SE532215C2 - Skyddsmetod och säkerhetsanordning vid SCUBA-dykning - Google Patents

Description

25 30 35 Alternativt vill dykaren påkalla andras uppmärksamhet genom att ropa till någon medhjälpare. Om dykaren då inte lyckas säkra sin egen flytkraft genom att fylla dykvästen med luft kommer vederbörande ganska snart att sjunka pga. den tyngd som dykutrustningen utgör. I det läget har man ytterst kort tid på sig för att hitta uppblås- ningsreglaget till dykvästen. Läget förvärras naturligtvis av att dykaren i första hand letar efter sin andningsregulator för att kunna andas under vattnet och inte i första hand efter reglaget som fyller dykvästen med luft. Av denna anledning har olyckor hänt där personer drunknat trots att de har dykt där djupet inte varit mer än två meter.

Genom US 5,746,543 visas en anordning vilken anges kunna utgör ett hjälpmedel för dykaren att automatiskt reglera sin flytkraft. Anordningen innehåller en mikroprocessor, tre tryckgivare samt inlopps- och utloppsventiler vilka samverkar för att reglera flyt- kraften. Genom ett omställningsreglage kan dykaren ange vilken funktion denne önskar att mikroprocessorn skall åstadkomma, exempelvis Ställ Neutral Bärighet, Behåll Neutral Bärighet, Behåll Djup eller Uppstigning. För att åstadkomma funktionen Uppstigning krävs att omställningsreglaget hålls intryckt hela tiden vilket är en nackdel.

Mikroproeessorn anpassar uppstigningshastigheten beroende på det aktuella djupet dykaren befinner sig på och planerar även in dykstopp om det krävs.

Genom US 6,666,623 är känt en anordning för att reglera flytkraften hos en dykare. Även denna anordning innefattar en mikroprocessor som är programmerad för att automatiskt kontrollera och reglera flytkraften genom att fylla luft i dykarvästen eller släppa ut luft ur densamma. Härigenom kan hastigheten för hur fort dykaren stiger till ytan regleras mellan två lägen, ett normalläge samt ett nödsituationsläge. Nödsituations- läget måste aktiveras manuellt vilket är en nackdel.

Genom US 5,5 60,738 visas ytterligare en variant av säkerhetsanordning vid dykning.

Enligt denna anordning finns utrustning för att kontrollera att en dykare inte befinner sig på ett djup för vilket han inte har tillräckligt med luft kvar i tryektanken. I händelse av att anordningen detekterar att tryektanken innehåller för lite luft fyller anordningen automatiskt dykarens väst med luft varigenom dykaren stiger uppåt. Anordningen kan också ställas in för att automatiskt åstadkomma en gradvis uppstigning till ytan om dykaren dyker till ett fördefinierat maxdjup.

KORT BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Det är ett ändamål med föreliggande uppfinning att erbjuda en förbättrad säkerhets- metod vid SCUBA-dykning. Detta åstadkommes genom en metod enligt patentkrav 1. 10 15 20 25 30 35 Uppfinningen omfattar även en säkerhetsanordning för åstadkommande av denna säkerhetsmetod.

Tack vare uppfinningen kommer en dykare som annars riskerar att drunkna att säkert föras upp till ytan. Genom att metoden är baserad på att känna av om dykaren andas i sin andningsregulator i kombination med en per automatik fungerande aktiverings- anordning kan säkerhetsanordningen anordnas att initiera en uppblåsning av dykvästeni situationen där normala säkerhetssystem ej skulle uppfatta nödläget, Lex. i det fall att dykaren till synes kontrollerat befinner sig i närheten av vattenytan men utan att andas i sin andningsregulator (inom en viss föreskriven tid), vilket Lex. kan bero på hjärtproblem.

I ett föredraget utförande drivs säkerhetsanordningen av luft från trycktanken vilket medför att säkerhetsanordníngen får en hög driftsäkerhet. En föredragen anordning enligt uppfinningen kännetecknas också av att den låter sig tillverkas av ett fåtal komponenter lämpligen vilka var för sig är kända på marknaden så att kostnaden för produkten kan hållas nere. Säkerhetsanordningen låter sig enligt ett föredraget utförande enkelt anslutas till befintliga dykutrustningar eller kan integreras i nya, t.ex. i anslutning till trycktanken vid västen eller integrerat i en dykdator. Därigenom kan säkerheten i samband med SCUBA-dykning avsevärt förbättras på ett flexibelt sätt och till en relativt rimlig kostnad. Genom att uppfinningen kan användas i kombination med i princip befintliga utrustningar oavsett fabrikat, kan en dykare fortsätta att använda den utrustning denne känner sig mest bekväm med, medförande en extra synergi avseende säkerhet.

