SE534174C2 - Anordning och sätt att torka trädmaterial - Google Patents

Abstract

En trädmaterialtork (1) har ett första gaspermeabelt band (4) på vilketträdmaterial som skall torkas kan transporteras, och ett andra gaspermeabeltband (14) på vilket trädmaterial som skall torkas kan transporteras. Det andrabandet (14) är anordnat under det första bandet (4) och är anordnat att taemot material som transporterats över det första bandet (4) och som fallerned på det andra bandet (14). Ett första värmebatteri (24) är anordnatovanför det första bandet (4), och är anordnat att värma upp luft som äravsedd att torka material som transporteras på det första bandet (4). Ettandra värmebatteri (26) är anordnat ovanför det andra bandet (14) och äranordnat att värma upp luft som är avsedd att torka material somtransporteras på det andra bandet (14). En kanal (32, 40) är anordnad attleda torkluft som passerat igenom det andra värmebatteriet (26) och detandra bandet (14) till det första värmebatteriet (24) och vidare genom detförsta bandet (4). Publiceringsbild: Fig.2

Description

25 30 534 174 2 band. En torknings|uft förvärms i ett värmebatteri och får sedan passera igenom det första och det andra bandet för torkning av träspånen och/eller träfibern som transporteras över banden.

Sammanfattning av uppfinninqen Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en trädmaterialtork för torkning av fasta material som har sitt ursprung i levande träd, vilken trädmaterialtork är effektivare och kompaktare än de tidigare kända trädmaterialtorkarna.

Detta syfte uppnås med en trädmaterialtork, vilken har ett första gaspermeabelt band på vilket trädmaterial som skall torkas kan transporteras, och ett andra gaspermeabelt band på vilket trädmaterial som skall torkas kan transporteras, varvid det andra bandet är anordnat under det första bandet och är anordnat att ta emot material som transporterats över det första bandet och som faller ned från detta, vilken trädmaterialtork kännetecknas av att den har ett första värmebatteri, som är anordnat ovanför det första bandet och är anordnat att värma upp luft som är avsedd att torka trädmaterial som trans- porteras på det första bandet, och ett andra värmebatteri, som är anordnat ovanför det andra bandet och är anordnat att värma upp luft som är avsedd att torka trädmaterial som transporteras på det andra bandet, varvid trädmaterialtorken har åtminstone en kanal som är anordnad att leda torkluft som passerat igenom det andra värmebatteriet och det andra bandet till det första värmebatteriet och vidare genom det första bandet.

En fördel med denna trädmaterialtork är att förbrukningen av omgivningsluft blir liten, eftersom den torkluft som utnyttjats för torkning på det andra bandet värms upp, från en förhållandevis hög temperatur, och används än en gång för torkning, denna gång på det första bandet. Därmed minskas den mängd omgivningsluft som eventuellt påverkas av ämnen i trädmaterialet som torkas. Dessutom minskar förbrukningen av energi i det första värmebatteriet, eftersom den till det första värmebatteriet inkommande torkluften har en relativt sett högre temperatur. Värmningen av luften i det första värmebatteriet gör också torkningsprocessen effektivare, eftersom det material som faller ned på det andra bandet kommer att vara relativt torrt, 10 15 20 25 30 534 174 3 vilket gör att torkningen på det andra bandet kan genomföras med ett relativt sett kortare band, än vad som annars hade varit möjligt. Det faktum att det material som lämnar det första bandet är relativt torrt har en ytterligare fördel i det att omblandningen av materialet då detta faller ned på det andra bandet blir effektivare, jämfört med om materialet hade varit blötare, och därmed också hade klibbat ihop mer. En ytterligare fördel är att då de respektive värmebatterierna placeras ovanför de respektive banden blir torken mycket kompakt till sin utformning.

Enligt en föredragen utföringsform har det första bandet ett första torkparti som är anordnat att uppbära och transportera trädmaterial som skall torkas, varvid det första värmebatteriet sträcker sig utmed åtminstone 60% av det första torkpartiets längd. Enligt en annan utföringsform har det andra bandet ett andra torkparti som är anordnat att uppbära och transportera trädmaterial som skall torkas, varvid det andra värmebatteriet sträcker sig utmed åtminstone 60% av det andra torkpartiets längd. En fördel med dessa utföringsformer är att respektive värmebatteri kan göras smalt, eftersom varje ytparti av värmebatteriet endast behöver värma upp torkluft som skall torka ett kort ytparti av torkpartiet.

Enligt en föredragen utföringsform har det första värmebatteriet en bredd som motsvarar åtminstone 70% av det första bandets bredd. Enligt en annan utföringsform har det andra värmebatteriet en bredd som motsvarar åtminstone 70% av det andra bandets bredd. En fördel med dessa utföringsformer är att torkluften på ett mycket effektivt sätt kan fördelas jämnt över det material som skall torkas, utan att det krävs några ytterligare insatser i form av tryckfallsskapande ledskenor och liknande gasledande anordningar.

