SE534113C2 - System för styrning av en växellåda - Google Patents

Abstract

Föreliggande uppfinning avser ett system för styrning av en växellåda, innefattandeåtminstone en styrenhet inrättad för styrning av närrmda växellåda, varvid närrmda växellådaär anordnad i ett motorfordon innefattande en motor förbunden med nämnda växellåda fördrivning av densamma, varvid nämnda system är anordnat att: åstadkomma en förstauppväxling fiån en första växel till en andra växel om accelerationen a för nämndamotorfordon är större än noll för nämnda andra växel och nuvarande motorvarvtal är inom ettförsta motorvarvtalsintervall; och åstadkomma en andra uppväxling från nämnda forsta växeltill en tredje växel om nuvarande motorvarvtal är inom ett andra motorvarvtalsintervall,varvid nämnda första motorvarvtalsintervall är ett lägre motorvarvtalsintervall än närrmdaandra motorvarvtalsintervall hos nämnda motor. Vidare avser uppfinningen en metod, ett motorfordon, ett datorprogram och en datorprogramprodukt därav.(F igur 3)

Description

534 113 motorrnoment, från motor 10 till ECU:n via exempelvis en CAN-buss (Controller Area Netvvork).

I konventionella växlingssystem använder styrenheten 110 tabellerade motorvarvtalsgränser, även benämnda växlingspunkter, vilka anger det motorvarvtal då en ned- eller uppväxling skall åstadkommas i växellådan 20, d.v.s. när varvtalet för motorn 10 passerar ett motorvarvtal för en växlingspunkt växlar motorfordonet 1. Växlingspunktema kan därför förstås som att de innefattar information dels om när en ned- eller uppväxling skall ske och dels om antal växlingssteg som skall utföras vid nämnda ned- eller uppväxlingen. Vanligt är att varje växlingspunkt anger ett till tre växlingssteg, men fler växlingssteg är möjligt.

Figur 2 visar principiellt ett exempel på ett flertal tabellerade växlingspunkter bildandes linjer SP1-SP6 i en graf där x-axeln representerar motonnoment och y-axeln varvtalet för motom 10 i enheten varv per minut (revolutions per minute, rpm). Så länge motorvarvtalet är mellan växlingslinjerna SPI och SP4 sker ingen växling, men om motorvarvtalet går över en uppväxlingslinj e, SPl-SPS, initieras en uppväxling, och på motsvarande sätt initieras en nedväxling om motorvarvtalet går under en nedväxlingslinj e, SP4-SP6. Antal upp- respektive nedväxlingssteg för var och en av linjerna SP1-SP6 anges i tabell 1 nedan. Exempelvis, om motorvarvtalet går över linje SPl sker en uppväxling med ett växlingssteg och om motorvarvtalet går under linje SPS sker en nedväxling med två växlingssteg.

SPI Uppväxlingsvarvtal för 1 steg upp SP2 Uppväxlingsvarvtal för 2 steg upp SP3 Uppväxlingsvarvtal för 3 steg upp SP4 Nedväxlingsvarvtal för 1 stcg ncd SP5 Nedväxlingsvarvtal för 2 steg ned SP6 Nedväxlingsvarvtal för 3 steg ned Tabell 1: Ned- och uppväxlingslinjer SP1-SP6 Valet av växlingspunkter påverkar bl.a. köregenskaper, acceleration, komfort och bränsleförbrukning för motorfordonet 1, varför dessa noggrant måste kalibreras av motorfordonstillverkarna. Kalibreringen går till som så att olika växlingsstrategier testas fältmässigt under olika körsituationer, såsom vid olika gaspådrag, väglutningar och tågvikter. 10 15 20 25 30 534 '[13 Testresultaten måste sedan noga analyseras för fastsällande av lämpliga växlingspunkter.

Detta förfarande för kalibrering av växlingspunkter är både tidskrävande och kostsamt.

Dessutom är resultatet av kalibreringen inte alltid tillfredställande då de kalibrerade växlingspunkterna må vara lämpliga för vissa körförhållanden, men mindre lämpade för andra.

Dokument EPl070879 visar en metod och ett system för styming av ett automatiserat mekaniskt transmissionssystem vid uppväxlin g. Enligt detta dokument utförs uppväxlingar med beaktande av ett gaspedalläge.