För att inte riskera att dykaren ådrar sig skador till följd av hastig uppstigning till ytan från för stora djup är metoden i första hand avsedd för att initiera påfyllning av Västen när dykaren uppehåller sig (alternativt nyligen har uppehållit sig) i ett område i nära vattenytan. Detta âstadkommes lämpligen genom att förse dykutrustningen med en aktiveringsanordning som initierar påfyllning av dykvästen då dykaren befinner sig i ett aktiveringsoniråde strax under ytan. Bland så kallade ytrelaterade olyckor finns de olyckor som kännetecknas av att dykaren av någon anledning inte har lyckats säkra sin flytkrafi genom att fylla dykvästen med luft utan sjunker ner under ytan. Om exempel- vis dykaren kommer upp till ytan efter en uppstigning och är stressad av någon anledning, är ett vanligt irrationellt beteende att dykaren direkt spottar ut sin andnings- regulator, trots att denne lärt sig att man först ska säkra sin flytkrafi. Om dykaren då inte lyckas säkra sin flytkrañ vid ytan genom att fylla dykvästen med luft sjunker denne 10 15 20 25 30 35 *5332 215 efter en kort tid ner under ytan igen eftersom dykutrustningen är försedd med tyngder för att hjälpa dykaren att hålla sig under vattnet. Utan sin andningsregulator i munnen kommer dykaren att börja andas in vatten inom ca 15-30 sekunder. Efter den första kallsupen dröj er det sedan bara en mycket kort tid innan dykaren förlorar medvetandet.

Dykaren sjunker då mycket snabbt på grund av tyngden från dykutrustningen. En räddningsinsats måste i princip ske innan förloppet har gått så långt att dykaren förlorat medvetandet för att ha en chans att lyckas.

Enligt en ytterligare aspekt för uppfinningen gäller att aktiveringsanordningen företrädesvis aktiveras om dykaren befinner sig inom ett aktiveringsområde A vilket begränsas av ett övre fördefmierat aktiveringsdjup Dl och ett undre fördefinierat aktiveringsdj up D2. Med detta vinner man dessutom fördelen att västen förhindras att blåsas upp om dykaren befinner sig på ett sådant djup där en direkt uppstigning till ytan inte är önskvärd/lämplig. Ett sådant tillfälle kan t.ex. vara när dykaren inte har till- räckligt med egen luft men får luft från en annan dykares utrustning. För att förhindra lungsprängning under uppstigningen och för att ventilera ut inlagrad kväve ut kroppens vävnader måste säkerhetsstopp göras med vissa intervall under uppstigningen. En uppblâsning av dykarvästen i ett sådant läge är direkt livshotande. Det händer också att dykare tar av sig sin dykamtrustning nere på djupt vatten för att dyka in i trånga utrymmen under en kort tid. Under denna korta tid används t.ex. speciella andnings- regulatorer med små inbyggda trycktankar som räcker för några minuters dykning. Av den anledningen motsvarar det övre fördefinierade aktiveringsdj upet lämpligen ett dj up omedelbart under vattenytan, företrädesvis 0.1-0.S m, mer föredraget O.1-O.3 m, mest föredraget omkring 0.2 m under vattenytan och det undre fördefinierade aktiverings- djupet motsvarar ett dj up omedelbart ovanför det dj up som är normalt för så kallade säkerhetsstopp vid uppstigning till ytan, företrädesvis 2-5 m, mer föredraget 3 m, mest föredraget omkring 2.5 m under vattenytan.

Genom att aktiveringsanordningen företrädesvis innefattar ett tryckavkännande organ som detekterar det djup D dykaren befinner sig på vinner man fördelen att så fort dykaren träder in i aktiveringszionen sker en automatisk aktivering av säkerhetssystemet samtidigt som systemet förhindrar en uppblâsning av dykvästen när dykaren befinner sig på ett sådant djup där en snabb uppstigning till ytan medför en allvarlig hälsorisk.

Om dykaren träder in i aktiveringsområdet på sin väg ner i djupet eller upp till ytan har ingen betydelse i detta sammanhang. Genom att samtliga komponenter i säkerhets- anordningen endast kräver tryckluft för att drivas, vilket hela tiden finns tillgängligt i trycktanken, kan en skyddsmetod med mycket hög tillförlitlighet erbjudas. Givetvis kan l0 15 20 25 30 35 aktiveringszonen anpassas efter egna önskemål och i beroende av hur den aktuella dykningen skall ske.

Ytterligare aspekter av uppfinningen framgår av de ytterligare underkrav som finns samt även av beskrivningen.

Utöver detta ska skyddsmetoden samt säkerhetsanordningen enligt uppfinningen även bidra till att något, några eller företrädesvis de flesta av nedanstående syften uppfylls: såkerhetsanordningen kan monteras till en befintlig dykutrustning, såkerhetsanordningen kan flyttas från en dykutrustning till en annan, såkerhetsanordningen skall uppvisa hög driftsäkerhet, säkerhetsanordningen kan erbjuda manuell påfyllning av dykarvästen i samband med ett tillbud, en ensam dykare kan erbjudas större säkerhet mot ytrelaterade olyckor, manuell inställning av djup för aktiveringszonen, vid dykning på grunt vatten (max 3-5 m), t.ex. i samband med utbildning, kan säkerhetssystemet tillåtas vara aktivt hela tiden, vilket ger större säkerhet för ovana dykare, manuell aktivering av säkerhetssystemet kan erbjudas vilket kan vara en fördel i samband med utbildning, där säkerhetssystemet kan aktiveras redan på land både i övningssyfte men även ur säkerhetssynpunkt, tjärrstyrd aktivering av säkerhetssystemet kan erbjudas, t.ex. i kombination med en dykdator, trådlös sändning/mottagning, säkerhetssystemet kan anslutas till (eller integreras i) en dykdator.