Enligt en föredragen utföringsform är de första och andra värmebatterierna och de första och andra banden anordnade vertikalt ovanför varandra i ett hus. En fördel med denna utföringsform är att en mycket kompakt trädmaterialtork åstadkommas, vilket gör den enkel att placera i trånga utrymmen.

Enligt en föredragen utföringsform är ett första inlopp för tillförsel av torkluft till det andra värmebatteriet anordnat i en vertikal sidovägg i nämnda hus, varvid det andra värmebatteriet lutar mot det första inloppet och bildar en 10 15 20 25 30 534 174 4 vinkel mot horisontalplanet som är 5-30°. Enligt en annan föredragen utföringsform är ett andra inlopp för tillförsel av torkluft till det första värmebatteriet anordnat i en vertikal sidovägg i nämnda hus, varvid det första värmebatteriet lutar mot det andra inloppet och bildar en vinkel mot horisontalplanet som är 5-30°. En fördel med dessa utföringsformer är att en kompakt utformning av trädmaterialtorken åstadkommes, varvid sagda vinklar bidrar till att effektivt och med lågt tryckfall fördela torkluften jämnt över det material som skall torkas, samt att vätska, som bildas då ånga kondenserari värmebatteriet, rinner ut ur detsamma.

Enligt en utföringsform är en värmeväxlare anordnad att värmeväxla åtminstone en del av den torkluft som har utnyttjats för torkning på det första bandet med åtminstone en del av den luft som är avsedd att utnyttjas för torkning på det andra bandet. En fördel med denna utföringsform är att en förbättrad energieffektivitet åstadkommes eftersom en del av energiinnehållet i den förbrukade torkluften utnyttjas vid uppvärmning av den luft, såsom omgivningsluft, som skall utnyttjas för torkning på det andra bandet.

Ett annat ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett effektivt och utrymmesbesparande sätt att torka trädmaterial.

Detta ändamål åstadkommes med ett sätt att torka trädmaterial i en trädmaterialtork, vid vilket sätt trädmaterialet först torkas och transporteras på ett första gaspermeabelt band och sedan får falla ned på ett under det första bandet anordnat andra gaspermeabelt band på vilket trädmaterialet transporteras och ytterligare torkas, varvid trädmaterialtorken har ett första värmebatteri, som är anordnat ovanför det första bandet, och ett andra värmebatteri som är anordnat ovanför det andra bandet, varvid torkluft först leds genom det andra värmebatteriet och sedan genom det andra bandet under torkning av trädmaterial som transporteras därpå, varvid åtminstone en del av den torkluft som passerat genom det andra bandet uppsamlas och leds genom det första värmebatteriet och sedan genom det första bandet under torkning av trädmaterial som transporteras därpå.

En fördel med detta sätt är att en förhållandevis liten mängd omgivningsluft förbrukas, eftersom den torkluft som utnyttjats vid torkning på det andra bandet åtminstone delvis återanvänds vid torkningen på det första 10 15 20 25 30 534 174 5 bandet. Partiklar och förångade ämnen som frigöres vid torkningen på det andra bandet, där torkningen sker vid en högre temperatur, kan även infångas i trädmaterialet på det första bandet, där torkningen sker vid en lägre temperatur. Vidare kommer sättet att vara energieffektivt, eftersom den torkluft som utnyttjats för torkning på det andra bandet ofta kommer att hålla en relativt sett högre temperatur än omgivningstemperaturen, vilket minskar energiförbrukningen i det första värmebatteriet.

Enligt en föredragen utföringsform är tryckfailet i torkluften över det första värmebatteriet 20 - 200 Pa. Enligt en annan utföringsform är tryckfailet i torkluften över det andra värmebatteriet 20 - 200 Pa. En fördel med dessa utföringsformer är att respektive värmebatteri i sig fördelar torkluften jämt över det material som skall torkas, utan att orsaka ett högt tryckfall som sänker energieffektiviteten.

Enligt en föredragen utföringsform faller trädmaterialet fritt och väsentligen vertikalt nedåt från det första bandet till det andra bandet. En fördel med detta är att trädmaterialet omblandas väl, vilket gör torkningen på det andra bandet effektivare.

Ytterligare fördelar och kännetecken hos uppfinningen framgår av nedanstående beskrivning och de efterföljande patentkraven.

Kortfattad beskrivninci av ritninqarna Uppfinningen kommer i fortsättningen att beskrivas med hjälp av utföringsexempel och under hänvisning till bifogade ritningar.

Fig. 1 är en tvärsnittsvy, och visar en trädmaterialtork sedd från sidan.

Fig. 2 är en tvärsnittsvy, och visar den i Fig. 1 visade trädmaterial- torken sedd i snittet Il-ll.

Fig. 3 är en schematisk sidovy, och illustrerar en trädmaterialtork som är indelad i moduler.

