SE528786C2 - Elektrisk isoleringsenhet för en fluidmatningsledning - Google Patents

Description

NS 'C13 ~\'_; f i 'sv 2 vätskan i isoleringsenheten kvarvarande gaspelaren höjs på grund av att lllfiens fesistívi' tet ökar utgående från ett minimum vid något under 100 Pa vid både sjunkande och sti- gande tryck. i Som exempel är genomslagshållfastheten för luft vid 10* Pa cirka 100 gånger så stor som vid 100 Pa, och detsamma gäller vid 106 Pa.

Driíttillstånd av detta slag for isoleringsenheten med hög genomslagshållfasthet, vilka som nämnts åstadkommas med användning av ett tryck som ligger betydligt över atmosfarstrycket eller genom sänkning av trycket till ett tryck betydligt under atmosfäre- trycket, benämns i denna beskrivning och i de bifogade patentkraven isolerlngsläge eller isoleringstillstånd.

Motsatsen är ett avluftat tillstånd, vid vilket isoleringsröret inte innehåller någon vätska, men i sitt inre utrymme ändå är fyllt med gas under väsentligen atmosfärstryck.

I ett matnings- eller arbetstillstånd är isoleringsenheten fylld med fluid som skall matas fram.

I den föreliggande beskrivningen avses vidare med arbetstillstånd eller matnings- tillstånd ett tillstånd for isoleringsenheten i vilket isoleringsröret är fyllt med den fluid som skall matas fram.

Uppfinningen gör det möjligt att vid ett visst krav på isoleringsenhetens genom- slagshållfasthet betydligt reducera dess dimension i ledningens matningsriktning. Detta är en stor fördel vid många tillämpningar, särskilt när en rörlig fdrbrukare, som skall läggas på högspänning, är förbunden med i byggnaden fast anordnade fórsörjningsledning- ar via flera olika ledningar, så att den rörliga förbrukaren behöver flera olika isoleringsen- heter for de olika fórsözjníngsledningama. lsoleringsenheten enligt uppfinningen är relativt enkel att förverkliga i fråga om dess mekaniska del.

Normalt sätts isoleringsröret under tryck med användning av tryckluít, eftersom detta är en isoleringsfluid som är billig att tillhandahålla och (efter användningen, efter att organiska komponenter har avlägsnats, till exempel genom förbränning) är lätt att hantera som avfall.

Vid behov av en särskilt hög elektrisk genomslagshållfasthet kan i stället en annan isoleringsgas med särskilt hög genomslagshållfasthet användas, till exempel SFG.

Slutligen kan isoleringsenheten enligt uppfinningen även användas tillsammans med isoleringsvätskor med hög elektrisk genomslagshållfasthet, till exempel transformator- “ oljor. Gaser är dock att föredra, eftersom dessa när isoleringsenheten på nytt öppnas inte lämnar kvar några rester som skulle kunna inverka ogynnsamt på kvaliteten for den transporterade fluiden (till exempel lack).

Föredragna utforingsforrner av uppfinningen anges i de osj älvständiga patentkraven.

Vid en isoleringsenhet enligt kravet 1 åstadkommes en tryckspärr gentemot den omgivande atmosfären med hjälp av tryckspärrande ledningsavsnitt i den matningsledning där ísoleringsenheten är infogad. Ledningsavsnitt som tryckspärrande är till exempel 0"! FJ* Of) \3 C& 3 sådana som innehåller kugghjulspumpar eller sådana som innehåller en styrventil för styrning av fluidutmatningen. Eventuella förluster av isoleringsfluid på gmnd av läßkfige kan utjämnas genom kompletterande tillförsel av isoleringsfluid, varigenom den fluidfria isoleringssträckans storlek förblir oförändrad.

Den i kravet 2 angivna utföringsfonnen av isoleringsenheten kan vid sin med en isoleringsventil försedda ände även anslutas till ett ledningsavsnitt som inte i sig självt är tryckspärrande mot omgivningen.

Den i kravet 3 angivna utföringsfonnen av isoleringsenheten kan vid båda sina ändar även anslutas till ett ledningsavsnitt som inte i sig självt är tryckspärrande mot omgiv- ningen.

Den i kravet 4 angivna utföringsforrnen av uppfinningen har fördelar när det gäller att utan kvarlämnade rester återställa isoleringsenheten för matningen av fluiden.

Isoleringsfluiden som används enligt kravet 5 kan med gängse tekniska metoder framställas billigt och med hög renhet och är lätt att omhänderta som avfall.

Kraven 6 och 7 anger föredragna värden för trycket under isolerande förhållanden för isoleringsgasen som används för isoleringen.

Vid en isoleringsventil enligt kravet 8 bildas i ett hus en fluidkanal som omväxlande kan öppnas för frammatning av fluiden och slutas till med en förträngningskropp. Med hjälp av förträngningskroppens dimensioner kan dimensionema, och därmed hållfasthe- ten, för den elektriska isoleringssträckan säkert bestämmas i förväg. Korrekta lägen för förträngningskroppen kan säkerställas med den mekaniskt enkla uppbyggnaden för isole- ringsventilen.