KORT FIGURBESKRIVNING Uppñnningen kommer i det följande att beskrivas i mer detalj med hänvisning till de bifogare ritningsfigurerna, i vilka: Fig. 1 Fig. 2 Fig. 3 visar schematiskt en dykutrustning, enligt en föredragen utfóringsfonn av uppfinningen, visar ett flödesschema över en föredragen aktiveringsanordningen, enligt uppfinningen, och visar en schematisk bild av en dykare som använder uppfinningen. 10 15 20 25 30 35 DETALJERAD F IGURBESKRIVNING I Fig. 1 visas en dykutrustning som används vid SCUBA-dykning. Utrustningen omfattar åtminstone en trycktank 1, en ventilanordning 2 ansluten till trycktanken och anordnad att föra luft från nämnda trycktank till en andningsregulator 4 via en första slang 5. Ventilanordningen 2 är även anordnad att föra luft från trycktanken till en så kallad dykväst 6. Dykvästen 6 vilken är uppblåsbar bärs av dykaren och används för att reglera dykarens flytkraft. Dykvästen 6 förses med luft från trycktanken via en andra slang 7. Vidare innefattar dykutrustningen en aktiveringsanordning 8 som är anordnad att kommunicera med nämnda ventilanordning 2 för att initiera påfyllning av dykar- Västen 6.

I Fig. 2 visas ett flödesschema över aktiveringsanordrringen 8 samt dess ingående komponenter. Aktiveringsanordningen innefattar en tryckavkännande ventil 20 vilken står i flödesmässig kommunikation med ett utlopp 25 från ventilanordningen 2 via en forsta förbindelse Lla. Vidare innefattar aktiveringsanordrringen 8 en membranventil 21 vilken står i flödesmässig kommunikation med ett utlopp 25 från ventilanordningen 2, via en andra förbindelse Llb, och med den tryckavkännande ventilen 20 via ett utlopp L10. Membranventilen 21 står sedan i sin tur i förbindelse med ett fördröjníngsorgan 22. Mellan membranventilen 21 och en första sida S1 hos fördröjningsorganet 22 finns en tredje förbindelse L20. Mellan membranventilen 21 och en andra sida S2 hos fördröjningsorganet 22 finns en fjärde förbindelse L21. Vidare innefattar aktiverings- anordningen 8 en utlösningsventil 23, vilken är anordnad i flödesmässig kommunikation med fördröjningsorganet 22 via en sjätte förbindelse L3. Utlösningsventilen 23 är även anordnad i flödesmässig kommunikation med ett utlopp 25 från ventilanordningen 2 via en sjunde förbindelse Llc för att kunna förse dykvästen 6 med luft via nämnda andra slang 7.

I det föredragna utförandet utgörs den tryckavkännande ventilen 20 av en tryck- spänningsventil vilken jobbar mellan två ändlägen. I vardera ändläge är ventilen 20 då stängd, så att luft inte kan ledas genom ventilen 20 in i ledningen L10 till membran- ventilen 21 . Enbart i det fall då tryckpåverkan, från det omgivande vattnet 9 påverkar ventilen att få dess tryckavkännande organ att motställa förutbestämda värden innebärande en position mellan något av ovan nämnda ändlägen, kommer den tryck- avkärmande ventilen 20 att öppna förbindelse för tillförsel av luft från trycktanken 1 via tillförselledningen Lla och vidare ut genom dess utlopp Ll0 mot membranventilen 21. 10 15 20 25 30 35 EEÉ E15 Membranventilen 21 är en riktningsventil, som styr den inkommande luften från utloppet Ll0 i den tryckavkännande ventilen 20 (det via tillförselledningen Lla inkommande luftflödet) att antingen gå via nämnda tredje förbindelse L20 eller närrmda fjärde förbindelse L2l. I statiskt läge avseende lufttrycket i Llb som verkar på membranventilen 21 kommer den att rikta luñen att flöda ut i nämnda tredje förbindelse L20. När en tryckluftsförändring sker i ledningen Llb (vilket alltså åstadkommes i samband med inandning) flyttas membranet inuti membranventilen 21, vilket i sin tur påverkar att riktningen på flödet genom membranventilen 21, växla från att styra till L20 och istället styra till den fjärde förbindelsen L21.

Membranventilen 21 får således enbart sin drivande luftström tillförd genom kanalen Ll0, vilken då den är aktiverad riktas vidare genom membranventilen antingen till den tredje tillförselledningen L20 eller fjärde tillförselledningen L2l, vilka båda är i kommunikation med fördröjningsorganet 22.

