SE532437C2 - Avvattningstrumma för avvattning av cellulosamassa - Google Patents

Description

532 43? Sammanfattning av uppfinningen Ett syfte med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en avvattningstrumma för avvattning av massa, vilken awattningstrumma har hög kapacitet för att ta emot vatten som pressats ut ur massan.

Detta syfte åstadkommes medelst en awattningstrumma enligt ingressen och som kännetecknas av att awattningstrumman vidare innefattar ett stödrör, som har formen av en cylinderformig hylsa och som vid sina respektive ändar är förbundet med gavelplåtama, varvid nämnda vätske- genomsläppliga skikt är anordnat utanpå stödröret och hålls på avstånd från stödrörets yttre periferi medelst distansorgan, varvid stödröret kring sin periferi är försett med åtminstone tio öppningar genom vilka vätska som passerar genom det vätskegenomsläppliga skiktet kan passera vidare in i stödrörets innanmäte, varvid avvattningstrumman har ett parti utmed sin längd vilket parti är anordnat att ta emot anpressad cellulosa-massa, varvid stödröret har åtminstone en öppning som medger utpassage av vätska som passerat in i stödrörets innanmäte, och varvid åtminstone en av nämnda öppningar är anordnad axiellt utanför nämnda parti.

En fördel med denna awattningstrumma är att den har hög kapacitet för att ta emot vatten som pressas ut ur massan och också hög mekanisk hållfasthet, tack vare stödröret, vilket innebär att massan kan utsättas för höga tryck och därmed awattnas till hög torrhalt. En annan fördel är att det vatten som pressats ut ur massan snabbt kan lämna det vätskegenom- släppliga skiktet, så att massan inte âterfuktas av detta vatten. En ytterligare fördel är att vätska som passerat in i stödröret även kan lämna detsamma via öppningar i själva stödröret. Sålunda är det ej nödvändigt med urtag i gavelplåtarna för att dränera vatten ur awattningstrumman. Det är även en fördel att vätska effektivtkan transporteras ut ur trumman bredvid det område mot vilket massan anpressas.

Enligt en föredragen utföringsforrn är stödröret väsentligen fritt från inre strukturer. En fördel med denna utföringsforrn är att trumman kan ta emot stora mängder vätska och att risken för igensättningar med fibrer inuti trumman minskar. En awattningstrumma som har ett stödrör som är väsentligen fritt från inre strukturer kommer även att vara enkel att tillverka och att underhålla.

Enligt en föredragen utföringsforrn är awattningstrumman anordnad att rotera kring en central axel som uppbär en skärmvägg, vilken är anordnad att fånga upp vätska som pressas in i awattningstrumman. En fördel med denna 532 5:37 3 utföringsform är att vätskor som pressas in i avvattningstrumman vid olika positioner kan hållas åtskiljda från varandra. En annan fördel är att vätska som pressas in i trummans övre parti kan förhindras från att träffa trummans nedre parti och att där våta den massa som befinner sig utanpå trummans nedre parti. Lämpligen sträcker sig skärmväggen från axeln mot stödröret, varvid axeln är anordnad att ta emot vätska som passerat igenom öpp- ningarna i stödröret och att leda vätskan ut ur stödröret via iagrings~ arrangemanget.

Lämpligen är stödröret framställt av metall och har en godstjocklek av -50 mm. En fördel med denna utföringsform är att stödröret erhåller god mekanisk hàllfasthet, trots de öppningar som utformats i stödröret, utan att bli alltför tungt.

Enligt en föredragen utföringsforrn har vardera av nämnda åtminstone tio öppningar i stödröret en öppen area av 1-200 cmz. En fördel med denna utföringsform är att risken att öppningama sätter igen blir liten, utan att stöd- rörets mekaniska hållfasthet minskar avsevärt. Än mer föredraget har var och en av öppningama en öppen area av 1 ,5-100 cmz.

Den totala öppna arean för samtliga öppningar i stödröret motsvarar lämpligen åtminstone 10 % av stödrörets inre mantelarea. En fördel med denna öppna area är att den medger en snabb transport av förhållandevis stora mängder vätska in i stödrörets innanrnäte.

Ytterligare syften och egenskaper hos föreliggande uppfinning kommer att framgå av beskrivningen och patentkraven.

