SE532208C2 - Anslutningsanordning för en fluidledning - Google Patents

Description

25 30 fJl »'93 FJ 2 Vid en i DE-A-4 002 057 beskriven uttagsarmatur åstadkommes griparmarnas åtdragningsmanöver genom axiell förskjutning av spännhylsan i förhållande till en fast på grundkroppen anordnad manövreringshylsa. Spänn- hylsan har ett inre ringformigt basparti, från vilket flera bärarmar sträcker sig bort, vilka på framsidan var och en har ett huvudparti, på vilket axiellt på av- stånd från varandra anordnade griptänder är anordnade. Vid förskjutning av spännhylsan trycker manövreringshylsan mot huvuddelarna och trycker de på dessa anbringade båda griptänderna gemensamt inåt. Av varandra oberoende rörelser mellan de på ett och samma huvudparti anordnade griptänderna är inte möjliga. l DE-B-10 2005 017 692 visas slutligen en anslutningsanordning, vid vilken flera griptänder är anordnade på ett metalliskt burelernent utformat som en stansad och bockad del. Åtdragningsmanövern följer här av den återställ- ningskraft som byggs upp när griptänderna vid instickning av fluidledningen spretas utåt. För lossande av en fluidledning trycks med en lösgöringshylsa mot griptänderna, så att dessa lyfts från fluidledningens ytteromkrets. Bort- sett från att det här endast finns en tandgrupp saknas vid denna anslutnings- anordning en aktiv manövrering av griptänderna för åtdragning mot fluid- ledningen. Om fluidledningarna vid ytteromkretsen inte är exakt kalibrerade kan därför vid toleransbetingade diameteravvikelser inte alltid ett tillförlitligt hållande av fluidledningen säkerställas vid kraftiga påfrestningar.

Ett syfte med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla en anslut- ningsanordning av det inledningsvis nämnda slaget, vilken med rationell till- verkningsmöjlighet möjliggör en säker fastgöring av fluidledningar som skall anslutas.

För lösande av denna uppgift ordnas så att spännhylsan har ett ring- formigt basparti, från vilket alla bärarmar sträcker sig bort i axiell riktning, varvid alla griptänder är axiellt förskjutna framför baspartiet, och att det till varje griptand på spännhylsan är individuellt tillordnat ett eget verkansparti, på vilket manövreringshylsan vid sin axiella förskjutning för åstadkommande av åtdragningsmanövern kan inverka på respektive griptand, varvid det på manövreringshylsan för manövrering av verkanspartierna finns på axiellt avstånd från varandra anordnade manövreringsytor. 10 15 20 25 30 532 2103 3 På detta sätt finns åtminstone på flera och företrädesvis på alla bär- armar vidare två på axiellt avstånd från varandra anordnade griptänder, så att fluidled ningen hålls inte bara i ett snävt område, utan på på axiellt avstånd från varandra anordnade ställen, vilket försäkrar en högre hållfasthet mot utdragning. Medelst manövreringshylsan dras griptänderna aktivt åt mot fluidledningen, så att ingen relaxationsproblematik kan uppträda. Genom att varje griptand är individuellt tillordnad ett eget verkansparti kan de på samma bärarm anordnade griptänderna dras åt oberoende av varandra, vilket erbju- der en högre fasthållningssäkerhet. Även om en griptand av ett eller annat skäl bara utövar en ringa åtdragningskraft på fluidledningen kan den andra griptanden vara fullt verksam. För manövrering av på axiellt avstånd anord- nade griptänder har manövreringshylsan på axiellt avstånd anordnade manövreringsytor, så att en målinriktad samverkan med verkanspartierna säkerställs.

Fördelaktiga utföringsformer av uppfinningen framgår av underkraven.

Det är fördelaktigt om varje griptand via ett till respektive griptand indi- viduellt tillordnat upphängningsparti är radiellt fiäderelastiskt upphängt på den tillordnade bärarmen. Bärarmen själv kan då utformas relativt styv och behöver å sin sida inte nödvändigtvis en rad iell svängning för säkerställande av griptändernas rörlighet. Vid en sådan utformning är verkanspartierna lämpligen bildade av upphängningspartierna, vilka särskilt är så utformade att de skjuter ut radiellt över bärarmarna.

För lösgörbar fixering av verkanshylsan i det aktiverade läge som åstadkommer griptändernas åtdragningsmanöver kan det på spännhylsan och manövreringshylsan finnas med varandra samverkande hakorgan. Det är i detta sammanhang fördelaktigt om verkanspartierna på spännhylsan har ett utvinklat förlopp med ett radiellt utåt riktat, exempelvis V-forrnat, kamområde, vilket i aktiverat läge för manövreringshylsan ingriper i en vid dess innerom- krets utformad hakfördjupning. Det räcker härvid om endast några verkans- partier deltar i hakförbindelsen.

Spännhylsan är företrädesvis så anordnad på grundkroppen att bär- armarna utgående från baspartiet skjuter ut motsatt fluidledningens insticks- riktning. Detta underlättar stöttningen av spännhylsan gentemot grund- 10 15 20 25 30 ššë EDB 4 kroppen, genom att exempelvis endast spännhylsans basparti behöver för- ankras vid grundkroppen.