Fördröjningsorganet 22 fungerar som så att det enbart vidareförmedlar luftflödet från den tredje tillförselledningen L20 till ledningen L3 då en viss tid förflutit, dvs. efier en viss tidsfördröjning. Således måste den ena ingången S1 av fördröjningsorganet 22 ha varit under påverkan av ett aktivt tryck via ledningen L20 för att luft skall kunna flyta genom fördröjningsorganet 22 till utlösningsventilen 23. Inbyggt i fördröjningsorganet 22 finns en återställningsmekanism som är kopplad till det andra inloppet S2. Denna återställningsmekanism, via inloppet S2, aktiveras då membranventilen riktar luft- strömmen från utloppet Ll0 att gå genom den fjärde tillförselledningen L21 . En sådan omriktning sker i sin tur så snart en tryckförändring noteras i membranventilen 21.

Således sker en omlänkning av luftflödet från Ll0 så snart en inandning sker, som alltså leder till en tryckförändring i ledningen Llb som är ansluten till membranventilen. Så snart en sådan tryckförändring noteras av membranventilen 21 (dvs. bekräftande av en genomförd andning) kommer alltså luftströmmen från L10 att återställa tördröjnings- organet i sitt ursprungslåge, så att åter igen en förutbestämd fördröjning föreligger innan aktivering av Utlösningsventilen 23 kan ske. Utlösningsventilen 23 är ett enkelt logik- element, som alltid har sin ena ledning LlC kopplad till utloppet från trycktanken 21 och som aktiveras att tillföra luft genom slangen 7 så snart denna aktiveras via en tryck- stöt genom ledningen L3 kopplad till fördröjningsorganet 22.

Aktiveringsanordningen 8 kan anslutas till trycktanken 1 och ventilanordningen 2 via ett kopplingsdon 26 (som enbart schematiskt visas i Fig.2). Detta kopplingsdon 26 innefattar företrädesvis standardiserade ventilkopplingar vilket medför att aktiverings- 10 15 20 25 30 35 53.? 215 anordningen 8 kan monteras i stort alla på marknaden förekommande ventilanordningar 2, oavsett fabrikat, eftersom dessa norrnalt tillverkas med standardiserade anslutningen för att kunna anslutas till olika slags utrustningar. Kopplingsdonet 26 som monteras på ventilanordningen 2, innefattar normalt en reduceringsventil (ej visad) som reducerar trycket på luften från trycktankeri l så att luft med lägre tryck, normalt 0.8-1 .l MPa, tillföres dykvästen 6 respektive andningsregulatom 4.

I det visade föredragna utförandet utgörs de ingående delarna i aktiveringsanordningen i huvudsak av mekaniska komponenter, såsom pneurnatiskt och/eller hydrauliskt styrda ventiler. Detta medför den fördelen att säkerhetsanordningen 8 inte fordrar någon el för att fungera. Den kan därmed driva enbart med hjälp av luft från trycktanken 1 och aktiveras genom inverkan av det yttre vattentrycket. Driftsäkerheten kan därmed bli extra hög.

I Fig. 3 visas schematiskt användningen av en anordning enligt uppfinningen. Det visar schematiskt ett vertikalt tvärsnitt genom ett vattenfyllt område 9 (tex. del av en sjö), med dess yta 10 och ner till ett visst djup motsvarande ca. 10 meter. Vidare symbol- iseras en dykare 11 i form av pilar i syfte att åskådliggöra ett dyk med en anordning enligt uppfinningen, där dykaren l 1 genomför ett dyk varvid punkterna a-d passeras i kronologisk ordning. Dessutom visas att en anordning enligt uppfinningen företrädesvis har ett aktiveringsområde A, som avgränsas av ett övre djup Dl respektive ett nedre djup D2.

FUNKTIONSBESKRIVNING Med hänvisning till Fig. 2 och 3 skall nu anordningens funktion beskrivas. Som tidigare nänmts är metoden i första hand avsedd för att undvika allvarliga olyckor i samband med ytrelaterade tillbud. I ett föredraget utförande är därför aktiveringsanordningen 8 anordnad för att aktiveras då dykaren ll träder in i/befinner sig i aktiveringszonen A.

Denna aktiveringszon A omfattar normalt sett ett område vilket sträcker sig från ett dj up strax under ytan Dl , nonnalt Û,1-0,5m företrädesvis 0,1-0,3m och mest föredraget omkring 0,2m under ytan, och ner till ett djup D2 som normalt sett används för så kallad säkerhetsstopp vid uppstigning, företrädesvis 2-5m, mer föredraget 3m, mest föredraget omkring 2,5m under vattenytan. Om dykaren 11 inte tar ett andetag i andningsregula- tom 4 inom en viss föreskríven tid kommer aktiveringsanordningen 8 att initiera en uppblåsning av dykarens dykväst 6 varigenom dykaren ll transporteras upp till ytan 10. 10 15 20 25 30 35 532 E15 Då dykaren befinner sig utanför aktiveringsorrlrådet A, antingen uppe på land eller inte har påbörjat sin dykning eller då denne dyker på ett större djup än vad som omfattas av aktiveringszonen A, kan aktivering inte ske. Denna funktion dvs. det inaktiva läget åstadkommes genom att den tryckavkännande ventilen 20 är utformad för att öppna en aktiveringsförbindelse Ll0 under inverkan av ett yttre vattentryck inom ett intervall Dl- D2 vilket omfattar vattentrycket vid det övre aktiveringsdjupet Dl ner till vattentrycket vid det undre aktiveringsdjupet D2.