Den i kravet 9 angivna utföringsfonnen av uppfinningen har fördelen att omställ- ningen av förträngningskroppen mellan matningsläget och isoleringsläget uppnås utan en glidande relativrörelse. lsoleringsventilen kännetecknas därför av att den även i närvaro av tillverkningstoleranser och föroreningar fungerar tillförlitligt och väsentligen friktions- fritt.

Med den i kravet 10 angivna rotationssymmetriska utformningen av förträngnings- kroppen kan fluidkanalen i huset slutas till fullständigt. Fluidkanalen har även en för strömningen gynnsam form och är mycket lätt att rengöra. Detsamma gäller för förträng- ningskroppen.

Den i kravet 11 angivna utföringsfonnen av uppfinningen har fördelar när det gäller att åstadkomma en säker och tät montering av förträngningskroppen i huset.

Med den i kravet 12 angivna utföringsfonnen av uppfinningen säkerställs att för- trängningskroppen, som kan sättas under tryck även i det trycklösa tillståndet, bestäm- mer en exakt väggyta för fluidkanalen. Detta är särskilt fördelaktigt i det fall då isole- ringsventilen är en del av ett med avgränsare drivet matningssystem, eftersom avgränsar- na då även kan rengöra förträngningskroppens insida.

Med den i kravet 13 angivna utföringsforrnen av uppfinningen erhålls en slät genom- gående kanal i isoleringsventilen, vilket har fördelar vid drift med avgränsare och rengö- 528 765 ring.

Den i kravet 14 angivna utföringsforinen av uppfinningen har därvid fördelar när det gäller att åstadkomma största möjliga skarvfrihet i ísoleringsventilens anslutningsområ- den.

Med den i kravet 15 angivna utföringsformen av uppfinningen uppnås att förträng- níngskroppen vid tryckbelastning lägger sig platt på ett förutbestämt sätt.

Med den i kravet 16 angivna utföringsformen av uppfinningen uppnås att förträng- ningskroppen successivt förtränger den i fluidkanalen befintliga fluiden till en av husets - anslutningsöppningar. Detta förhindrar att det uppstår fluidinneslutningar mellan de av den hoptryckta platta förträngningskroppen bildade lagren. Även med den i kravet 17 angivna utföringsforxn en av uppfinningen uppnås ett enkelt och säkert isoleringsläge utan glidrörelser mellan olika delar. Därvid förflyttas partier av förträngningskroppens vägg mellan spärrläget och matningsläget med enbart en liten utvidgning. Även med den i kravet 18 angivna utföríngsformenav uppfinningen uppnås en be- stämd, fliiidfri sträcka i matningsförbindelsen i det inre av isoleringsventilens hus med användning av mekaniska medel som är enkla att manövrera och enkla att övervaka. i _ Därvid har den i kravet 19 angivna utföringsforrnen av uppfinningen fördelar när det gäller att åstadkomma gynnsamma strömningsförhållanden.

Den i kravet 20 angivna utföringsfonnen av uppfinningen har fördelen att växlingen mellan matningsläget och spärrläget, dvs. de båda arbetslägena för isoleríngsventilen, kan åstadkommas utan att fluid för ändamålet behöver ledas in i ledningen som innehåller isoleringsventilen. Fluiden som befinner sig i isoleringsventilen förträngs i en relativt matningsriktningen transversal riktning, varigenom den i ledningen stående íluidvolymen förblir oförändrad.

Med särdragen enligt kraven 21 och 22 är det mycket enkelt att kontrollera om den verkliga isolering som tillhandahålls av isoleringsenheten uppfyller de uppställda kraven.

Med särdragen enligt kravet 23 är det mycket enkelt att automatiskt säkerställa att en till matningsledningen ansluten förbrukare endast kan anslutas till högspänning om isoleringsenheten åstadkommer den erforderliga elektriska isoleringen.

Den i kravet 24 angivna utföringsforrnen av uppfinningen gör det möjligt att försörja en till matningsledningen ansluten fluidförbrukare med fluid även under de tider då isöle~ ríngsenheten måste inta sitt isoleringsläge, så att lasten, till exempel en elektrostatisk sprutpistol, kan förbindas med högspänning. I En isoleringsenhet av det slag som anges i kravet 25 kan vara en del av ett med avgränsare drivet ledningssystemeftersöm isoleringsenheten har genomgående samma diameter (i isoleringsventilernas ändlägen och i isöleringsröret) och denna diameter är lika med den inre diametern för den med avgränsare drivna matningsledningen.

De i kravet 26 angivna materialen för isoleringsröret utmärks av goda isoleringe- ' egenskaper och goda mekaniska egenskaper (låg friktion för avgränsaren, god nötningsbe- 5 ständíghet även under nötande förhållanden).

Utföringsformen enligt kravet 27 har fördelar när det gäller att åstadkomma en lång livslängd.

Den i kravet 28 angivna utföringsforxnen av uppfinningen gör det möjligt att ÖVefVa' ka tryckuppbyggnaden i isoleringsröret respektive evakueringen av isoleringsröret.

Vid den i kravet 29 angivna isoleringsenheten avslutas tryckuppbyggnaden i isole- ringsröret respektive evakueringen av isoleringsröret automatiskt när isoleringsröret har uppnått den önskade höga resistansen.