En optimal kompromiss mellan tillverkningskostnad och uppnåbar åt- dragningssäkerhet har visat sig vara när de förekommande bärarmarna var och en har precis två axiellt på avstånd från varandra anordnade griptånder.

Principiellt skulle hur som helst utformandet av flera griptänder kunna begrän- sas till endast några bärarmar, liksom det vore möjligt att anordna fler än två griptänder per bärarm.

Om de på samma bärarm anordnade griptänderna är anordnade för- skjutet i förhållande till varandra i spännhylsans omkretsriktning fås en jämn fördelning av griptändernas angreppsställen utmed den instuckna fluidled- ningens ytteromkrets. Dessutom blir härvid lokala skador på fluidledningens yttre yta mindre graverande för klämförbindelsens hållfasthet.

Som särskilt lämplig har en konstruktion visat sig, vid vilken på en eller flera bärarmar en främre griptand är anordnad i bärarmens axiella förläng- ning, medan minst en ytterligare griptand är anordnad på axiellt avstånd från denna på bärarmens sida. Den på sidan anordnade griptanden kan särskilt vara anordnad på bärarmen via ett sig i spännhylsans omkretsriktning sträckande förbindelseliv. Denna konstruktion har visat sig vara särskilt gynn- sam för tillverkningen av spännhylsan som av metall bestående stansad och bockad del.

Principiellt skulle de på de olika bärarmarna anordnade griptänderna kunna vara anordnade med olika axiellt avstånd till baspartiet, med i praktiken godtycklig fördelning. Särskilt fördelaktig är emellertid en anordning vid vilken alla bärarmars griptänder bildar minst två och särskilt precis två tandgrupper, varvid de till samma tandgrupp hörande griptänderna och lämpligen också de till dessa hörande verkanspartierna är anordnade med samma avstånd till baspartiet.

Genom flerfaldigt anordnande av griptänder på flera eller alla bärarmar fås normalt en högre verkanskraft för manövreringshylsan. För motverkande av denna kan avståndet mellan de i förhållande till varandra parvis anordnade tillordnade verkanspartierna och manövreringsytorna utformas olika stora, om man betraktar manövreringshylsans oaktiverade tillstånd. Detta leder då till att 10 15 20 25 30 253 5 vid förskjutning av manövreringshylsan åtminstone några av verkanspartierna manövreras tidsförskjutet i förhållande till manövreringshylsan. Därigenom uppnås exempelvis att verkanskraften för en griptand inte behöver anbringas förrän verkanskraften för en annan griptand redan åtminstone huvudsakligen har anbringats. Denna tidsmässigt på varandra följande verkan kan hänföra sig till endast några griptänder eller till alla griptänder. I förbindelse med flera pà axiellt avstånd från varandra anordnade tandgrupper kommer man särskilt att utforma anordningen så att de till olika tandgrupper hörande griptänderna aktiveras efter varandra, medan de till samma tandgrupp hörande tänderna undergår en samtidig verkan.

Det är i alla fall fördelaktigt om det till varje verkansparti är individuellt tillordnat en egen manövreringsyta på manövreringshylsan. Bearbetningen av manövrerlngshylsans inneromkrets med avseende på detta kan därför be- gränsa sig till ett minimum. l detta sammanhang är det fördelaktigt om det vid manövrerings- hylsans inneromkrets per verkansparti finns ett sig axiellt sträckande styrspår, i vilket det tillordnade verkanspartiet vid verkanshylsans förskjutning glider.

Spårbotten hos de olika styrspåren kan härvid vardera bilda manövrerings- ytan, t ex medelst bl a ett snedställt ytparti. Verkanspartiernas ingrepp i styrspåren kan också åstadkomma en fördelaktig vridsäkring av manöv- reringshylsan.

Vad gäller grundkroppen kan det t ex handla om en vägg hos ett fluid- tekniskt don, exempelvis en ventil eller en fluiddriven drivanordning. En separat huskropp för upptagning av spännhylsan blir därmed överflödig. Det är också möjligt att utforma grundkroppen som en separat beståndsdel, vilken är utrustad med fastgöringsorgan, exempelvis en anslutningsgänga, vilka möjliggör fastgöring vid ett därför avsett gränssnitt hos ett fluidtekniskt don.

Grundkroppen han härvid utan vidare också vara utformad av flera delar, exempelvis för åstadkommande av en svängbarhet.

