SE532624C2 - Kylning av en cellulosamassabana - Google Patents

Description

25 30 532 B24 2 driftskostnad och också kan resultera i en ökad fuktnivå hos massan, är det önskvärt att åstadkomma ett effektivare sätt att kyla massabanan.

Sammanfattning av uppfinninqen Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett sätt att kyla en massabana, vilket är effektivare än tidigare kända sätt.

Detta ändamål uppnås med en massatork, vilken är anordnad att torka en massabana med hiälp av varmluft i enlighet med principen med luftburen bana och har en kylzon, som har en längd utmed vilken banan ska förflyttas, och vilken massatork kännetecknas därav att kylzonen har ett flertal kylblås- lådor, som är fördelade utmed kylzonens längd och är anordnade att blåsa kylluft mot banan, och åtminstone en vätsketillförsetanordning, som är in- rättad att tillföra kylvätska direkt på banan i kylzonen.

En fördel med kylzonen är att den åstadkommer en mycket effektiv kylning av banan i kombination med en låg förbrukning av kylvätska och kyl- luft samt en mycket begränsad fuktökning hos banan. Den effektiva kylningen av banan resulterar i en svalare bana, som lämnar massatorken, och redu- cerar de problem med reducerad färgkvalitet som kan vara förenade med varma massabanor.

Vid en föredragen utföringsform är vätsketillförselanordningen placerad i ett läge utmed kylzonens längd, i vilket banan har förflyttats 25-80% av kylzonens längd, sett från kylzonens början. Detta läge för vätsketillförsel- anordningen utmed kylzonens längd har visat sig ge en särskilt effektiv kyl- ning av massabanan.

Vid en utföringsform har vätsketillförselanordningen åtminstone ett sprutmunstycke. Ett sprutmunstycke åstadkommer på ett effektivt sätt en effektiv fördelning av kylvätskan över banan.

Vid en utföringsform har kylzonen åtminstone två vätsketillförselanord- ningar, som är placerade i olika lägen utmed kylzonens längd, varvid åtmin- stone en av vätsketillförselanordningarna är placerad i ett läge utmed kyl- zonens längd, i vilket banan har förflyttats 25-80% av kylzonens längd. En fördel med denna utföringsform är att större vätskemängder kan appliceras på banan utan att förorsaka våta områden inuti kylzonen. Vart och ett av 10 15 20 25 30 532 624 3 nämnda olika lägen är företrädesvis beläget där banan har förflyttats 25-80% av kylzonens längd.

Vid en utföringsform har vätsketillförselanordningen en övre del, som är anordnad att kyla banans ovansida och en nedre del, som är anordnad att kyla banans undersida. En fördel med att tillföra kylvätska både på banans ovansida och på dess undersida är att kylningen blir mer effektiv.

Vid en utföringsform har kylzonen ett flertal övre och nedre kylblås- lådor, som är fördelade utmed kylzonens längd och är anordnade att blåsa kylluft mot banans ovansida resp undersida. Av samma skäl som nämnts ovan blir kylningen av banan effektivare, om kylluften blåses mot både banans ovansida och dess undersida, och detta särskilt vad avser tjocka banor.

Ett annat ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett sätt att kyla en massabana, vilket sätt är effektivare än tidigare kända sätt.

Detta ändamål uppnås med ett sätt att kyla en massabana genom att frammata banan genom en kylzon, vilket sätt kännetecknas därav, att banan kyles i kylzonen genom att banan frammatas förbi ett flertal kylblåslådor, som är fördelade utmed kylzonens längd, och kylluft med en temperatur av 0-45°C blåses mot banan med hjälp av dessa kylblåslådor samt kylvätska tillföres direkt på banans ena eller båda sidor i åtminstone ett läge utmed kylzonens längd.

En fördel med detta sätt är att kylningen av banan är effektiv och snabb.

Vid en föredragen utföringsforrn innefattar detta sätt vidare att kyl- vätska tillföres direkt på banan i åtminstone ett läge utmed kylzonens längd, i vilket banan har förflyttats 25-80°/° av kylzonens längd, sett från kylzonens bönan.