Kortfattad beskrivning av ritninqarna Uppfinningen kommer nu att beskrivas i närmare detalj med hänvisning till de bifogade ritningarna.

F ig. 1 är en schematisk tvärsektionsvy och illustrerar en första ut- föringsform av en anordning för awattning av cellulosa-massa.

Fig. 2 är en tvärsektionsvy och illustrerar en i Fig. 1 visad awattnings- trumma i snittet ll-ll.

Fig. 3 är en förstorad tvärsektionsvy och visar ett parti lll av den i Fig. 2 visade awattningstrumman.

Fig. 4 är en tredimensionell tvärsektionsvy och illustrerar den i Fig. 'i visade awattningstrumman i snittet lV-IV.

F ig. 5 är en schematisk tvärsektionsvy och illustrerar en andra utföringsform av en anordning för awattning av cellulosa-massa.

E33 åíš? 4 Fig. 6 är en tredimensionell tvärsektionsvy och visar en i Fig. 5 visad awattningstrumma, sedd i snittet Vl-Vl.

Fig. 7 är en schematisk tvärsektionsvy och illustrerar en tredje utföringsform av en anordning för awattning av cellulosa-massa.

Fig. 8 är en tredimensionell tvärsektionsvy och visar en i Fig. 7 visad -awattningstrumma, sedd i snittet Vlll-Vlll Fig. 9 är en tvärsektionsvy och visar en altemativ awattningstrumma för användning i exempelvis den i Fig. 7 visade anordningen.

Beskrivningzav föredragna utföriéngsforrner Fig 1 illustrerar, sedd från sidan och i tvärsektion, en anordning 1 för awattning av blöt cellulosa-massa. Anordningen 1 har en första awattningstrumma 2 och en andra awattningstrumma 4. Awattnings- trumman 2 är anordnad att rotera medsols, såsom indikeras med en pil R i Fig. 1. Awattningstrumman 4 är anordnad att rotera i motsatt riktning, dvs motsols, men hari övrigt liknande delar och funktion som den första awattningstrumman 2, även om den andra awattningstrumman 4 är spegelvänd i förhållande till den första awattningstrumman 2, varför den andra awattningstrumman 4 ej beskrivs i nämware detalj.

Anordningen 1 innefattar vidare ett tråg 6 inuti vilket den första awattningstrumman 2 är anordnad att rotera. Vid sitt nedre parti har tråget 6 ett inlopp 8 för blöt cellulosa-massa, dvs cellulosa-massa med en torrhalt av typiskt 3-15 vikt% TS. Tråget 6 är försett med tre vätskeinlopp 10, 12, 14 genom vilka tvättvatten kan tillföras massan. Tråget 6 omsluter trumman 2 utmed ca 240° av trummans 2 omkrets.

Vid awattning av massa tillförs den våta massan till tråget 6 via in~ loppet 8, såsom visas med en pil M, och pressas sedan i den spalt 7 som bildas mellan tråget 6 och trumman 2. Det vatten som massan innehåller kommer att pressas in genom trummans 2 periferi och in trummans 2 innan- mäte, såsom visas med pilar Wi Fig. 1. Det inpressade vattnet kommer att samlas längst ned i trumman 2 och kommer att rinna ut därifrån, genom trummans 2 periferi, via en dräneringskanal 16, vilket indikeras med en pil L.

När massan awattnats i tillräcklig utsträckning lämnar den tråget 6 vid den i Fig. 1 visade punkten 18 och kommer därefter att pressas mot den massa som awattnats på motsvarande sätt på den andra awattnings- trumman 4. En schaber 20 är anordnad att skrapa av den awattnade cellulosa-massan, som typiskt kan ha en torrhalt av 25-40 vikt% TS, från 533 43? trumman 2, varvid den awattnade massan faller ned i ett schakt 22 och lämnar anordningen 1, såsom illustreras med en pil P. l syfte att öka den awattnade mässans renhet kan tvättvatten tillföras via inloppen 10, 12, 14. Tvättvattnet passerar därvid igenom massan, tar med sig föroreningar, och passerar in itrummans 2 innanmäte, såsom illustreras med pilar C. lnuti trumman 2 har anordnats en skärm 24 vilken fångar upp tvättvattnet och håller det skiljt från det vatten som pressas ut ur massan i trågets 6 närmast inloppet 8 belägna del. Det av skärmen 24 uppsamlade tvättvattnet leds sedan via en fast längsgående axel 26, som även fungerar som den axeltapp kring vilken trumman 2 roterar, ut ur trumman 2, såsom skall beskrivas närmare i detalj nedan.