Kortfattad beskrivning av uppfinningen Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla ett altemativ system för styming av en växellåda. Ett annat ändamål med uppfinningen är att tillhandahålla ett system för styrning av en växellåda som helt eller delvis löser problemen med känd teknik. Ett ytterligare ändamål med uppfinningen är att tillhandahålla ett system för styrning av en växellåda, vilket till fullo utnyttjar motoms effekt.

Enligt en aspekt av uppfinningen uppnås ovan nämnda ändamål med ett system för styrning av en växellåda, innefattande åtminstone en styrenhet inrättad för styming av nämnda växellåda, varvid nämnda växellåda är anordnad i ett motorfordon innefattande en motor förbunden med nämnda växellåda för drivning av densamma, varvid nämnda system är anordnat att: - åstadkomma en första uppväxling från en första växel till en andra växel om accclcrationcn a för nämnda motorfordon är större än noll för nämnda andra växel och nuvarande motorvarvtal är inom ett första motorvarvtalsíntervall; och - åstadkomma en andra uppväxling från nämnda första växel till en tredje växel om nuvarande motorvarvtal är inom ett andra motorvarvtalsintervall, varvid nämnda första motorvarvtalsintervall är ett lägre motorvarvtalsintervall än nämnda andra motorvarvtalsintervall hos nämnda motor.

Utföringsformer av systemet ovan återfinns i de osjälvständiga patentkraven 2-11. Vidare avser uppfinningen ett motorfordon innefattande åtminstone ett system enligt ovan. l0 15 20 25 30 534 'H3 Enligt en annan aspekt av uppfinningen uppnås ovan nämnda ändamål med en metod för växling av en växellåda anordnad i ett motorfordon innefattande en motor förbunden med nämnda växellåda för drivning av densamma, varvid nämnda metod innefattar stegen: - åstadkommande av en forsta uppväxling från en forsta växel till en andra växel om accelerationen a av nämnda motorfordon är större än noll på nämnda andra växel och nuvarande motorvarvtal är inom ett forsta motorvarvtalsintervall; och - åstadkommande av en andra uppväxling från närrmda forsta växel till en tredje växel om nuvarande motorvarvtal är inom ett andra motorvarvtalsintervall, varvid nämnda forsta motorvarvtalsintervall är ett lägre motorvarvtalsintervall än nämnda andra motorvarvtalsintervall hos nämnda motor.

Uppfinningen avser vidare ett datorprogram innefattande programkod, vilket när nämnda programkod exekveras i en dator åstadkommer att nämnda dator utför metoden ovan. Vidare avser uppfinningen en till nämnda datorprogram tillhörande datorprogramprodukt.

Metoden enligt uppfinningen kan också modifieras enligt de olika utforingsforinema av systemet ovan.

Med ett system och en metod enligt uppfinningen tillhandahålls en förbättrad körbarhetskänsla eftersom uppväxlingar forceras när motom så tillåter. Vidare utnyttjas motorns fulla effekt på ett bättre sätt jämfört med känd teknik, och därför kan exempelvis högre hastigheter uppnås med motorfordonet.

Ytterligare fördelar och tillämpningar med ett system och en metod enligt uppfinningen kommer att framgå av den efterföljande detaljerade beskrivningen.

Kortfattad figurbeskrivning I efterföljande detaljerade beskrivning av föreliggande uppfinning kommer utföringsformer av uppfinningen att beskrivas med hänvisning till de bifogade figurerna där: - figur 1 schematiskt visar en del av en drivlina för ett motorfordon; - figur 2 visar en graf över ned- och uppväxlingslinj er; - figur 3 visar en graf över motormoment som en funktion av motorvarvtal; 10 15 20 25 30 534 113 - figur 4 visar en styrenhet att ingå i ett system enligt uppfinningen; och - figur 5 visar ett flödesdiagram över en utföringsforrn av uppfinningen.

Detaljerad beskrivning av uppfinningen Såsom beskrivits ovan använder konventionella system tabellerade växlingspunkter. Trots att dessa växlingspunkter är noggrant kalibrerade av fordonstillverkama kan körsituationer uppstå då dessa kalibrerade växlingspunktema inte är tillfredställande ur ett körbarhetsperspektiv. Ej heller utnyttjas motors 10 effekt fullt ut med sådana kalibrerade växlingspunkter.