I ett ytläge eller läge där dykaren ll befinner sig strax under ytan 10 kommer ventilen 20 att vara stängd så att luft ej kan tillföras genom dess utloppsledning L10. I samband med en nedstigning kommer dykaren ll att vid en viss punkt a (se F ig. 3) inträda i aktiveringsområdet A eftersom det omgivande vattnet 9 då utöver tillräckligt stort tryck på den tryckavkännande ventilen 20 för att öppna förbindelse via utloppet Ll0.

Härigenom kommer alltså membranventilen 21 att tillföras luft via ledningen Ll0 och vidare genom anslutningsledningen L20 som för till fördröjningsorganet 22, varvid en påverkan från startläget i riktning mot ett utlösande läge initieras. Detta aktiverade läge kommer inte att frånkopplas förrän membranventilen 21 påverkas att ställa om, vilket sker så snart andning förekommer genom andningsregulatorn 4, vilket kommer att påverka en tryckförändring i amslutande ledningar, så att den till membranventilen 21 anslutande ledningen Llb kommer påverkas att omställa membranventilen 21.

Härigenom påverkas en omställning av membranventilen 21 så att luften som tillförs via utloppet Ll0 från tryckventilen 20 omriktas i membranventilen 21 till att utmynna i den fjärde förbindelsen L2l vilket påverkar en återställning av fördröjningsorganet 22. Så länge dykaren befinner sig inom aktiveringsornrådet A kommer denna procedur att återupprepas. Under förutsättning att andning sker inom förutbestämd fördröjningstid T (som förutbestäms i fördröjningsorganet 22) kommer således inte en påverkan genom L3 kunna ske av utlösníngsventilen 23, vilket i sin tur innebär att Västen 6 inte blåses upp.

Den aktiveringstid Tl det tar för tryckluiten att påverka fördröj ningsorganet från startläget till utlösningsläget är avsevärt mycket längre, i storleksordningen 10-100 gånger, företrädesvis 10-20 gånger så lång , än den återställningstid T2 det tar för tryckluften att påverka fördröjningskarrirnaren i motsatt riktning, dvs. till startläget, vilken återställningstid T2 max uppgår till 2 sekunder, företrädesvis max 1.5 sekimder och mest föredraget max 1 sekund. 10 15 20 25 30 35 Lil E43 fu 10 Så snart dykaren vid sin nedstigning passerat den undre aktíveringsnivån D2, dvs. passerat punkten b i Fig. 3, kommer trycket från det omgivande vattnet 9 att påverka den tryckavkännande ventilen 20 att inta ett andra ändlåge där den återigen stänger så att luft ej skall kurma utmynna genom dess utlopp Ll0. Dock är det så att den tryck- avkännande ventilen 20 kommer att upprätthålla förbindelse genom utloppet Ll0 om initiering redan påbörjats då dykaren passerar genom den undre aktiveringsnívân D2.

Således avaktiveras inte mekanismen per automatik genom att dykaren inträder i ett område under den undre aktiveringsnivån D2, utan även i detta fall avaktiveras utlösningsmekanismen först i samband med att membranventilen 21 avkänner en andning varigenom fördröjningsorganet återställs. Således är det så att om dykaren ll befunnit sig i aktiveringsorrzrådet A, tex. passerat igenom aktiveringsornrådet när denne sjunker tilltöljd av att han/hon inte har lyckats säkra sin flytkraft till ytan, fortsätter aktiveringsanordrringen 8 att vara aktiv även efter att dykaren ll passerat det undre fördefinierade aktiveringsdj upet D2. Anordningen avaktiveras alltså först då dykaren ll åter andas i sin andningsregulator 4. I annat fall blåses dykvästen 6 upp och lyfter upp dykaren 11 till ytan 10.

När dykaren sedan befinner sig under den undre aktiveringsnivån D2 kan inte utlösningsmekanismen 8 initieras eftersom den tryckreglerande ventilen 20 står i sitt ena stängda läge.

När dykaren sedan påbörjar en uppstigning och når han en uppstigningspunkt c som sammanfaller med att vattnet 9 utövar ett tryck på den tryckavkännande ventilen 20 som åter öppnat förbindelsen till utloppet Ll0, kommer drivluft åter att tillföras membran- ventilen 21. Därigenom råder samma funktionalitet för aktiveringsanordningen 8 som ovan beskrivits, så länge dykaren befinner sig inom aktiveringsområdet A. Inte förrän dykaren stigit upp till en punkt d där trycket från det omgivande vattnet 9 understiger det förutbestämda övre aktiveringsnivån D1 kommer aktiveringsanordningen åter att vara avaktiverad. Således kan dykaren i ytläget spotta ut andnjngsregulatorn 4 utan risk för att dykvästen 6 blåses upp i onödan. Skulle dykaren däremot i samband därmed börjar sjunka skulle han då återinträda i aktiveringszonen A och då kan enbart en avaktivering av aktiveringsanordningen 8 ske genom att åter andas genom andnings- regulatorn 4. Enligt en altemativ utföringsform är den tryckavkännande ventilen 20 anordnad på så vis att den enbart låser för tillförsel genom utloppet Ll0 is samband med att man utträder ur aktiveringsområdet A genom den nedre gränsnivån D2, medan den alltså frikopplar från aktivering när man utträder ur aktiveringsområdet A genom den övre aktiveringsnivån Dl. På så vis kan man alltså eliminera riken att dykvästen 6 10 15 20 25 30 35 532 .fšflš ll blåses upp av misstag om dykaren ll efter en lyckad uppstigrting skulle göra en kortare nedstigning innan slutlig uppstigning, dvs. av misstag hamnar nere i aktiveringsområdet A precis innan uppstigning.