I det följande kommer uppfinningen att förklaras närmare med hjälp av de bifogade ritningarna. På dessa visar: fig 1 en föredragen utföringsform av den uppfinningsenliga anslutnings- anordningen i längdsektion med ett snittplan enligt snittlinjen l-l i fig 4 och 8, 10 15 20 25 30 532 2GB 6 varvid en för anslutning instucken fluidledning är streckprickat antydd och manövreringshylsan visas i det oaktiverade läget, fig 2 en detaljvy i perspektiv av den vid anslutningsanordningen i fig 1 befintliga spännhylsan, sedd från baksidan, fig 3 spännhylsan i fig 2 i perspektivvy, sedd från framsidan, fig 4 en vy framifrån av spännhylsan med blickriktning enligt pilen lVi fig 3, fig 5 en längdsektion genom spännhylsan utmed snittlinjen V-V i fig 4, fig 6 en vy av den stansade del som ligger till grund för spännhylsan före bockningsprocessen, fig 7 en detaljvy i perspektiv av manövreringshylsan med blicken in i det inre från spännhylsans sida, fig 8 en vy framifrån av manövreringshylsan sedd från spännhylsans sida, med blickriktning enligt pilen Vlll-Vlll ifig 7, och fig 9 en längdsektion genom manövreringshylsan utmed snittlinjen lX-lX i fig 8.

Den i sin helhet med hänvisningsbeteckningen 10 betecknade anslut- ningsanordningen innehåller en grundkropp 1, i vilken en till en ytteryta mynnande urtagning 2, företrädesvis med cirkelformat tvärsnitt, är utformad, till vilken en i grundkroppen 1 löpande fluidkanal ansluter, företrädesvis koaxiellt . l urtagningen 2 är en hylsliknande utformad spännhylsa 4 med åtminstone en del av sin längd upptagen med koaxiell inriktning. En med spännhylsan 4 koaxiell manövreringshylsa 5 omsluter spännhylsan 4 och är i förhållande till denna, liksom iförhållande till grundkroppen 1 förskjutbar under utförande av en av en dubbelpil antydd förskjutningsrörelse 6. För- skjutningsriktningen är axiell i axelriktningen för den gemensamma längd- axeln 7 för urtagningen 2, spännhylsan 4 och manövreringshylsan 5. l urtagningen 2 är, genom hela manövreringshylsan 5 och spännhylsan 4, en streckprickat antydd fluidledning 12 instickbar, vilken i instuoket tillstånd hålls av spännhylsan 4. Den l denna utformade fluidledningskanalen 13 ståri förbindelse med grundkroppens 1 fluidkanal 3, så att det såtillvida åstadkom- mes en fluidförbindelse. 10 15 20 25 30 532 208 7 Anslutningsanordningen 10 kan såsom visas vara en självständig beståndsdel, vars grundkropp 1 medelst ett därpå anordnat fastgöringsparti 14 kan låsas vid ett endast delvis visat fluidtekniskt don 15, exempelvis en fluiddriven drivanordning eller en ventil. Fastgöringspartiet 14 är exempelvis en gängad stuts, vilken är inskruvbar i en med en gängning försedd anslut- ningsöppning 16 hos det fluidtekniska donet 15 för åstadkommande av en förbindelse av fluidkanalen 3 med den till anslutningsöppningen 16 hörande donkanalen. Alternativt skulle fastgöringspartiet 14 exempelvis kunna vara utformat för insticksmontage eller inpressningsmontage. Även om det i det visade exemplet befinner sig på den mot urtagningen 2 motsatta baksidan av grundkroppen 1 skulle det t ex kunna vara utformat direkt av det parti som innehåller urtagningen 2, så att grundkroppen som en insats åtminstone huvudsakligen är försänkbar i en därför utformad anslutningsöppning 16.

Grundkroppen 1 kan för övrigt i sin helhet vara utformad av flera delar, exempelvis för bildande av ett svängbart skruvförband. Fastgöringspartiet 14 skulle här befinna sig på grundkroppens 1 första del, på vilken en andra grundkroppsdel som har urtagningen är svängbart lagrad.

Vid en ytterligare utföringsform, vilken antyds streckprickat, är grund- kroppen 1 bildad direkt av ett fluidtekniskt dons vägg, så att en ytterligare, självständig grundkropp kan utelämnas.

Vad gäller den fluidledning 12 som skall anslutas kan det handla om såväl en flexibel ledning som en styv rörledning, exempelvis av plast eller metall.

Urtagningen 2 har ett axiellt yttre urtagningsparti 2a i vilket spänn- hylsan 4 är fixerad, företrädesvis på axiellt orörligt sätt. Till detta ansluter axiellt inåt ett ytterligare urtagningsparti 2b med förminskad diameter, vilket upptar en ringformad tätning 17, företrädesvis en s k spårring. Tätningen 17 ligger tätande an mot den instuckna fluidledningens ytteromkrets, lämpligen med en radiellt eftergivlig tätningsläpp 18, vilken är kapabel att utjämna även större diametertoleranser hos fluidledningen 12. För övrigt står tätningen 17 också i tätande förbindelse med grundkroppen 1, så att fluidläckage utesluts. 10 15 20 25 30 532123 25% 8 Här bör nämnas att såväl fluidledningar 12 för flytande medier som sådana för gasformiga medier, särskilt tryckluft, kan anslutas till anslutnings- anordningen 10.