Trumman 2 har den fördelen att stora mängder vatten effektivt kan pressas ut ur massan, och in i trummans 2 innanmäte, och att detta vatten sedan även på ett effektivt sätt kan dräneras ut ur trummans 2 innanmäte för att lämna anordningen 1 via en dräneringskanal 16. Med hjälp av trumman 2 är det även möjligt att skilja tvättvattnet, med hjälp av skärmen 24, från det vatten som först pressas ut ur massan, och som vanligen innehåller en större mängd föroreningar än tvättvattnet.

Fig. 2 är en tvärsektlon och visar den första awattningstrumman 2 sedd i det i Fig. 1 visade snittet ll-ll. Trumman 2 har två gavelplåtar 28, 30 som är anordnade vid varsin ände av trummans 2 vätsketransportskikt 32, som skall beskrivas i närmare detalj nedan. Var och en av gavelplåtarna 28, är försedd med en första del av ett axel-lager-arrangemang i form av ett respektive lager 34, 36. Trumman 2 är således, såsom nämnts ovan, lagrad på den fasta längsgående axeln 26 medelst varsin lagringsenhet i form av lagren 34, 36 och kan därmed rotera kring axeln 26. Det tvättvatten som uppsamlas av den i Fig. 1 visade skärmen 24 leds ut genom axeln 26, som är ihålig, såsom visas med en pil D och kan sedan användas för tex ytterligare tvättning.

Awattningstrumman 2 har ett stödrör 38 som har formen av en cylinderforrnig hylsa som är fäst i de två gavelplåtama 28, 30. Stödröret 38 är försett med totalt ca 220 stycken ellipsforrniga öppningar 40, som är väsentligen jämnt fördelade över stödröret 38, såsom även visas i Fig. 1.

Genom dessa öppningar 40 kan vätska passera in itrummans 2 innanmäte, när vätska pressas ut ur massan av det i Fig. 1 visade tråget 6, och ut ur trummans 2 innanmäte vid den i Fig. 1 visade dräneringskanalen 16. Såsom framgår av Fig. 2 kommer ett valfritt tvärsnitt, taget någonstans utmed 532 43? 6 stödrörets 38 längd, att skära igenom minst en öppning 40. I det visade exemplet, där 220 stycken öppningar 40 är uppdelade i 26 stycken axiellt löpande rader, kommer ett sådant valfritt tvärsnitt att skära igenom 13 eller 26 stycken öppningar 40, sett utmed stödrörets 38 hela omkrets, se exempelvis den exemplifierande snittmarkeringen CC som skär igenom en öppning 40 i var och en av nämnda 26 axiellt löpande rader, sett utmed stödrörets 38 hela omkrets. Med detta skall förstås att oavsett vilket tvärsnitt utmed stödrörets 38 längd som betraktas, så kommer detta tvärsnitt att skära genom minst en öppning 40.

Fig. 3 visar i närmare detalj det i Fig. 2 visade området lll i syfte att närmare beskriva vätsketransportskiktet 32. Stödröret 38 är framställt av en metall, lämpligen rostfritt stål, och har en materialtjocklek T, som lämpligen är ca 15-50 mm. Tack vare den förhållandevis stora materialtjockleken får stödröret 38 en stor mekanisk styrka, vilket innebär att stora krafter kan tillåtas verka på massan mellan tråget 6 och trumman 2. Var och en av de ellipsforrniga öppningama 40 har lämpligen en största vidd B1 av ca 7-20 cm, och en minsta vidd B2 av ca 5-12 cm. Den öppna arean är, för var och en av öppningarna 40, ca 25-200 cmz. Den totala öppna arean för samtliga öppningar 40 motsvarar ca 20% av stödrörets 38 totala inre mantelyta, dvs av stödrörets 38 totala inre mantelyta är ca 20% öppen.

