SE530599C2 - Stav och handtagsdel - Google Patents

Description

30 35 530 559 2 handtaget placerade vid handtagets övre/yttre del. Användarens hand är med hjälp av den handfasthållande konstruktionen fäst vid handtaget på ett sådant sätt at handen kan släppa sitt grepp runt handtaget men fortfarande vara förbunden med handtaget/staven. l en inledningsfas av stakningsarbetet sätts staven ned snett bakåt i underlaget, i en något spetsig vinkel ned mot underlaget. Skidåkarens arm och hand som håller i staven är riktade framåt och befinner sig på ett avstånd framför användaren. Handen är vinklad framåt, med tummen uppåt-framåt, och följer handtaget i hela handgreppet.

Därefter följer en dragfas. Användaren fäller överkroppen framåt/nedåt och drar/stakar sig framåt. Armen som håller i staven aktiveras och förs, då användarens kropp förflyttas framåt, i en pendelrörelse nedåt/bakåt.

När handen har passerat det närmast belägna benet påbörjas en tryckfas.

Användaren trycker sig ifrån staven som äri kontakt med underlaget.

Armens rörelse fortsätter bakåt. Handen bibehåller kontakten med staven via deln handfasthållande konstruktionen.

För att återgå till inledningsfasen sträcker användaren på kroppen varvid armen pendlar tillbaka framåt till rörelsens inledning. Under denna framåtrörelse ska användaren återfå grepp om staven med handen vilket vanligtvis sker genom en snärt-/kaströrelse i handleden/armen som via den handfasthållande konstruktionen kastar/drar staven framåt.

Denna stavrörelse, innefattande en inledningsfas, en dragfas, en tryckfas och en återgångsfas, utförs med störst precision och förfining vid ren stakning men rörelsemönstret är i huvudsak detsamma vid olika former av diagonalåkninglskating där även benen utför pendelrörelser. Vid stakning sker samma arbete med bägge stavarna samtidigt och vid diagonalåkning sker det växelvis med höger respektive vänster stav. Armarnas arbete med stavarna ska resultera i ökad krafttillförsel för förflyttning av kroppen framåt. Förflyttningen av staven och armens arbete är mer eller mindre intensiv och långtgående vid olika användningsområden men bygger på samma grundprinciper; att användaren ska använda staven för att få stöd mot underlaget och kunna tillföra extra energi för sin förflyttning framåt genom användning av överkroppens muskulatur.

Den traditionella konstruktionen av staven gör att kroppens arbete under en traditionell stavrörelse inte utnyttjar kroppens muskulatur optimalt. Den naturliga och starkaste rörelsen av arm och hand kan inte utföras på grund av stavens konstruktion. De förut kända stavarna och handtagens konstruktion medför att armen är riktad framåt och i det närmaste fullt utsträckt och att handen år vinklad framåt i transportriktningen vid den: inledande fasen och därmed även i startläget för dragfasen. Muskulaturen i armarna är då utsträckt och befinner sig i sitt svagaste läge. Dessutom medför handens framåt vinklade ställning, för att kunna hålla fast vid stavhandtaget när staven är riktad framåt, ytterligare försvagningar av muskulaturen i armen/handen. 10 15 20 25 30 35 530 599 3 Syftet med denna uppfinning är att erbjuda en stav och en handtagsdel som gör det möjligt att bättre utnyttja armens muskelkraft vid framåt riktad förflyttning pà ett underlag, exempelvis skidåkning av olika slag, rullskid-/skridskoåkning, promenerande och liknande.

Detta syfte uppnås med en stav med de kännetecken som anges i patentkrav 1 och med en handtagsdel med de kännetecken som anges i patentkrav 20.

Uppfinningen och ytterligare utföringsformer, detaljkonstruktioner och fördelar kommer att beskrivas i texten nedan med hänvisningar till de bifogade figurerna.

Fig. 1 visar en stav enligt uppfinningen.

Fig. 2 visar en stav med fristående handtagsdel enligt uppfinningen.

Fig. 3 visar en handtagsdel enligt uppfinningen.

Fig. 4 visar också en handtagsdel enligt uppfinningen.

Uppfinningens grunder återfinns i följande resonemang: l inledningsfasen av ett stavarbete är det bra om armen inte behöver vara helt utsträckt vid isättandet av staven eftersom armmusklerna då befinner sig i sitt svagaste läge.