Till den ytterligare urtagningspartiet 2b ansluter sig axiellt inåt ett i diameter ytterligare förminskat urtagningsparti 2c, vilket samtidigt kan fungera som centreringsparti. genom att det centrerande upptar den instuckna fluid- ledningens 12 främre ändparti. Dess diameter kan särskilt motsvara fluid- ledningens 12 ytterdiameter. i Spännhylsan 4 har vid ena änden lämpligen ett ringformigt, företrä- desvis skivartat platt utformat basparti 22, från vilket i samma axiella riktning flera utmed spännhylsans 4 omkrets med ömsesidigt avstånd fördelade bär- armar 23 skjuter ut axiellt. Förutom via baspartiet 22 är bärarmarna 23 inte förbundna med varandra och vilar särskilt inte mot varandra. Detta åstad- kommer en av varandra oberoende flexibilitet i radiell riktning med avseende på längdaxeln 7.

Bärarmarna 23 bär, med axiellt avstånd till baspartiet 22, radiellt inåt utskjutande griptänder 24, 25. Dessa är utformade för att dras åt kring den instuckna fluidledningens 12 ytteromkrets 26 och förhindra att denna oönskat dras ut.

Spännhylsan 4 sätts med sitt basparti 22 i förväg in i urtagningen 2 och stödjer sig med detta basparti 22 i axiell riktning i förhållande till grundkroppen 1. Spännhylsan 4 är i förhållande till grundkroppen 1 lämpligen axiellt orörligt fixerad, varvid den motsvarande fastgöringen av baspartiet sker. Detta stödjer sig exempelvis mot den ringformiga golvyta 27 hos det yttre urtagningspartiet 2a som omgärdar det ytterligare urtagningspartiet 2b och hålls där av flera radiellt inåt flänsade hållarutsprång 28 hos grundkroppen 1, vilka skjuter ut radiellt framför baspartiet 22. Andra fastgöringsåtgärder skulle dock också vara tänkbara.

Baspartiets 22 innerdiameter är mindre än det ytterligare urtagnings- partiets 2b diameter, så att det täcker det senare radiellt en bit. Det skjuter därför axiellt utåt framför den ringformiga tätningen 17 och stödjer denna mot oönskade deformationer. Därigenom säkerställs att tätningen 17 inte ens vid 10 15 20 25 30 E32 2GB 9 högt innertryck kan deformeras så kraftigt att den lyfts från fluidledningens 12 ytteromkrets 26.

Bärarmarna 23 kragar ut axiellt utåt från baspartiet 22 mot fluidled- ningens medelst en pil antydda insttcksriktning 32, varvid de kan skjuta ut axieilt över urtagningen 2.

Det är fördelaktigt om bärarmarna 23 sträcker sig åtminstone väsent- ligen parallellt med längdaxeln 7.

Griptänderna 24, 25 är företrädesvis sammanfattade till två i längd- axelns 7 riktning på avstånd från varandra anordnade tandgrupper 24', 25'.

De till den första tandgruppen 24' hörande första griptänderna 24 är axieilt mer avlägsna från baspartiet 22 än de till den andra tandgruppen 25' hörande andra griptänderna 25.

Det är hur som helst fördelaktigt om de till samma tandgrupp 24' eller 25' hörande griptänderna 24 eller 25 ligger på samma axiella höjd. Detta är fallet vid utföringsexemplet. Principiellt skulle det emellertid också inom de enskilda tandgrupperna kunna finnas en ytterligare förskjutning mellan en- skilda av de där befintliga griptänderna.

Varje griptand 24, 25 är lämpligen upphängd på den tillordnade bär- armen 23 radiellt fjäderelastiskt via ett fjäderelastiskt upphängningsparti 33.

Griptänderna 24, 25 är därmed var och en radiellt rörlig enligt dubbelpilar 34 i förhållande till den bärarm 23 som uppbär den. Den radiella rörelsen kan ske inom ramen för en lätt svängrörelse.

Till varje griptand 24, 25 är ett till spännhylsan 4 hörande eget verkans- parti 24a, 25a tillordnat. Detta är så utformat att den tillordnade griptanden 24 eller 25 trycks radiellt inàti riktning mot fluidledningens 12 ytteromkrets 26 när en motsvarande riktad manövreringskraft verkar på den. Varje griptand 24, 25 är motsvarande rörelsekopplad och särskilt fast förbunden med ett till denna specifikt tillordnat verkansparti 24a, 25a.

Verkanspartierna 24a, 25a är företrädesvis utformade direkt av de redan nämnda upphängningspartierna 33. Detta förenklar spännhylsans 4 konstruktion.

Verkanspartierna 24a, 25a är särskilt så utformade att de sticker ut radiellt utåt över bärarmarna 23. Såsom exempel har de ett utvinklat förlopp, 10 15 20 25 30 53-22 EÜB 10 särskilt med V-liknande struktur, varav vardera ett radiellt utåt riktat upphöjt område, alltså ett kamområde 35, uppstår. Av detta följer ett med avseende på bärarmarna 23 radiellt utåt exponerat läge för verkanspartierna 24a, 25a, så att de för manövrering medelst manövrerlngshylsan 5 är lätt tillgängliga.