Utanpå stödröret 38 har anordnats distansorgan i form av lamellringar 42, vilka löper kring stödrörets 38 periferi 44. Ett antal förstyvningsrör 46, som sträcker sig genom lamellringarna 42 i axiell riktning utmed stödöret 38, vilket även indikeras i Fig. 1, håller lamellringama 42 på önskat avstånd från varandra. Utanpå lamellringarna 42 har anordnats ett vätskegenomsläppligt skikt i form av en silplåt 48. Lamellringama 42 har lämpligen en höjd H, från stödrörets 38 periferi 44, av ca 20~70 mm. Mellan lamellringama 42, som var och en har en godstjocklek av ca 3-7 mm, bildas öppna kanaler 47 som väsentligen sträcker sig kring stödrörets 38 periferi 44. Vidden på varje sådan kanal 47 är ca 10-30 mm. Såsom beskrivits ovan, med hänvisning till Fig. 2, kommer ett valfritt tvärsnitt, taget någonstans utmed stödrörets 38 längd, att skära igenom minst en öppning 40. Detta innebär att var och en av kanalema 47 kommer att ha kontakt med minst en öppning 40, eller nännare bestämt, såsom framgår av snittet CC i Fig. 2, upp till 26 stycken öppningar 40.

När trumman 2 används för awattning av cellulosa-massa kommer vatten, som pressas ut ur massan i den i Fig. 1 visade spalten 7, att passera genom silplåten 48, vidare genom spaltema 47 mellan lamellringama 42 och 532 43? 7 in i trummans 2 innanmäte via de i stödröret 38 utformade öppningarna 40, såsom visas med en pil Wi Fig. 3. Stödröret 38 är fritt från inre strukturer som tenderar att bära med sig denna vätska under trummans 2 rotation, varför vätskan snabbt kommer att rinna längst ned i trumman 2, såsom det indikeras i Fig. 1. När vätskan hamnat längst ned i trumman 2 kommer den snabbt att rinna ut ur trumman 2 via öppningama 40, spaltema 47 mellan lamellema 42, och silplåten 48, såsom visas med en pil L i Fig. 3. Således medför kon- struktionen av awattningstrumman 2 att vätska, som pressas ut ur massan i spalten 7, snabbt passerar in i trummans 2 innanmäte, via öppningama 40, och att vätska, som samlats i trummans 2 botten, sedan också snabbt passerar ut ur trumman 2 via samma öppningar 40 och vidare ut genom den i Fig. 1 visade dräneringskanalen 16, utan att bäras med av trumman 2 under dess rotation.

Fig. 4 visar awattningstrumman 2 sedd i det i Fig. 1 visade tvärsnittet lV-lV och i perspektiv. Fig. 4 visar hur tvâttvätska som samlas upp av skärmen 24 leds till den fasta axeln 26, och i denna ut genom trumman 2.

Således passerar tvättvâtskan, som i Fig. 4 illustreras med en pil D, trumman 2 via den öppning i gavelplåten 30 som tagits upp för att ge plats för lagret 36 och den fasta axeln 26.

Fig. 5 visar en anordning 100 för awattning av cellulosa-massa.

Anordnlngen 100 har en första awattningstrumma 102 och en andra awattningstrumma 104. Trumman 102 är anordnad att rotera medsols, såsom indikeras med en pil R i Fig. 5, och trumman 104, som har liknande konstruktion som trumman 102, är anordnad att rotera i motsatt riktning, dvs motsols. Anordningen 100 innefattar vidare ett tråg 106 inuti vilket den första awattningstrumman 102 är anordnad att rotera. Vid sitt nedre parti har tråget 106 ett inlopp 108 för blöt cellulosa-massa, som kan pressas i den spalt 107 som bildas mellan tråget 106 och trumman 102. Det vatten som massan innehåller kommer att pressas in genom trummans 102 periferí och in i trummans 102 innanmäte, såsom visas med pilar W i Fig. 5. Den huvud- sakliga skillnaden mellan anordningen 100 och den i Fig. 1 visade an- ordningen 1 är att anordningen 100 helt saknar de skärmar och inuti trumman anordnade axlar som beskrivs med hänvisning till Fig. 1. Således kommer tvättvatten, som kan tillföras via inlopp 110, 112, 114, att passera in i trumman 102, såsom visas med pilar C i Fig. 5, och att blandas med det urpressade vattnet W i botten av trumman 102, för att sedan lämna trumman 102 via en dräneringskanal 116, såsom visas med en pil L. 532 43? 8 Fig. 6 visar den första awattningstrumman 102 sedd i det i Fig. 5 visade snittet Vl-Vl. Trumman 102 är försedd med ett stödrör 138, som har väsentligen samma utformning som det med hänvisning till Fig. 2-4 beskrivna stödröret 38. Stödröret 138 âr vid sina respektive ändar fäst i gavelplåtar 128, 130. Var och en av gavelplåtarna 128, 130 är försedd med en första del av ett axel-lager-arrangemang i form av en respektive axeltapp 134, 136. Trumman 102 är således, såsom nämnts ovan, lagrad i anordningen 100, som har lager som ej visas i Fig. 6, medelst axeltapparna 134, 136 och är därmed roterbart anordnad ianordningen 100. Stödröret 138 uppbär lamellringar och en silplåt enligt väsentligen samma principer som beskrivits ovan med hänvisning till Fig. 3. Vatten som pressas ut ur massan i spalten 107, som visas i Fig. 5, och tvättvatten kan passera in i trummans 102 innanmäte via öppningar 140 i stödröret 138, och kan passera ut ur trummans 102 innanmäte via samma öppningar 140, enligt de principer som beskrivits ovan med hänvisning till Fig. 3.