Enligt ett föredraget utförande utgörs fördröjningsorganet 22 av en mekanisk anordnig innefattande en hydraulisk tördröjningskanlrnare (ej visad). Den hydrauliska iördröjningskarnmaren tillåter ett ställorgan hos tördröjningsorganet att förflytta sig olika snabbt i den ena respektive den andra riktningen, genom att tillåta ett större vätskegenomflöde i ena riktningen och ett mindre vätskegenomflöde i andra riktningen.

Beroende på vilken ledning L20, L2l som tryckluften verkar på den hydrauliska fördröjningskarmnaren kommer således ställorganet att iörflyttas olika snabbt. Då trycklufien påverkar via den tredje ledningen L20 kommer ställorganet att förflytta sig från startläge i riktning mot utlösningsläget, varvid ett väsentligt mycket mindre flöde tillåts än då tryckluften påverkar via den andra ledningen L2l . Detta innebär att den hydrauliska fördröjningskarnrnaren kommer att fungera som en timer där tiden för fördröjningsorganet att flytta sig från startläge till utlösningsläget kan väljas, genom att styra flödesmotståndet i respektive riktning.

Lämpligen väljs tiden så att i det fall dykaren inte andas i andningsregulatorn skall fördröjningskarnrnaren ürflytta sig från startläge till utlösningsläge inom 30 sekunder företrädesvis inom 20 sekunder. Om dykaren under tiden återfinner sin andnings- regulator 4 alternativt andas som vanligt i andningsregulatom då han/hon befinner sig i aktiveringszonen A orsakar andningen ett tryckfall i den andra förbindelsen Llb, vilket påverkar den membranstyrda ventilen 21 att styra om lufien till den fjärde förbindelsen L21. Då tryckluften påverkar denna sida S2 av den vätskefyllda fördröjningskammaren öppnas ett väsentligen mycket större flöde genom tördröjningskammaren och detta innebär att på den korta tid som krävs för dykaren att andas in luñ kommer den vätske- styrda fördröjningskammaren att förflyttas till startläget och säkerhetsfuriktionen att återställas till startläget. Denna procedur upprepas så länge dykaren befinner sig i aktiveringszonen A, eftersom tryckventilen 20 hela tiden då förser den membranstyrda ventilen 21 med drivluft, vilket medför att tördröjningskarnmaren återupprepat börjar förflytta sig i riktning från startläget till utlösningsläget, så snart ett statiskt tryck åter- upprättas i Llb, som påverkar membranventilen 21 att styra luften mot den första sidan i S1. Dykarens andning i andningsregulatom 4 orsakar således tryckfallet i den andra förbindelsen Llb som återställer fördröjningskarmnaren. 15 20 25 30 35 532 215 12 Om däremot en nödsituation uppstår där dykaren inte återfinner sin andningsregulator inom den föreskrivna tiden, kommer den vätskestyrda tördröjningskarrunaren att förflyttas från startläget till utlösningsläget genom påverkan av tryckluften. När utlösningsläget inträder öppnas en sjätte förbindelse L3 för tryckluft via fördröjnings- kammaren fram till utlösningsventilen 23. Genom påverkan av tryckluften, via L3, öppnas utlösningsventilen 23 varmed en direktförbindelse Llc från ventilanordningen 2 till dykarens dykväst 6 öppnas, vilken momentant börjar fyllas med lufi. Dykaren erhåller automatiskt den ílytkraft som krävs för att flyta upp till ytan.

ALTERNATIVA UTFÖRINGSFORMER Fackmannen inser att uppfinningen inte skall begränsas av vad som ovan givits som exempel utan inom ramen för uppfinningstanken innefattas en stor variation av element och anordningar som uppvisar samma funktion och som kan åstadkomma samma syfte.

Exempelvis inses att aktiveringsanordrringen kan konstrueras med elektroniska sensorer och regulatorer, såsom elektroniska trycksensorer, tidtagningsblock etc. Som exempel inses att det andningsavkärmande organet 21 kan utgöras av många andra anordningar än ovan beskrivet. En uppenbar modifikation är att i slangen 5, eller inuti andnings- regulator 4, anordna något slag flödes-avkännade organ, tex. en mekanisk anordning som ger utslag så snart ett flöde uppstår, såsom ex. vis ett litet fläkthjul vars rotation avkännes för återställning av fördröjningsorganet 22. inom ramen för uppfinningstanken inses också att modifikationer avseende aktiveringsanordningens styr- och regler- funktioner kan göras. I samband med utbildning kan det t.ex. vara önskvärt för en instruktör att kunna avgöra när anordningen ska vara aktiverad och inte, varför det är tänkbart att låta anordningen innefatta medel för tjärrstyrd aktivering. Detta kan t.ex. göras så att dykledaren har en (mindre) datorenhet med display (t.ex. ”Palm” eller liknande) som kommunicerar med vid varje andningsregulator 4 anordnat andnings- avkärmande organ som signalerar alarm om någon dykare under given tid ej andats genom regulatom, varvid dykledaren medelst ett tjärrutlösande aktiveringsorgan (lämpligen samma enhet som alarmerar, t.ex. samma Palm) kan initiera utlösnings- ventilen 23 att öppna så dykvästen 6 fylls för den alarmgivande (eller alla) utrustningen.