Fig. 4 är en tvärsnittsvy, och illustrerar en trädmaterialtork enligt en alternativ utföringsform.

Beskrivning av föredragna utförinqsformer l Fig. 1 visas schematiskt en trädmaterialtork 1 för torkning av fast material med ursprung i levande träd, såsom barr- och lövträd. Det fasta 10 15 20 25 30 534 'IT41 6 materialet kan således vara bark, sågspån, flis, barr, rotdelar, grendelar, mm.

Typiskt har det fasta materialet finfördelats till en partikelstorlek av 5-100 mm.

Trädmaterialtorken 1 har ett hus 2. Ett första ändlöst band 4 är anordnat i husets 2 övre parti. Det första ändlösa bandet 4 är gaspermeabelt, och kan exempelvis vara utformat av sammansatta plåtsegment med utstansade hål, eller av ett stålnät med lämplig maskvidd. Det ändlösa bandet 4 löper över en första vals 6 och en andra vals 8, som är belägna på väsentliga samma horisontella nivå. Ett parti, som kan benämnas första torkparti 10, av det första ändlösa bandet 4, vilket parti 10 till största delen befinner sig mellan valsarna 6, 8, är anordnat att uppbära och transportera, i riktning enligt den i Fig. 1 visade pilen P1, det material M som skall torkas.

Det material M som skall torkas införes i huset 2 vi en i dess övre parti anordnad inmatningsöppning i form av en inmatningstratt 12. Materialet M faller via inmatningstratten 12 ned på torkpartiet 10 av bandet 4 intill den första valsen 6 och bildar ett materialtäcke med en tjocklek av typiskt 100-200 mm. Bandet 4 matas av en motor, ej visad, kring valsarna 6, 8 vilket får materialet M att ledas i riktning mot den andra valsen 8, enligt pilen P1.

När materialet M passerar förbi den andra valsen 8 faller det ned på ett under det första ändlösa bandet 4 anordnat andra ändlöst band 14. En horisontell vägg 15 åtskiljer det första bandet 4 från det andra bandet 14, och materialet M faller ned på den andra bandet 14 via en öppning i denna horisontella vägg 15. Det andra ändlösa bandet 14 är således anordnat i husets 2 nedre parti. Det andra ändlösa bandet 14 är gaspermeabelt, och kan exempelvis vara utformat av sammansatta plåtsegment med utstansade hål, eller av stålnät med lämplig maskvidd. Det andra ändlösa bandet 14 löper över en första vals 16 och en andra vals 18, som är belägna på väsentliga samma horisontella nivå. Såsom framgår av Fig. 1 sträcker sig det andra ändlösa bandet 14 bortom det första ändlösa bandet 4 i husets 2 högra parti.

Detta förhållande medför att det material M som passerat den andra valsen 8 och faller fritt ned från det första ändlösa bandet 4 kommer att landa på ett parti, som kan benämnas andra torkparti 20, av det andra ändlösa bandet 14, vilket parti 20 till största delen befinner sig mellan valsarna 16, 18 och är anordnat att uppbära och transportera, i riktning enligt den i Fig. 1 visade 10 15 20 25 30 534 'l74 7 pilen P2, det material M som skall torkas. När materialet M faller fritt från det första bandet 4 och ned på det andra bandet 14 kommer materialet M också att omblandas, vilket medför en jämnare torkning.

Materialet M faller således ned på torkpartiet 20 av bandet 14 intill den första valsen 16. Bandet 14 matas av en motor, ej visad, kring valsarna 16, 18 vilket får materialet M att ledas i riktning mot den andra valsen 18, enligt pilen P2. När materialet M passerar förbi den andra valsen 18 faller det ned i ett under det andra ändlösa bandet 14 anordnat utlopp i form av en utloppstratt 22.

Utmed det första ändlösa bandet 4, och placerat ovanför det första torkpartiet 10, sträcker sig ett första värmebatteri 24. Värmebatteriet 24 sträcker sig utmed en längd LV1 som lämpligen är åtminstone 60% av det första torkpartiets 10 längd LT1, dvs LV1 > eller = LT1 * 0.60. Normalt är det olämpligt att längden LV1 är väsentligt längre än LT1, dvs längden LV1 är lämpligen högst 120% av det första torkpartiets 10 längd LT1. I sammanhanget definieras torkpartiets 10 längd LT1 som avståndet från den position där materialet M faller ned på bandet 4, från inloppet 12, till den position där materialet M faller ned från bandet 4.

Utmed det andra ändlösa bandet 14, och placerat ovanför det andra torkpartiet 20, sträcker sig ett andra värmebatteri 26. Värmebatteriet 26 sträcker sig utmed en längd LV2 som lämpligen är åtminstone 60% av det andra torkpartiets 20 längd LT2, dvs LV2 > eller = LT2 * 0.60. Normalt är det olämpligt att längden LV2 är väsentligt längre än LT2, dvs längden LV2 är lämpligen högst 120% av det första torkpartiets 20 längd LT2. I sammanhanget definieras torkpartiets 20 längd LT2 som avståndet från den position där materialet M faller ned på det andra bandet 14, från det första bandet 4, till den position där materialet M faller ned från det andra bandet 14.

