SE530623C2 - Byggsats innefattande ett flertal skivelement - Google Patents

Description

25 30 35 40 530 B23 Uppfinningen anges i det bilagda självständiga patentkravet 1.

Utföringsformer av uppfinningen anges i de bilagda osjälvständiga patentkraven och i den nedan redovisade utföringsformen, som beskrivs med hänvisning till den bilagda ritningen.

Fig. l visar en första utföringsform av ett skivelement tillhörande en byggsats.

Fig. 2 visar ett andra exempel på ett skivelement.

Fig. 3 visar ett tredje exempel på ett skivelement.

Fig. 4 och 5 visar två exempel på ett förbindningselement tillhörande byggsatsen.

Fig. 6 visar en struktur som är sammansatt av delar tillhörande byggsatsen.

Fig. 7 visar ett annat exempel på en struktur uppbyggd av element tillhörande en byggsats.

Fig. 8 visar schematiskt en tredimensionell struktur som är uppbyggd av delar tillhörande byggsatsen.

Fig. 9 visar en alternativ hálbild för skivelementens delareor Fig. lO visar ett annat förbindningselement.

På fig. 1 visas ett skivelement 2, som består av en plan rektangulär skiva med tjockleken tl. Skivelementet 2 innefattar i sitt utbredningsplan två inbördes lika kvadratiska delareor al, vilka är inriktade mot varandra och har ett centralt genomgående hål 9.

Delareorna al är åtskilda en sträcka s3 och har parallella närgränsningskanter. Delareorna al har sidokanter som ligger inriktade mot varandra utmed skivelementets 2 långkanter.

Fig. 2 visar ett annat skivelement l, som består av en kvadratisk delarea al och har tjockleken tl och ett centralt hål 9, samt natur- ligtvis samma kantlängd s2 som delareorna al i övriga skivelement tillhörande byggsatsen.

Fig. 3 visar som ett ytterligare exempel ett skivelement 3 som är bildat av fyra delareor al, vilka är inbördes lika stora som övriga delareor i andra skivelement tillhörande byggsatsen. Återigen är närliggande delareor al åtskilda en sträcka s3, och har delareorna al som ligger närmast det rektangulära skivelementets 3 ytterkanter åtminstone en sidokant sammanfallande med skivelementets 3 10 l5 20 25 30 35 530 B23 ytterkant. Såsom visas på fig. 1 har hålet 9 sitt centrum beläget på ett avstånd sl från respektive kant av delarean al, varvid sl = s2/2.

Fig. 4 visar ett förbindningselement 6, som innefattar ett plant tunt plåtelement, vars längd lämpligen är mindre än längden av skivelementet 2, och vidare har ett par borrningar 19, som är åtskilda en sträcka v, motsvarande centrumavståndet mellan hålen 9 i skivelementet 2. Med plåtelement avses här ett element av tunt skivmaterial, som kan bestå av metall eller annat lämpligt material såsom plast. Det inses att två skivelement enligt någon av fig. l-3 kan inbördes förbindas i sitt plan med hjälp av ett förbindnings- element 6 enligt fig. 4, såsom indikeras på fig. 6, där man kan se att ett skivelement l (fig. 2) och ett skivelement 2 (fig. 1) är inbördes förbundna med ett plant plåtelement 6 enligt fig. 4, varvid förband 8, exempelvis av typen skruv och mutter sträcker, sig genom de mot varandra inriktade öppningarna 19, 9. Härvid etableras alltså en spalt x3 mellan de närliggande kanterna av skivelementen l och 2 och denna spalt X3 motsvarar precis avståndet s3 mellan delareorna al i ett skivelement 2, 3 innefattande två eller flera delareor.

Såsom framgår av fig. 5 kan byggsatsen även innefatta ett förbind- ningselement 5, som består av plåt eller annat lämpligt material och innefattar två skänklar 51, vilka är plana och bildar rät vinkel mot varandra, och vilka i vardera skänkeln har en borrning 19, vars avstånd från skärningslinjen l4 för skänklarnas 5l utbredningsplan är sl. Linjen 14 representerar skärningslinjen mellan skänklarnas 51 från varandra vända ytor.

