SE532467C2 - Implantatrengöringsverktyg för rengöring av ett metalliskt implantat - Google Patents

Description

30 35 532 4G? Altemativt har implantatskruven en sådan form och storlek att den når upp genom mu- kosa efter implantering, varvid någon distans ej behövs och en dental rekonstruktionsan- ordning såsom en krona, brygga eller tandprotes kan fästas direkt till skruven.

Ortopediska implantat utnyttjas för bevarandet och rekonstruktionen av funktionen i det muskuloskeletala systemet, speciellt leder och ben, innefattande lindrande av smärta i dessa strukturer. vaskulära stentar år rörforrniga implantat som är inrättade för införing i blodkärl för att förhindra eller motverka en lokal flödeskonstriktion, d v s de motverkar be- tydande minskningar av blodkårlsdiameter.

Ytan på implantat såsom till exempel dentala implantat, ortopediska implantat och vasku- lära stentar, eller närheten därav, måste ibland rengöras efter placering. Detta år speciellt viktigt när en infektion eller kontaminering sker, som orsakar en progressiv degenerativ process i benet närliggande implantatet känd som periimplantit. I dessa fall måste ytan på det sjuka implantatet rengöras från mikrober och kontaminerande ämnen för att stoppa fortskridandet av sjukdomen och säkerställa återintegrering av implantatet. Misslyckande med att rengöra implantatytan kommer så småningom att leda till förlust av ben och im- plantat, och göra andra alternativa behandlingar svåra och ibland till och med omöjliga.

Dessutom kan ytan på vaskulära stentar vara tvungen att rengöras under implantering för att ta bort koagel, och det inre av vaskulära stentar, d v s håligheten i vaskulära stentar, kan vara tvungen att rengöras i en endoskopisk procedur under en senare behandling på grund av restenos, d v s blockering av blodkärlet.

Traditionellt sett använder tandläkare och kirurger rengöringsverktyg som år relativt hårda, d v s de har en hög hårdhetsgrad, för att åstadkomma en ordentlig rengöring av det metalliska implantatet under till exempel kirurgi, implantering eller andra behandlingar.

Sådana hårda rengöringsverktyg kan till exempel vara tillverkade av rostfritt stål, hårda metallegeringar eller hårda polymerer. Emellertid år sådana hårda rengöringsverktyg ej lämpliga att utnyttja för rengöring av alla metalliska implantatmaterial. Till exempel är de ej lämpliga att utnyttja för rengöring av implantat av mjuka metaller eller metallegeringar, så- som till exempel titan, en titanlegering, zirkonium eller en zirkoniumlegering. Detta beror på faktumet att sådana implantat har en känslig yta som kan skadas då den sätts i kontakt med hårda rengöringsverktyg. Når hårda rengöringsverktyg utnyttjas för rengöring av ett implantat av till exempel titan, en titanlegering, zirkonium eller en zirkoniumlegering finns det således en stor risk att ytan pà implantatet skadas av rengöringsprocessen. Då 10 15 20 25 30 35 5332 43? påverkas ytstrukturen pà implantatet negativt. Dessutom kan eventuella alstrade repori implantatytan utgöra platser i vilka bakterier kan vidhäfta, vilket kan resultera i àterinfek- tioner i vävnaden som omger implantatet, till exempel tandköttet.

Dessutom kan de ovan nämnda hårda rengöringsverktygen kontamlnera en känslig yta på ett implantat när de utnyttjas för rengöring av implantatytan, d v s de kan lämna kontami- nerande materialrester på implantatytan. Dessa materialrester sätter ofta igång ett svar på främmande material och är generellt ej väl accepterade av den mänskliga kroppen.

För att undvika den ovan nämnda skaderisken kan ett rengöringsverktyg i form av en borste innefattande mjuka borststràn utnyttjas istället för de ovan nämnda hårda rengö- ringsverktygen för rengöring av metalliska implantat som har känsliga ytor. De mjuka borststråna kan då vara tillverkade av till exempel ett plastmaterial, nylon eller några andra syntetiska fibrer. Ett exempel på en sådan borste för rengöring av ett dentalt im- plantat är avslöjat i US 6,345,406. Rengöringseffekten av sådana borstar på implantatytan är emellertid ej lika bra som den av hårda rengöringsverktyg, d v s det är lättare att ren- göra effektivare och ordentligare medelst hårda rengöringsverktyg. Om en sådan borste utnyttjas för rengöring av en implantatyta är det dessutom vanligt att en eller flera mjuka borststrån, eller delar därav, lösgörs från borsten och fastnar i den omgivande vävnaden, till exempel mukosa, varvid inflammation eller infektioner ofta resulterar.

Det finns således fortfarande ett behov av ett implantatrengöringsverktyg, med vilket me- talliska implantat av såväl hårda metallmaterial som mjuka metallmaterial kan rengöras och med vilket de ovan nämnda nackdelama är eliminerade eller åtminstone väsentligen reducerade, d v s en anordning som är tillräckligt hård för att rengöra väl utan att skada en känslig implantatyta och som ej lämnar kontaminerande ämnen som är inkompatibla med återintegreringen av den implanterade strukturen.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN l enlighet därmed är ett ändamål med den föreliggande uppfinningen att tillhandahålla ett förbättrat implantatrengöringsverktyg för rengöring av metalliska implantat.