Vid en utföringsform av föreliggande uppfinning tillföres kylvätska direkt på banan i åtminstone ett läge utmed kylzonens längd, i vilket banan har förflyttats 35-75% av kylzonens längd, sett från kylzonens början. Man har funnit att en tillförsel av kylvätska i detta läge är särskilt effektiv vad avser kylning av banan. 10 15 20 25 30 532 524 4 Vid en utföringsform av föreliggande uppfinning innefattar sättet vidare att banans temperatur mätes nedströms kylzonen och att den mängd kyl- vätska som tillföres kylzonen regleras med hänsyn till banans temperatur nedströms kylzonen. En fördel med denna utföringsform är att den tillförda kylvätskemängden inte är större än vad som krävs för att bibringa massan en lämplig medeltemperatur efter kylzonen.

Vid en utföringsform av föreliggande uppfinning tas vid regleringen av den tillförda kylvätskan hänsyn till banans temperatur uppströms kylzonen. En fördel med denna utföringsform är att hänsyn snabbt kan tagas till föränd- ringar i torkprocessen.

Vid en utföringsform av föreliggande uppfinning innefattar sättet att tempera- turen hos den kylluft som tillföres kylzonen mätes och att den mängd kyl- vätska som tillföres kylzonen regleras med hänsyn till temperaturen hos den kylluft som tillföres kylzonen. En fördel med denna utföringsform är att regleringen av kylzonen snabbt kan svara på förändringar i kylluftstempera- turen, så att dessa inte ger någon negativ inverkan på temperaturen hos banan som lämnar kylzonen.

Ytterligare ändamål med och särdrag hos föreliggande uppfinning kommer att framgå av beskrivning och patentkrav.

Kort beskrivning av ritninqarna Uppfinningen ska nu beskrivas närmare under hänvisning till bifogade ritningar.

Fig 1 är en schematisk sidovy och visar en massatork.

Fig 2 är en förstorad sidovy och visar ett område ll ifig 1.

Fig 3 är en sektionsw och visar en kylzon i sektion längs linjen lll-lll i fig 2.

Fig 4 är en schematisk sidovy och visar kylzonen för att illustrera olika lägen för sprutmunstycken.

Fig 5 är ett diagram och illustrerar den kyleffekt som erhålles genom påsprutning av kylvatten i olika lägen. 10 15 20 25 30 532 E24 5 Fig 6 är ett diagram och illustrerar den kyletfekt som erhålles genom påsprutning av kylvatten i olika lägen.

Fig 7 visar en regleranordning schematiskt.

Fig 8 illustrerar schematiskt två sätt att reglera påsprutningen av kyl- vätska.

Beskrivninq av föredragna utförinqsformer lfig 1 visas en cellulosamassatork 1, som arbetar enligt principen med. luftburen bana. En våt bana 2 av cellulosamassa införes i massatorken 1 vid ett inlopp 4. Pilar A anger banans 2 förflyttningsriktning genom massatorken 1. Banan 2 frammatas mellan ett flertal övre blåslådor 6 och nedre blåslådor 8. Blåslådorna 5, 8 utblåser varm torkluft, vid en temperatur av typiskt 110- 200°C, på den våta banan 2. Den av de nedre blåslådorna 8 utblåsta tork- luften håller banan 2 i ett flytande tillstånd, dvs gör banan 2 luftburen under passagen mellan blåslådorna 6, 8. Ett exempel på en blåslådekonstruktion ges i US 4 719 708. Såsom visas i tig 1, passerar den våta banan 2 flera gånger genom en torksektion 9 i massatorken 1 för torkning. Massatorken 1 har en kylzon 10, som är belägen nedströms torksektionen 9 och som beskrives närmare nedan. En skiljevägg 12 avskiljer kylzonen 10 från tork- sektionen 9. Den torkade och kylda massan lämnar slutligen massatorken 1 i form av en torr och sval massabana 16 vid ett utlopp 14, varvid massabanan 16 typiskt har en temperatur som är mindre än 50°C.