Med beslag 5 kan man exempelvis ansluta ett skivelement 2 till ett skivelement 3 på det sätt som illustreras på fig. 8, nämligen så att skivelementets 2 tjockleksdimension tl precis passar in i avståndet s3 mellan närliggande delareor av skivelementet 3. Vidare kan man av fig. 8 också se att ett skivelement 2 som påbygges med rät vinkel mot skivelementet 3 med hjälp av förbindningselementet 5, placeras så att det skivelementets 2 huvudytor väsentligen sammanfaller med kanterna av två närliggande delareor i skivelementet 3. 10 15 20 25 30 35 530 B23 Av fig. 5 kan man se att förbindningselementet 5 vid sin innervinkel har en framskjutande kropp 15, som kan vara bildad genom klippning och urstansning. Kroppen 15 tjänar till att bilda ett fysiskt hinder som instruerar byggsatsens användare om olämpligheten av att placera ett skivelement l, 2, 3 i innervinkeln av beslaget 5. Kroppen 15 kan naturligtvis ges många andra utföranden.

Som ett exempel kan nämnas att skänklarna 51, som visserligen i sina kring öppningarna 19 belägna områden skall var plana och vinkelräta mot varandra, kan ha en krökt övergång, vilket innebär att ett skiv- element som ligger an mot insidan av en skänkel 51 inte kan komma ned till området för den andra skänkelns 51 utbredningsplan. Beträf- fande förbindningselementet enligt fig. 5 så bör naturligtvis öpp- ningarna 19 ligga centrerade på ett normalplan till linjen 14, så att öppningarna 19 passar mot kantparallella, inbördes vinkelrata skivelement l-3, som fogas med förbindningselementet 5.

Uppfinningen är naturligtvis inte begränsad till byggsatser som omfattar ett eller flera, av ett eller flera av de visade skiv- elementen l-3, utan kan innefatta många andra typer av skivelement som är uppbyggda i enlighet med den anvisade principen, så att de innefattar ett antal kvadratiska areor som har närgränsande kanter parallella och mitt för varandra, och åtskilda en sträcka s3 mot- svarande skivelementens tjocklek tl. I en vidareutveckling av upp- finningen, som visas på fig. 7, kan man emellertid välja att etablera avståndet s3 något större än tl, nämligen = tl + 2 x t3, där t3 är förbindningselementens 6 tjocklek, så att den resulterande tjockleken av två skivelement tl och tvâ plàtelement 6, som för- binder dem, motsvarar avstàndet s3 mellan två delareor i ett skiv- element 2, 3.

Borrningarna behöver inte nödvändigtvis ligga i centrum av respektive delarea, och behöver heller inte finnas i varje delarea av ett skivelement. Som ett alternativ till central borrning, kan exempelvis en borrning finnas vid längdmittområdet av respektive delareakant, på lika och ringa avstånd från denna. Alternativt kan två eller flera borrningar finnas längs varje kant på inbördes lika avstånd längs kanten varvid hålbilden företrädesvis är spegelsymmet- risk längs kanten. Förbindningselementen anpassas naturligtvis efter 10 15 20 25 30 35 530 B23 detta och har åtminstone något hål som anpassats efter hålen i delareorna.

På fig. 9 visas ett exempel på en sådan alternativ hålbild.

Förbindningselementen som ingår i byggsatsen kan naturligtvis också innefatta ett hörnelement omfattande tre till varandra vinkelrätt anslutande plåtar såsom.illustreras på figur 10.

På fig. 6 illustreras att avståndet längs skivelementens mittplan, från centrum av det ena skivelementets delarea till centrum av det andra skivelementets delarea längs deras mittplan motsvarar skiv- elementens kantlängd plus inbördes avståndet S3 mellan närliggande delareor i skivelementet.

Av fig. 7 kan man utläsa att avståndet s3 kan väljas större än skivelementtjockleken tl, exempelvis för att ge plats för förbindningsplåtarnas 6 tjocklek. Företrädesvis är s3 mindre än 3 X tl.

I utföringsexemplen enligt figurerna 1-8 utnyttjas skruv-mutter- förband som sträcker sig genom tillhörande hål 19 i förbindnings- elementen och hål 9 i skivelementen, men det är uppenbart för fackmannen att andra fästelement kan utnyttjas, exempelvis i formen av träskruvar, eller i formen av kardborreförband eller liknande varvid fästelementen företrädesvis är av sådan art att de till- sammans med förbindningselementen definierar det i förväg bestämda avståndet mellan närliggande skivelement.