Den i Fig. 5 och Fig. 6 beskrivna awattningstrumman 102 är lämplig bland annat i sådana fall där det ej är nödvändigt med en separering av tvättvätska från övrig vätska som pressas ut ur massan.

Fig. 7 illustrerar, sedd från sidan och i tvärsektion, en anordning 200 för awattning av blöt cellulosa-massa. Anordningen 200 har en första awattningstrumma 202 och en andra awattningstrumma 204. Awattnings- trumman 202 är anordnad att rotera motsols, såsom indikeras med en pil R i Fig. 7. Awattningstrumman 204 är anordnad att rotera i motsatt riktning, dvs medsols, men har i övrigt liknande delar och funktion som den första av- vattningstrumman 202, även om den andra awattningstrumman 204 är spegelvänd i förhållande till den första awattningstrumman 202.

Anordningen 200 innefattar vidare ett tråg 206 inuti vilket den första awattningstrumman 202 är anordnad att rotera. Vid sitt övre parti har tråget 206 ett inlopp 208 för blöt cellulosa-massa. Tråget 206 är vid sitt nedre parti försett med tre vätskeinlopp 210, 212, 214 för tillförsel av tvättvatten. Tråget 206 omsluter trumman 202 utmed ca 240° av trummans 202 omkrets.

Vid awattning av massa tillförs den våta massan till tråget 206 via inloppet 208, såsom visas med en pil M, och pressas sedan i den spalt 207 som bildas mellan tråget 206 och trumman 202. Det vatten som massan innehåller kommer att pressas in genom trummans 202 periferi och in i trummans 202 innanmäte, såsom visas med pilarW i Fig. 7. Inuti trumman 202 har anordnats en skärm 224 vilken fångar upp det inpressade vattnet. 532 ÄB? 9 Det av skärmen 224 uppsamlade vattnet leds sedan via en fast längsgående axel 226, som även fungerar som den axel kring vilken trumman 202 roterar, ut ur trumman 202.

När massan awattnats i tillräcklig utsträckning lämnar den tråget 206 vid den i Fig. 7 visade punkten 218 och kommer därefter att pressas mot den massa som awattnats på motsvarande sätt på den andra awattnings- trumman 204. En schaber 220 är anordnad att skrapa av den awattnade cellulosa-massan från avvattningstrumman 202, varvid den awattnade massan transporteras bort i en transportledning 222, som har en ej visad transportskruv, och lämnar anordningen 200, såsom illustreras med en pil P.

Tvättvatten, som tillförs via inloppen 210, 212, 214, passerar in i trummans 202 innanmäte, såsom illustreras med pilar C, och kommer att samlas längst ned i trumman 202. En dräneringskanal 216, som har formen av ett väsentligen vertikalt rör, sträcker sig från axeln 226 och ned i trummans 202 botten. Dräneringskanalen 216 är kopplad till en sugande pump, ej visad, och kan via axeln 226 suga ut tvättvatten ur trumman 202. Axeln 226 är försedd med en avdelande vägg 227, vilken förhindrar att det vatten som uppsamlats av skärmen 224 blandar sig med tvättvattnet.