Fig 2 är en förstorad vy av området ll ifig 1 och visar detaljer i kyl- zonen 10. Massatorkens kylzon 10 arbetar med en speciell kombination av kylluft och kylvätska i form av vatten. Kylzonen 10 har ett flertal, dvs åtmin- stone två, övre kylblåslådor 18 och nedre kylblåslådor 20. De övre och nedre kylblåslådorna 18, 20 har samma generella konstruktion och arbetar enligt samma principer som de under hänvisning till fig 1 beskrivna blåslådorna 6, 8, varvid följaktligen den av kylblåskådorna 18, 20 utblåsta kylluften håller banan 2 i ett luftburet tillstånd också i kylzonen 10. Den luft som utblåses på banan 2 med hjälp av kylblåslådorna 18, 20 är emellertid inte varm torkluft utan kylluft, vanligtvis omgivningsluft med en temperatur av typiskt 0-45°C, oftare 15- 40°C. 10 15 20 25 30 532 B24 6 Utöver kylblåslådorna 18, 20 har kylzonen 10 också en uppsättning övre sprutmunstycken 22 och en uppsättning nedre sprutmunstycken 24. De övre sprutmunstyckena 22, av vilka endast ett är synligt i fig 2, är monterade på en övre munstyckshållare 26, som sträcker sig över banans 2 bredd. De nedre sprutmunstyckena 24 är monterade på en nedre munstyckshållare 28, som sträcker sig över banans 2 bredd.

Fig 3 är en sektionsvy och visar ett parti av kylzonen 10 i pilarnas tll i fig 2 riktning. Såsom framgår, uppbär den övre munstyckshållaren 26 ett antal övre sprutmunstycken 22. Ett rör 30 är anordnat att tillföra de övre sprutmun- styckena 22 kylvatten. Den nedre munstyckshållaren 28 uppbär vidare ett antal nedre sprutmunstycken 24, varvid ett rör 32 är anordnat att tillföra dessa munstycken 24 kylvatten. Sprutmunstyckena 22, 24 är anordnade att spruta kylvatten på banan 2 för att kyla den på ett sätt, som beskrives närmare nedan. De övre sprutmunstyckena 22 sprutar kylvatten direkt på banans 2 ovansida, och de nedre sprutmunstyckena 24 sprutar kylvatten direkt på banans 2 undersida. Sprutmunstyckena 22, 24 är jämnt fördelade utmed respektive munstyckshållare 26, 28 för att åstadkomma en väsentligen jämn fördelning av utsprutat kylvatten över banans 2 bredd.

Ett exempel på ett sprutmunstycke som kan användas för utsprutning av kylvatten på banan är munstycket TPU av storlek 11000050, vilket är ett platt sprutmunstycke med en sprutvinkel av 110° och tillhandahålies av Spraying Systems Co., Wheaton, lllinois, USA. Munstycket arbetar typiskt vid ett vattentryck av 2-6 bar över omgivningstrycket. Medelvolymdiametern ska typiskt vara i intervallet 0,1-0,4 mm. Kylvattentemperaturen ska normalt vara i intervallet 0-35°C.

De under hänvisning till fig 2 och 3 beskrivna övre och nedre mun- styckena 22, 24 bildar tillsammans ett vattenkylarrangemang, och en kylzon 10 kan förses med ett eller flera sådana vattenkylarrangemang, placerade i olika lägen, såsom beskrives nedan. l fig 4 visas olika lägen utmed kylzonen 10 för ett eller flera Vattenkyl- arrangemang av den under hänvisning till fig 2 och 3 beskrivna typen, varvid varje sådant vattenkylarrangemang innefattar övre och nedre sprutmun- stycken 22, 24. Kylzonen 10 har, såsom nämnts ovan, ett antal övre kylblås- 10 15 20 25 30 532 624 7 lådor 18 och ett antal nedre kylblåskådor 20. Kylzonen 10 kan typiskt ha en längd L av 20-140 m från den första till den sista kylblåslådan 18, 20. Kyl- blåslådorna 18, 20 är väsentligen jämnt fördelade utmed längden L. Sprut- munstyckena 22, 24 ska, såsom beskrives nedan, placeras i mycket speciella lägen utmed kylzonens 10 längd L för att åstadkomma optimal kylning av banan 2. En pil A anger banans 2 förflyttningsriktning genom kylzonen 10. l fig 4 visas fyra lägen utmed kylzonen 10, i vilka ett eller flera vattenkylarrangemang med sprutmunstycken 22, 24 kan vara placerade.