Detta ändamål uppnås l enlighet med den kännetecknande delen av patentkrav 1.

Föredragna utföringsformer är listade i de beroende patentkraven. 10 15 20 25 30 35 532 4G? Ytterligare ändamål och särdrag hos den föreliggande uppfinningen kommer att bli up- penbara från den följande detaljerade beskrivningen betraktad tillsammans med de bifo- gade ritningarna. Det skall emellertid förstås att ritningarna är utförda enbart i illustrations- syfte och ej som en definiticn av gränsema för uppfinningen, för vilka hänvisning skall gö- ras till de bifogade patentkraven. Det skall vidare förstås att ritningarna ej heller nödvän- digtvis är ritade skalenligt och att, om ej annat anges, de endast är avsedda att konceptu- ellt illustrera strukturema beskrivna häri.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA På ritningarna, där lika hänvisningstecken betecknar liknande element i alla vyema: Figur 1 visar schematiskt en första utföringsform av ett implantatrengöringsverktyg i enlig- het med uppfinningen; Figur 2 visar schematiskt en första utföringsform av implantatrengöringsverktyget i enlig- het med uppfinningen med en länkningskomponent; Figur 3 visar schematiskt en andra utföringsform av implantatrengörlngsverktyget i enlig- het med uppfinningen; Figur 4 visar sohematiskt en tredje utföringsform av implantatrengöringsverktyget i enlig- het med uppfinningen, och Figur 5 visar schematiskt en fjärde utföringsform av implantatrengöringsverktyget i enlig- het med uppfinningen.

DETALJERAD BESKRIVNING AV FÖREDRAGNA UTFÖRINGSFORMER Den föreliggande uppfinningen tillhandahåller ett implantatrengöringsverktyg för rengöring av ett metalliskt implantat. I det föreliggande sammanhanget betyder termen "metalliskt implantat” ett implantat som huvudsakligen innefattar metallkomponenter. Vidare innefat- tar i det föreliggande sammanhanget termen ”implantat” inom sin ram vilken som helst anordning som är avsedd att implanteras i kroppen av ett vertebratdjur, i synnerhet ett däggdjur såsom en människa. implantat kan också betecknas som medicinska protetiska anordningar. Generellt består ett implantat av en eller flera implantatdelar. Icke-begrän- sande exempel på implantat är medicinska anordningar som ersätter anatomi och/eller rekonstruera en funktion av kroppen såsom till exempel dentala implantat, ortopediska implantat och vaskulära stentar.

I det föreliggande sammanhanget innefattar termen ”dentalt implantat" inom sin ram vilken som helst anordning som är avsedd att implanteras i munhàlan hos ett vertebratdjur, i 10 15 20 25 30 35 5335:* 4G? synnerhet ett däggdjur såsom en människa, i tandrekonstruktionsprocedurer. Dentala im- plantat kan också betecknas som dentala protetiska anordningar. Generellt består ett dentalt implantat av en eller flera implantatdelar. Till exempel innefattar ett dentalt im- plantat vanligen en dental fíxtur kopplad till sekundära implantatdelar, såsom en distans och/eller en dental rekonstruktionsanordning såsom en krona, brygga eller tandprotes.

Vilken som helst anordning, såsom en dental fixtur, som år avsedd för implantering kan emellertid ensam hänvisas till som ett implantat även om andra delar skall anslutas därtill. l det föreliggande sammanhanget innefattar termen ”ortopediskt implantat” inom sin ram vilken som helst anordning som är avsedd att implanteras i kroppen av ett vertebratdjur, i synnerhet ett däggdjur såsom en människa, för bevarande och rekonstruktion av funktio- nen av muskuloskeletalsystemet, speciellt leder och ben, innefattande lindrande av smärta i dessa strukturer. icke-begränsande exempel på Ortopediska implantat är höft- ledsproteser, knäproteser, arrnbågsproteser, fingerproteser, koklearprotester, och fixe- ringsskruvar. l det föreliggande sammanhanget avser termen ”vaskulär stent” ett rörforrnigt implantat som är inrättat för införing i blodkärl hos ett vertebratdjur, i synnerhet ett däggdjur såsom en människa, för att förhindra eller motverka en lokal flödeskonstriktion, d v s för att mot- verka betydande minskningar av blodkårlsdiameter.

Figur 1 visar schematiskt en första utföringsform av ett implantatrengöringsverktyg 1, d v s en borste, i enlighet med uppfinningen. Borsten 1 är inrättad för rengöring av ett metalliskt implantat, såsom till exempel ett dentalt implantat, ett ortopediskt implantat eller en va» skulär stent. Borsten 1 innefattar en långsträckt basdel 2. vilken i den första utföringsfor- men är bildad av två trådar 3 som är tvinnade med varandra. Den långsträckta basdelen 2 kan emellertid, såsom kommer att beskrivas nedan, alternativt vara bildad av mer än två trådar 3 som är tvinnade med varandra.