Fig. 8 är en tvärsektion och visar den första awattningstrumman 202 sedd i det i Fig. 7 visade snittet Vlll-Vlll. Trumman 202 har två gavelplåtar 228, 230 som är anordnade vid varsin ände av trummans 202 vätskegenom- släpplíga skikt 232, som är av samma typ som det skikt 32 som beskrivits ovan med hänvisning till Fig. 2 och 3. Var och en av gavelplåtarna 228, 230 är försedd med en första del av ett axel-lager-arrangemang iforrn av ett respektive lager 234, 236. Trumman 202 är således lagrad på den fasta längsgående axeln 226 medelst lagringsenheter i form av lagren 234, 236 och kan därmed rotera kring denna.

Avvattningstrumman 202 har ett stödrör 238 som har formen av en cylinderformig hylsa som är fäst i de två gavelplåtarna 228, 230. Stödröret 238 är försett med ca 220 stycken öppningar 240, även visade i Fig. 7, genom vilka öppningar 240 vätska kan passera in i trummans 202 innanmâte, när vätska pressas ut ur massan av det i Fig. 7 visade tråget 206.

Det vatten som uppsamlas av skärmen 224 leds ut genom axeln 226, såsom visas med en pil L i F ig. 8. Det tvättvatten som sugs upp genom dräneringskanalen 216 leds ut genom axeln 226, såsom visas med en pil D, och kan sedan användas för tex ytterligare tvättning. Såsom framgår av Fig. 8 532 437 förhindrar den avdelande väggen 227 att de två vätskorna blandas med varandra.

Fig. 9 visar en alternativ utföringsform i form av en awattningstrumma 302 som kan användas i anordningen 1, men framförallt i den ovan beskrivna anordningen 200. Den i Fig. 9 visade awattningstrumman 302 har ett stödrör 338 som är av väsentligen samma typ som det stödrör 238 som beskrivits ovan med hänvisning till Fig. 8. Stödröret 338 sträcker sig, med hänvisning till stödrörets längd LS, dock utanför det parti Z av stödröret 338 som är avsett att täckas av ett tråg, tex det i Fig. 7 visade tråget 206. Stödröret 338 är försett med ett antal öppningar 340, som till sin utformning är av samma typ som de med hänvisning till Fig. 3 beskrivna öppningarna 40. Såsom framgår av Fig. 9 har stödröret 338 en yttre första rad 341 av öppningar 340, vilken första rad 341 är belägen i stödrörets 338 vänstra ände, såsom det visas i Fig. 9, och en yttre andra rad 343 av öppningar 340, vilken andra rad 343 är belägen i stödrörets 338 högra ände. Såsom framgår av Fig. 9 är de första och andra radema 341, 343 belägna utanför det parti Z som är avsett att täckas av ett tråg. Således kommer ingen massa att pressas mot stödröret 338 ide områden där de första och andra raderna 341, 343 med öppningar 340 är belägna. De första och andra raderna 341, 343 av öppningar 340 kan därför utnyttjas för dränering av det vatten som pressas in i trumman 302 i partiet Z. Under trumman 302 har för detta syfte anordnats en första dräneringskanal 316 och en andra dräneringskanal 317. En pil L1 visar hur vätska kan dräneras från trummans 302 botten, via öppningar 340 i den första raden 341, och ut via den första dräneringskanalen 316. En pil L2 visar hur vätska kan dräneras från trummans 302 botten, via öppningar 340 i den andra raden 343, och ut via den andra dräneringskanalen 317. En skärrn 324 kan anordnas på en fast axel 326, kring vilken trumman 302 är anordnad att rotera, i syfte att skilja tvättvätska från vätska som pressats ut ur massan, enligt de principer som beskrivits ovan med hänvisning till tex. Fig. 1. Wd den i Fig. 9 visade trumman 302 är det således ej nödvändigt att suga ut vätska ur trumman på det sätt som beskrivs med hänvisning till Fig. 8 avseende dräneringskanalen 216.

Det inses att många varianter av de ovan beskrivna utföringsforrnema är möjliga inom omfånget för de bifogade patentkraven.

Ovan har det beskrivits att anordningen 1, 100, 200 är försedd med två stycken awattningstrummor, se exempelvis awattningstrummorna 2, 4 i Fig. 1. Det är även möjligt att utforma en anordning som har endast en av- 533 437 11 vattningstrumma, varvid awattning av massan sker huvudsakligen mot ett tråg. Vid fall med endast en awattningstrumma kan även externa valsar, som pressar massan mot trumman, utnyttjas.