Ett första flöde av torkluft TL1 leds, på sätt som närmare skall beskrivas nedan med hänvisning till Flg. 2, genom det andra Värmebatteriet 26, vidare genom det på torkpartiet 20 transporterade materialet M under torkning av detta, och vidare ned genom det gaspermeabla andra ändlösa bandet 14. 10 15 20 25 30 534 174 8 Ett andra flöde av torkluft TL2 leds, på sätt som närmare skall beskrivas nedan med hänvisning till Fig. 2, genom det första värmebatteriet 24, vidare genom det på torkpartiet 10 transporterade materialet M under torkning av detta, och vidare ned genom det gaspermeabla första ändlösa bandet 4.

Det faktum att värmebatteriet 26 sträcker sig utmed en längd LV2 som lämpligen är åtminstone 60%, än mer föredraget åtminstone 70%, av det andra torkpartiets 20 längd LT2 medför att värmebatteriet 26 kan göras smalt eftersom varje ytparti av batteriet 26 endast behöver värma upp torkluft som skall torka utmed ett kort ytparti av torkpartiet 20. På samma sätt kan även värmebatteriet 24 göras smalt tack vare att det sträcker sig utmed en längd LV1 som lämpligen är åtminstone 60%, än mer föredraget åtminstone 70%, av det första torkpartiets 10 längd LT1. Detta bidrar till att ge torken 1 en begränsad höjd H.

Fig. 2 visarträdmaterialtorken 1 sedd i det i Fig. 1 visade snittet ll-ll.

Torken 1 har ett första luftinlopp 28 som är anordnat i en första vertikal sidovägg 30, som är parallell med bandens 4, 14 transportriktning. lnloppet 28 är anordnat i en position som är belägen under det första ändlösa bandet 4 och ovanför det andra ändlösa bandet 14. Omgivningsluft, som typiskt har en temperatur av -10°C till +25°C, leds genom lnloppet 28 in i huset 2 och genom det andra värmebatteriet 26 för att bilda det första flödet av torkluft TL1. Såsom framgår av Fig. 2 är det andra värmebatteriet 26, som har den generella formen av ett rätblock, anordnat vertikalt ovanför bandet 14 och är vinkelställt i förhållande till bandet 14 och lnloppet 28. värmebatteriet 26 lutar således mot lnloppet 28 och bildar en vinkel A1, som är typiskt ca 5-30°, mot horisontalplanet. En fördel med denna vinkel A1 är att fördelningen av torkluften TL1 utmed bandets 14 bredd BB2 blir mycket fördelaktig.

Värmebatteriet 26 har en bredd BV2 som lämpligen motsvarar åtminstone 70% av bandets 14 bredd BB2. Normalt är det olämpligt att värmebatteriets 26 bredd BV2 är större än 120% av bandets 14 bredd BB2. Således kommer värmebatteriet 26 att täcka större delen av bandets 14 bredd BB2, och även större delen av dess längd, såsom beskrivits ovan med hänvisning till Fig. 1.

Sett ovanifrân kommer värmebatteriet 26 lämpligen att täcka åtminstone 60 % 10 15 20 25 30 534 174 9 av torkpartiets 20 horisontella yta, vilken yta motsvarar torkpartiets 20 längd LT2 multiplicerad med bandets 14 bredd BB2. Vanligen är det olämpligt att värmebatteriet 26 täcker mer än ca 120% av torkpartiets 20 horisontella yta. l värmebatteriet 26 värms torkluften TL1 till typiskt 60-150°C med hjälp av, exempelvis, vattenånga, het olja eller hetvatten.

Torkluften TL1 passerar igenom bandet 14 och når en under bandet 14 anordnad första frånluftskanal 32. Frànluftskanalen 32 passerar ut genom ett första utlopp 34 som är anordnat i en andra vertikal sidovägg 36 i huset 2, vilken sidovägg 36 är parallell med den första sidoväggen 30, men anordnad på motsatta sidan om banden 4, 14. Frànluftskanalen 32 mynnar i en första fläkt 38. Denna fläkt 38 skapar det undertryck som får omgivningsluften, som bildar det första flödet av torkluft TL1, att passera in genom inloppet 28, vidare genom det andra värmebatteriet 26 och bandet 14, med det därpå transporterade trädmaterialet, och ut genom frånluftskanalen 32. I frånluftskanalen 32 har torkluften TL1, som har passerat genom det på bandet 14 transporterade trädmaterialet och torkat detta, en temperatur av typiskt ca 20-60°C.