Med den i kravet 30 angivna utföringsformen av uppfinningen uppnås att trycket i det inre av isoleringsenheten för det fall att det på grund av en störning föreligger en kortslutningsväg i isoleringsenheten inte höjs över ett högsta tillåtet värde respektive inte sänks mer än tillåtet.

Uppfinningen kommer nu att förklaras närmare med ledning av på ritningen visade utföringsexempel. Därvid visar fig 1 en skiss över en arbetsplats för elektrostatisk sprut- lackering med en i en lackmatningsledning anordnad spänningsisolerinâsßnhet, S01” endast visas i skissartad form, fig 2 en axiell genomskärníng genom en isoleringsventil i isoleringsenheten enligt fig 1 i större skala, fig 3 en transversell genomskärning genom en annan utföringsform av förträng-ningshylsani isoleringsventilen enligt fig 2, fig 4 en axiell genom skärning genom en ytterligare utföringsform av förträngningshylsan i isoleringsven- tilen enligt fig 2, fig 5 en transversell genomskärning genom en ytterligare utföringsfonn av isoleringsventilen, här visad i sitt stängda läge, fig 6 en genomskärning liknande fig 5 men med isoleringsventilen visad i ett matningsläge, fig 7 en axiell genomskärning genom en ytterligare utföringsfonn av isoleringsventilen, fig 8 en axiell genomskärning genom en ytterligare utföringsfonn av isoleringsventilen, fig 9 en skiss över en elektrostatisk fler- fargssprutningsanläggning, vid vilken isoleringsenheter av de slag som visas i fig 1 till 8 används, fig 10 en axiell genomskärning genom en avgränsarstation från den i fig 9 visade sprutningsanläggníngeni större skala och fig 11 en schematisk vy av de mekaniska delar- na i en annan utföringsforrn av isoleringsenheten.

I fig 1 betecknar 10 en sprutpistol, som genom en ledning 12 är förbunden med ut- gången från en lackpump 14. Denna suger in lack från en förrådsbehållare 16, som inne- håller lack 18 med en förutbestämd farg.

För att en jämnare lackbeläggning på arbetsstycket skall uppnås utnyttjas en elek- trostatisk sprutningsmetod. Ett med 20 betecknat arbetsstycke, som visas symboliskt, är jordat genom en ledning 22, medan sprutpistolen 10 är förbunden med en högspänningsge- nerator 26 genom en ledning 24. .

Lacker som används för att sprutlackera fordon, särskilt metalliclacker, har när de utsätts för en hög elektrisk fältstyrka en elektrisk ledningsfönnåga som inte kan neglige- ras. Detta gäller i än högre grad för vattenbaserade lacker.

Sprutpistolen 10 isoleras elektriskt från anläggningsdelar med jordpotential genom att en isoleringsenhet 28 är infogad i ledningen 12. Isoleringsenheten svarar under drift för 6 att högspänningsgeneratoms 26 spänning hindras att nå jord, vilket även gäller i förhål- lande till den frammatade lacken (eller andra frammatade, elektrisktledande vätskor eller rinnbart pulver).

Isoleringsenheten 28 har ett isoleringsrör 27, som vid vardera änden uppbär en isoleringsventil 29-1 respektive 29-2.

Isoleringsenheten 28 är förbunden med matningsledningen 12 genom elektriskt ledande rörformiga anslutningsstycken 31-1, 31-2. _ Isoleringsrörets 27 inre utrymme kan vid det här betraktade utföringsexemplet med hjälp av en 3/3-magnetventil 38 omväxlande stängas av tättslutande eller förbindas med trycksídan på en kompressor 40 för tryckluft, eller förbindas med sugsidan på en evakue- ringsanordning 41.

Vid färgmatningsanläggningar där det är tillräckligt att åstadkomma det isolerande tillståndet med en höjning eller en sänkning av trycket i isoleringsgasen luft är det möjligt att i stället för 3/3-m agnetventilen 38 använda en 3/2-magnetventil och utelämna antingen kompressorn 40 eller evakueringsanordningen 41.

I det följande kommer isoleringsventilernas 29-1 och 29-2 uppbyggnad att beskrivas närmare. När ventilerna inte behöver skiljas från varandra nämns för enkelhets skull endast en isoleringsventil 29.

Varje isoleringsventil 29 har ett hus 30, i vilket en cylindrisk kammare 34 är bildad.

En perforerad stödkropp 42 är anordnad inuti kammaren 34 på radiellt avstånd inåt från dennas väggyta och stödjer axiellt mot kammarens 34 ändväggar.

Stödkroppens 42 uppgift är att i ett matningsläge för isoleringsventilen 29 stödja en deformerbar förträngningshylsa 44 i radiell riktning utåt. Denna slang är gjord av ett elastmaterial med god elektrisk isoleringsförmåga och har i obelastat tillstånd cylindrisk geometrisk grundform. Vid sina ändar är förträngningshylsan 44 utförd med radiella monteringsflänsar 46. Dessa är införda i passande ringformiga fördjupningar 48, som om- ger en inloppsöppning 50 respektive en utloppsöppning 52 i huset 30 och är belägna i husets 30 gavelytor. Två ringfonniga ldämplattor 54 är fastsatta på husets 30 gavelytor med endast symboliskt markerade skruvar 56. Klämplattoma har mitthål 58, som bildar en slät fortsättning på inloppsöppningen 50 respektive utloppsöppningen 52.