Armens kraft blir störst om handen kan vara placerad på ett sätt som motsvarar handens placering i förhållande till armen vid en normal obelastad pendelröreise med armen. Det är också bra om det är möjligt för armen att arbeta i stavens längdriktning, nedåt/bakåt under inledningen av dragrörelsen så att isättningen av staven i underlaget blir kraftfyllt och distinkt.

Det är också så att om armen kan vara vinklad under inledningsfasen kan en längre stav användas. En längre stav bidrar till en längre förflyttningsstäcka vid varje stavtag. l dragläge är armen starkast om en linje tvärs över handflatan, i handens böjningsområde/greppområde, befinner sig i huvudsak rät vinkel i förhållande till centrumaxeln i underarmen så att hand och arm kan arbeta med raka rörelser. Armens muskler kan då användas på bästa, starkaste, sätt. Centrumaxeln i underarmen bör vara så parallell som möjligt med stavens centrumaxel, helst sammanfalla med densamma.

Med stavens centrumaxel avses en tänkt axel som sammanfaller med stavens verkningsriktning. Vanligtvis är staven rak och stavens centrumaxel är centrerad i staven, följer dess naturliga längdaxel, och sammanfaller med en axel som motsvarar den riktning i viken staven arbetar. Mening ärju att staven ska sättas mot marken och att personen ska få stöd för sin framåt riktade förflyttning, att personen ska kunna skjuta ifrån sig mot underlaget.

Om staven är formförändrad i sin längdriktning, exempelvis böjd på något sätt, arbetar staven fortfarande i en riktning och en centrumaxel kan sägas avse den riktning pà den kraft som arbetar i staven och likaså den riktning i vilken kraften och därmed staven kommer att verka mot underlaget.

Det är svårt att uppnå att centrumaxeln i underarmen är parallell och sammanfaller med stavens centrumaxel eftersom det då i princip vore önskvärt att arm och stavkropp befinner sig på samma plats samtidigt. Stabilitet och balans i staven får inte heller försakas. 10 15 20 25 30 35 530 533 4 Tillfredställande resultat erhålls om handen kan hållas i något så när rät vinkel i förhållande till centrumaxeln i underarmen och en centrumpunkt i handen kan ligger pà, elleri huvudsak pä, en tänkt förlängning av stavens centrumaxel, den axel som sammanfaller med stavens verkningsriktning. Armens dragkraft kommer då att arbeta i stavens verkningsriktning, i stavens längdriktning.

Optimalt arbete utförs om centrumpunkten i handen kommer att ligga på denna axel som sammanfaller med stavens verkningsriktnlng, stavens centrumaxel. Avvikelser från detta, inom vissa marginaler, är naturligtvis godtagbara. Toleransen för awikelser från detta beror av bland annat den person som använder staven, valt material som används i staven och i stavens olika delar, på vilket sätt staven används och vilket användningsområde det är frågan om. Toleransen för hur långt fràn axeln, som sammanfaller med stavens verkningsriktning, som centrumpunkten är placerad bör vara awägd så att det inte uppstår störande böjkrafter i staven vid stavisättning beroende av det moment som kan uppstå om handen är placerad allt för långt från stavens centrumaxel .

Det är även viktigt för energiutnyttjandet att armarna under hela stavarbetet arbetar så nära kroppen som möjligt.

Beskrivning av uppfinningen med hänvisningartill figurerna: Uppfinningen avser en stav 1 som innefattar en långsträckt kropp, en stavkropp 2, och en handtagsdel 3, se Fig. 1. Handtagsdelen 3 är förbunden med stavkroppen 2 vid stavkroppens övre ände 2a, eller utgör en övre del av stavkroppen 2, (jämför Fig. 1 och 2) och möjliggör kontakt mellan staven 1 och en användare (ej visad lfigurerna). Vid sin andra, nedre, ände 2b har stavkroppen 2 exempelvis en spets och truga eller annan lämplig konstruktion för mötande av underlaget (endast antytt i figurerna då detta inte är en del av uppfinningen).

Handtagsdelen 3 innefattar vid sin övre ände 3a ett område vid vilket en användares hand ska anordnas, ett handgreppsområde 4. Användarens hand ska ta tag i och hålla runt handgreppsområdet 4 och kvarhálla staven 1. Handgreppsområdet 4 är avlångt.