Dessa fyra lägen benämnas ”0%”, "40°/°”, ”60%” och ”80%". Procenttalet anger den procentuella andelen av kylzonens 10 längd L. "0%” hänför sig således till ett läge i kylzonens 10 början B, som utgör läget för kylzonens 10 första kylblåslådor 18, 20, sett i banans 2 förflyttningsriktning. Vidare hänför sig “40°/°” till ett läge, där banan 2 passerat 40% av kylzonens 10 längd, etc.

Med en kylzon 10, som har en längd L av 50 m, hänför sig således "40%" till ett läge 20 m från kylzonens 10 början B, hänför sig "60%" till ett läge 30 m från kylzonens 10 början B och hänför sig "80°/°" till ett läge 40 m från kyl- zonens 10 början B.

Fig 5 är ett diagram och visar testresultat, som erhållits då sprutmun- styckena 22, 24 placerats i olika lägen utmed kylzonens 10 längd L i enlighet med fig 4. Det torde inses, att en del test utfördes med vattensprutning i endast ett läge utmed kylzonens 10 längd L, medan det i andra test utspruta- des vatten itvå olika lägen utmed kylzonens 10 längd L. l de test där kyl- vattnet utsprutades i två olika lägen var vart och ett av dessa båda olika lägen försett med övre och nedre sprutmunstycken 22, 24, anordnade på det i fig 2 och 3 visade sättet. l samtliga test sprutades således vatten både på banans 2 ovansida och på dess undersida i vart och ett av dessa lägen. Tabell 1 sammanfattar de test som utfördes: 10 15 20 532: 524 8 Test nr Läge för första Läge för andra Sprutmängd i Sprutmängd i sprutning sprutniflx första läget andra läge_t 1 "60%" - 100% - 2 ”40%" "60°/o" 50% 50% 3 ”40%” "60%" 15% 85% 4 ”0%" "60°/°" 50% 50% 5 "60°/o” "80%" 30% 70% 6 "o%" - 100% - Tabell 1: Sprutlägen och mängd utsprutat vatten i olika sprutlägen l fig 5 visas testresultaten i ett diagram. På Y-axeln visas yttemperatur- reduceringen i °C ijämförelse med det fall då kylning i kylzonen 10 genom- fördes endast med hjälp av kylblåslådorna 18, 20. ”0°C” på Y-axeln hänför sig således till ett fall där kylvattnet inte har någon effekt alls, dvs att den enda kyleffekten kommer från kylluften. Kylluftens temperatur var ca 28°C. Medel- massatemperaturen, mätt i en efter kylzonen 10 uppsamlad massabal, var typiskt 38-42°C, då kylvattnet inte hade någon kyleffekt. "0°C" på Y-axeln i fig 5 motsvarar således en medelmassatemperatur av 38-42°C. Vidare hade kyl- vattnet en temperatur av ca 15°C. Massabanan var typiskt barrvedsmassa och hade en basvikt av ca 830-860 g/mz, mätt i enlighet med TAPPl T410.

Massabanan 2 hade en total bredd av ca 4,2 m, men kyltesten utfördes på en bredd av ca 500 mm. Massabanans 2 torrhet i kylzonens 10 början B var ca 89%, mätt i enlighet med TAPPl T412. Kylzonens 10 längd L var ca 40 m.

Banan 2 förflyttades genom kylzonen 10 med en hastighet av ca 150 mlmin.

På X-axeln anges den totala mängden på banan 2 utsprutat vatten i liter/tim.