Ovan beskrivs hur stödröret 38 är försett med 220 st öppningar 40 som är ellipsformiga. Det inses att öppningar med andra former, tex cirkulära, kvadratiska, triangulära, mm, även kan utnyttjas. Antalet av öppningar 40 i stödröret 38 kan också varieras i beroende av deras storlek och hur mycket vatten som skall kunna passera in. Lämpligen utnyttjas åtminstone tio stycken öppningar 40, företrädesvis åtminstone 50 stycken öppningar 40, vilka lämpligen är väsentligen jämnt fördelade kring stödrörets 38 periferi 44.

Varje öppning 40 har lämpligen en öppen area som motsvarar ca 1- 200 cmz, än mer föredraget ca 1,5-100 cmz. En mindre öppen area ökar risken att fibrer sätter igen öppningen 40 och att vatten inte kan passera öppningen 40 så fort som är önskvärt. En alltför stor öppen area för varje öppning 40 minskar stödrörets 38 mekaniska hållfasthet. Vid fall med ellipsformiga öppningar 40, exempelvis av den typ som beskrivs i Fig. 3, är den öppna arean för varje sådan ellipsforrnig öppning 40 lämpligen ca 25-200 cmz. För öppningar 40 som har formen av cirkulära hål, som lämpligen kan framställas genom borrning, är en håldiameter av ca 12-70 mm lämplig, än mer föredraget ca 14-50 mm, vilket motsvarar en öppen area för varje sådan cirkulär öppning av ca 1-40 cmz, än mer föredraget ca 1,5-20 cmz. Vid sådana fall där öppningama 40 i stödröret 38 har formen av förhållandevis små cirkulära hål, exempelvis med en diameter av ca 12-18 mm, kan det ibland vara lämpligt att placera sådana hål mitt i centrum av spalterna 47, som bildas mellan lamellerna 42 enligt Fig. 3, dvs så att lamellerna 42 inte täcker någon nämnvärd del av sådana förhållandevis små cirkulära hål.

För att medge snabb transport av vätska genom öppningarna 40 i stödröret 38, och i förekommande fall även medge snabb transport av vätska ut genom öppningarna 40, såsom illustreras i exempelvis Fig. 3, bör den totala öppna area som representerar den summerade arean för samtliga öppningar 40 i stödröret 38 vara förhållandevis stor. Således bör den totala öppna arean vara åtminstone 10% av den inre mantelarean för stödröret 38.

Om stödröret 38, såsom exempel, har en inre diameter av 1 meter och en längd av 3 meter blir dess inre mantelarea: 3.14*1m*3m= 9,4 m2. l ett sådant fall bör således den totala arean för samtliga öppningar 40 ej understiga 0,94 m2. Med hänsyn till stödrörets 38 hållfasthet bör den totala arean för samtliga öppningar 40 ej överstiga 40% av den inre mantelarean, dvs den totala arean 532 437 12 för samtliga öppningar 40 bör ej överstiga 3,8 m2. l det fall varje öppning är ellipsformig och har måtten, enligt Fig.3, B1=14 cm, B2=7 cm, har varje sådan öppning en öppen area av: 77 cmz. Om en total öppen area av 20% av den inre mantelarean för stödröret 38 önskas, vilket enligt ovanstående exempel motsvarar en total öppen area av 1,88 m2, behövs således 1,88 m2/ 77 cmz per hål = 244 stycken hål. Om varje öppning istället är cirkulär och har en diameter av 16 mm, dvs har en öppen area per öppning av 2 cmz, behövs istället 1,88 m2/ 2 cm: per hål = 9400 stycken hål.

Ovan har beskrivits att distansorganen utgöres av lamellringar. Det inses att även andra typer av distansorgan kan utnyttjas för att hålla det vätskegenomsläppliga skiktet på avstånd från stödröret och för att bilda kanaler där vätska kan ledas från silplåten och till de öppningar som utformats i stödröret.

Ovan har beskrivits att det vätskegenomsläppliga skiktet utgöres av en silplåt. En sådan kan utformas som en metallplát med ett stort antal små hål, typiskt med en diameter av 0.5 till 1.5 mm. Även andra typer av vätske- genomsläppliga skikt kan användas, exempelvis filtemät, viradukar mm.

