507) för att erbjuda yttre styrning, - en regleranordning som styr uppladdning av en energikälla, för att styra energikällan för en armatur, - underhållsåtkomst (506) för att göra förändringar i mjukvaran som motsvarar styrkriterierna för en styranordning (400), - sändar/mottagarutrustning (508) för funktionell kommunikation av styrinställningar med styrenheter för vissa andra armaturer, för styrning av ljusalstring i enlighet med ljushets graden i omgivningen.

12. Armatur enligt något av patentkraven 7 - 11, kännetecknad av, att det i anslutning till densamma (300, 301, 302) finns en energikälla (402) som omfattar åtminstone en av följande: - en ackumulator (601), - en solcell (602), - en bränslecell (603), - en vindgenerator (604), - en anslutning till elnätet (605), - en kombination av ovan nämnda, konfigurerad för att alstra belysning.

13. Armatur enligt något av patentkraven 7 - 12, kännetecknad av, att dess (300, 301, 302) längdriktning (AB) är arrangerad i en riktning vinkelrätt mot ett tvärsnitt av en gata (403) för att användas som gatlykta.

14. Armatur enligt något av patentkraven 7 - 13, kännetecknad av, att, för att åstadkomma en viss strålningsintensitet i belysningen på ett horisontellt avstånd från monteringsläget för en armatur (300, 301, 302) vid en ställning, placeringshöjden (hl, h2, h3) för en strålningskälla (210) är arrangerad för att reflektera ljus från åtminstone ett första (101) och/eller ett andra avsnitt (102). 23 10 15 20 25 537 070

15. Armatur enligt något av patentkraven 7 - 14, kännetecknad av, att den (300, 301, 302) har nämnda strålningskälla (210) och/eller reflektor (101, 102, 101a, 101b, 102a, 102b) arrangerad för installation på en vägg.

16. Armatur enligt något av de föregående patentkraven 7 - 15, kännetecknad av, att den (300, 301, 302) har nämnda strålningskälla (210) och/eller reflektor (101, 102, 101a, 101b, 102a, 102b) arrangerad för hängande installation.

17. Armatur enligt något av de föregående patentkraven 7 - 16, kännetecknad av, att i den (300, 301, 302) montering av en strålningskälla och/eller en reflektor är arrangerad att äga rum med hjälp av en stolpe (T) som har en annan höjd (h3) och/eller en balk (01, O2) i anslutning till densamma.

18. Armatur enligt något av de föregående patentkraven 7 - 17, kännetecknad av, att den är arrangerad att fungera som inomhusarrnatur.

19. Armatur enligt något av de föregående patentkraven 7 - 18, kännetecknad av, att den är arrangerad att fungera som utomhusarmatur.

20. Armatur enligt något av de föregående patentkraven 7 - 19, kännetecknad av, att en strålningskälla (210) omfattar ett flertal ljuskällor (805).

21. Armatur enligt patentkrav 20, kännetecknad av, att åtminstone en (802) deluppsättning av strålningskällorna (801, 802, 804) i dess (300) strålningskälla (210) är arrangerad som en uppsättning strålningskällor, som har minst en strålningskälla på ett sådant sätt, att nämnda deluppsättning strålningskällor är arrangerad att styras med en styrenhet (400) oberoende av andra (801) strålningskällor i en armatur och/eller deluppsättningar (801, 803) som bildats av dem.

22. Armatur enligt patentkrav 21, kännetecknad av, att en av deluppsättningama i dess (300) strålningskälla är arrangerad att styras med hjälp av en uppsättning styranordningar, vilken uppsättning har minst en styranordning enligt patentkrav 14.

23. Armatur enligt patentkrav 21 eller 22, kännetecknad av, att en första deluppsättning (801) av strålningskällor i en armatur (300) är arrangerad att lysa under ett sådant intervall, då en annan deluppsättning av strålningskällor inte lyser (802). 24 10 l5 20 25 30 537 070

24. Armatur enligt patentkrav 23, kännetecknad av, att nämnda intervall är dimensionerat att vara lika med en puls, som matas till nämnda deluppsättning, och orsakar att strålningskällor i en första deluppsättning (801) av strålningskällor blir lysande.

25. Armatur enligt patentkrav 24, kännetecknad av, att nämnda intervall är avvikande från nämnda dimension för en puls att matas till en deluppsättning och orsakar att en annan deluppsättning (802) av strålningskällor blir lysande.

26. Armatur enligt något av patentkraven 7 - 25, kännetecknad av, att åtminstone en kurvatur hos ett första avsnitt av dess reflektor avviker från en kurvatur hos ett andra avsnitt, varvid det första avsnittets kurvatur är en i gruppen längdriktad (AB) kurvatur, tvärriktad (CD) kurvatur, och det andra avsnittets kurvatur är en i gruppen län gdriktad (AB) kurvatur, tvärriktad (FG) kurvatur.

27. Reflektor enligt något av de föregående patentkraven l - 6, kännetecknad av, att nämnda reflektor är formgiven i ett stycke sålunda, att nämnda första avsnitt och ett annat avsnitt övergår i varandra i ett rotationssymmetriskt avsnitt, varvid nämnda diskontiuitetspunkt som delningspunkt är en punktlik spets hos en konisk formation, varvid en reflektor arrangerats att användas för att åstadkomma ett cirkelsymmetriskt belysningsområde med hjälp av en strålningskälla som kan installeras vid en delningspunkt.

28. Armatur enligt något av de föregående patentkraven 7 - 25, kännetecknad av, att nämnda reflektor är formgiven i ett stycke sålunda, att nämnda första avsnitt och ett annat avsnitt övergår i varandra i ett rotationssyrnmetriskt avsnitt, varvid nämnda diskontiuitetspunkt som delningspunkt är en punktlik spets hos en konisk formation, varvid en armatur arrangerats för att åstadkomma ett cirkelsymmetriskt belysningsområde med hjälp av en strålningskälla som kan installeras vid en delningspunkt.

29. Reflektor enligt något av de föregående patentkraven l - 4, kännetecknad av, att åtminstone en av kurvaturerna i dess första avsnitt och/eller andra avsnitt på nämnda avsnitts område är arrangerad i längdriktningen och/eller i tvärriktningen med hjälp av en kontinuerligt variabel funktion för att alstra belysning för ett avsnitt av ett annat område. 25 10 537 070

30. Ett arrnatursystem, kännetecknat av, att det har åtminstone en (300, 3400C) armatur i enlighet med något av patentkraven 7 - 28.

31. Armatursystem enligt patentkrav 30, kännetecknat av, att en av dess (401) armaturer enligt ett av patentkraven 7 - 28 är arrangerad att motta styrning från en annan armaturi systemet.

32. Armatursystem enligt patentkrav 30 eller 31, kännetecknat av, att en av dess armaturer enligt ett av patentkraven 7 - 28 är arrangerad att åstadkomma en styrsignal till en annan armatur i systemet.

33. Ett styrprogram i en styrenhet i en armatur enligt något av patentkraven 7 - 28 på ett medium som kan exekveras/läsas med hjälp av en dator, för att definiera kriterierna för stymingen av styranordningama i en armatur och/eller armaturer som tillhör en del av ett system, för att definiera mängden belysning, tidstyming för densamma och/eller vilka armaturer som är underställda styrningen. 26