Fördjupningarnas 48 axiella utsträckning är enligt gängse praxis vid tätningar vald något mindre än den axiella utsträckningen för monteringsflänsarna 46, så att dessa trycks samman något när klämplattorna 54 skruvas fast.

Isoleringsventilen 29 är således försedd med ändflänsar, som bildas av de hopskruva- de flänsama 32 och klämplattorna 54. De därigenom bildade ändflänsarna är i sin tur förbundna med flänsar som är anordnade vid anslutningsstyckenas 31-1, 31-2 mot isole- ringsenheten 28 vettande ändar och är tättslutande förbundna med dessa.

Vid en tfycksättning av stutsen 36 övergår förträngnirigshylsan 44 från det i fig 1 och 2 streckat visade matningsläget till ett med heldragna linjer visat spärrläge. I detta läge är den från början hylsforrniga törträngningshylsan hoptryckt till två på varandra liggande 0"! J å., 'ßivl II .i Pl' ax 7 lager ungefär på samma sätt som vid klämventiler. Hoplalämningen sker emellertid över större delen av förträngningshylsans 44 axiella utsträckning. I sitt spärrläge har således förträngningshylsan 44 ett mittre slangparti 62, som bildas av två ytfonnigt på varandra liggande, platta, hoptryckta lager och ett övergångsparti 64, som i axiell riktning utåt bildar en gradvis övergång från den hoptryckta, platta geometriska formen till den runda geometriska form som automatiskt följ er av fastspänningen av monteringsflänsarna 46 vid förträngningshylsans 44 fastspänningsställen.

När förträngningshylsan 44 på grund av trycksättningen av stutsen 36 viks samman till en plan geometriskfonn skjuts den motsvarande lackvolymen i isoleringsventilen 29 ut i axiell riktning.

I det inre av ísoleringsventilen 29 bildas således en lackfri 'isolei-ingssträcka, som kan bidra till att ingen ström flyter till den med doseringspumpen 14 förbundna delen av ledningen 12 när högspänning ansluts till sprutpistolen 10. ' Att den elektriskt ledande lacken med säkerhet är avbruten över en tillräckligt lång sträcka efter trycksättningen av kammaren 34 kan fastställas med en enkel mätning av isoleringsventilens 29 elektriska resistans på följande sätt: Medan huset 10 och förträngningshylsan 44 är gjorda av elektriskt väl isolerande material är klämplattorna 54 framställda av ett elektriskt ledande material. De fungerar således också som elektroder, som kan utnyttjas för att mäta isoleringsventilens 29 resis- tans.

Klämplattorna 54 är för ändamålet anslutna till två ingångar på en styranordning 70 genom kablar 66, 68, som utöver de elektriska ledama också innehåller slangar för tryck- sättningen respektive tryckavlastningen av förträngningshylsan 44. Styranordníngen innehåller bland annat en resistansdiskriminator (kombination av resistansmätare och gränsvärdesbrytare). Denna kan fungera på sedvanligt sätt och till exempel mäta den ström som flyter mellan de båda klämplattorna 54 vid en pålagd spänning (resistansmät- ning). Om strömmen ligger under ett förutbestämt gränsvärde, dvs. om isoleringsventilens 29 resistans ligger över ett förutbestämt resistansvärde, avger styranordningens 70 resis- tansdiskriminator på sin utgång en indikeringssignal, som indikerar att det föreligger ett isolerande tillstånd i isoleringsventilen 29 (gränsvärdesbrytare).

Styranordningen 70 innehåller en andra diskriminatorkrets, som fungerar på likar- tat sätt som den ovan beskrivna, för den andra isoleringsventilen.

En :tredje resistansdiskriminatorkrets i styranordningen är förbunden med anslut- ningsstyckena 31-1, 31-2 genom ledningar 67, 69.

Styrenheten 70 kan med ledning av de enligt ovan erhållna resistansvärdena konsta- tera om de båda isoleríngsventilerna 29-1 och 20-2 är korrekt stängda och tömda på lack.

Vidare kan den av den över anslutningsstyckena 31-1 och 31-2 uppmätta totala resistan- sen för isoleringsenheten 28 visa om denna som helhet är så väl isolerad att högspänning kan anslutas till sprutpistolen 10. Om detta är fallet avger styranordningen 70 en klarsig- nal. 8 Om det finns lack eller annan ledande vätska kvar i isoleringsenheten 28 avges däremot normalt ingen klarsignal på grund av att isoleringsenhetens 28 resistans är för hög.

När vätskan skall avlägsnas från det inre av isoleringsenheten 28 som förberedelse för det isolerande tillståndet slussas först en avgrånsare in uppströms om isoleringsenhe- ten genom en avgränsarstation A och transporteras till en etter isoleringsenheten 28 belägen avgränsarstation B. Detta görs med användning av tryckluít, som tillförs till avgränsarstationen A genom en ZIZ-magnetventil 39.

Vid vätskor med mycket låg viskositet består ett alternativ i attisoleringsenheten 28 vid sin lägsta punkt är försedd med en utloppsöppning, som sluts till av en normalt stängd magnetventil. Genom att denna öppnas kan vätskan som befinner sigi isoleringsenheten 28 rinna ut av sin egen tyngd genom att magnetventilen öppnas.