Såsom visas ifig 5, resulterade test nr 1-3 och 5 i en kylning av banan 2 av ca 8°C vid ett vattensprutflöde av ca 110 l/tim. Test nr 6, i vilket allt kylvatten applicerades i kylzonens 10 början B, resulterade i en kylning av banan 2 av endast ca 3-4°C vid samma vattensprutflöde. Test nr 4 resulterade i en kylning av banan 2 av 7°C vid samma vattensprutflöde.

Banans 2 fuktinnehâll, mätt efter kylzonen 10, var väsentligen oberoende av sprutlägena. Sprutmunstyckenas 22, 24 läge utmed kylzonens 10 längd L har 10 15 20 25 30 532 524- 9 således en stor inverkan på kyleffekten men en begränsad inverkan på mässans fuktinnehåll. lfig 6 visas den beräknade kylningen av en massabana med hjälp av en kombinerad utblåsning av kylluft i en kylzon och utsprutning av vatten i olika lägen utmed kylzonens längd. Beräkningarna utfördes med hjälp av en matematisk modell, som var baserad på testresultat som liknar dem som visas i fig 5. Beräkningarna har utförts för ett arrangemang som liknar det i fig 4 visade. Kylvattenflödet fixerades vid ca 115 l/tim, varvid kylvattnet hade en temperatur av ca 15°C och kylluftens temperatur var ca 28°C. Den simule- rade banan var en typisk barrvedsmassabana och hade en basvikt av ca 850 g/mz, mätt i enlighet med TAPPI T410, och en bredd av ca 500 mm. Massa- banans torrhet i kylzonens 10 början B var ca 89%, mätt i enlighet med TAPPl T412. Kylzonen hade en längd L av 40 m. Banan 2 förflyttades genom kylzonen 10 med en hastighet av ca 150 m/min. I samtliga fall sprutades vatt- net mot massabanan 2 i endast ett läge men både uppifrån och underifrån i detta läge. X-axeln l fig 6 anger det läge utmed kylzonens 10 längd L där vattnet utsprutades. ”0%" anger således ett läge i kylzonens 10 början B, sett i banans 2 förflyttningsrlktning och såsom visas ifig 4. Vidare anger ”10°/<>" ett läge, där banan 2 har passerat 10% av kylzonens 10 längd L, etc. På Y-axeln i fig 6 anges yttemperturreduceringen i °C i jämförelse med ett fall där kylning i kylzonen 10 utföres endast med hjälp av kylblåslådorna 18, 20. ”0°C" på Y- axeln anger således ett fall där kylvattnet inte har någon effekt alls, dvs att den enda kyleffekten kommer ifrån kylluften.

Såsom framgår av fig 6, är kyleffekten bäst då vattnet utsprutas i ett läge, beläget vid 25%-80% av kylzonens 10 längd L, sett från kylzonens 10 början B, såsom visat i fig 4. Sprutmunstyckena 22, 24 i fig 4 bör placeras i ett läge, som motsvarar 25-80% av kylzonens 10 totala längd L, sett från kyl- zonens 10 början B. Om kylzonen 10 har en total längd L av 50 m, bör såle- des sprutmunstyckena 22, 24 placeras åtminstone 12,5 m från kylzonens 10 början B och inte mer än 40 m från kylzonens 10 början B. Med ytterligare hänvisning till fig 6 är ett mer föredraget intervall för sprutmunstyckenas 22, 24 läge 35%-75% av kylzonens 10 längd L, sett från kylzonens 10 början B, och är ett än mer föredraget intervall för sprutmunstyckenas 22, 24 läge 45%- 10 15 20 25 30 532 B24 10 70% av kylzonens 10 längd L, sett från kylzonens 10 början B. Ett absolut optimalt läge för sprutmunstyckena 22, 24 är ca 55°/°-63°/° av kylzonens 10 längd L, sett från kylzonens 10 början B.