Fläkten 38 mynnar i en tillförselkanal 40. Tillförselkanalen 40 leder torkluften från fläkten 38 till ett andra inlopp 42 som är anordnat i den andra vertikala sidoväggen 36 i en position som är belägen ovanför det första bandet 4. Torkluften leds genom inloppet 42 in i huset 2 och genom det första värmebatteriet 24 för att bilda det andra flödet av torkluft TL2. Såsom framgår av Fig. 2 är det första värmebatteriet 24, som har formen av ett rätblock, anordnat vertikalt ovanför bandet 4 och är vinkelställt i förhållande till bandet 4 och inloppet 42. Värmebatteriet 24 lutar således mot inloppet 42 och bildar en vinkel A2, som är typiskt ca 5-30°, mot horisontalplanet. En fördel med denna vinkel A2 är att fördelningen av torkluften TL2 utmed bandets 4 bredd BB1 blir mycket fördelaktig. Värmebatteriet 24 har en bredd BV1 som lämpligen motsvarar åtminstone 70% av bandets 4 bredd BB1. Normalt är det olämpligt att värmebatteriets 24 bredd BV1 är större än 120% av bandets 4 bredd BB1. Således kommer värmebatteriet 24 att täcka större delen av bandets 4 bredd BB1, sett ovanifrån, och även större delen av dess längd, såsom beskrivits ovan med hänvisning till Fig. 1. Sett uppifrån kommer 10 15 20 25 30 534 174 10 värmebatteriet 24 lämpligen att täcka åtminstone 60 % av torkpartiets 10 horisontella yta, vilken yta motsvarar torkpartiets 10 längd LT1 multiplicerad med bandets 4 bredd BB1. Vanligen är det olämpligt att värmebatteriet 24 täcker mer än 120% av torkpartiets 10 horisontella yta. lvärmebatteriet 24 värms torkluften TL2 till typiskt 60-150°C med hjälp av exempelvis ånga, het olja, eller hetvatten.

Torkluften TL2 passerar igenom bandet 4 och når en under bandet 4 anordnad andra frånluftskanal 44. Frånluftskanalen 44 passerar ut genom ett andra utlopp 46 som är anordnat i den andra vertikal sidoväggen 36.

Frånluftskanalen 44 mynnar l en andra fläkt 48, delvis skymd i Fig. 2. Denna fläkt 48 skapar det undertryck som får torkluften TL2 att passera in genom inloppet 42, vidare genom det första värmebatteriet 24 och bandet 4, med det därpå transporterade trädmaterialet, och ut genom frånluftskanalen 44. l frånluftskanalen 44 har torkluften TL2, som har passerat genom det på bandet 4 transporterade trädmaterialet och torkat detta, en temperatur av typiskt ca 20-60°C.

Fläkten 48 mynnar i en utsläppskanal 50 som släpper ut den förbrukade torkluften till atmosfären.

Det material M, som bäst visas i Fig. 1, som torkas i trädmaterialtorken 1 kommer att ha högst temperatur på det andra bandet 14, eftersom fukthalten i materialet M då är som lägst. Detta medför att en del flyktiga ämnen kan förångas och blandas med den torkluft som lämnar torken 1 via den i Fig. 2 visade frånluftskanalen 32. Torkluften som lämnar frånluftskanalen 32 kommer dock inte att släppas ut, utan leds via tillförselkanalen 40 till det första värmebatteriet 24 där torkluften värms från typiskt ca 20-60°C till ca 60-150°C. Detta förfarande är mycket energieffektivt, eftersom det oftast går åt mindre energi för att värma den torkluft som använts vid torkningen på det andra bandet 14, och som redan är förhållandevis varm, till önskad torktemperatur på det första bandet 4, jämfört med om omgivningsluft hade införts i det andra inloppet 42. En ytterligare fördel är att de partiklar och flyktiga organiska ämnen som avgår från materialet M på det andra bandet 14, och som återfinns i den torkluft som leds bort via frånluftskanalen 32, tack vare att torkluften åter värms och sedan 10 15 20 25 30 534 174 11 leds genom det första bandet 4, via tillförselkanalen 40, åtminstone delvis fastnar i materialet M på det första bandet 4, där fukthalten är högre och temperaturen är lägre. Därmed reduceras utsläppen av partiklar och flyktiga organiska ämnen från torken 1. Dessutom förbrukar torken 1 bara hälften så mycket färsk omgivningsluft enligt den ovan beskrivna kopplingen, jämfört med om färsk omgivningsluft hade tagits in även till det första värmebatteriet.

Detta medför att den mängd omgivningsluft som påverkas av torkningsförloppet kan halveras, vilket ytterligare minskar utsläppen. Det faktum att den luft som har lägst fukthalt, dvs omgivningsluften som tas in via inloppet 28, utnyttjas för torkning på det andra bandet 14, och att den torkluft som har högre fukthalt, efter att ha deltagit i torkningen på det andra bandet 14, utnyttjas för torkning på det första bandet 4 medför en motströmskoppling, som också är mycket effektiv ur torkningshänseende och ur energieffektivitetshänseende.