Dessutom innefattar borsten 1 ett flertal av borststrän 4 som är fixerade mellan de tvin- nade trådarna 3. Vart och ett av borststràna 4 utsträcker sig bort från de tvinnade trådarna 3, d v s längden på de respektive borststråna 4 utsträcker sig ej i basdelens 2 längdrikt- ning. Borststråna 4 är placerade i en rengöringssektion 5, d v s en borstsektion, vid en första ände 6 av basdelen 2. Borstsektionen 5 kan vara placerad i den omedelbara när- heten av den första änden 6 av basdelen 2, d v s med ingen del av basdelen 2 mellan den 10 15 20 25 30 532 4G? första änden 6 och borstsektionen 5. Alternativt kan det finnas en del av basdelen 2 mel- lan den första änden 6 och borstsektlonen 5 (se figur 1). l enlighet med uppfinningen består borststråna 4 av titan eller en titanlegeríng. Termen ”legering” är häri avsedd att betyda ett metallmaterial innehållande en basmetall och åt- minstone en legeringskomponent. Tennen ”basmetall” år håri avsedd att betyda metallen som är legeringens huvudsakliga beståndsdel och termen ”legeringskomponent” är av- sedd att betyda en komponent tillsatt till basmetallen för att bilda legeringen. Således är termen ”titanlegering” avsedd att betyda en legering innefattande titan som basmetall och åtminstone en legeringskomponent.

Således kan borststråna 4 bestå av ren, d v s olegerad, titan. Till exempel kan borststråna 4 bestå av titan valt ur gruppen bestående av: titan av grad 1 (eng. grade 1), titan av grad 2, titan av grad 3 och titan av grad 4 enligt ASTM F67. Dessa typer av titan är ibland också betecknade som ”kommersiellt rent” titan.

Alternativt kan borststråna 4 bestå av en titanlegering, varvid titanlegeringen innefattar titan som basmetall och åtminstone en legeringskomponent vald ur gruppen bestående av: zirkonium, tantal, hafnium, niob, aluminium, vanadin, molybden, krom, kobolt, magne- sium, jåm, guld, silver, koppar, kvicksilver, tenn och zink.

Till exempel kan borststråna 4 bestå av en titanlegering, varvid titanlegeringen innefattar titan som basmetall, och aluminium och vanadin som legeringskomponenter. Ett föredra- get exempel på en sådan titanlegering innefattar omkring 94,5 % titan, omkring 3 % alu- minium och omkring 2,5 % vanadin.

Ett annat exempel på en titanlegering, vilken borststråna 4 kan bestå av, är en Titan-6- Aluminium-4 Vanadin- (Ti6Al4V) legering. Till exempel kan borststråna 4 bestå av en Ti- tan~6-Aluminium-4-Vanadin- (T i6Al4V) legering vald ur gruppen bestående av en Titan-G- AIumIniumA-Vanadin- (Ti6Al4V) legering enligt ASTM F136 och en Titan-6-Aluminium-4- Vanadin- (Ti6Al4V) legering enligt ASTM F1472.

Alternativt kan borststråna 4 bestå av en titanlegering vald ur gruppen bestående av en Titan-6-Aluminium-7-Niob- (T i6A|7Nb) legering enligt ASTM F1295, en Titan-13-Niob-13- 10 15 20 25 30 532 45? Zirkonium- (T i13Nb1 3Zr) legering enligt ASTM F1713 och en Titan-12-Molybden-6-Zirko- nium-Z-Jàrn- (T i12Mo6Zr2Fe) legering enligt ASTM F1813.

Tràdarna 3 kan bestå av vilket som helst lämpligt material, såsom till exempel en metall eller en legering. Emellertid består trådarna 3 företrädesvis av titan eller en titanlegering.

Således kan trådarna 3 bestå av ren, d v s olegerad, titan. Till exempel kan trådama 3 bestå av titan valt ur gruppen bestående av: titan av grad 1 (eng. grade 1), titan av grad 2, titan av grad 3 och titan av grad 4 enligt ASTM F67.

Altematlvt kan tràdama 3 bestå av en titanlegering, varvid titanlegeringen innefattar titan som basmetall och åtminstone en legeringskomponent ur gruppen bestående av: zirko- nium, tantal, hafnium, niob, aluminium, vanadin, molybden, krom, kobolt, magnesium, jäm, guld, silver, koppar, kvicksilver, tenn och zink.

Till exempel kan trådama 3 bestå av en titanlegering, varvid titanlegeringen innefattar ti- tan som basmetall, och aluminium och vanadin som legeringskomponenter. Ett föredraget exempel pà en sådan titanlegering innefattar omkring 94,5 % titan, omkring 3 % alumi- nium och omkring 2,5 % vanadin.