Claims (12)

10 15 20 25 30 35 532 43? 1 3 PATENTKRAV

1. Avvattningstrumma för avvattning av cellulosa-massa, vilken av- vattningstrumma (2; 302) har två gavelplåtar (28, 30) som är anordnade vid var sin ände av avvattningstrumman (2), vilken kring sin yttre periferi har ett vätskegenomsläppligt skikt, såsom en silplåt (48) eller ett filternät, mot vilket cellulosa-massa kan pressas för awattning av densamma, varvid var och en av gavelplåtarna (28, 30) vid sitt centrala parti uppbär en första del av ett axel-lagenarrangemang (34, 36), kännetecknad avatt avvattningstrumman (2; 302) vidare innefattar ett stödrör (38; 338), som har formen av en cylinderformig hylsa och som vid sina respektive ändar är förbundet med gavelplåtarna (28, 30), varvid nämnda vätskegenomsläppliga skikt (48) är anordnat utanpå stödröret (38) och hålls på avstånd från stödrörets (38) yttre periferi (44) medelst distansorgan (42), varvid stödröret (38; 338) kring sin periferi är försett med åtminstone tio öppningar (40; 340) genom vilka vätska som passerar genom det vätskegenomsläppliga skíktet (48) kan passera vidare in i stödrörets (38; 338) innanmäte, varvid avvattningstrumman (302) har ett parti (Z) utmed sin längd (LS) vilket parti (Z) är anordnat att ta emot anpressad cellulosa-massa, varvid stödröret (38; 338) har åtminstone en öppning (40; 340) som medger utpassage av vätska som passerat in i stödrörets (38; 338) innanmäte, och varvid åtminstone en av nämnda öppningar (340) är anordnad axiellt utanför nämnda parti (Z).

2. Awattningstrumma enligt krav 1, vid vilken stödröret (38; 138; 238; 338) är väsentligen fritt från inre strukturer.

3. Avvattningstrumma enligt något av krav~1~2, vid vilken gavelplåtarna (128, 130) är försedda med varsin axeltapp (134, 136) som utgör nämnda första del i axel-lager-arrangemanget.

4. Awattningstrumma enligt något av krav 1-2, vid viiken gavelplåtarna (28, 30) är försedda med varsitt lager (34, 36), som utgör nämnda första del i axel-lagenarrangemanget.

5. Avvattningstrumma enligt något av krav- 1-4, vid vilken avvattnings~ trumman (2; 202; 302) är anordnad att rotera kring en central axel (26; 226; 326). 10 15 20 25 532 43? 14

6. Awattningstrumma enligt krav 5, vid vilken den centrala axeln (26; 226; 326) uppbär en skärmvägg (24; 224, 324), vilken är anordnad att fånga upp vätska som pressas in i avvattningstrumman (2; 202; 302).

7. Avvattningstrumma enligt krav 6, vid vilken skärmväggen (24; 224; 324) sträcker sig från axeln (26; 226; 326) mot stödröret (38; 238; 338), varvid axeln (26; 226; 326) är anordnad att ta emot vätska som passerat genom nämnda åtminstone tio öppningar (40; 240; 340) i stödröret (38; 238; 338) och att leda vätskan ut ur stödröret (38; 238; 338) via nämnda lager (34; 234, 236).

8. Avvattningstrumma enligt något av krav 3-7, vid vilken en kanal (216), som är anordnad att suga ut vätska som passerat in i stödrörets (238) innanmäte, sträcker sig in i stödröret (238) via nämnda lager (234).

9. Avvattningstrumma enligt något av krav 1-8, vid vilken stödröret (38) är framställt av metall och har en godstjocklek' (T) av 15~50 mm.

10. Avvattningstrumma enligt något av krav 1-9, vid vilken vardera av nämnda åtminstone tio öppningar (40) i stödröret (38) har en öppen area av 1-2oo cm?

11. Awattningstrumma enligt något av krav 1-10, vid vilken den totala öppna arean för samtligaöppningar (40) i stödröret (38) motsvarar åt- minstone 10 % av stödrörets (38) inre mantelarea.

12. Awattningstrumma enligt något av krav 1-11, vid vilken nämnda distansorgan utgöres av kring trumman sin sträckandes lamellringar (42), vilka uppbärs av stödröret (38).