Exempelvis, vid framförande av motorfordon 1 i en uppförsbacke kan situationen uppstå att en växlingspunkt för att utför en uppväxling, exempelvis ett steg upp, ligger så högt i motorvarvtal att motorfordonet 1 inte orkar accelerera till detta motorvarvtal. Denna situation innebär att en uppväxling inte sker trots att motorfordonet 1 kan accelerera på nästa högre växel, och skulle därmed kunna uppnå en högre hastighet på denna högre växel. För att motverka att en sådan situation uppstår är det vanligt att uppväxlingspunkter hålls vid låga motorvarvtal vid kalibrering för att möjliggöra uppväxling. Resultatet av en sådan kalibrering är dock att motorfordonet 1 upplevs som ”trött” eftersom uppväxlingen sker vid ett lägre motorvarvtal än vad som vanligtvis är önskat.

Föreliggande uppfinning avser därför ett system för styrning av en växellåda 20.

Företrädelsevis är växellådan 20 av det slag som ingår i ett automatiserat växlingssystem, vilken styrs av en styrenhet 110, såsom en ECU. I ett sådant växlingssystem utförs växlingar automatiskt av styrenheten 110, men det är också vanligt att föraren kan utföra manuell växling i ctt automatiskt växlingssystem, s.k. manuell växling i automatlägc (automatmod).

Vidare har växellådan 20 ett flertal växlar, t.ex. 12 framåtväxlar och en eller flera backväxel, något som är vanligt i modema lastbilar.

System innefattar åtminstone en styrenhet 110 inrättad för styrning av nämnda växellåda 20.

Vidare är systemet anordnat att forcera en eller flera uppväxlingssteg beroende på i vilket motorvarvtalsintervall motorn 10 befinner sig i, och om vissa andra villkor är uppfyllda. l0 15 20 25 30 534 113 Om motorn 10 befinner sig i ett första motorvarvtalsintervall 11 i en första växel Gl och om accelerationen a av motorfordonet l är större än noll för en andra växel G2 utförs (forceras) en uppväxling från den första växeln G1 till den andra växeln G2; och om motom befinner sig i ett andra motorvarvtalsintervall 12 och detta andra motorvarvtalsintervall12 är ett högre motorvarvtalsintervall än det första motorvarvtalsintervallet 11 utförs (forceras) en uppväxling från den första växeln G1 till en tredje växel G3.

Fördelen med ett dylikt system för styming av en växellåda 20 är att motorfordonet 1 alltid kommer att utföra en uppväxling om så är möjligt, d.v.s. om det finns ytterligare kraft att hämta på en högre växel. Därför kan högre hastighet uppnås och bränsle sparas då nästa växel körs på ett lägre motorvarvtal. Dessutom kan en uppväxling ske utan att motorfordonet 1 upplevs som trött eftersom uppväxlingen inte kan forceras samtidigt som motorfordonet 1 accelererar om inte motom 10 kommer att ge mer effekt på nästa växel.

För att avgöra om villkoret att accelerationen a av motorfordonet 1 är större än noll för den andra växeln G2 beräknas det motorvarvtal på momentkurvan som ger tillräckligt med effekt för att övervinna körmotstånclet, d.v.s. den kraft som motverkar motorfordonet 1 i färdriktningen, på den andra växeln G2. Enligt en utföringsform av uppfinningen kan växlingssystemet använda ett tröskelvärde vilket accelerationen a för den andra växeln G2 jämförs mot. Om accelerationen a visar sig vara större än detta tröskelvärde anses villkoret ovan vara uppfyllt, och en uppväxling forceras från den första växeln Gl till den andra växeln G2. Tröskelvärdet kan exempelvis vara större eller lika med 5 rpm/s. Det inses av fackmannen att detta värde kan anpassas, exempelvis genom kalibrering, så att uppväxling sker såsom önskat med hänsyn till andra systemparametrar.

Figur 3 visar en graf där motormoment är en fimktion av motorvarvtal. Pl anger den punkt på momentkurvan där lägsta motorvarvtal för acceleration a av motorfordonet 1 är möjlig, och P2 anger det lägsta möjliga motorvarvtal för en uppväxling som leder till att motorvarvtalet efter växling blir lika högt eller högre än motorvarvtalet i P1. Punkten P3 kan tolkas som det motorvarvtal då effekten från motom 10 är lika högt före en uppväxling som efler uppväxlingen. Vidare anger punkten P4 det maximala motorvarvtalet för motom 10. Enligt uppfinningen definierar motorvarvtalen P2 och P3 det första motorvarvtalsintervallet Il , och på motsvarande vis definierar motorvarvtalen P3 och P4 det andra motorvarvtalsintervallet 12. 10 15 20 25 30 534 113 Såsom visas i figur 3 angränsar de första ll och andra 12 motorvarvtalsintervallen till varandra och avgränsas av punkten (motorvarvtalet) P3. Det första motorvarvtalsintervallet Il innefattar de motorvarvtal då acceleration är möjlig på den andra växeln G2, och det andra motorvarvtalsintervallet 12 innefattar i sin tur de motorvarvtal då effekten ur motorn 10 är högre på den tredje växeln G3 än på den första växeln G1.