Ett annat exempel på en titanlegering, vilken trådarna 3 kan bestå av, är en Titan-ö-Alu- minium-4-Vanadin- (Ti6Al4V) legering. Till exempel kan trådama 3 bestå av en Titan-ß- Aluminium-4-Vanadin- (T i6Al4V) legering vald ur gruppen bestående av en Titan-S-Alumi- nium-4-Vanadin- (Ti6Al4V) legering enligt ASTM F136 och en Titan-6-Aluminium-4-Vana- din- (T i6Al4V) legering enligt ASTM F1472.

Alternativt kan trådarna 3 bestå av en titanlegering vald ur gruppen bestående av en Ti- tan-G-Aluminium-Y-Niob- (116Al7Nb) legering enligt ASTM F1295, en Titan-13-Niob-'l3- Zirkonium- (T i1 3Nb1 3Zr) legering enligt ASTM F1713 och en Titan-12-Molybden-6-Zirko- nium-Z-Järn- (Ti12Mo6Zr2Fe) legering enligt ASTM F1813. l den första utföringsformen är trådarna 3 massiva, d v s deras inre är fullständigt fyllda med det olegerade titanmatertalet eller titanlegeringen som de består av. Således är de ej ihåliga. 10 15 20 25 30 35 532 43? Borststråna 4 och trådama 3 kan bestå av samma material, d v s både borststråna 4 och trådarna 3 kan bestå av till exempel ren (olegerad) titan av en speciell grad eller av någon av de ovan nämnda titanlegeringama. Emellertid kan borststràna 4 och trådama 3 också bestå av olika material. Till exempel kan borststråna 4 således bestå av ren titan av en viss grad, medan trådarna 3 består av ren titan av en annan grad. Som ett altemativt ex- empel kan borststràna 4 bestå av ren titan, medan trådama 3 består av en titanlegering eller vice versa. Som ett ytterligare exempel kan borststråna 4 bestå av en viss titanle- gering, medan trådama 3 består av en annan titanlegering.

Dessutom kan de respektive trådarna 3 bestå av olika material. Till exempel kan i den för- sta utföringsformen en tråd 3 bestå av en av de ovan nämnda olegerade titanmaterialen eller titanlegeringarna, medan den andra tråden 3 består av en annan av de ovan nämnda olegerade titanmaterialen eller titanlegeringarna. Likaså kan ett eller flera av borststråna 4 bestå av en av de ovan nämnda olegerade titanmaterialen eller titanlegeringama, medan de andra borststråna 4 består av en annan av de ovan nämnda olegerade titanmaterialen eller titanlegeringarna.

Basdelen 2 kan ha en längd på till exempel 10 ~ 500 mm och borstsektionen 5 kan ha en längd på till exempel 2 - 10 mm. Diametem på de respektive trådarna 3 kan vara till ex- empel 0,1 - 1 mm. Borststråna 4 kan ha en längd på till exempel 0,1 - 10 mm och en di- ameter på 0,05 - 0,5 mm.

I den första utföringsformen visad i figur 1 har alla borststrån 4 väsentligen samma längd.

De yttre ändarna 7 på borststråna 4 bildar därmed delar av en ytarea av en cylinder, var- vid borstsektionen 5 har en cylindrisk form.

Borsten 1 enligt uppfinningen kan tillverkas med till exempel vilken som helst känd metod i vilken borststrån förs in mellan trådar, var efter trådarna tvinnas med varandra. Borst- stråna 4 kan till exempel fixeras mellan de tvinnade tràdama 3 medelst låsning mellan de tvinnade trådarna 3. Altemativt kan borststråna 4 fixeras medelst elektrisk svetsning eller medelst uppvärmning till en hög temperatur.

Vidare kan borsten 1 enligt uppfinningen vara avsedd att utnyttjas tillsammans med en motordriven enhet, såsom till exempel ett vinkelstycke (eng. contra-angle handpiece) för dental borrning. Borsten 1 kan då valfritt innefatta en länkningskomponent 9 för 10 15 20 25 30 35 532 45? förbindelse med en motordriven enhet. Länkningskomponenten 9 är tillhandahållen vid en andra ände 8 av basdelen 2. Figur 2 visar schematiskt en första utföringsform av borsten 1 med en länkningskomponent 9.

Alternativt kan borsten 1 enligt uppfinningen vara avsedd för manuell användning. Borsten kan då valfritt innefatta ett handtag (ej visat) istället för länkningskomponenten 9 vid den andra änden 8 av basdelen 2.

Borsten 1 enligt uppfinningen kan utnyttjas under kirurgi för rengöring av ytan på ett me- talliskt implantat efter infektion och/eller benresorption. Till exempel kan den utnyttjas för rengöring av ytan på ett metalliskt dentalt implantat eller ett metalliskt ortopediskt implan- tat. Således kan den utnyttjas för avlägsning av till exempel bakteriell biofilm, debris, cal- culus eller fibrös vävnad från ytan på ett dentalt implantat, såsom en titanskruv. Altemativt kan borsten 1 utnyttjas tillsammans med ett rengöringsmedel (d v s ett antibakteriellt me- del) för att avlägsna en bakteriell biofilm från närheten av den dentala fixturen under im- plantering. Borsten 1 kan också utnyttjas för rengöring av ytan på, eller närheten av, en distans.