När den på ritningen icke visade avgränsaren vid en rensning med hjälp av avgrän- saren har lämnat isoleringsenheten 28, vilket kan fastställas genom att resistansen for isoleringsventilen 29-2 stiger, ställer styrenheten 70 isoleringsventilerna 29 i stängt läge.

När isoleringsventilerna 29 har nått det stängda läget (tidsstyrt eller konstaterat med hjälp av en ytterligare förändring av den elektriska resistansen) avger styranordningen 70 ett tryckändringskommando till en överordnad styrenhet 74. i Denna bringar nu magnetventilen 38 att växla från sitt neutrala, stängda läge till ett forsta arbetsläge eller ett andra arbetsläge. I det forsta arbetsläget är isoleringsroret 27 förbundet med evakueringsanordningens 41 sugsida och i det andra arbetsläget är isole- ringsröret 27 förbundet med kompressorns 40 trycksida.

Resistiviteten for gasfyllningen i ísoleringsröret 27 stiger vid både en tryckhöjning och en trycksänkning, varigenom isoleringsenhetens 28 totala resistans stiger när dess ärvärde mäts med hjälp av den genom anslutningsstyckena 31-1, 31-2 flytande strömmen på ovan beskrivet sätt. i Vid en tillräckligt hög resistans avger styranordningen 70 den ovannämnda klarsig- nalen.

Klarsignalen fors i en OCH-grind 73 samman med en styrsignal som avges av styr- enheten 74 for sprutpistolen 10. Klarsignalen leds också till styrenheten 74, som därefter återställer magnetventilen 38 till dess stängda läge.

Styrenheten styrs i övrigt, förenklat uttryckt, av en brytare 76, som sluts varje gång sprutpistolen 10 skall vara verksam, varvid den också måste läggas på högspänning.

När brytaren 76 sluts aktiverar styrenheten 74 den ovan beskrivna förflyttningen av en avgränsare från avgränsarstationen A till avgränsarstationen B, varigenom vätska som befinner sig i isoleringsenheten forträngs. Samtidigt avger styrenheten en styrsignal till OCH-grinden 72. På dennas utgång avges dock tills vidare ingen signal genom att dess andra ingång mottar en låg signal.

Skälet till detta är att det inre utrymmet i isoleríngsenheten 28 till en början ännu innehåller luft, som har så hög ledningsfönnåga att den skulle leda till en kortslutning av 523 78-6 9 sprutpistolen 10 till jord via doseringspumpen 14. Först när trycket i det inre av isolerings- röret 27 har stigit eller sjunkit så mycket att den elektriska ledningstörmågan har sj unkít kraftigt är denna elektriska strömbana bruten (isolerande tillstånd). Styranvfdflíflšefl 70 fastställer detta och avger sedan på sin utgång klarsignalen som andra insignal till OCH- grinden 72. Dennas utsignal leds via en förstärkare 78 till en styr-klämma på högSDäfl- ningsgeneratorn 26. Därigenom läggs sprutpistolen 10 på högspänning.

Vid arbete med' sprutpistolen tas därefter lack från förrådsbehållaren 80, som är ansluten till ledningen 12 och fylls med lack när isoleringsenheten 28 inte är spärrad och från vilken lack sedan kan tas ut doserat genom trycksättning av förrådsbehållarens övre utrymme när isolerlngsenheten 28 är spärrad. Detta kan ske med en kompressor 81 (eller någon annan tryckgaskälla), vars utlopp är förbundet med förrådsbehållarens 80 högsta punkt.

Ett möjligt alternativ är att använda en tryckpump 82, som suger in från en förråde- behållare 84, som fylls på av lackpumpen 14 när isoleringsenheten 28 står i sitt matriings- läge. Denna variant är markerad med streckade linjer i fig 1.

Förträngningshylsans 44 ändar är fastspända i huset 30 på sådant sätt att förträng- ningshylsan 44 i sin geometriska utgångsform, som uppstår vid avlastning av trycket från kammaren 34, bildar en slät fortsättning på den invändiga ytan i öppningama 58 i kläm- plattorna 54.

I detta syfte har inloppsöppningen 50 och utloppsöppningen 52 en radie som är exakt så mycket större än radien för klämplattornas öppningar 58 som storleken av väggtj ockle- ken för den obelastade förträngningshylsan 94. Stödkroppens 42 insida bildar en slät fort- sättning på inloppsöppningen 50 respektive utloppsöppningen 52. i De axiellt yttre och radiellt inre kanterna på på inloppsöppningen 50 och utloppsöpp- ningen 52 är avrundade på det sätt som framgår närmare av fig 2 vid 88. Klämplattorna 54 har vid sina axiellt inåt belägna innerkanter kilforrniga formribbor 90. Varje fonnribba har på sin axiellt inåt vettande sida en profil som på ett avstånd lika med förträngnings- hylsans 44 vägg-tjocklek är parallell med rundningen 88. På detta sätt åstadkommes en praktiskt taget skarvfii, genomgående invändig yta i isoleringsventilen 29 när förträng- ningshylsan 44 inte belastas av ett tryck. Detta gör det möjligt att utnyttja en isoleringe- ventil av det slag beskrivits i det föregående även i med avgränsare drivna system.