Handgreppsområdet 4 är lämpligen format så att det ligger bra i handen. Både handgreppsomràdets form och dess egenskaper kan förändras och anpassas efter olika önskemål och prioriteringar. Handtagsdelen 3 kan i sig vara format till en handanpassad del 4.1, i handgreppsområdet 4. Handtagsdelen 3 kan också vara försedd med en handanpassad del 4.1, ett handgrepp, som är fast anordnad på/runt handtagsdelen 3, till handgreppsområdet 4, eller som är löstagbart, utbytbart, monterad pà/runt handtagsdelen 3, till handgreppsområdet 4.

Handtagsdelen 3 innefattar också en distansdel 5 anordnad mellan handgreppsområdet 4 och stavkroppen 2. Distansdelen 5 är vinklad i förhållande till 10 151 20 25 30 35 530 539 5 stavkroppen 2 och handgreppsområdet 4. Handgreppsområdet 4 är i sin tur vinklat i förhållande till distansdelen 5 och i förhållande till stavkroppen 2.

Distansdelen 5 och handgreppsområdet 4 är vinklade iförhållande till varandra och stavkroppen 2 på sådant sätt att handtagsdelen 3 är vinklad i förhållande till stavkroppen 2 och så placerad i förhållande till stavkroppen 2 att en centrumpunkt A i den hand som greppar handtagsdelen 2 ligger i huvudsak på en centrumaxel B genom stavkroppen 2.

Enligt det tidigare resonemanget kring stavens centrumaxel kan man också säga att handtagsdelen 3 är så placerad i förhållande till stavkroppen 2 att en centrumpunkt A i den hand som greppar handtagsdelen 2 ligger i huvudsak på en axel B som sammanfaller med stavens verkningsriktning.

Centrumpunkten A ligger på enlinje C tvärs över handens handflata, i handens böjningsområde/greppområde.

Handtagsdelen 3, distansdelen 5, är vinklad framåt, i förflyttningsriktningen, i förhållande till stavkroppen 2 för att erbjuda plats för användarens hand och underarm.

Handgreppsområdet 4 är vinklat tillbaka mot åkaren iförhållande till distansdelen 5 och även i förhållande till stavkroppen 2. Denna placering av handgreppområdet 4 gör det möjligt för användaren att greppa staven 1 snett underifrån. Centrumpunkten A i handen kommer då att vara placerad i huvudsak på centrumaxeln B genom stavkroppen 2, i huvudsak på en axel B som sammanfaller med stavens verkningsriktning. Användaren har staven 1 framför sig och framför sin underarm när han/hon håller staven 1 i en inledningsfas framför sig.

Staven 1, handtagsdelen 3, innefattar en handfasthållande konstruktion 7 som inte beskrivs närmare då denna är fritt valbar beroende av användarens krav och önskemål. Den handfasthållande konstruktionen 7 är lämpligen fäst vid stavens, handtagsdelens, handgreppsområdets övre del 1a, 3a, 4a för att handtagsdelen 3 ska kunna släppas pà förut känt sätt. Den handfasthållande konstruktionen 7 visas symboliskt i Fig. 3 och 4. Andra fästpunkter är naturligtvis möjliga så länge syftet uppnås.

Staven 1, handtagsdelen 3, innefattar en anordning 8 som återför handen till handgreppsområdet 4, se Fig 3 och 4. Att hålla fast staven 1 genom aktivt muskelarbete under alla faser av stavarbetet är tröttande och kan leda till muskelkramper. Dessutom är det omöjligt att då utnyttja staven maximalt eftersom det är svårt att hålla kvar handen vid staven 1 längre bak än till ett läge där handtagsdelen 3 passerar höften. Återföringsanordningen *8 tillåter rörelse av handen bort från handtagsdelen 3 och som vid denna förflyttning inlagrar energi som frigörs och verkar tillbakadragande av den handfasthållande konstruktionen 7 av tidigare beskrivet slag mot staven (1) när staven inte längre kraftbelastas. Denna återföringsanordning 8 gör det möjligt för användaren att släppa greppet runt handtagsdelen 3 för att vila handen, för att skjuta på med handen mot den handfasthållande konstruktionen 7, eller av någon annan anledning, för att därefter snabbt återfå handen i rätt läge och åter 10 15* 20 25 30 35 530 599 6 kunna ta fast runt handtagsdelen 3, handgreppsområdet 4. Återföringsanordningen 8 kan vara en fjädrande konstruktion, lämpligen löstagbart, anordnad mellan handtagsdelen 3 och den handfasthållande konstruktionen 7, se Fig. 3 och 4. ' Staven 1, handtagsdelen 3, innefattar en vinklingsanordning 9 som gör det möjligt att bestämma, påverka, justera och ställa in vinklingen mellan stavkroppen 2 och handtagsdelen 3/distansdelen 5, se Fig. 4. Staven 1, handtagsdelen 3, innefattar en vinklingsanordning 10 som gör det möjligt att bestämma, påverka, justera och ställa in vinklingen mellan distansdelen 3 och handgreppsområdet 4, se Fig. 4. Varje vinklingsanordning 9 eller 10 innefattar en låsanordning 9a eller 10a som gör det möjligt att låsa Vinklingsanordningen 9 eller 10 i ett bestämt och valt läge.