Således inses att initiering av påfyllning av dykarvästen 6 kan ske på många andra vis än vad som exemplifierats ovan. Vidare inses att principerna för uppfinningen även låter sig nyttjas i samband med icke konventionella dykarutrustníngar, t.ex. i ett fall där dykaren nyttjar en trycktank som enbart rymmer en mindre mängd luft och därigenom dels inte behöver bäras ryggburet, utan kan fasthållas med hjälp av munnen av dykaren, så att någon slang ej är nödvändigt mellan trycktank och andningsregilatorn 4. Dels gäller även att en sådan trycktank 1 många gånger kan ha otillräckligt med luft för att lO 20 25 30 35 532 215 13 säkerställa att dykvästen 6 kan fyllas. Därvid kan istället dykvästen 6 förses med utlösningsbara arnpuller som i samband med initiering fyller Västen med lämplig gas för att ge tillräcklig flytkraft. Man kan självfallet även nyttja en kombination av det sistnämnda varvid andningsregulatom 4 på elektronisk väg står i kontakt med en aktiveringsanordning 8 som kan aktivera sammankoppling från en konventionell trycktank 1, och/eller ampuller enligt ovan. Vidare inses att det tryckavkännande organet kopplat till aktiveringsanordningen inte måste vara mekaniskt pâverkbart, utan att istället ett elektroniskt tryckavkännandeorgan, tex. i kombination piezoelektrisk tryckgivare, kan nyttjas som styr lufttillflödet till en ventilmekanism med samma slags funktionalitet som membranventilen 21 som beskrivits ovan. Enligt samma tankegångar inses att fördröjningsmekanismen också låter sig arrangeras helt på elektroniskt vis genom att bygga in en timer-ftmktion som fullgör önskad ftmktionalitet, tex. även detta i en kombination med piezoelektrisk tryckgivare. Vidare inses att många av dessa funktioner låter sig hämtas från redan idag befintliga dykdatorer, vilket således ger möjlighet till synergistiska kombinationer. En annan synergieffekt är därvid att inställningar för t.ex. aktiveringsområde, íördröjningstid etc. enkelt låter sig ändras på ett flexibelt vis. Vidare kan det i utbildningssyfte vara önskvärt att erbjuda en anordning som medger testning av funktionen på land varför det kan vara aktuellt att kunna aktivera anordningen manuellt. Enligt ytterligare en aspekt kan det vara önskvärt att kunna utöka aktiveringsområdet, lämpligen kopplat till ytterligare villkor. Ett aktiveringsområde som sträcker sig längre ner än det ovan angivna kan i kombination med en partiell uppblåsning av dykvästen (vilket i sig resulterar i en långsam upp- stigning till ytan) medföra att dykaren transporteras till ytan i stället för att försvinna i djupet. Härigenom kan räddningsinsatser göras inom en betydligt kortare tid än vad annars skulle vara fallet.

Enligt en modifikation av uppfinningen kan den även nyttjas för att säkerställa att drunknade individer förs upp till ytan, vilket är ett vanligt förekommande stark önskan hos anhöriga. Detta kan åstadkommas genom att till nämnda övriga funktionalitet tillkoppla ytterligare en ftmktion som initierar utlösning av utlösningsventilen 23 då det törflutit en viss längre tidsrymd, t.ex. en timme, villkorat till att andning då ej skett genom andningsregulatom 4 och lämpligen även villkorat till att det tryckavkännande organet inte under denna tid exponerats för ett tryck motsvarande atmosfartryck.

Claims (13)

10 15 20 25 30 35 ÉEÉE EVS: l4 PATENTKRAV

1. Skyddsmetod vid SCUBA-dykning för att reglera en dykares flytkraft, där dykaren (1 1) förses med en dykutrustning omfattande åtminstone en trycktank med luft (1), en ventilanordning (2) ansluten till trycktanken (1) och anordnad att föra luft från nämnda trycktank till en andningsregulator (4) via ett första tillförselorgan (5) samt en uppblåsbar dykarväst (6) för reglering av dykaren flytkraft via andra tillförselorgan (7), varvid en aktiveringsanordning (8) automatiskt kan initiera påfyllning av dykarvästen (6) då dykaren ej påverkat lufiflödet genom anclningsregulatorn (4) inom ett visst tidsintervall, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda aktiveringsanordning (8) styrs av en aktiveringsmekanism (20) som automatiskt ställer aktiveringsanordningen (8) i aktivt läge då dykaren befinner sig i ett aktiveringsområde (A).