I fig 7 visas schematiskt en reglerventil 36, som är anordnad att reglera den kylvätskemängd som tillföres de ifig 7 schematiskt visade sprutmun- styckena 22, 24 via ett rör 38. En regleranordning 40, såsom en process- dator, är anordnad att styra reglerventilen 36. Regieranordningen 40 mottager information från en första temperatursensor 42, som är anordnad att mäta massabanans 2 yttemperatur just uppströms kylzonen 10, varvid massa- banans 2 förflyttningsriktning anges med en pil A, och en andra temperatur- sensor 44, som är anordnad att mäta massabanans 2 yttemperaturjust ned- ströms kylzonen 10.

Regieranordningen 40 kan reglera den mängd kylvätska som sprutas på banan 2 på "feed-back"-vis, baserat på information från den andra tempe- ratursensorn 44 och i syfte att hålla den kylzonen 10 lämnande banans 2 temperatur på en bestämd inställningspunkt, såsom exempelvis 38°C.

Regieranordningen 40 kan vid styrning av reglerventilen 36 också på "feed- back”-vis ta hänsyn till förändringar i temperaturen hos banan 2 uppströms kylzonen 10, såsom mätt med hjälp av den första temperatursensorn 42.

Vidare kan regleranordningen 40 också mottaga information från en central processdator 46 i massatorken, varvid sådan information innefattar informa- tion om exempelvis banans aktuella förflyttningshastighet, banans 2 basvikt, torkluftstemperaturen, ångtrycket till torken, torkens torkkapacitet och andra prooessparametrar. Regieranordningen 40 kan vid styrning av reglerventilen 36 ta hänsyn till sådan information från den centrala processdatorn 46 på "feed-forward”-vis. Syftet med "feed-fon/vard"-styrningen är att eliminera stör- ningar i temperaturen hos massabanan 2, som lämnar kylzonen 10, genom att utnyttja information som indikerar förändringar i driftsförhållandena, såsom banans basvikt, banförflyttningshastighet och torkförhällandena i den upp- ströms kylzonen 10 belägna torksektionen 9. "Feed-fonivardïstyrningen kan implementeras på många olika kända sätt, inkluderande så kallad puls- kompensering. 10 15 20 25 30 532 B24 11 l fig 7 visas vidare schematiskt en fläkt 48, som är anordnad att tillföra kylluft till de övre och nedre kylblåslådorna 18, 20, vilka beskrivits ovan under hänvisning till fig 2. Det torde inses, att deti praktiken kan vara mer än en fläkt 48 som tillför kyllufi till kylblåslådorna 18, 20. l fig 7 visas vidare en luft- temperatursensor 50, som är anordnad att mäta temperaturen hos den kylluft som tillföres kylblåslådorna 18, 20 av fläkten 48. Lufttemperatursensorn 50 sänder en signal till regleranordningen 40. Regleranordningen 40 kan vid styrning av reglerventilen 36 således ta hänsyn till kylluftens temperatur, och särskilt till förändringar i kylluftens temperatur.

I fig 8 visas schematiskt två möjliga sätt att inkludera "feed-toward"- signalen från den första temperatursensorn 42 vid styrning av den i fig 7 visade reglerventilen 36. Båda sätten att ta hänsyn till en "feed-forward"- signal i ett reglerschema är i sig kända från andra tekniska områden. Vid ett första alternativ, vilket anges med heldragna linjer i fig 8, utgör en inställnings- punkt och en återkoppling från utgången, dvs banans 2 temperatur efter kyl- zonen 10, såsom mätt av den andra temperatursensorn 44, insignaler till en PID-regulator. Enligt det första sättet att styra reglerventilen 36 uttages en uppmätt störning, dvs temperaturen före kylzonen 10, såsom mätt av den första temperatursensorn 42, via ett filter qfi för att påverka utsignalen från PID-regulatorn, så att den från PID-regulatorn till den ifig 7 visade regler- ventilen 36 sända signalen också tar hänsyn till den uppmätta störningen.