Enligt en utföringsforrn av uppfinningen är den andra G2 och tredje G3 växeln samma växel, och företrädelsevis sker uppväxlingen med ett uppväxlingssteg, men fler uppväxlingssteg är möjligt, vilket inses av fackmannen.

Enligt en annan utfóringsforrn av uppfinningen är den andra G2 och tredje G3 växeln olika växlar, vilket innebär att antalet uppväxlingssteg for den forsta och andra uppväxlingen skiljer sig åt. Exempelvis kan den forsta uppväxlingen innebära ett uppväxlingssteg och den andra uppväxlingen två uppväxlingssteg, men det omvända är också möjligt.

Den forsta och andra uppväxlingen kan åstadkommas genom att uppväxlingspunkter forskjuts nedåt, vilket innebär att uppväxlingspunkterna motsvarar ett lägre motorvarvtal efter en förskjutning. Fördelen med detta är att inga växlingspunkter ligger så högt att motorns 10 maxeffekt inte används. Därmed utnyttjas motom 10 mer effektivt.

I praktiken kan forcering av uppväxling realiseras genom att endast växlingspunkten for en enstegsuppväxling (d.v.s. uppväxling med ett uppväxlingssteg) sänks så att den hamnar under nuvarande motorvarvtal for motor 10. Med denna realisering är växlingspunktema för flcrstcgsuppväxlingar obcrörda. Detta förfarande att forccra uppväxling kommer med andra ord inte att påverka växlingssystemet i de fall en tvåstegsväxling utförs.

Figur 5 visar ett flödesdiagram av en exemplifierad utföringsform av uppfinningen. Första steget innefattar: att räkna ut huruvida en växlingspunkt ska sänkas eller inte innebär att räkna ut motorvarvtalet för punkten P1 (vid Fl), jämför även med figur 3. Detta görs genom att med hjälp av motoms 10 momentkurva beräkna det motorvarvtal vid vilken motom 10 ger tillräckligt med moment så att motorfordonet 1 kan accelerera eller hålla jämn hastighet på nästa växel. När Pl har beräknats kontrolleras huruvida motom 10 befinner sig ovanför 10 15 20 25 30 534 'V13 punkten P2 eller inte på momentkurva, vilket sker vid F2 i figuren. Detta görs genom att en växling simuleras och med hjälp av motorvarvtalsskillnaden under växling (d.v.s. ett simulerat varvtalstapp från det att en växling initieras till det att den är slutförd) avgörs om motorn 10 efter växling kommer att befinna sig över Pl eller inte. Cl) Om motorvarvtalet efter växling är över punkten P1 innebär det att det nuvarande motorvarvtalet är över punkten P2. Ligger motorvarvtalet inte över P2 forceras ej en uppväxling (F3).

C2) Nästa steg blir att avgöra om motorn 10 ligger över eller under punkten P3. För att kurma avgöra detta räknas effekten på nästa växel ut. Detta kan genomföras eftersom man vet motorvarvtalet och momentet efler växling. Motorvarvtalet efter växling räknades ut vid F2 och momentet vid detta motorvarvtal ges av motoms 10 momentkurva. Det kan då jämföras med motorvarvtalet och momentet före växling, då effekten ges av momentet multiplicerat med motorvarvtalet. Om effekten efter växling är högre än effekten före växling forceras en växling (vid F5). C3) Om så inte är fallet forceras endast en växling om motorfordonets l acceleration (F6) är väsentligen noll eller låg. För att avgöra om motorfordonets l acceleration väsentligen är noll eller låg kan ett tröskelvärde på motorvarvtalsaccelerationen införas, t.ex. 5 rpm/s, vilket innebär att motorvarvtalsaccelerationen måste ha legat under detta tröskelvärde under en viss tid, t.ex. 2 sekunder för att uppfylla villkoret att vara väsentligen noll eller låg.

