SE449788B - Torkanleggning for skivformiga material - Google Patents

Description

449 788 Längden av den första torkzonen är alltså styrd av den maximala tork- temperaturen, av pappens porositet samt av torkluftmängden Dessutom måste torkluften ha högt vatteninnehåll för att förhindra yttorkning av pappen samtidigt som en viss differens mellan våta och torra temperaturen måste finnas för att förhindra kondensation i torkens intagsände. Avdunstningen i denna zon begränsas alltså till ett maximivärde och det kvarvarande vattnet 1 det skiv- formiga materialet måste då avdunsta i den efterföljande zonen- " Vid torkning av gipsplattor förlorar, som tidigare nämnts, pappen sin vid- häftningsförmâga om torklufttemperaturen är för hög i slutskedet av torkningen och detta innebär att den andra torkzonen måste göras lång för att man skall erhålla önskat temperaturfall på torkluften och få god kvalitet på den sluttor- kade produkten. Pâ grund härav är det emellertid omöjligt att hålla hög tork- lufttemperatur i början av torkzonen och detta påverkar givetvis torkens produktion eftersom man med lägre ingângstemperatur får mindre vattenavdunstning per m2 platta och timme I Med ökade krav på produktionskapacitet har man därför infört en tredje zon, vilket innebär att man kan höja temperaturen avsevärt i den andra zonen och därmed öka avdunstningen där. Den tredje zonen kan då i stället regleras för att få önskade värden på temperaturfallet och sluttemperaturen på torkluften. En trezonstork är emellertid dyrbar i tillverkning och drift eftersom den kräver tre separata luftcirkulationssystem och tre uppvärmningsanordningar för retur- luften, exempelvis i form av brännare samt reglerutrustningar. Ändamålet med föreliggande uppfinning är att möjliggöra en torkkonstruk- tion som har samma fördelar som en trezonstork men som är väsentligt billigare att tillverka och även har väsentligt lägre driftkostnader.

Detta ändamål förverkligas enligt uppfinningen huvudsakligen därigenun, att två, efter en inloppszon belägna och på varandra följande torkzoner har genomströmningsrílctning i rnedström för torkluften samt med varandra förbundna returkanaler, varigenom returluften bringas att strömma från de båda zonernas nedströns belägna utlopp till deras uppströms belägna inlopp, samt att en värne- växlare är anordnad för genomströmning dels av returluften i returkanalen, dels av den torkluft som genomströnmat den uppströns belägna ena torkzonen, varvid torkluften avger sin värne till returluften och därefter bringas att genomstrënma den nedströms belägna andra torkzonen.

Några som exempel valda utföringsformer av känd teknik jämte en utförings- form av uppfinningen beskrivs närmare nedan med hänvisning till bifogade ritningar, på vilka fig. 1 visar en kända tvåzonstork med diagram över temperaturen och fuktkvoten såsom funktion av torklängden, V? 449 788 fig. 2 visar en känd trezonstork med där förekommande temperatur- och fuktkvotsvariationer, fig. 3 visar en torkanläggning enligt uppfinningen med tillhörande kurvor över temperatur och fuktkvotvariationerna.

I den övre delen av fig- 1 visas en principiell utformning av en tvåzons- tork, lämpligen utformad såsom rulltork, för skivformiga material, som alltså matas in i torkens inlopp l, som samtidigt är inlopp till den första torkzonen, och matas ut ur torkens utloppsände 2, som även är utloppsände för den andra zonen. I den första zonen sker alltså en uppvärmning av det skivformiga materialet och detta åstadkoms genom att torkluften cirkulerar genom zonen il motströmsriktning, vilket innebär att lufttemperaturen är högst i zonens ut- loppsände 3 och lägst i dess inloppsände l- Under torkförloppet bringas alltså torkluften att bestryka materialet i zon 1 i motströmsriktning. Zonen är försedd med en returkanal 4 innehållande en fläkt 5 för cirkulation av luften och en brännare 6 för uppvärmning av densamma. Längden av den första torkzonen beror av den maximala torktemperaturen samt av torkluftflödet- Samtidigt får skillnaden mellan luftens torra och våta temperaturer inte vara så liten att kondensation uppstår när torkluften kommer i kontakt med lokalluften.