Manövreringshylsan 5 är för möjliggörande av förskjutningsrörelsen 6 axiellt förskjutbart lagrad på grundkroppen 1. l förhållande till en likaledes möjlig skruvfattning eller bajonettfattning leder denna lösning till en enklare hantering och tillverkning. Förfastspänning av en instucken fluidledning 12 skall manövrerlngshylsan 5 endast förskjutas från det i fig 1 visade oaktive- rade läget i riktning mot urtagningens 2 inre, tills den intar ett aktiverat läge, i vilket den genom manövrering av alla verkanspartier 24a, 25a trycker de befintliga griptänderna 24, 25 radiellt inåt och spänner mot fluidledningens 12 ytteromkrets 26.

Vid den åtdragning som härvid äger rum kan griptänderna 24, 25, som lämpligen består av hårdare material än fluidledningen 12, lämpligen åtmins- tone minimalt tränga in i fluidledningens 12 vägg och bita sig fast i denna.

Därigenom fixeras fluidledningen 12 inte bara kraftbundet, utan också form- bundet.

Det är härvid lämpligt om griptänderna 24, 25 mot sin direkt med fluid- ledningen 12 samverkande framsida har ett snedställt förlopp, och närmare bestämt snett radiellt inåt och likaledes axiellt inåt. Detta leder till att grip- tänderna 24, 25 vid en dragbelastning som sker motsatt fluidledningens 12 lnsticksriktning 32 förstärkt tätar mot fluidledningen 12, eftersom de via sina verkanspartierna 24a, 25a vilar mot manövrerlngshylsan 5.

Om den instuckna fluidledningen 12 skall tas ut igen räcker en tillbaka- dragning av manövrerlngshylsan 5 i det oaktiverade tillståndet. Tack vare sin fjäderelastiska upphängning förskjuts då griptänderna 24, 25 automatiskt åter radiellt utåt och släpper fluidledningen 12 fri.

För säkrande av manövreringshylsans 5 aktiverade läge kan det finnas hakorgan 36a, 36b. Sådana hakorgan 36a, 36b sörjer vid utföringsexemplet för en lösgörbar fasthakning mellan manövreringshylsan 5 och spännhylsan 4. Företrädesvis är på spännhylsan 4 anordnade första hakorgan 36a bildade av kamområdena 35 hos de till de andra griptänderna 25 hörande andra 10 15 20 25 30 11 verkanspartierna 25a, medan på manövreringshylsans 5 inneromkrets utfor- made hakfördjupningar 37 är anordnade som andra hakorgan 36b, i vilka kamområdena 35 i manövreringshylsans 5 aktiverade läge kan haka i.

Manövreringshylsans 5 aktiverade läge kan också betecknas som manövreringsläge, eftersom den här inverkar manövrerande på verkans- partierna 24a, 25a.

Den axiella förskjutningen av manövreringshylsan 5 sker lämpligen mellan denna och grundkroppen 1 _ Såsom exempel griper manövrerings- hylsan 5 koaxiellt in i urtagningen 2 och ärförskjutbart styrd på dess inner- omkrets.

Bakom ett radiellt inåt utstickande ringband 38a hos grundkroppen 1 i urtagningens 2 mynningsområde griper ett radiellt utåt utskjutande ringband 38b hos manövreringshylsan 5 radiellt, så att manövreringshylsan 5 inte helt kan dras ur urtagningen 2. Det oaktiverade läget definieras genom att de båda ringbanden 38a, 38b anligger axiellt mot varandra. För att manövre- ringshylsan 5 likväl skall vara problemfritt monterbar är dess i urtagningen 2 utskjutande längdparti, på flera kring Omkretsen fördelade platser, försett med längsgående slitsar 42, vilka tiliåter en viss elastisk deformation.

För manövrering av verkanspartierna 24a, 25a är vid manövrerings- hylsans 5 motsvarande manövreringsytor 24b, 25b anordnade. Dessa inne- håller vid utföringsexemplet vardera ett i förhållande till förskjutningsriktningen 6 snedställt ytparti 43, vilket i manövreringshylsans 5 oaktiverade läge är placerat axiellt utanför och framför det till denna tillordnade verkanspartiet 24a, 25a, liksom ett till detta axiellt utåt anslutande, med längdaxeln 7 paral- lellt, rätlinjigt ytparti 44. De snedstållda ytpartierna 43 är vända snett axiellt inåt, varvid deras avstånd till långdaxeln 7 avtar axiellt utåt. De rätlinjiga yt- partiernas 44 radiella avstånd från längdaxel 7 motsvarar väsentligen det mellan längdaxeln 7 och bärarmarna 23.

De första och andra verkanspartierna 24a, 25a är motsvarande de första och andra griptänderna 24, 25 förskjutet anordnade i längdaxelns 7 axelriktning. På motsvarande sätt är på manövreringshylsan 5 anordnade, för samverkan med de första verkanspartierna 24a anordnade första manöv- 10 15 20 25 30 ut 13.42 FU fi: C31 m 12 reringsytor 24b också anordnade på axiellt avstånd från de andra manövre- ringsytorna 25b, med vilka de andra verkanspartierna 25a samverkar.