Dessutom kan borsten 1 utnyttjas för avlägsning av cementrester, bakteriell biofilm, deb- ris, calculus eller fibrös vävnad från ytan på ett ortopediskt implantat eller för avlägsnande av plack från ytan på en vaskulär stent under. Alternativt kan den utnyttjas för rengöring av det inre av en vaskulär stent, d v s håligheten i en vaskulär stent, i en endoskopisk procedur under en senare behandling på grund av restenos, d v s blockering av blodkär- iet.

Det har förvånande konstaterats att implantatrengöringsverktyget enligt uppfinningen är fördelaktigt att utnyttja för rengöring av metalliska implantat. Det är fördelaktigt att utnyttja för rengöring av bàde ”hårda” metalliska implantat som har relativt hårda ytor, såsom till exempel implantat av stål, och "mjuka" metalliska implantat som har känsliga ytor, såsom till exempel implantat av titan, en titanlegering, zirkonium eller en zirkoniumlegering. Detta beror på faktumet att delama av implantatrengöringsverktyget enligt uppfinningen som kommer i kontakt med implantatytan för att genomföra rengöringsverkan, d v s borst- stråna 4 som är tillverkade av titan eller en titanlegering, har visat sig vara hårda nog för att rengöra både hårda och känsliga implanatatytor väl. Samtidigt har de ej en sådan hårdhet att de skadar känsliga ytor, d v s de skadar väsentligen ej känsliga ytor. Som en 10 15 20 25 30 35 532 45? 10 följd därav är risken att negativt påverka ytstrukturen på implantatet reducerad när rengö- ringsverktyget enligt uppfinnlngen utnyttjas istället för de ovan nämnda hårda rengörings- verktygen. När skaderisken är reducerad, är dessutom risken för bildande av repor som utgör bakterievldhäftningsplatser också reducerad. Således är risken för återinfektion i vävnaden som omger implantatet, till exempel tandköttet, också reducerad.

Dessutom avlämnar rengöringsverktyget enligt uppfinningen ej några kontaminerande ämnen, d v s materialrester, som ej är kompatibla med àterintegrationen av den implante- rade strukturen. I fallet att ett borststrà, eller delar därav, lossnar, sätts ett svar pà främ- mande material vanligtvis ej igàng eftersom titan är biokompatibelt. Således är inflamma- tionsrisken på grund av en del som har lossnat fràn rengöringsverktyget minimal. Dess- utom kan en titandel som har lossnat läka samman med implantatet. l synnerhet är rengöringsverktyget enligt uppfinningen väl lämpat för rengöring av ett im- plantat av titan eller en titanlegering som har en känslig yta, vilken enligt det ovanstående lätt skadas med hårda rengöringsverktyg. Dessutom kan titanet eller titanlegeringen av vilken borststràna är tillverkad väljas så att hàrdhetsgraden därav exakt, eller åtminstone väsentligen, motsvarar hàrdhetsgraden av en titanimplantatyta som skall rengöras. Till exempel är det i fallet att implantatet som skall rengöras består av rent titan föredraget att välja rent titan som materialet för borststråna 4. Alternativt är det i fallet att imptantatet som skall rengöras består av en specifik titanlegering föredraget att välja samma titanle- gering som materialet för borststràna 4. Dessutom är rengöringsverktyget enligt uppñn- ningen också speciellt lämpligt för rengöring av ett implantat av zirkonium eller en zirkoni- urnlegering eftersom hàrdhetsgraden av zirkonium och titan är liknande.

Dessutom är borstens 1 form väl lämpad för rengöring av en yta på en skruv, till exempel en dental fixtur som har gängor, tillverkad av titan, en titanlegering, zirkonium eller en zir- koniumlegering.

Figur 3 visar schematiskt en andra utföringsforrn av borsten 1 enligt uppfinningen. Den andra utföringsforrnen motsvarar den första utföringsforrnen förutom beträffande längden på borststråna 4. I den andra utföringsformen har borststràna 4 en varierande längd över, d v s längs, basdelens 2 längdriktning. Mer specífikt har borststràna 4 en varierande längd över borstsektionens 5 längdriktnlng. Uttrycket att ”borststràna har en varierande längd över längdriktningen" är häri avsett att betyda att längden på åtminstone nâgra av 10 15 20 25 30 35 532 45? 11 borststråna 4 skiljer sig, d v s att längden på borststråna 4 skiljer sig mellan åtminstone vissa positioner i basdelens 2 längdriktning.

Såsom kan ses ifigur 3 ökar längden på borststråna 4 hos den andra utföringsformen av borsten 1 successivt i en riktning från en distal ände 10 av borstsektionen 5 (d v s en borstsektionsdistal ände 10) till en proximal ände 11 av borstsektionen 5 (d v s en borst- sektionsproximal ände 11). De yttre ändarna 7 på borststråna 4 bildar därmed del av en ytarea av en kon, varvid borstsektionen 5 har en konisk form.