Zon 2 är uppbyggd på liknande sätt men där bestryker torkluften materialet i medströmsriktning, vilket innebär att lufttemperaturen är högst i torkens inloppsände 7 och lägst i dess utloppsände 2 som samtidigt är utloppsände för torken. Även den andra zonen innehåller en returkanal 8 med fläkt 9 och brännare 10. Eftersom vattenavdunstningen i den första zonen är begränsad av de para- metrar som vi redogjort för ovan måste det kvarvarande vattnet i plattorna av- dunstas i den andra zonen- Vid torkning av gipsplattor förlorar, såsom tidigare nämnts, pappen sin vidhäftningsförmåga om torklufttemperaturen är för hög i slutänden av torken, vilket innebär att den andra torkzonen måste göras lång för att man med hänsyn till sluttemperaturen skall erhålla önskat temperaturfall på luften- På grund av detta blir temperaturdifferensen mellan den första och den andra zonen tämligen stor, vilket framgår av temperaturkurvan enligt fig. l och detta påverkar givetvis torkens produktionskapacitet, eftersom avdunstningen i zon 2 blir relativt låg med hänsyn till de krav som måste uppfyllas för att man skall få en fullgod slutprodukt- För att öka torkens produktionskapacitet kan man alltså välja en lösning i enlighet med fig. 2, som innehåller tre zoner där den första zonen i princip överensstämmer med zon 1 enligt fig- 1 medan däremot i zon 2 temperaturen på luften har höjts väsentligt Från utloppet ll på zon 2 överföres alltså det skivformiga materialet till ett inlopp 12 på zon 3, som är uppbyggd på samma 449 788 sätt som zon 2, dvs med en returkanal 13, brännare 14 och cirkulationsfläkt 15, som bringar luften att bestryka godset i medströmsriktning på samma sätt som sker i zon 2. Eftersom lufttemperaturen har höjts väsentligt 1 zon 2 har även avdunstningen i denna zon ökat väsentligt jämfört med utföringsformen enligt fig. 1. I zon 3 utförs regleringen av lufttemperaturen så, att man erhåller den önskade temperaturen i sluttorkningsskedet. Genom detta arrangemang har man alltså ökat torkanläggningens kapacitet väsentligt.

I en torkanläggning enligt uppfinningen såsom framgår av fig- 3 överens- stämmer zon l i allt väsentligt med zon 1 enligt de kända utföringsformerna på fig. l och 2. I de båda övriga efter varandra följande zonerna 2 och 3 har emellertid returkanalerna 8 och 13 förbundits med varandra medelst en värme- växlare 16, som är anordnad för att tillåta genomströmning av såväl returluften i returkanalerna 13 och 8 som torkluften som genomströmmar de båda zonerna 2 och 3. Den torkluft som alltså har genomströmmat zon 2 avger till värmeväxlaren sin värme till returluften och får därefter genomströmma den tredje zonen. Den andra zonens utlopp ll är så utformat att torkluften bringas att strömma uppåt genom värmeväxlaren 16 och till fläktens 9 sugsida och därifrån tillbaka genom värmeväxlaren 16 och in till den tredje zonens inlopp 12. Såsom framgår av temperaturkurvan avkyls torkluften när den passerar genom värmeväxlaren till en ¿-__, nivå som är lämplig för att temperaturfallet och sluttemperaturen skall kunna anpassas till de för varje produkt lämpliga värdena. När torkluften har genom- strömmat den tredje zonen i medströmsriktningen förs den genom returkanalen 13 in 1 värmeväxlaren 16 där returluften uppvärms och sedan ytterligare upphettas till önskad temperatur innan den via returkanalen 8 återförs till den andra torkzonens inlopp 7.

Såsom framgår vid en jämförelse mellan den kända utföringsformen enligt fig. 2 och torkanläggningen enligt uppfinningen har man alltså i det sistnämnda fallet ersatt en brännarenhet 14 i den tredje torkzonen med en värmeväxlare 16.

En värmeväxlare är enklare att sköta och billigare att intallera än en brännar- enhet. Värmeväxlaren kan installeras på det sätt som framgår av fig. 3 eller också ovanpå torkanläggningen eller vid sidan av densamma på en plattform. Som värmemedium kan förutom olja även användas ånga, hetvatten eller gas. Värme- växlare i torkanläggningar är vanligtvis utförda i aluminium eller rostfritt stål eftersom värmeåtervinning sker från den avgående fuktiga luften. På den våta luftsidan uppstår då kondensation och om värmetillförseln sker med direkt- eldning av gas eller olja i torkluftströmmen blir kondensatet surt och korrode- rande. Om värmeväxlaren placeras inom luftens torra temperaturområde vilket innebär att värmeväxlaren då kan tillverkas i stål, vilket avservärt reducerar kostnaden för densamma.

Claims (2)

449 788 Patentkrav

1. Torkanläggning för skivformiga material innefattande minst tre i serie anordnade torkzoner (l,2,3), genom vilka materialet bringas att passera under torkförloppet samtidigt som torkluft bestryker materialet antingen i med- eller motström i förhållande till materialets transportriktning, varvid varje zon innehåller minst en returkanal (4,8,l3) för att återcirkulera den luft som bestrukit materialet, varjämte medel (5,9,15) är anordnade för recirkulation och för uppvärmning av returluften, k ä n n e t e c k n a d därav, att två, efter en inloppszon (1) belägna och på varandra följande torkzoner (2,3) har genomströmningsriktning i medström för torkluften samt med varandra förbundna returkanaler (8,l3), varigenom returluften bringas att strömma från de båda zonernas nedströms belägna utlopp till deras uppströms belägna inlopp (7), samt att en värmeväxlare (16) är anordnad för genomströmning dels av returluften i returkanalen, dels av den torkluft som genomströmmat den uppströms belägna ena torkzonen (2), varvid torkluften avger sin värme till returluften och därefter bringas att genomströmma den nedströms belägna andra torkzonen (3).

2. Torkanläggning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att en fläkt (9) är anordnad för tryckuppsättníng av den torkluft som genomströmmar värmeväxlaren.