Eftersom de till en av tandgruppema 24', 25' hörande verkanspartierna 24a resp 25a axiellt ligger på samma höjd skulle de tillordnade manövrerings- ytorna 24b, 25b principiellt kunna bildas av ytpartier av vardera en vid manöv- reringshylsans 5 inneromkrets utformad, med längdaxeln 7 koncentrisk ring- yta. Det ses dock som fördelaktigt att enligt utföringsexemplet individuellt tillordna varje verkansparti 24a, 25a en egen manövreringsyta 24b, 25b.

Såsom exempel sker detta genom att det för varje verkansparti 24a, 25a vid manövreringshylsans 5 inneromkrets finns ett sig axiellt sträckande styrspår 45, i vilket det till detta tillordnade verkanspartiet 24a, 25a vid axiell förskjut- ning av manövreringshylsan 5 glider och vars spårbotten bildar respektive manövreringsyta 24b, 25b. Genom verkanspartiernas 24a, 25a ingrepp i styrspåren 45 uppnås dessutom en vridsäkring av manövreringshylsan 5 i förhållande till spännhylsan 4, vilket leder till en vridsäkring i förhållande till grundkroppen om spännhylsan 4 är vridfast fixerad på grundkroppen 1.

När manövreringshylsan 5 intar det oaktiverade läget är de första manövreringsytorna 24b med fördel anordnade med större axiellt avstånd ”x” till de till dessa tillordnade verkanspartierna 24a än det axiella avståndet ”y” mellan de andra verkansytorna 25b och de till dessa tillordnade andra manöv- reringsytorna 25a. Detta leder till att det vid manövreringshylsans 5 verkan inte sker någon samtidig verkan av alla griptänder, utan en i tiden förskjuten manövrering. Exempelvis verkar manövreringshylsan 5 p g a det mindre axiella avståndet ”y” först på de andra verkanspartierna 25a och först kort därefter på de första verkanspartierna 24a. Därmed måste den för de iden första tandgruppen 24' sammanfattade första griptändernas 24 verkan erfor- derliga maximala manövreringskraften anbringas först efter att de i den andra tandgruppen 25' sammanfattade andra griptänderna 25 redan har deforme- rats maximalt. Detta leder sammantaget till att det för påverkan av alla grip- tänder 24, 25 behöver läggas en mindre verkanskraft på manövreringshylsan 5 än om alla griptänder 24, 25 skulle påverkas samtidigt. Trots ett stort antal griptánder kan därigenom anslutningsanordningen 10 skötas med liten kraftinsats. 10 15 20 25 30 533 208 13 Det bör påpekas att det förutnämnda skilda axiella avståndet inte nödvändigtvis behöver begränsas till två tandgrupper. Principiellt skulle en utformning vara möjlig i den riktningen att de befintliga griptänderna 24, 25 manövreras den ena efter den andra, så att den erforderliga kraftuppkomsten fördelas maximalt.

En relevant manövreringskraft behöver i utföringsexemplet bara an- bringas tills manövreringsytorna 24b, 25b med sina snedställda ytområden 43 rört sig över sina tillordnade verkanspartier 24a, 25a. Om ett verkansparti 24a, 25a först befinner sig radiellt innanför ett rätlinjigt ytparti 44 behöver ingen axiell förskjutningskraft anbringas på detta. Såtillvida gör man utform- ningen så att åtminstone några godtyckliga verkanspartier 24a eller 25a fort- farande är en bit från de till dessa tillordnade rätlinjiga ytpartierna 44, när andra verkanspartier 24a, 25a redan har nått området för de till dessa till- ordnade ytpartierna 44. Åtminstone några och företrädesvis alla bärarmar 23 bär lämpligen vardera samtidigt minst två axiellt på avstånd från varandra anordnade grip- tänder 24, 25. En utformning med precis två griptänder 24, 25 per bärarm 23 har visat sig vara optimal med tanke på tillverkningskostnad och funktionalitet.

Enligt utföringsexemplet kan det härvid på varje bärarm 23 vara anordnat en till den första tandgruppen 24' hörande första griptand 24 med tillordnat första verkansparti 24a och vidare också en till den andra tandgruppen 25' hörande andra griptand 25 inklusive det till denna tillordnade andra verkanspartiet 25a.

Medelst förbindelselivet 47 kan särskilt ett tväravstånd för den andra griptanden 25 förutbestämmas, så att denna i omkretsriktnlngen 46 kommer att ligga precis mitt emellan de båda framför denna placerade griptänderna 24, varav den ena hör till samma bärarm 23 och den andra till den angrän- sande bärarmen 23.

Av fig 4 framgår tydligt att en manövrering av den instuckna fluidled- ningen 12 runt om kan åstadkommas utan ömsesidigt hindrande av grip- tänderna 24, 25.

Den andra griptanden 25 hålls särskilt under mellankoppling av det tillord nade verkanspartiet 25a på det tillhörande förbindelselivet 47. 10 15 20 25 532 298 14 Spännhylsan 4 är lämpligen utformad av en av metall bestående stansad och bockad del, särskilt i ett stycke. Fig 6 visar den stansade del som ligger till grund för den exemplifierande spännhylsan 4, så som det stansas ut av ett plant material, före den efterföljande bockningsprocessen. Man ser där bl a också det ringformade baspartiet 22, vilket lämpligen är slutet runt om för säkerställande av en optimal stöttning med avseende på tätningen 17. Den förklarade åtdragningsfunktionen hos spännhylsan 4 skulle hur som helst också kunna åstadkommas med ett på ett ställe på sin omkrets genom- gående slitsat basparti 22.