Enligt ett andra sätt att styra reglerventilen 36 utföres en så kallad puls- kompensering, såsom visas med streokade linjer i fig 8. Pulskompenseringen innefattar att den uppmätta störningen, dvs temperaturen före kylzonen 10, såsom mätt av den första temperatursensorn 42, anslutes till en modell, såsom en matematisk modell, eventuellt via filtret qff. Modellens utsignal påverkar de indata som sändes till PID-regulatorn för att hänsyn ska tagas tili den uppmätta störningen. Det torde inses, att ett liknande reglerschema kan utnyttjas för att, på "feed-fon/vardïvis, ta hänsyn även till andra parametrar än banans temperaturjust före kylzonen. Exempelvis kan regleringen av kylvattentillförseln, på "feed-forward"-vis, ta hänsyn till kylluftens temperatur, såsom mätt av den under hänvisning till fig 7 beskrivna sensorn 50. 10 15' 20 25 30 532 524 12 Det torde inses, att många olika varianter på de ovan beskrivna utföringsformerna är möjliga inom ramen för nedanstående patentkrav.

Det är exempelvis möjligt att utnyttja en kylzon, som har nedre kylblåslådor 20 men inga övre kylblåslådor. En sådan kylzon arbetar ändå enligt principen med luftburen bana men ger en något lägre kyleffekt än en kylzon som innefattar både övre och nedre kylblåslådor 18, 20 enligt fig 4.

Varje kylblåslådas 18,20 bredd, sett utmed kylzonens 10 längd L, kan varieras inom vida gränser. Varje blåslåda kan typiskt ha en bredd av 100- 500 mm, sett utmed längden L.

Ovan har beskrivits en kylzon 10, i vilken banan gör en enda passage genom kylzonen 10, från vänster till höger ifig 4. Det är emellertid också möj- ligt att anordna en kylzon 10, i vilken banan gör flera passager på samma sätt som beskrivits ovan under hänvisning till fig 1 vad avser massatorkens 1 tork- sektion 9. Kylzonen 10 kan således antingen innefatta en passage, såsom visas i fig 4, eller flera passager. I det senare fallet utgör kylzonens totala längd summan av samtliga passager i kylzonen, Ovan har beskrivits att kylvattnet tillföres banan i kylzonen med hjälp av sprutmunstycken 22, 24. Det torde inses, att andra anordningar också kan användas för tillförsel av vatten till banan 2. Sådana anordningar innefattar exempelvis våta valsar. Av praktiska skäl föredrages ofta en applicering av kylvattnet med hjälp av sprutmunstycken 22, 24.

Ovan har det beskrivits att en möjlig kylvätska är vatten. Även om vatten ofta utgör den föredragna kylvätskan, finns andra möjliga kylvätskor.

Exempel på sådana andra kylvätskor innefattar alkoholer, såsom etanol och glykol, och olika etrar. En kylvätska kan också innefatta en blandning, såsom en blandning av vatten och glykol. Vidare kan kylvätskan också innefatta kemiska tillsatser, som normalt utgör mindre än 10% av kylvätskan och kan ge fördelaktiga effekter vad avser massans kvalitet.

Claims (16)

10 15 20 25 30 532 624 1 3 PATENTKRAV

1. Massatork, vilken är anordnad att torka en massabana (2) med hjälp av varmluft i enlighet med principen med luftburen bana (2) och har en kylzon (10), som har en längd (L) utmed vilken banan (2) ska förflyttas, k ä n n e t e c k n a d därav, att kylzonen (10) har ett flertal kylblås- lådor (18, 20), som är fördelade utmed kylzonens (10) längd (L) och är anord- nade att blåsa kylluft mot banan (2), och åtminstone en vätsketillförselanord- ning (22, 24), som är inrättad att tillföra kylvätska direkt på banan (2) i kyl- zonen (1 O).

2. Massatork enligt krav 1, vid vilken vätsketillförselanordningen (22, 24) är placerad i ett läge utmed kylzonens (10) längd (L), i vilket banan (2) har för- flyttats 25-80°/<> av kylzonens (10) längd (L), sett från kylzonens (10) början (B)-

3. Massatork enligt något av krav 1-2, vid vilken vätsketillförselanordningen har åtminstone ett sprutmunstycke (22, 24).