Vid den i fig 3 visade varianten av förträngningshylsan 44 är två diametralt motstå- ende, med axeln parallella spår 92 framställda i de yttre ytorna. På så sätt erhålls två med axeln parallella försvagningar, som bestämmer kanterna på den vid en tryckbelastning hopvikta förträngningshylsan 44. Tack vare spåren 92 uppnås således att förträngnings- hylsan 44 viks samman på ett bestämt sätt i ett fórutbestämt plan.

Vid en annan, i fig 4 visad variant av förträngningshylsan 44 ökar det hylsformiga . slangpartiets godstjocklek i riktning nedifrån och uppåt. Detta innebär vid en användning enligt fig 1 att godstjockleken ökar från inloppet till utloppet för isoleringsventilen 29-2.

På detta sätt säkerställs att förträngningshylsan 44 vid ökande tryck i kammaren 34 10 kläms samman allt kraftigare i riktning från inloppet till utloppet för isoleringsventilen 29-2. Denna progressiva hopklämning av förträngningshylsan 44 säkerställer att den inuti förträngningshylsan befintliga mängden lack automatiskt trycks utur förträngningShYI- sans 44 inre utrymme i den av tjockleksprofilen för hylsans vägg bestämda riktningen utan att det kan bildas lackinneslutningar inuti förträngningshylsan.

I isoleringsventilen 29-1 är förträngnjngshylsan 44 monterad på exakt omvänt sätt, så att ur kammarens 34 inre utrymme utpressad restvätska också trycks ut ur isolerings' ventilen 29, men i riktning mot isoleringsenhetens 28 inlopp.

Vid det i fig 5 och 6 visade utföringsexemplet är sådana delar iisoleringsventilen 29 som till sin funktion är ekvivalenta med i det föregående med ledning av fig 2 beskrivna delar försedda med samma hänvisningsbeteckningar.

Förträngningshylsan 44 är nu fast tillsluten med gavelväggar 94 vid sina ändar.

Förträngningshylsans 44 inre utrymme kan även här trycksättas styrbart med tryckluit.

Däremot har förträngningshylsan 44 inte någon monteringsfläns 46, utan är fast förbun- den med kammarens 34 vägg, till exempel genom limning, med en del av sin mantelyta.

N är isoleringsventilen 29 står i ett matningsläge, som uppnås vid tryckavlastning av stutsen 36 genom att trycket från den närvarande lacken viker samman förträngningshyl- san 44, ligger förträngningshylsans 44 båda mantelhälfter på varandra på det sätt som visas i fig 6. Om så önskas kan omställningen av förträngningshylsan 44 från spärrläget till matningsläget åstadkommas eller understödjas genom att stutsen 36 ansluts till ett undertryck. _. 4 En variant av isoleringsventilen enligt fig 5 och 6 består i att kammaren 34 utförs med två olika halvor. Den ena kammarhalvan har en radiell utsträckning som är dubbla godstjockleken för förträngningshylsan 44 större än radien för den andra kammarhalvan.

På detta sätt fås i isoleringsventilens 29 matningsläge på nytt en väsentligen genomgåen- de cylindrisk invändig yta i isoleringsventilen, som därigenom blir väl lämpad även för med avgränsare drivna system.

Vid trycktillförsel till stutsen 36 blåses däremot den vid sina ändar tillslutna för- trängnigshylsan 44 upp och sluter till genomgången genom kammaren 34.

För att i isoleringsventilen 29 stående medium (vid det här betraktade utföringsex- emplet lack eller rengöringsvätska) vid inledningen av ett stängningsförlopp skall för- trängas ut på önskat sätt ur kammaren 34 i en bestämd riktning kan förträngningshylsan 44 enligt en ytterligare utföringsform av uppfinningen vara svagt konisk, så att förträng- ningshylsans del med den största diametem kommer i kontakt med kammarväggen redan vid lägre tryck än de delar av förträngningshylsan 44 som har mindre diameter.

Vid det ifig 5 och 6 visade utföringsexemplet behövs endast en mindre elastisk defor- mation av íörträngnirigshylsan 44. Den viks i huvudsak mot sig själv.

Vid de ovan beskrivna utföringsexemplen deformeras förträngningshylsan 44 genom att den belastas med tryckluft. Enligt ett alternativt utförande kan trycket även tillföras med hjälp av en vätska med tillräcklig isolationsförmåga, särskilt en isolerande olja, till 11 exempel transformatorolj a.

Den i fig 7 visade isoleringsventilen 29 har också ett av material med god elektrisk isolationsförinåga framställt hus 30. Huset 30 hålls fast av två ändplattor 54, som består av metall och även används för att åstadkomma anslutningsstyckena 81-1, 31-2.

Huset 30 är i sitt inre utfört med en kanal 96, i vilken en av ett material med 205 elektrisk isolationsförmåga framställd förtrångningsstav 98 är tätt skjllfbaf- FÖTflYtt' ningen av förträngningsstaven 98 mellan ett på ritningen med streckade linjer visat sPäï' rande läge och ett på ritningen med heldragna linjer visat matningsläge åstadkommas med en drivanordning 100, som kan bildas av en linjär motor, till exempel en dubbßlvßfkaflde cylinder.