Vidare avser uppfinningen ett motorfordon l, såsom en lastbil eller buss, innefattande åtminstone ett system för bestämning av en eller flera ned- och uppväxlingspunkter enligt uppfinningen.

Uppfinningen avser dessutom en metod för växling av cn växellåda 20 anordnad i ett motorfordon 1. Metoden motsvarar systemet ovan och innefattar stegen: åstadkommande av en första uppväxling från en första växel Gl till en andra växel G2 om accelerationcn a för nämnda motorfordon 1 är större än noll på nämnda andra växel G2 och nuvarande motorvarvtal är inom ett första motorvarvtalsintervall Il; och vidare åstadkommande av en andra uppväxling från nämnda första växel Gl till en tredje växel G3 om nuvarande motorvarvtal är inom ett andra motorvarvtalsintervall I2, varvid nämnda första motorvarvtalsintervall Il är ett lägre motorvarvtalsintervall än nämnda andra motorvarvtalsintervall I2 hos nämnda motor 10. 10 15 20 25 30 534 '|'|3 Det inses också att metoden ovan kan modifieras enligt de olika utföringsforrnerna av ett system för styming av en växellåda enligt uppfinningen.

Fackmannen inser att en metod för växling av en växellåda 20 enligt föreliggande uppfinning dessutom kan implementeras i ett datorprogram, vilket när det exekveras i en dator åstadkommer att datom utför metoden. Datorprogrammet är innefattat i en datorprogramprodukts datorläsbara medium, varvid nämnda datorläsbara medium består av ett lämpligt minne, såsom exempelvis: ROM (Read-Only Memory), PROM (Programmable Read-Only Memory), EPROM (Erasable PROM), Flash-minne, EEPROM (Electrically Erasable PROM), en hårddiskenhet, etc.

Figur 4 visar schematiskt en styrenhet 110 att ingå i ett system enligt uppfinningen.

Styrenheten 110 innefattar en beräkningsenhet 111, vilken kan utgöras av väsentligen någon lämplig typ av processor eller mikrodator, t.ex. en krets för digital Signalbehandling (Digital Signal Processor, DSP), eller en krets med en förutbestämd specifik funktion (Application Specific Integrated Circuit, ASIC). Beräkningsenheten 111 är förbunden med en, i styrenheten 110 anordnad, minnesenhet 112, vilken tillhandahåller beräkningsenheten 111 t.ex. den lagrade programkoden och/eller den lagrade data beräkningsenheten 111 behöver för att kunna utföra beräkningar. Beräkningsenheten 111 är även anordnad att lagra del- eller slutresultat av beräkningar i minnesenheten 112.

Vidare är styrenheten 110 försedd med anordningar 113, 114, 115, 116 för mottagande respektive sändande av in- respektive utsignaler. Dessa in- respektive utsignaler kan innehålla vågformcr, pulscr, eller andra attribut, vilka av anordningama 113, 116 för mottagande av insignaler kan detekteras som information och kan omvandlas till signaler, vilka kan behandlas av beräkningsenheten 111. Dessa signaler tillhandahålls sedan beräkningsenheten 111. Anordningarna 114, 115 för sändande av utsignaler är anordnade att omvandla signaler erhållna från beräkningsenheten 111 för skapande av utsignaler genom att t.ex. modulera signalema, vilka kan överföras till andra delar av systemet för bestämning av ned- och uppväxlingspunkter. En fackman inser att den ovan nämnda datorn kan utgöras av beräkningsenheten 111 och att det ovan nämnda minnet kan utgöras av minnesenheten 112. l0 534 113 10 Var och en av anslutningarna till anordningama för mottagande respektive sändande av in- respektive utsignaler kan utgöras av en eller flera av en kabel; en databuss, såsom en CAN- buss (Controller Area Network bus), en MOST-buss (Media Orientated Systems Transport), eller någon annan busskonfiguration; eller av en trådlös anslutning. Även anslutningarna 70, 80, 90, 100 i figur 1 kan utgöras av en eller flera av dessa kablar, bussar, eller trådlösa anslutningar.

Slutligen, föreliggande uppfinning är inte begränsad till de ovan beskrivna utföringsforrnerna av uppfinningen utan avser och innefattar alla utföringsformer inom de bifogade självständiga kravens skyddsomfång.