I utföringsformen visas skivelementen vara vinkelrätt kapade vid gränsen för delareorna där skivorna har sin nämnda tjocklek, men det inses att man i speciella utföringsformer kan välja att låta skivelementen ha en utåt avsmalnande förlängning förbi den nämnda gränsen varvid förlängningen såsom ett exempel skulle kunna vara allmänt triangulär och ha en topphöjd som är högst lika med t3/2, varvid skivelement med flera delareor naturligtvis bör ha urtagningar åtminstone i området mellan delareorna, för att där kunna emotta en sådan förlängning på kanten av ett däremot vinkelrätt anslutande skivelement. Vidare måste en urtagning som 530 B23 bildas mellan mot varandra vända kantförlängningar på två i ett gemensamt plan fogade skivelement, kunna emotta kantförlängningen på ett därtill vinkelrätt anslutande skivelement. Det bilagda kravet l definierar uppfinningens grundutförande och skall anses täcka även de nyssnämnda utföringsformerna.

Claims (10)

10 15 20 25 30 35 40 530 B23 Patentkrav

1. l. Byggsats innefattande ett flertal skivelement (l, 2, 3), vilka vart och ett har en tjocklek (tl) och en area i sitt utbredningsplan, som innefattar ett antal inbördes lika kvadratiska (al), av skivelement och fästanordningar (8) för inbördes anslutning av delareor förbindningselement (5, 6) för inbördes förbindning förbindningselement (5, 6) och skivelement, kännetecknad av att, i skivelement (2, 3) med två eller flera kvadratiska delareor (al), är närliggande kantparallella och mot varandra inriktade delareor (al) åtskilda ett avstånd (s3) skivelementets tjocklek (tl), att skivelementens (1, 2, 3) ytterkanter i utbredningsplanet sammanfaller med kanterna av de vilket är större än eller lika med närgränsande kvadratiska delareorna (al), och att förbindnings- elementen (5, 6) är anordnade att hålla närgränsande inbördes förbundna skivelement på ett avstånd längs deras med utbrednings- planet parallella mittplan, uppgående till avståndet (s3) mellan närliggande skivelementdelareor (al).

2. Byggsats enligt krav 1 kännetecknad av att avståndet (S3) är högst 3 x skivelementtjockleken (tl) och är företrädesvis väsentligen lika med skivelementtjockleken (tl).

3. Byggsats enligt krav l eller 2 kännetecknad av att fästanordningarna (8) innefattar fästelement, företrädesvis skruv- mutterförband, som sträcker sig genom tillhörande mot varandra inriktade hål i förbindningsanordningen respektive skivelement- delarean.

4. Byggsats enligt något av kraven 1-3 kännetecknad av att varje skivelement har åtminstone ett hål i en delarea och företrädesvis i varje delarea.

5. Byggsats enligt krav 3 eller 4 kännetecknad av att hålet i skivelementet är centralt placerat i delarean.

6. Byggsats enligt något av kraven 3-5 kännetecknad av att delarean har flera hål varvid hålen är belägna på lika avstånd från delareans kant och på lika avstånd från kantandarna. 10 15 20 25 30 530 B23

7. Byggsats enligt något av kraven 1-6 kännetecknad av att förbindningselementen (5, 6) innefattar en första typ av förbind- ningselement (6) omfattande ett plant plàtstycke med genomgående borrningar (19), och en andra typ av förbindningselement vilka har två flata skänklar (51) vilka bildar en företrädesvis rät vinkel mot varandra.

8. Byggsats enligt krav 7 kännetecknad av att det inbördes avståndet (v) mellan borrningarna (19) i den första typen av förbindningselement (6) motsvarar centrumavståndet mellan centrala borrningar i två närgränsande delareor (al) i ett skivelement, och att borrningarna (19) i skänklarna av den andra typen av förbind- ningselement ligger på ett avstånd från skärningslinjen mellan skänklarnas (51) plan, motsvarande halva kantlängden (s2) av en delarea (al).

9. Byggsats enligt krav 3 kännetecknad av att fästanord- ningarna (8) har formen av skruv-mntterförband, varvid skruven sträcker sig genom en borrning (19) i ett förbindningselement och öppningen (9) i ett skivelement och samverkar med en mutter, vari förbindningselementet (6) och skivelementet (1, 2, 3) kan sammanspännas mellan skruvens skalle och muttern.

10. Byggsats enligt något av kraven l-9 kännetecknad av att avståndet (s3) mellan närliggande delareor (al) i skivelementen (2, 3) uppgår till åtminstone skivelementets tjocklek (tl) plus tjockleken (t3) förbindningselement (5, 6). för åtminstone ett, företrädesvis två