Isoleringsventilens 29 inloppsöppning 50 år förbunden med kanalen 96 genom en S- formig kanal 102, Utloppsöppningen 52 är förbunden med kanalen 96 genom en mfltríktaf S-formig kanal 104, så att isoleringsenhetens 28 båda anslutningar blir belägna på samma axellinje. När det inte finns anledning till annat kan utloppsöppningen 52 även stå i direkt förbindelse med kanalen 96.

Den i fig 7 visade isoleringsventilen fungerar i grova drag på följande sätt: I matningsläget matas av doseringspumpen 14 frammatad lack genom isoleringsven- tilen 29 till sprutprístolen 10.

Med en lämplig aktivering av drivanordningen 100 förflyttas förträngningsstaven 98 in i kanalen 96 och skjuteri denna kvarvarande lack in i mellanförrådet 80.

Passningen mellan förträngningsstaven 98 och kanalen 96 är så exakt att den even- tuellt kvarvarande lackfilmen mellan de sinsemellan motstående ytorna på staven och i kanalen blir så tunn att den resulterande resistansen som helhet blir mycket hög. Med en ökning av förträngningsstavens 98 effektiva axiella längd kan resistansen för en eventuellt kvarvarande lackfilm mellan de samverkande mantelytorna på íörträngningsstaven 0812 i kanalen höj as ytterligare om det inte är möjligt eller önskvärt att göra passningen mellan förträngningsstaven och kanalen ännu snävare.

På samma sätt som vid utföringsexemplet enligt fig 1 är det möjligt att med en resis- tansmätning övervaka om den elektriska isolering som åstadkommas av isoleringsventilen 29 och isoleringsenheten 28 är tillräcklig och likaså kan mätresultatet utnyttjas för auto- matisk påläggning av högspänningen på en sprutpistol eller någon annan på högspänning liggande förbrukare. Även isoleringsventilen enligt fig 8 har ett hus 30, som är framställt av ett material med god elektrisk isolationsförmåga och hålls fast av två ändplattor 54, som består av metall. En inuti huset 30 bildad kammare 106 innehåller en slid 108, som också är fram- ställd av ett material med god elektrisk isolationsförmåga. Sliden är utförd med en kanal 110, som kan föras till ett läge i rak linje med inloppsöppningen 50 och utloppsöppningen 52, i vilket isoleringsenheten åstadkommer en med avgränsare drivbar, slätt genomgående genom gångsöppning. Från detta matningsläge kan sliden 108 förflyttas i en relativt kana- len 108 transversell riktning av ett drivorgan 100 på det sätt som visas skissartat i tig 8. 12 Om sliden 108 förflyttas från det med heldragna linjer i fig 8 visade matningsläget till det med streckade linjer i fig 8 visade isoleringsläget förflyttas också den i kanalen 110 befintliga lackpelaren elektriskt ut ur ledningen 12. Endast genom en på de samverkande ytorna på sliden 108 och i huset 30 kvarvarande tunn lackfilm kan eventuellt en liten ström fortsätta att flyta. Dess storlek kan reduceras dels genom att passningen mellan sliden och huset görs mer exakt och dels genom att längden för slidens rörelse ökas.

Fig 9 visar fluiddelen av en flerfargssprutningsanläggning. Tillförseln av högspän- ning till sprutpistolen 201 har med hänsyn till överskådligheten utelämnats.

Det i fig 9 visade lackmatningssystemet används för att valfritt mata en vid ñgurens övre kant visad finfördelare 201 med inre uppladdning med någon av flera lacker med olika färg som cirkulerar i vid den undre kanten av fig 9 visade fargmatningsledningar 202. Det visade systemet har sju sådana färgmatningsledningar 202, varigenom sju olika lackfärger kan användas. Parallellt med färgmatningsledningarna 202 löper dessutom en tilledning 203 för lösningsmedel, en bortledning 204 och en tryckluftsledning 205.

Tillförseln av lack från fargmatningsledningarna 202 till finfördelaren 201 går genom två parallella systemgrenar. Hänvisningsbeteckningama för de komponenter som hör till den vänstra systemgrenení fig 9 är försedda med tillägget a och hänvisningsbeteckningar- na för de komponenter som hör till den högra systemgrenen i fig 9 är försedda med tilläg- get b. Emedan de båda grenarna är identiskt uppbyggda beskrivs i det följande endast den till vänster i fig 9 belägna systemgrenen.

Huvudkomponentema i den beskrivna systemgrenen är en första, i närheten av färgförsörjningsledningarna belägen avgränsarstation 206a för avgränsare och en andra, i närheten av finfördelaren 201 belägen avgränsarstation 20'7a. Emedan samtliga avgrän- sarstatíoner i lackrnatningssystemet är identiskt uppbygga är det tillräckligt att med ledning av fig 10 närmare beskriva uppbyggnaden för enbart avgränsarstationen 206a.

Avgränsarstationen 206a har ett hus 208a, ivilket en förflyttningskanal 209a för två bakom varandra belägna avgränsare 210a, 211a är bildad. De båda avgränsarna 210a och 21 la visas i fig 9 och 10 i sina respektive parkeringslägen i avgränsarstationen 206a.