Av fig 2 framgår att det ringskiveformade baspartiet 22 i området för det därifrån utgående fotpartiet 48 av den utböjda bärarmen 23 har en urspar- ning 52. Om de i förhållande till varandra axiellt förskjutet anordnade griptän- derna 24, 25 är anordnade på en och samma bärarm 23 kan ett relativt stort antal griptänder 24, 25 åstadkommas med ett relativt litet antal bärarmar 23, så att även antalet ursparningar 52 förblir litet. Detta förbättrar stöttandet av tätningen 17.

Det bör också nämnas att de på en och samma bärarm 23 anordnade första och andra verkanspartierna 24a, 25a lämpligen skjuter uti motsatta riktningar. De första verkanspartierna 24a går från bärarmen 23 till den mot baspartiet 22 motsatta sidan, medan de andra verkanspartierna 25a går från det förbindelseliv som bär dem till baspartiet 22.

Grundkroppen 1 består lämpligen av metall, företrädesvis av alumi- niummaterial. Manövreringshylsan 5 är särskilt utformad som plastdel eller fingjuten del av specialstål.

Claims (25)

10 15 20 25 30 ššâê 3GB 1 5 PATENTKRAV

1. Anslutningsanordning för en fluidiedning, med en sig mot en grundkropp (1) axiellt stödjande hylsliknande spännhylsa (4), i vilken den fluidledning (12) som skall anslutas är koaxiellt instickbar och vilken har flera i omkretsrikt- ningen (46) fördelade, sig axiellt sträckande bärarmar (23), varav åtminstone några uppbär minst två på axiellt avstånd från varandra anordnade, radiellt inåt utskjutande griptänder (24, 25), vilka genom axiell förskjutning av en runt spännhylsan (4) anordnad manövreringshylsa (5) för utförande av en åtdrag- ningsmanöver är radiellt intryckbara för att spännas mot den instuckna fluid- ledningens (12) yttre omkrets (26), k ä n n e t e c k n a d a v att spännhylsan (4) har ett ringformigt basparti (22), från vilket alla bärarmar skjuter ut i samma axiella riktning, varvid alla griptänder (24, 25) är placerade på axiellt avstånd framför baspartiet (22), och att varje griptand (24, 25) på spännhylsan (4) är individuellt tillordnad ett eget verkanspaiti (24a, 25a), på vilket manövreringshylsan (5) vid sin axiella förskjutning för åstadkommande av åtdragningsmanövern för den aktuella griptanden (24, 25) kan inverka, varvid det på manövreringshylsan (5) för manövrering av verkanspartiet (24a, 25a) hos axiellt på avstånd från varandra anordnade griptänder (24, 25) finns axiellt på avstånd från varandra anordnade manövreringsytor (24b, 25b).

2. Anslutningsanordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d a v att varje griptand (24, 25) via ett till respektive griptand individuellt tillordnat upp- hängningsparti (33) är radiellt fjäderelastiskt upphängd på den tillordnade bärarmen (23).

3. Anslutningsanordning enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d a v att verkanspartierna (24a, 25a) är bildade av upphängningspartierna (33).

4. Anslutningsanordning enligt något av kraven 1-3, k ä n n e t e c k - n a d a v att verkanspartierna (24a, 25a) sticker ut radiellt utåt över bärarmarna (23). 10 15 20 25 30 16

5. Anslutningsanordning enligt något av kraven 1-4, k ä n n e t e c k - n a d a v att verkanspartierna (24a, 25a) har ett utvinklat förlopp med ett radiellt utåt riktat kamområde (35).

6. Anslutningsanordning enligt något av kraven 1-5, k ä n n e t e c k - n a d a v att manövreringshylsan (5) är axiellt förskjutbariförhållande till spännhylsan (4), varvid det på spännhylsan (4) och manövreringshylsan (5) finns hakorgan (36a, 36b), vilka åstadkommer en lösgörbar fasthakning mel- lan spännhylsan (4) och manövreringshylsan (5), när den senare skjutits till ett aktiverat läge som avslutar åtdragningsmanövern.

7. Anslutningsanordning enligt krav 6 i förbindelse med krav 5, k ä n n e - t e c k n a d a v att hakorganen (36a, 36b) har vid manövrerings- hylsans (5) inneromkrets anordnade hakfördjupningar (37), vilka samverkar med av verkanspartiernas (24a, 25a) kamområden (35) bildade hakutsprång.

8. Anslutningsanordning enligt något av kraven 1-7, k ä n n e t e c k - n a d a v att spännhylsan (4) är så anordnad på grundkroppen (1) att bärarmarna (23) utgående från baspartiet (22) skjuter ut motsatt fluidled- ningens (12) insticksriktning (32)

9. Anslutningsanordning enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a d a v att spännhylsan (4) åtminstone med sitt basparti (22) är anordnad i en med en fluidkanal (3) kommunicerande urtagning (2) hos grundkroppen (1).