Den andra utföringsformen kan varieras i enlighet med variationema av den första utfö- ringsformen och har samma fördelar som den första utföringsforrnen. Dessutom har den fördelen att formen är väl lämpad för djupa och breda V-formade patologiska benfickor.

Denna form av den andra utföringsformen kommer att underlätta rengöringen av dessa V- formade fickor.

Figur 4 visar en tredje utföringsforrn av borsten 1 enligt uppfinningen. Den tredje utfö- ringsformen motsvarar den första utföringsforrnen förutom beträffande längden på borst- stråna 4. I den tredje utföringsforrnen har borststråna 4 en varierande längd över, d v s längs, basdelens 2 längdriktning. Mer specifikt har borststråna 4 en varierande längd över borstsektionens 5 längdriktning.

Såsom kan ses i figur 4 ökar längden på borststråna 4 hos den tredje utföringsformen av borsten 1 successivt i en riktning fràn den distala änden 10 av borstsektionen 5 (d v s den borstsektionsdistala änden 10) till en mellanliggande position 12 i borstsektionens 5 längdriktning. Därefter minskar längden på borststråna 4 successivt i en riktning från den mellanliggande positionen 12 till den proximala änden 11 av borstsektionen 5 (d v s den borstsektionsproximala änden 11). De yttre ändarna 7 på borststråna 4 bildar därmed del av en ytarea av ett element som har en diamantliknande form i en sidovy. Därmed har borstsektionen 5 en diamantliknande form i en sidovy.

Den tredje utföringsforrnen kan varieras i enlighet med variationerna av den första utfö- ringsformen och har samma fördelar som den första utföringsfomien. Dessutom har den fördelen att formen är väl lämpad för smala V-formade patologiska benfickor. Formen på denna tredje utföringsform kommer att underlätta rengöringen av dessa V-fonnade fickor. 10 15 20 25 30 35 532 45? 12 l altemativa utföringsformer (ej visade) har borststråna 4 en varierande längd över bas- delens 2 längdriktning så att de yttre ändama 7 på borststråna 4 bildar del av en ytarea av ett element som har en annan form än de nämnda ovan.

Dessutom kan vilken som helst av de ovan beskrivna utföringsformerna varieras genom att åtminstone en av trådarna 3 är en ihålig tråd innefattande öppningar i sin vägg i rengö- ringssektionen. Figur 5 visar schematiskt en fjärde utföringsforrn av borsten 1 enligt upp- finningen. Den fjärde utföringsformen motsvarar den första utföringsformen förutom fak- tumet att en av de två trådarna 3 är ihålig. Den ihåliga tråden 3 är öppen vid en proximal ände 15 av tråden och sluten vid en distal ände 14 av tråden, och innefattar ett flertal av öppningar 13 itrådens 3 vägg inom rengöringssektionen 5. Den ihåliga tråden 3 utgör en ledning för ledande av en fluid från den proximala änden 15 av tråden till dess öppningar 13 för fördelning av fluiden från det inre av den ihåliga tråden 3 längs längden av åtmin- stone några av borststråna 4. Således är öppningarna 13 placerade så att de utgör öpp- ningar för fördelning av fluid från det inre av den ihåliga tråden 3 längs längden av åtmin- stone nàgra av borststråna 4. lnföringen av en fluíd i den ihåliga tråden 3 är indikerad med en pil ifigur 5. Till exempel kan en fluid såsom vatten, steriliserad saltlösning (brine), en våteperoxidlösning, en antibiotikalösning, en svag syra (d v s maleinsyra eller myrsyra eller någon annan svag organisk syra) eller utspädd vätefluorid (0,005 - 0,1 %). föras in i den ihåliga tråden 3 under en rengöringsprocess för att fördelas längs längden på borst- stràna 4. Fluiden kan föras in i den ihåliga tråden 3 för att spola för kylning, för borttagning av debris, för upplösning av konkrement eller mineralutfällningar, för spolning av såret och ytan och för dödande av mikrober under rengöring. Den fjärde utföringsforrnen kan vidare varieras i enlighet med variationerna av den första utföringsformen. Dessutom kan den fjärde utföringsformen varieras så att båda tràdama 3 är ihåliga trådar, varvid båda trå- dama 3 är öppna vid en proximal ände 15 av respektive tråd och slutna vid en distal ände 14 av respektive tråd och varvid båda trådarna innefattar ett flertal av öppningar 13 i borstsektionen 5.

Dessutom kan vilken som helst av de ovan beskrivna utföringsformerna varieras så att den làngsträckta basdelen 2 år bildad av mer än två trådar 3 som är tvinnade med var- andra. Till exempel kan basdelen 2 vara bildad av tre tvinnade trådar 3. Flertalet av borst- strån 4 är då fixerade mellan flertalet av tvinnade trådar 3. l fallet att borsten 1 innefattar mer än två trådar 3 kan en eller flera av trådama 3 vara en ihålig tråd motsvarande den ihåliga tråden beskriven i den fjärde utföringsformen. l fallet att den långstråckta basdelen 10 15 20 25 532 4G? 13 2 är bildad av tre trådar 3 som är tvinnade med varandra, kan två av trådarna 3 vara mas- siva och en tråd 3 kan vara ihålig.