Handtagsdelen 3 och stavkroppen 2 kan vara gjorda i ett stycke som en hel och enhetlig stav 1, se Fig.1. Handtagsdelen 3 kan också utgöra en fristående del som förbinds med stavkroppen 2, se Fig. 2. l det fall handtagsdelen 3 är en fristående del ska den förbindas med stavkroppen 2 för bildande av en stav 1 avsedd att användas av en person vid framåt riktad förflyttning, vanligtvis på ett underlag av snö och/eller is men även vid annan typ av förflyttning, exempelvis promenader, se Fig. 3 och 4.

Handtagsdelen 3 förbinds med stavkroppen 2 genom att den i sin nedre ände 3b, mot stavkroppen 2 riktade ände, är formad för förbindelse med stavkroppen 2. Denna formning kan vara av det slag att handtagsdelens nedre ände har mindre diameter än stavkroppens övre ände 2a så att handtagsdelens nedre ände 3b kan införas i stavkroppens övre ände 2a, eller tvärt om, se Fig. 3. Samverkande spår och urtagningar samt stoppanordningar eller làsanordningar kan finnas i denna konstruktion. Handtagsdelen 3 kaln också innefatta en anordning eller en del av en anordning 6, anordnad vid handtagsdelens nedre ände 3b, som gör det möjligt att förbinda handtagsdelen 3 till stavkroppen 2, antingen direkt till stavkroppen 2 eller via anordningen 6, se Fig. 4. Förbindelsen kan vara beständig eller löstagbar.

Handtagsdelen 3 är efter förbindelse till stavkroppen 2 vinklad i förhållande till stavkroppen 2 och så placerad i förhållande till stavkroppen 2 att en centrumpunkt A i den hand som greppar handtagsdelen 3, handgreppsområdet 4, ligger i huvudsak på en centrumaxel B genom stavkroppen 2, i huvudsak på en axel B som sammanfaller med stavens verkningsriktning. Vinklingsanordningen 9 mellan stavkroppen 2 och handtagsdelen 3 utgör en del av förbindelseanordningen 6 eller är en fristående separat enhet.

Handtagsdelen 3 har i övrigt samma konstruktion och funktion som den tidigare beskrivna handtagsdelen 3 som utgör en del av staven 1.

För att ta tag i en stav 1 enligt uppfinningen, se Fig. 1, kommer en tänkt användare med sin hand in i figuren från höger och för in sin hand snett underifrån mot anordningen, se 10 15 20 25 30 35 530 538 7 riktningspil X i Fig. 3, och griper därefter tag i handtagsdelen 3, i handgreppsomràdet 4.

Handlov och arm befinner sig under handgreppsområdet 4. Handen anordnas i den handfasthållande konstruktionen 7 och återföringsanordningen 8 monteras. En eller flera av vinklingsanordningarna 9 och/eller 10 är justerade och låsta i önskat läge. Därefter påbörjas stavarbetet.

I inledningsfasen av ett stavarbete vid användandet av en stav enligt uppfinningen behöver armen inte vara helt utsträckt vid isättandet av staven. Handens läge i förhållande till armen kan behållas så rak som möjligt och en linje tvärs över handflatan, i handens böjningsområde/greppområde, befinner sig i huvudsak rät vinkel i förhållande till centrumaxeln i underarmen. Handen är placerad på ett sätt som under hela stavarbetet motsvarar handens placering i förhållande till armen vid en normal obelastad pendelrörelse med armen. Det är möjligt för armen att arbeta i huvudsak i stavens lângdriktning, verkningsriktning, nedåt/bakåt under inledningen av dragrörelsen så att isättningen av staven i underlaget blir kraftfyllt och distinkt.