10. Anslutningsanordning enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a d a v att baspartiet (22) uppbär en med detta koaxiell tätningsring (17), vilken är an- ordnad på den mot bärarmarna (23) axiellt motsatta sidan av baspartiet (22) i grundkroppen (1).

11. Anslutningsanordning enligt något av kraven 1-10, k ä n n e t e c k - n a d a v att spännhylsan (4) med sitt basparti (22) är fast förankrad vid grundkroppen (1). 10 15 20 25 30 17

12. Anslutningsanordning enligt något av kraven 1-11, k ä n n e t e c k - n a d a v att manövreringshylsan (5) är axiellt förskjutbart lagrad på grundkroppen (1).

13. Anslutningsanordning enligt något av kraven 1-12. k ä n n e t e c k - n a d a v att varje bärarm (23) bär minst två i spännhylsans (4) längd- riktning på avstånd från varandra anordnade griptänder (24, 25).

14. Anslutningsanordning enligt något av kraven 1-13, k ä n n e t e c k - n a d a v att de på samma bärarm (23) anordnade griptänderna (24, 25) är anordnade förskjutet i förhållande till varandra i spännhylsans (4) omkrets- riktning (46).

15. Anslutningsanordning enligt krav 14, k ä n n e t e c k n a d a v att en främre griptand (24) är anordnad i bärarmens (23) axiella förlängning vid dess fria ände, medan minst en ytterligare griptand (25) är anordnad mellan den främre griptanden (24) och baspartiet (22) på bärarmens (23) sida.

16. Anslutningsanordning enligt krav 15, k ä n n e t e c k n a d a v att den ytterligare griptanden (25) är anordnad på bärarmen (23) via ett sig i spännhylsans (4) omkretsriktning (46) sträckande förbindelseliv (47).

17. Anslutningsanordning enligt något av kraven 1-16, k ä n n e t e c k - n a d a v att de axiellt på avstånd från varandra på bärarmen (23) anord- nade griptänderna (24, 25) bildar minst två tandgrupper (24', 25') olika långt från de på avstånd från baspartiet (22) anordnade griptänderna (24, 25), varvid de till samma tandgrupp (24' eller 25') hörande griptänderna (24 eller 25) är anordnade med samma avstånd till baspartiet (22).

18. Anslutningsanordning enligt något av kraven 1-17, k ä n n e t e c k - n a d a v att de på spännhylsan (4) anordnade verkanspartierna (24a, 10 15 20 25 30 hfl 151.7 l' 'ü 18 25a) av griptänderna (24, 25) och de till dessa på manövreringshylsan (5) tillordnade manövreringsytorna (24b, 25b) i manövreringshylsans (5) oakti- verade läge åtminstone delvis är anordnade på olika avstånd från varandra i manövreringshylsans (5) inställningsriktning (6) så att vid manövrerings- hylsans (5) verkan flera verkanspartier (24a, 25a) manövreras efter varandra i tiden.

19. Anslutningsanordning enligt krav 18 i förbindelse med krav 17, k ä n - n e t e c k n a d a v att det axiella avståndet mellan verkanspartierna (24a, 25a) och manövreringspartierna (24b, 25b) är så utformat att grip- tänderna (24, 25) hos de båda tandgrupperna (24', 25”) påverkas efter var- andra, varvid de till samma tandgrupp (24' eller 25”) hörande griptänderna (24 eller 25) vardera genomgår en samtidig påverkan.

20. Anslutningsanordning enligt något av kraven 1-19, k ä n n e t e c k - n a d a v att det till varje verkansparti (24a, 25a) är individuellt tillordnat en på manövreringshylsan (5) anordnad egen manövreringsyta (24b, 25b).

21. Anslutningsanordning enligt krav 20, k ä n n e t e c k n a d a v att för varje verkansparti (24a, 25a) är på manövreringshylsans (5) inner- omkrets ett sig axiellt sträckande styrspår (45) anordnat, i vilket det tillord- nade verkanspartiet (24a, 25a) vid axiell förskjutning av manövreringshylsan (5) glider och vars spårbotten bildar manövreringsytan (24b, 25b).

22. Anslutningsanordning enligt något av kraven 1-21, k ä n n e t e c k - n a d a v att manövreringsytorna (24b, 25b) hariförhållande till manöv- reringshylsans (5) förskjutningsriktning (6) snedställda ytpartier (43).

23. Anslutningsanordning enligt krav 22, k ä n n e t e c k n a d a v att ett rätlinjigt ytparti (44) av manövreringsytan (24b, 25b) parallellt med förskjutningsriktningen (6) ansluter till varje snedställt ytparti (43). 10 E32 2GB 19

24. Anslutningsanordning enligt något av kraven 1-23, k ä n n e t e c k - n a d a v att spännhylsan (4) är utformad av en av metall bestående stansad och bockad del.

25. Anslutningsanordning enligt något av kraven 1-24, k ä n n e t e c k - n a d a v att grundkroppen (1) är bildad av en med fastgöringsorgan (14) försedd individuell beståndsdel eller av väggen hos ett fluidtekniskt don (15).