Vidare behöver trådarna 3 i vilken som helst av de ovanstående utföringsformema ej vara fullständigt tvinnade med varandra såsom i figurerna 1-5, d v s delar av trådama 3 vid en sektion vid den andra änden 8 av basdelen 2 (vid en proximal sektion av rengöringsverk- tyget 1) kan vara otvinnade (ej visat). Otvinnade delar av en eller flera trådar 3 kan ut- sträcka sig bort från den/de återstående tråden/trådarna 3. Till exempel kan otvinnade delar av en ihålig tråd 3 sträcka sig bort från den/de andra tråden/trådarna för att medge behändig fästning till exempelvis en fluidkälla. Dessutom behöver trådarna 3 i vilken som helst av de ovan beskrivna utföringsformerna ej ha samma längd, d v s vissa eller samt- liga av dem kan ha olika längder. Till exempel kan en av trådarna 3 vara kortare än den/de andra (ej visat) så att den proximala änden av den kortare träden år lokaliserad vid en annan position i basdelens 2 långdriktníng än den proximala änden av den/de andra tråden/trådama. l fallet att rengöringsverktyget 1 innefattar mer än två trådar kan de alla ha samma eller olika längder. Alternativt kan vissa av dem ha samma längd. Således kan i varianter av den fjärde utföringsfonnen visad ifigur 5 den ihåliga tråden 3 vara kortare eller längre än den massiva tråden 3 och/eller utsträcka sig bort från den massiva tråden 3 för att medge behändig fästning till exempelvis en fluidkålla.

Uppfinningen har beskrivits med hänvisning till utföringsforrnerna i figurerna. Emellertid är uppfinningen ej begränsad till de ovan beskrivna utföringsformema. Särdrag från en eller flera av de ovanstående utföringsformerna eller varianterna därav kan kombineras såsom erfordrat, och den definitiva ramen för uppfinningen skall förstås vara definierad i de bifo- gade patentkraven.

Claims (1)