Armen är lätt vinklad under inledningsfasen varmed en längre stav kan användas och en längre stav bidrar till en längre förflyttningsstäcka vid varje stavtag. l dragläge är armen stark eftersom handens centrumpunkt, i handens böjningsområde/greppomràde, befinner sig i huvudsak på stavens centrumaxel, i huvudsak på en axel som sammanfaller med stavens verkningsriktning. Den erhållna dragkraften blir då större än vid användandet av en vanlig stav eftersom arrnens muskler kan jobba effektivt i dragläget och den uppkomna kraften arbetar med ett frånskjut i stavens längdriktning, verkningsriktnlng.

Armen kan under hela stavarbetet hållas och tillåtas arbeta nära kroppen tack vare stavens kroppsföljande utformning vilket medför effektivt energiutnyttjande.

När användaren sätter ned staven mot underlaget och påbörjar dragarbetet är handgreppet så vinklat att dragkraften kommer att verka i huvudsak i stavens längdriktning, verkningsriktning. Ju mer vinklad staven är i förhållande till underlaget ju rakare kommer riktningen av dragkraften att bli och desto större blir kraften för förflyttningen av användaren framåt.

Den fortsatta hanteringen av staven fortgår på förut känt sätt beroende av användningsområdet.

Konstruktioner och utformningar nämnda i beskrivningen av uppfinningen kan fritt kombineras till för ändamålet bästa tänkbara stav/handtagsdel.

Denna beskrivning av uppfinningen ska inte ses som en begränsning utan ska användas som en vägledning till full förståelse av uppfinningen. Anpassningar av olika delar i förhållande till andra ingående verksamma delar, materialval, storleksanpassningar, formjusteringar, ersättning av delar och detaljer och allt annat som är självklart eller ligger 530 599 8 nära till hands för en fackman inom teknikomrádet kan naturligtvis göras inom uppfinningstanken.

Claims (1)