Tryckfallet över respektive värmebatteri 24, 26 under drift av torken 1, mätt som skillnad mellan statiskt tryck uppmätt precis ovanför respektive värmebatteri och statiskt tryck uppmätt precis efter respektive värmebatteri, är lämpligen 20-200 Pa. Ett sådant tryckfall ger en bra fördelning av torkluften över det trädmaterial som skall torkas, och samtidigt en låg energiförbrukning i respektive fläkt 38, 48. Värmebatterierna 24, 26 kommer således att fungera som gasfördelare, som fördelar torkluften TL2, TL1 över respektive torkparti 10, 20, vilket minskar eller helt eliminerar behovet av ytterligare ledskenor och liknande anordningar för styrning av torkluften i önskad riktning.

I Fig. 1 och 2 har beskrivits en utföringsform där Värmebatterierna 24, 26 består av ett värmeelement vardera. Det inses att det även är möjligt att dela vart och ett av Värmebatterierna 24, 26 i ett flertal moduler utmed torkens 1 längd, vilka moduler anordnas i serie utmed respektive band 4, 14. I Fig. 3 illustreras en trädmaterialtork 101 som harförsta och andra band 104, 114 av liknande typ och funktion som banden 4, 14 itorken 1. Torken 101 är, avseende hanteringen av torkluft indelad i totalt 8 moduler, varav fyra övre moduler 160, 162, 164, och 166 förser det övre bandet 104 med torkluft, och fyra nedre moduler 170, 172, 174, och 176 förser det undre bandet 114 med torkluft. Varje övre modul innehåller en värmebatterienhet, som har liknande 10 15 20 25 30 534 174 12 utseende som de i Fig. 1 och 2 beskrivna Värmebatterierna 24, 26, samt de kanaler som behövs för att tillföra och bortföra torkluft. En fördel med denna utföringsform är att ett antal kortare värmebatterienheter kan utnyttjas för att tillsammans bilda värmebatterier som sträcker sig utmed respektive band 104, 114. Detta är speciellt förmånligt om torken skall vara lång, eftersom det kan vara svårt rent praktiskt att tillverka och montera ett värmebatteri som klarar hela längden. Det är även möjligt att använda flera fläktar, tex en fläkt som betjänar modulerna 170 och 172, en fläkt som betjänar modulerna 174 och 176, en fläkt som betjänar modulerna 160 och 162, och en fläkt som betjänar modulerna 164 och 166. Den principiella uppbyggnaden för denna tork 101 är densamma som förtorken 1, frånsett att torken 101 är uppdelad i moduler som var och en har en egen värmebatterienhet och kanaler. Således har ett valfritt tvärsnitt utefter torken 101 det principiella utseende som illustreras i Fig. 2.

Fig. 4 illustrerar ytterligare en alternativ utföringsform i form av en trädmaterialtork 201. Trädmaterialtorken 201 visas i ett snitt som motsvarar det snitt i vilket trädmaterialtorken 1 illustreras i Fig. 2. I likhet med trädmaterialtorken 1 har även trädmaterialtorken 201 ett hus 202 i vilket ett första ändlöst band 204 och ett andra ändlöst band 214 har anordnats på liknande vis som de motsvarande banden 4 resp 14. Dessa band 204, 214 är gaspermeabla. Utmed det första bandet 204 sträcker sig ett första värmebatteri 224, och utmed det andra bandet 214 sträcker sig ett andra värmebatteri 226. Värmebatterierna 224, 226 har väsentligen samma utsträckning i förhållande till respektive torkparti som beskrivits ovan avseende torkpartierna 10 och 20. Mätningen av material genom trädmaterialtorken 201 kommer i allt väsentligt att ske enligt de principer som beskrivits ovan med hänvisning till Fig. 1 avseende trädmaterialtorken 1.