1. 532 GE? PATENTKRAV ÄNDRADE NOV 2009 1. Rengöringsverktyg (1) för rengöring av ytan av ett metalliskt dentalimplantat, kännetecknat av, att nämnda rengöringsverktyg (1) innefattar: en långsträckt basdel (2) bildad av åtminstone två trådar (3) som är tvinnade med varandra, och ett flertal av borststrán (4) som är fixerade mellan nämnda tvinnade trådar (3) och som utsträcker sig bort från nämnda tvinnade trådar (3), varvid nämnda borststràn (4) är placerade i en rengöringssektion (5) vid en forsta ände (6) av nämnda basdel (2); och att nämnda borststrån (4) består av titan eller en titanlegering. Rengöringsverktyg (1) enligt patentkrav 1, kännetecknat av, att nämnda borststrån (4) består av titan valt ur gruppen bestående av: titan av grad 1, titan av grad 2, titan av grad 3 och titan av grad 4 enligt ASTM F67. Rengöringsverktyg (1) enligt patentkrav 1, kännetecknat av, att nämnda borststrån (4) består av en titanlegering, varvid titaniegeringen innefattar titan som basmetall och åtminstone en legeringskomponent vald ur gruppen bestående av: zirkoníum, tantal, hafnium, niob, aluminium, vanadin, molybden, krom, kobolt, magnesium, järn, guld, silver, koppar, kvicksilver, tenn och zink. Rengöringsverktyg (1) enligt patentkrav 3, kännetecknat av, att nämnda borststràn (4) består av en titanlegering, varvid titanlegeringen innefattar titan som basmetall och aluminium och vanadin som legeringskomponenter. Rengöringsverktyg (1) enligt patentkrav 4, kännetecknat av, att nämnda borststràn (4) består av en Titan-6-Aluminium-ßi-Vanadin- (T i6Al4V) legering. 10. 11. 532 457 la: Rengöringsverktyg (1) enligt patentkrav 5, kännetecknat av, att nämnda borstshàn (4) består av en Titan-G-Aluminium-/t-Vanadin» (T i6Al4V) legering vald ur gruppen bestående av en Titan-G-Aluminium-4-Vanadin- (T i6Al4V) legering enligt ASTM F136 och en Titan-6-Aluminium-4-Vanadin- (T i6Al4\/) legering enligt ASTM F1472. Rengöringsverktyg (1) enligt patentkrav 3, kännetecknat av, att nämnda borststrån (4) består av en titanlegering vald ur gruppen bestående av en Titan-6-Aluminium-7-Niob- (T i6Al7Nb) legering enligt ASTM F1295, en Titan-13- Niob-13-Zirkonium- ('l"|13Nb13Zr) legering enligt ASTM F1713 och en Titan-12- Molybden-6-Zirkonium-Z-Järn- (T i1 2Mo6Zr2Fe) legering enligt ASTM F1813. Rengöringsverktyg (1) enligt något av patentkraven 1-7, kännetecknat av, att nämnda trådar (3) består av titan eller en titanlegering. Rengöringsverktyg (1) enligt patentkrav 8, kännetecknat av, att nämnda trådar (3) består av titan valt ur gruppen bestående av: titan av grad 1, titan av grad 2, titan av grad 3 och titan av grad 4 enligt ASTM F67. Rengöríngsverktyg (1) enligt patentkrav 8, kännetecknat av, att nämnda trådar (3) består av en titanlegerlng, varvid titanlegeringen innefattar titan som basmetall och åtminstone en legeríngskomponent vald ur gruppen bestående av: zirkonium, tantal, hafnium, niob, aluminium, vanadin, molybden, krom, kobolt, magnesium, järn, guld, silver, koppar, kvicksilver, tenn och zink. Rengöringsverktyg (1) enligt patentkrav 10, kän netecknat av, att nämnda trådar (3) består av en titanlegering, varvid titanlegeringen innefattar titan som basmetall och aluminium och vanadin som legeringskomponenter. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 532 48? ll~ Rengöringsverktyg ( 1) enligt patentkrav 11, kännetecknat av, att nämnda trådar (3) består av en Titan-ö-Aluminium-4-vanadin- (T i6Al4V) legering. Rengöringsverktyg (1) enligt patentkrav 12, kännetecknat av, att nämnda trådar (3) består av en Titan-6-Aluminium-4-Vanadin- (T i6Al4V) legering vald ur gruppen bestående av en Titan~6-Aluminium-4-Vanadin- (T i6A|4V) legering enligt ASTM F136 och en Titan~6-A|uminium-4»Vanadin- (Ti6A|4V) legering enligt ASTM F 1472. Rengöringsverktyg (1) enligt patentkrav 10, kännetecknat av, att nämnda trådar (3) består av en titanlegering vald ur gruppen bestående av en Titan-6-A|uminium-7-Niob- (T i6Al7Nb) legering enligt ASTM F 1295, en Titan-13- Niob-13-Zirkonium- (T i13Nb1 3Zr) legering enligt ASTM F1713 och en Titan-12- Molybden-G-Zirkonium-Z-Jäm- (T i1 2Mo6Zr2Fe) legering enligt ASTM F1813. Rengöringsverktyg (1) enligt något av de föregående patentkraven, kännetecknat av, att samtliga av nämnda borststrän (4) har väsentligen samma längd, varvid nämnda rengöringssektion (5) har en cylindrisk form. Rengöringsverktyg (1) enligt något av patentkraven 1-14, kännetecknat av, att nämnda borststrån (4) har en varierande längd över nämnda basdels (2) längdriktning. Rengörlngsverktyg (1) enligt patentkrav 16, kännetecknat av, att nämnda borststrån (4) har en varierande längd över nämnda basdels (2) längdriktning, varvid längden på nämnda borststràn (4) ökar successivt i en 18. 19. 20. 21. 532 457 I? riktning från en distal ände (10) av rengöringssektionen till en proximal ände (11) av rengöringssektionen, varvid nämnda rengöringssektion (5) har en konisk form. Rengöringsverktyg (1) enligt patentkrav 16, kännetecknat av, att nämnda borststrån (4) har en varierande längd över nämnda basdels (2) längdriktning, varvid längden på nämnda borststràn (4) ökar successivti en riktning frän en distal ände (10) av rengöringssektionen till en mellanliggande position (12) i nämnda rengöringssektion (5) och minskar successivt i en riktning från den mellanliggande positionen (12) till en proximal ände (11) av rengöringssektionen. Rengöringsverktyg (1) enligt något av de föregående patentkraven, kännetecknat av, att nämnda rengöringsverktyg (1) vidare innefattar ett handtag vid en andra ände (8) av nämnda basdel (2). Rengöringsverktyg (1) enligt något av patentkraven 1-19, kännetecknat av, att nämnda rengöringsverktyg (1) vidare innefattar en länkningskomponent (9) för anslutning till en motordriven enhet, vilken länkningskomponent (9) är tillhandahållen vid en andra ände (8) av nämnda basdel (2). Rengöringsverktyg (1) enligt något av de föregående patentkraven, kännetecknat av, att åtminstone en av nämnda trådar (3) är en ihålig tråd, varvid nämnda ihåliga tråd är öppen vid en proximal ände (15) av tråden och sluten vid en distal ände (14) av tråden, varvid nämnda ihåliga tråd innefattar ett flertal av öppningar (13) inom nämnda rengöringssektion (5), varvid nämnda ihåliga tråd utgör en ledning för ledande av en fluid från nämnda proximala ände (15) av träden till dess respektive öppningar (13) och varvid nämnda öppningar (13) är placerade så att de utgör öppningar för fördelning av fluid från det inre av nämnda ihåliga tråd längs längden av åtminstone nâgra av nämnda borststrån (4). 532 fâß? 22. Rengöringsverktyg (1) enligt något av de föregående patentkraven, kän netecknat av, att åtminstone en av nämnda trådar (3) är en massiv tråd.