4. Massatork enligt något av krav 1-3, vid vilken kylzonen (10) har åtminstone två vätsketillförselanordningar (22, 24), som är placerade i olika lägen utmed kylzonens (10) längd (L), varvid åtminstone en av vätsketillförsel- anordningarna (22, 24) är placerad i ett läge utmed kylzonens (10) längd (L), i vilket banan (2) har förflyttats 25-80% av kylzonens (10) längd.

5. Massatork enligt krav 4, vid vilken vart och ett av nämnda olika lägen är beläget där banan (2) har förflyttats 25-80% av kylzonens (10) längd (L).

6. Massatork enligt något av föregående krav, vid vilken vätsketillförselanord- ningen har en övre del (22), som är anordnad att kyla banans (2) ovansida, och en nedre del (24), som är anordnad att kyla banans (2) undersida. 10 15 20 25 30 532 524 14

7. Massatork enligt något av föregående krav, vid vilken kylzonen (10)har ett flertal övre och nedre kylblåslådor (18, 20), som är fördelade utmed kyl- zonens (10) längd (L) och är anordnade att blåsa kylluft mot banans (2) ovan- sida resp undersida.

8. Sätt att kyla en massabana genom att frammata banan (2) genom en kyl- zon (10), k ä n n e t e c k n at därav, att banan (2) kyles i kylzonen (10) genom att banan (2) frammatas förbi ett flertal kylblåslådor (18, 20), som är för- delade utmed kylzonens (10) längd (L), och kylluft med en temperatur av 0-45°C blåses mot banan (2) med hjälp av dessa kylblåslådor (18, 20) samt kylvätska tillföres direkt på banan (2) i åtminstone ett läge utmed kyl- zonens (10) längd (L).

9. Sätt enligt krav 8, vilket vidare innefattar att kylvätska tillföres direkt på banan (2) i åtminstone ett läge utmed kylzonens (10) längd (L), i vilket banan (2) har förflyttats 25-80% av kylzonens (10) längd (L), sett från kylzonens (10) början (B).

10. Sätt enligt något av krav 8-9, vid vilket kylvätska tillföres både på banans (2) ovansida och på dess undersida.

11. Sätt enligt något av krav 8-10, vid vilket kylvätska tillföres i åtminstone två olika lägen utmed kylzonens (10) längd (L), varvid åtminstone ett av nämnda åtminstone två olika lägen är ett läge utmed kylzonens (10) längd (L), i vilket banan (2) har förflyttats 25-80% av kylzonens (10) längd (L).

12. Sätt enligt något av krav 8-11, vid vilket kylvätska tillföres direkt på banan (2) i åtminstone ett läge utmed kylzonens (10) längd (L), i vilket banan (2) har förflyttats 35-75% av kylzonens (10) längd (L), sett från kylzonens (10) början (B)- 10 15 20 532 E24 15

13. Sätt enligt något av krav 8-12, vilket vidare innefattar att banans (2) temperatur mätes nedströms kylzonen (10) och att den mängd kylvätska som tillföres kylzonen (10) regleras med hänsyn till banans (2) temperatur nedströms kylzonen (10).

14. Sätt enligt något av krav 8-13, vilket vidare innefattar att banans (2) temperatur mätes uppströms kylzonen (10) och att den mängd kylvätska som tillföres kylzonen (10) regleras med hänsyn till banans (2) temperatur upp- ströms kylzonen (1 O).

15. Sätt enligt något av krav 8-14, vilket vidare innefattar att data, som är korrelerade till åtminstone en processparameter som beskriver funktionen ien torksektion (9), som är belägen uppströms kylzonen (10), insamlas och att den mängd kylvätska som tillföres kylzonen (10) regleras med hänsyn till dessa data.

16. Sätt enligt något av krav 8-15, vilket vidare innefattar att temperaturen hos den kylluft som tillföres kylzonen (10) mätes och att den mängd kylvätska som tillföres kylzonen (10) regleras med hänsyn till temperaturen hos den kylluft som tillföres kylzonen (10).