Det som skiljer trädmaterialtorken 201 från den ovan beskrivna trädmaterialtorken 1 är att trädmaterialtorken 201 är försedd med en luft- luftvärmeväxlare 203. Luft-luftvärmeväxlaren 203 är monterad på en sidovägg 236 i huset 202. Värmeväxlaren 203 har ett hus 205 vilket genomkorsas av värmeväxlarrör 207. Omgivningsluft, som skall värmas i det andra värmebatteriet 226 för att bilda ett första flöde av torkluft TL1, leds genom luft- 10 15 20 25 30 534 'H74 13 luftvärmeväxlaren 203 för att förvärmas. Omgivningsluften leds därvid igenom huset 205 på utsidan av rören 207. Omgivningsluftens temperatur kan därvid ökas med typiskt 10-30°C, från den ursprungliga temperaturen av exempelvis -10 till + 25°C, dvs omgivningsluften förvärms, i beroende av den ursprungliga temperaturen på omgivningsluften och temperaturen på den förbrukade torkluften, till en temperatur av typiskt 0°C till 55°C. Omgivningsluften passerar sedan igenom ett luftinlopp 228 i sidoväggen 236 och torkar sedan trädmaterialet på bandet 214 i enlighet med de principer som beskrivits ovan med hänvisning till Fig. 1 och Fig. 2. Torkluften lämnar torken 201 via en frånluftskanal 232 och förs sedan, via en fläkt 238, till det första värmebatteriet 224 där torkluften värms för att bilda ett andra torkluftflöde TL2. Det andra torkluftflödet TL2 torkar materialet på bandet 204, och lämnar sedan torken via en frånluftskanal 244. Denna kanal 244 leder den förbrukade torkluften, som är fuktig och har en temperatur av typiskt 20-60°, till värmeväxlaren 203. l luft-Iuftvärmeväxlaren 203 leds den förbrukade torkluften inuti värmeväxlarrören 207. Därmed kommer en del av det kvarvarande energiinnehållet i den förbrukade torkluften, som lämnar torken 201 via kanalen 244, att utnyttjas för att förvärma omgivningsluften, som strömmar utanpå rören 207, innan omgivningsluften utnyttjas för torkning.

Därmed erhålles en ytterligare förbättrad energieffektivitet. Den förbrukade torkluften leds sedan vidare från värmeväxlaren 203 till en fläkt 248 och släpps sedan ut via en utsläppskanal 250.

Den förbrukade torkluften, som leds genom värmeväxlarens 203 rör 207, kommer att kylas av omgivningsluften som strömmar utanpå rören 207.

Eftersom den förbrukade torkluften redan före denna kylning befinner sig vid, eller åtminstone nära, mättnad med avseende på sitt innehåll av vattenånga, kommer ofta vattenånga att kondensera ut inuti rören 207. Tillsammans med vattenångan kommer även åtminstone en del av den förbrukade torkluftens innehåll av organiska föreningar att kondensera ut. Detta kondensat fångas upp nedanför värmeväxlaren 203 i en kondensatuppsamlare 209 och leds sedan bort via en ledning 211 till en ej visad vattenreningsansläggning.

Därmed åstadkommes en ytterligare rening av den torkluft som lämnar trädmaterialtorken 201. 10 15 20 25 30 534 174 14 Det inses att en mängd modifieringar av de ovan beskrivna utförings- formerna är möjliga inom uppfinningens ram, såsom den definieras av de efterföljande patentkraven.

Ovan har exempelvis beskrivits att det första inloppet 28 är anordnat i en första sidovägg 30, och att det andra inloppet 42 är anordnat i en motstående andra sidovägg 36. Det inses att båda inloppen kan vara anordnade i samma sidovägg. Exempelvis skulle inloppet 28 som alternativ kunna anordnas i sidoväggen 36, varvid det andra värmebatteriet 26 lämpligen skulle ges den motsatta lutningen mot vad som indikeras i Fig. 2.

De ovan beskrivna värmebatterierna 24, 26 kan vara av olika i sig kända slag som lämpar sig för uppvärmning av torkluft. Ett exempel på en lämplig typ är värmebatterier som är försedda med rör inuti vilka ånga, typiskt med ett tryck av 2-10 bar absolut tryck, leds. Torkluften strömmar på utsidan av rören och tar upp värme från ångan inuti rören. Det är även möjligt att värma torkluften med hjälp av varm vätska, tex vatten eller olja med en temperatur av kring 70-150°C, vilken vätska leds i rör eller kanaler utanpå vilka torkluften strömmar.

Ovan beskrivs att hela det första flödet av torkluft TL1, som utnyttjats för torkning på det andra torkpartiet 20, åter värms och utnyttjas som det andra flödet av torkluft TL2 för torkning på det första torkpartiet 10. Även om detta ofta år föredraget, kan det även finns tillfällen där det inte är möjligt eller önskvärt att utnyttja hela det första flödet av torkluft TL1 vid alstring av det andra flödet av torkluft TL2. Normalt bör dock minst 50% av det första flödet av torkluft TL1, och än hellre minst 90% av det första flödet av torkluft TL1, utnyttjas för alstrande av det andra flödet av torkluft TL2.

Ovan beskrivs, med hänvisning till Fig. 4, att en luft-luftvärmeväxlare 203 med rör utnyttjas för värmeåtervinning. Det inses att andra typer av luft- luftvänneväxlare kan utnyttjas för detta syfte.