2. Skyddsmetod enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a d av att aktiveringsanordriingen (8) aktiveras om dykaren (11) befinner sig inom ett aktiveringsområde (A) vilket begränsas av ett övre aktiveringsdjup (Dl) och ett undre aktiveringsdjup (D2).

3. Skyddsmetod enligt patentkrav 2, k ä n n et e c k n a d av att det övre aktiveringsdjupet (Dl) motsvarar ett djup omedelbart under vattenytan, företrädesvis 0.1-0.5 m, mer föredraget 0. l-0.3 m, mest föredraget omkring 0.2 m under vattenytan.

4. Skyddsmetod enligt patentkrav 3, k ä n n e t e c k n a d av att det undre aktiveringsdjupet (D2) motsvarar ett djup omedelbart ovanför det djup som är normalt för så kallade säkerhetsstopp vid uppstigning till ytan, företrädesvis omkring 2-5 m, mer föredraget omkring 2-3,5 m, mest föredraget omkring 2.5 m under vattenytan.

5. Skyddsmetod enligt något av patentkrav 1-4, k ä n n e t e c k n a d av att aktiverings- anordningen (8) innefattar ett tryckavkännande organ (20) som detekterar det djup (D) dykaren befinner sig på.

6. Skyddsmetod enligt något av patentkrav 1-5, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda tilltörselorgan (5, 7) utgörs av en första slang (5) och en andra slang (7) direkt eller indirekt anslutna till nämnda ventilanordning (2).

7. Skyddsmetod enligt patentkrav 6, k ä n n e t e ck n a d av att nämnda alrtiverings- anordning (8) anordnas vid dykutrustnirigen och innefattar åtminstone en mekanisk ventilanordning (20, 21, 22, 23) i flödesmässig kommunikation mellan ventil- anordningen (2) och åtminstone nämnda andra slang (7). 10 20 25 30 35 532 E15

8. Skyddsmetod enligt patentkrav 7, k ä n n e t e c k n a d av att aktiveringsanordningen (8) innefattar en utlösningsventil (23) kopplad till nämnda andra slang (7) och styrd av ett tördröjningsorgan (22) samt ett andningsavkärinande organ (21) ämnat att återställa nämnda tördröjningsorgan (22).

9. Skyddsmetod enligt patentkrav 8, k ä n n e t e c k n a d av att det tryckavkännande organet (20) utgörs av en tryckställníngsventil anordnad att aktivera tillförsel av lufi då dykaren (1 1) befinner sig inom ett aktiveringsområde (A) vilket begränsas av ett övre aktiveringsdj up (Dl) och ett undre aktiveringsdjup (D2).

10. Skyddsmetod enligt patentkrav 8, k ä n ne t e c k n a d av att nämnda tördröjningsorgan (22) i ett utlösningsläget (L2) öppnar en utlösningsförbindelse (Dl) från tördröjningsorganet (22) till utlösningsventilen (23) varigenom tryckluft från ventilanordningen (2) fyller dykvästen (6) med luft, samt företrädesvis att den tördröjningstid (T1) som finns från startläget till utlösningsläget är avsevärt mycket längre, i storleksordningen 10-100 gånger, företrädesvis 10-20 gånger så lång, än den återställningstid (T2) som krävs för återställning till startläget, vilken återställningstid (T2) max uppgår till 2 sekunder, företrädesvis max 1.5 sekunder och mest föredraget max 1 sekund.

11. l I. Skyddsmetod enligt patentkrav 8, k än n e t e c k n a d av att nämnda andníngs- avkännande organ (21) utgörs av en membranstyrd ventil, vilken behåller ett första läge (Ll) så länge det statiska trycket i en förbindelse (Llb) i kommunikation med nämnda första slang (5) hålls konstant till följd av att dykaren inte andas i andningsregulatom.

12. Säkerhetsanordning, anordnad att anslutas till en dykutrustníng omfattande åtminstone en trycktank med lufi (1), en ventilanordning (2) ansluten till trycktanken (1) och anordnad att föra lufi från nämnda trycktank (1) till en andningsregulator (4) via ett första tillförselorgan (5) samt en uppblåsbar dykarväst (6) för reglering av dykaren flytkrafi via andra tillförselorgan (7), innefattande medel (21) för andningsavkänning genom nämnda andningsregulator (4) och en aktiveringsanordning (8) anordnad att automatiskt initiera påfyllning av dykarvästen (6) då luftflödet genom andníngs- regulatorn (4) upphört ett visst tidsintervall, k ä n n e t e c k n a d av att närrmda aktiveringsanordning (8) är anordnad med ett tryckavkärmande organ (20) anordnat att automatiskt aktivera nämnda aktiveringsanordning då dykaren beñnner sig i ett aktiveringsområde (A) _ 532 Éilš 16

13. Säkerhetsanordning enligt patentkrav 12, k ä n n e te c k n a d av att nämnda tillforselorgan (5, 7) utgörs av en första slang (5) och en andra slang (7) direkt anslutna till nämnda ventilanordning (2), varvid nämnda aktiveringsanordning (8) är anordnad att direkt kommunicera med nämnda ventilanordning (2) för påfyllning av dykarvästen (6).