1. 0 15 20 25 30 35 530 539 9 Patentkrav _ Stav (1) avsedd att användas av en person vid framåt riktad förflyttning på ett underlag, innefattande en långsträckt stavkropp (2) och en handtagsdel (3) k ä n n e t e c k n a d a v att handtagsdelen (3) är vinklad i förhållande till stavkroppen (2) så att en användare av staven (1) greppar staven (1), handtagsdelen (3), snett underifrån och att handtagsdelen (3) är så placerad i förhållande *till stavkroppen (2) att en centrumpunkt (A) i den hand som greppar handtagsdelen (2) ligger i huvudsak på en axel (B) som sammanfaller med stavens verkningsriktning. . Stav (1) enligt patentkrav 1 kä n n ete ckn a d a v att handtagsdelen (3) innefattar ett handgreppsomràde (4) anordnat längst upp på handtagsdelen (3). . Stav (1) enligt patentkrav 2 k ä n n e t e c k n a d a v att handgreppsomràdet (4) är vinklat i förhållande till stavkroppen (2). Stav (1) enligt patentkrav 2 eller 3 k ä n n e t e c k n a d a v att handtagsdelen (3) innefattar en distansdel (5) anordnad mellan handgreppsomràdet (4) och stavkroppen (2). _ Stav (1) enligt patentkrav 4 k ä n n e t e c k n a d a v att distansdelen (5) är vinklad i förhållande till stavkroppen (2). . Stav (1) enligt patentkrav 4 eller 5 k ä n n et e c k n a d a v att handgreppsområdet (4) är vinklat i förhållande till distansdelen (5). Stav (1) enligt något av patentkraven 1-6 k ä n n e t e c k n a d a v att handtagsdelen (3) innefattar en handanpassad del (4.1). . Stav (1) enligt patentkraven 7 k ä n n e t e c kn a d a v att handtagsdelen (3) i sig är format till den handanpassade delen (4.1). . Stav (1) enligt patentkrav 8 k ä n n e t e c k n a d a v att den handanpassade delen (4.1) är fast anordnad på/runt handtagsdelen (3). 10, Stav (1) enligt patentkrav 8 k ä n n e t e c k n a d a v att den handanpassade delen (4.1) är löstagbart, utbytbart, anordnad på/runt handtagsdelen (3). 10 15 20 25 30 35 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 530 553 10 Stav (1) enligt något av patentkraven 1-10 kännetecknad av att den innefattar en handfasthållande konstruktion (7) fäst vid stavens, handtagsdelens, handgreppsområdets övre del (1a, 3a 4a). Stav (1) enligt patentkrav 11 kännetecknad av att den innefattar en anordning (8) som tillåter rörelse av handen bort från handtagsdelen (3) och som vid denna förflyttning inlagrar energi som frigörs och verkar tillbakadragande av den handfasthållande konstruktionen (7) mot staven (1) när staven inte längre kraftbelastas. Stav (1) enligt något av patentkraven 1-12 kä n neteckn ad av att den innefattar en vinklingsanordning (9, 9a) som gör det möjligt att bestämma och låsa vinklingen mellan stavkroppen (2) och handtagsdelen (3)/distansdelen (5). Stav (1) enligt något av patentkraven 2-13 kä n n eteckn a d av att den innefattar en vinklingsanordning (1 O, 10a) som gör det möjligt att bestämma och låsa vinklingen mellan handgreppsområdet (4) och stavkroppen (Zydistansdelen (5). Stav (1) enligt något av patentkraven 1-14 k ä n n e t e c k n a d a v att handtagsdelen (3) och stavkroppen (2) är gjorda i ett stycke. Stav (1) enligt något av patentkraven 1-14 k ä n n e t e c k n a d a v att handtagsdelen (3) utgör en fristående enhet som förbinds med stavkroppen (2). Stav (1) enligt patentkrav 16 k ä n n e t e c k n a d a v att handtagsdelen (3) i sin nedre del (3a) är formad för förbindelse till stavkroppen (2). Stav (1) enligt patentkrav 16 k ä n n eteck n a d a v en anordning (6) som möjliggör förbindelse av handtagsdelen (3) till stavkroppen (2). Och som är anordnad mellan handtagsdelen (3) och stavkroppen (2). Handtagsdel (3) avsedd att förbindas med en stavkropp (2) för bildande av en stav (1) avsedd att användas av en person vid framåt riktad förflyttning på ett underlag, k ä n n e t e c k n a d a v att handtagsdelen (3) efter förbindelse till stavkroppen (2) är vinklad i förhållande till stavkroppen (2) så att en användare av staven (1) greppar staven (1), handtagsdelen (3), snett underifrån och att handtagsdelen (3) är så 10 15 20 25 30 35 20. 21. 22. 23. 24. 25. 26. 27. 28. 530 539 11 placerad i förhållande till stavkroppen (2) att en centrumpunkt (A) i den hand som greppar handtagsdelen (3) ligger i huvudsak på en axel (B) som sammanfaller med stavens verkningsriktning. Handtagsdel (3) enligt patentkrav 19 k ä n n e t e c k n a d a v att den i sin nedre del (3a) är formad för förbindelse till stavkroppen (2). Handtagsdel (3) enligt patentkrav 19 eller 20 k ä n n e t e c k n a d a v att den innefattar en anordning (6) eller en del av en anordning (6) som möjliggör förbindelse av handtagsdelen (3) till stavkroppen (2). Handtagsdel (3) enligt något av patentkraven 19-21 k ä n n e t e c k n a d a v att handtagsdelen (3) innefattar en handanpassad del (4.1). Handtagsdel (3) enligt patentkrav 22 k ä n n e t e c k n a d a v att handtagsdelen (3) i sig är format till den handanpassade delen (4.1). Handtagsdel (3) enligt handanpassade delen (4.1) är fast anordnad på/runt handtagsdelen (3). patentkrav 22 kännetecknad av att den Handtagsdel (3) enligt patentkrav 22 handanpassade delen (4.1) är löstagbart, utbytbart, anordnad på/runt handtagsdelen (3). kännetecknad av att den Handtagsdel (3) enligt något av patentkraven 19-25 k ä n n e t e c k n a d a v att den innefattar en handfasthållande konstruktion (7) fäst vid stavens, handtagsdelens, övre del (1a, 3a). Handtagsdel (3) enligt patentkrav 26 k ä n n e t e c k n a d a v att den innefattar en anordning (8) som tillåter rörelse av handen bort från handtagsdelen (3) och som vid denna förflyttning inlagrar energi som frigörs och verkar tlllbakadragande av den handfasthållande konstruktionen (7) mot staven (1) när staven inte längre kraftbelastas. Handtagsdel (3) enligt något av patentkraven 19-27 k ä n n e t e c k n a d a v att den innefattar en vinklingsanordning (9, 9a) som gör det möjligt att bestämma och låsa vinklingen mellan stavkroppen (2) och handtagsdelen (3)ldistansdelen (5). 530 539 12 29. Handtagsdel (3) enligt något av patentkraven 19-28 k ä n n e t e c k n a d a v att den innefattar en vinklingsanordning (10, 10a) som gör det möjligt att bestämma och låsa vinklingen mellan handgreppsomràdet (4) och stavkroppen (2)/distansdelen (5).