Claims (15)

20 25 30 534 113 11 Patentkrav

1. System för styming av en växellåda (20), innefattande åtminstone en styrenhet (110) inrättad för styrning av nämnda växellåda (20), varvid nämnda växellåda (20) är anordnad i ett motorfordon (1) innefattande en motor (10) förbunden med nämnda växellåda (20) för drivning av densamma, kännetecknat av att nänmda system är anordnat att: - åstadkomma en första uppväxling fiån en första växel (G1) till en andra växel (G2) om accelerationen a för nänmda motorfordon (1) är större än noll ßr nämnda andra växel (G2) och nuvarande motorvarvtal är inom ett första motorvarvtalsintervall (I1); och - åstadkomma en andra uppväxling från nämnda första växel (G 1) till en tredje växel (G3) om nuvarande motorvarvtal är inom ett andra motorvarvtalsintervall (I2), varvid nämnda första motorvarvtalsintervall (Il) är ett lägre motorvarvtalsintervall än nämnda andra motorvarvtalsintervall (12) hos nämnda motor (10).

2. System enligt patentkrav l, varvid den effekt som tas ut från nämnda motor (10) år högre efter nänmda andra uppväxling än före nämnda andra uppväxling.

3. System enligt patentkrav 1 eller 2, varvid närnnda första och andra uppväxling ástadkommes medelst nedflyttning av växlingspunkter.

4. System enligt något av föregående patentkrav, varvid nänmda första (Il) och andra (I2) motorvarvtalsintervall angränsar till varandra och avgränsas av det motorvarvtal då effekten från nänmda motor (10) är lika hög före en uppväxling som efter närrmda uppväxling.

5. System enligt patentkrav 4, varvid nämnda första motorvarvtalsintervalls (Il) undre gräns är det motorvarvtal då acceleration är möjlig efter nämnda första uppväxling, och nämnda andra motorvarvtalsintervalls (12) övre gräns är det maximala motorvarvtalet för nämnda motor (10).

6. System enligt något av föregående patentkrav, varvid nämnda första och andra uppväxling innefattar ett eller flera uppväxlingssteg. 10 20 25 30 534 'l'l3 12

7. System enligt något av föregående patentkrav, varvid nämnda acceleration a beräknas eller mäts i realtid.

8. System enligt något av patentkrav 1-7, varvid nämnda andra (G2) och tredje växel (G3) är samma växel.

9. System enligt något av patentkrav 1-7 , varvid nämnda andra (G2) och tredje växel (G3) är olika växlar.

10. System enligt något av föregående patentkrav, varvid accelerationen a för nämnda motorfordon (1) är väsentligen noll eller låg för nämnda första växel (G1).

11. 1 1. System enligt något av föregående patentkrav, varvid nämnda växellåda (20) är en automatväxellåda eller en automatiserad manuell växellåda innefattande ett flertal växlar, och nämnda motorfordon (1) är något tillhörande gruppen innefattande: lastbil och buss.

12. Motorfordon (1), såsom en lastbil eller buss, innefattande åtminstone ett system enligt något av patentkrav l-l 1.

13. Metod för växling av en växellåda (20) anordnad i ett motorfordon (1) innefattande en motor (10) förbunden med nämnda växellåda (20) för drivning av densamma, kännetecknad av att nämnda metod innefattar stegen: - åstadkommande av en första uppväxling fiån en första växel (G1) till en andra växel (G2) om accelerationen a för nämnda motorfordon (1) är större än noll på nämnda andra växel (G2) och nuvarande motorvarvtal är inom ett första motorvarvtalsintervall (l1); och - åstadkommande av en andra uppväxling från nämnda första växel (G1) till en tredje växel (G3) om nuvarande motorvarvtal är inom ett andra motorvarvtalsintervall (I2), varvid nänmda första motorvarvtalsintervall (Il) är ett lägre motorvarvtalsintervall än nämnda andra motorvarvtalsintervall (12) hos nämnda motor (10).

14. l4. Datorprogram innefattande programkod, vilket när nämnda prograrnkod exekveras i en dator åstadkommer att nämnda dator utför metoden enligt patentkrav 13. 534 113 13

15. Datorprogramprodmct innefattande ett datorläsbart medium och ett datorprogram enligt patentkrav 14, varvid nämnda datorprogram är innefattat i nämnda datorläsbara medium tillhörande något ur gruppen innefattande: ROM (Read-Only Memory), PROM (Programmable ROM), EPROM (Erasable PROM), Flash-minne, EEPROM (E1ec1rica11y EPROM) och hårddiskenhet.