Claims (14)

10 15 20 25 30 534 174 15 PATENTKRAV

1. Trädmaterialtork, vilken har ett första gaspermeabelt band (4) på vilket trädmaterial som ska|| torkas kan transporteras, och ett andra gaspermeabelt band (14) på vilket trädmaterial som skall torkas kan transporteras, varvid det andra bandet (14) är anordnat under det första bandet (4) och är anordnat att ta emot material som transporterats över det första bandet (4) och som faller ned från detta, k ä n n e t e c k n a d av att trädmaterialtorken (1) har ett första värmebatteri (24), som är anordnat ovanför det första bandet (4) och är anordnat att värma upp luft som är avsedd att torka trädmaterial som transporteras på det första bandet (4), och ett andra värmebatteri (26), som är anordnat ovanför det andra bandet (14) och är anordnat att värma upp luft som är avsedd att torka trädmaterial som transporteras på det andra bandet (14), varvid trädmaterialtorken (1) har åtminstone en kanal (32, 40) som är anordnad att leda torkluft som passerat igenom det andra värmebatteriet (26) och det andra bandet (14) till det första värmebatteriet (24) och vidare genom det första bandet (4).

2. Trädmaterialtork enligt krav 1, vid vilken det första bandet (4) har ett första torkparti (10) som är anordnat att uppbära och transportera trädmaterial som skall torkas, varvid det första värmebatteriet (24) sträcker sig utmed åtminstone 60% av det första torkpartiets (10) längd (LT1).

3. Trädmaterialtork enligt något av föregående krav, vid vilken det andra bandet (14) har ett andra torkparti (20) som är anordnat att uppbära och transportera trädmaterial som skall torkas, varvid det andra värmebatteriet (26) sträcker sig utmed åtminstone 60% av det andra torkpartiets (20) längd (LT2).

4. Trädmaterialtork enligt något av föregående krav, vid vilken det första värmebatteriet (24) har en bredd (BV1) som motsvarar åtminstone 70% av det första bandets (4) bredd (BB1).

5. Trädmaterialtork enligt något av föregående krav, vid vilken det andra värmebatteriet (26) har en bredd (BV2) som motsvarar åtminstone 70% av det andra bandets (14) bredd (BB2). filï-rfl _ 10 15 20 25 30 534 174 16

6. Trädmaterialtork enligt något av föregående krav, vid vilken de första och andra värmebatterierna (24, 26) och de första och andra banden (4, 14) är anordnade vertikalt ovanför varandra i ett hus (2).

7. Trädmaterialtork enligt krav 6, vid vilken ett första inlopp (28) för tillförsel av torkluft (TL1) till det andra värmebatteriet (26) är anordnat i en vertikal sidovägg (30) i nämnda hus (2), varvid det andra värmebatteriet (26) lutar mot det första inloppet (28) och bildar en vinkel (A1) mot horisontalplanet som är 5-30°.

8. Trädmaterialtork enligt krav 6 eller 7, vid vilken ett andra inlopp (42) för tillförsel av torkluft (TL2) till det första värmebatteriet (24) är anordnat i en vertikal sidovägg (36) i nämnda hus (2), varvid det första värmebatteriet (24) lutar mot det andra inloppet (42) och bildar en vinkel (A2) mot horisontalplanet som är 5-30°.

9. Trädmaterialtork enligt något av föregående krav, vid vilken en värmeväxlare (203) är anordnad att värmeväxla åtminstone en del av den torkluft som har utnyttjats för torkning på det första bandet (204) med åtminstone en del av den luft som är avsedd att utnyttjas för torkning på det andra bandet (214).

10. Sätt att torka trädmaterial i en trädmaterialtork, vid vilket träd- materialet först torkas och transporteras på ett första gaspermeabelt band (4) och sedan får falla ned på ett under det första bandet (4) anordnat andra gaspermeabelt band (14) på vilket trädmaterialet transporteras och torkas ytterligare, k ä n n e t e c k n a t av att trädmaterialtorken (1) har ett första värmebatteri (24), som är anordnat ovanför det första bandet (4), och ett andra vårmebatteri (26) som är anordnat ovanför det andra bandet (14), varvid torkluft (T L1) först leds genom det andra värmebatteriet (26) och sedan genom det andra bandet (14) under torkning av trädmaterial som transporteras därpå, varvid åtminstone en del av den torkluft (TL2) som passerat genom det andra bandet (14) uppsamlas och leds genom det första värmebatteriet (24) och sedan genom det första bandet (4) under torkning av trädmaterial som transporteras därpå.

11. Sätt enligt krav 10, vid vilket tryckfallet i torkluften över det första värmebatteriet (24) är 20 - 200 Pa. 534 174 17

12. Sätt enligt krav 10 eller 11, vid vilket tryckfallet i torkluften över det andra värmebatteriet (26) är 20 - 200 Pa.

13. Sätt enligt något av krav 10-12, vid vilket trädmaterialet faller fritt och väsentligen vertikalt nedåt från det första bandet (4) till det andra bandet (14).

14. Sätt enligt något av krav 10-13, vid vilket åtminstone en del av den torkluft som har utnyttjats för torkning på det första bandet (204) värmeväxlas med åtminstone en del av den luft som är avsedd att utnyttjas för torkning på det andra bandet (214).