Sammanlagt fyra kanaler 214a, 2l5a, 216a, 217 a går genom huset 20Sa till förflytt- ningskanalen 209a. Genom dessa kanaler kan olika medier ledas fram till olika ställen i förflyttningskanalen 209a, vilket kommer att beskrivas närmare längre fram. Den i fig 10 mittre kanalen 215a går till förflyttningskanalens 209a ände, så att genom denna kanal tillfört medium kan lägga på ett tryck mot avgränsarens 211a undre ändyta. De övriga kanalerna 214a, 216a, 217a mynnar däremot från mctstående sidor iförflyttningskanalen 209a på ställen som är belägna mellan de båda avgränsarna 210a och 211a, varigenom det mellan de båda avgränsat-na 210a och 211a belägna utrymmet kan nås från detta ställe.

De tre kanalerna 214a, 216a, 217 a innehåller var sin avstängningsventil 267a, 2l8a, 219a.

En spärr 220a kan vara anordnad så att den med gtryckluit kan föras in i förflytt- “ ningskanalen 209a för avgränsarna 210a och 21la.lEndast när spärren 220a är tillbaka- 13 dragen kan avgränsarna 2 10a, 2 lla föras ut ur eller in i avgränsarstationen 206a. Avgrän- sarstationens 206a undre, vänstra kanal 214a är på det sätt som framgår av fig 9 förbun- den med tilledningen 203 för lösningsmedel genom en ledning 221a, som innehåller 611 avstängningsventil 222a. Den övre vänstra kanalen 2l4a i fig 9 är förbunden med tryck- luitsledningen 205 genom en ledning 223a, som innehåller en avstängningsventil 224a.

Den undre högra kanalen 2l6aif1g 9 är förbunden med färgbytesenheten 227 a genom en ledning 225a, som innehåller en mängdmätare 226a.

Färgbytesenheten 227a ståri sin turi förbindelse med färgmatningsledningania 202, tilledningen 203 för lösningsmedel och avloppsledningen 204 genom totalt nio stickledning- ar. Färgbytesenheten 227a är utformad så att ledningen 225a omväxlande kan förbindas med en önskad ledning av ledningarna 202, 203, 204.

Slutligen är den på ritningen i den mittre, undre delen av avgränsarstationens 206a hus 208a belägna kanalen 215a förbunden med en omställningsventil 23 la genom en ledning 229a, som innehåller en reglerbar strypventil 230a. Omställningsventilen 23 la är utförd så att ledningen 229a enligt val kan förbindas med en första stickledning 232a eller en andra stickledning 233a eller spärras mot båda dessa. Den på ritningen vänstra stick- ledningen 281a gårvia en avstängningsventil 233a till tryckluitsförsörjningsledningen 205, medan den på ritningen högra stickledningen 232a går till avloppsledningen 204 via en avstängningsventil 234a.

Mynningen på avgränsarstationens 206a förflyttningskanal 209a är genom en på ritningen endast skissartat visad avgränsarledning 235a förbunden med mynningsstället på förflyttningskanalen 209a i den motriktat anordnade, närmast finfördelaren 201 beläg- na avgränsarstationen 207a. Avgränsarledningen 235a kan vara en böjlíg slang, vars innerdiameter på känt sätt är anpassad till ytterdiametern för avgränsama 210a, 21 la på sådant sätt att avgränsarnas 210a, 211a mantelytor vid förflyttningen genom avgränsar- ledningen 235a anligger fluidtätt mot dennas inre mantelyta. ' De olika kanalerna 229a, 214a, 215a, 2l6a och 217a i den närmast ñnfördelaren belägna avgränsarstationen 207a är anslutna i systemet på följande sätt: Kanalen 2 17 aär genom en ledning 236a förbunden med en tryckluftssamlingsledning 287, som i sin tur är förbunden med tryckluftsledningen 205 genom en avstängningsventil 238.

Avgränsarstationens 207a kanal 214a är genom en ledning 239a förbunden med en för lösningsmedel anordnad samlingstilledning 240a, som ståri förbindelse med tilledning- en 203 för lösningsmedel genom en avstängningsventil 241. Samlingstilledningen 240a för lösningsmedel bryts på tidigare beskrivet sätt på ett ställe av en isoleringsenhet 28.

Kanalen 2l5a i den närmast finfördelaren belägna avgränsarstationen 207a är för- bunden med en omställningsventil 245a genom en ledning 243a, som innehåller en regler- bar strypventil 244a. Omställningsventilen 245a är utförd så att ledningen 243a enligt val kan förbindas med någon av två ledningar 246a och 247a eller spärras. Den på ritningen övre ledningen 246a går till en avlöppssamlingsledning 248, som i sin tur är förbunden (Ti NJ G3 “<3 C, _ 14 med avloppsledningen 204 via en avstängningsventil 250.

Slutligen är kanalen 216a i den närmast finfördelaren belägna avgränsarstationen 207 a genom en ledning 250a förbunden med en ytterligare omställningsventil 251, till vilken även den mot ledningen 250a svarande ledningen 250b i den på ritningen högra system grenen leder. Härigenom förs de båda systemgrenarna samman i omställningsventi- len 251. Denna är utförd så att den omväxlande kan förbinda vardera ledningen 250a, 250b med någon av fyra ledningar 252, 253, 254, 255 eller spärra ledningarna.

Den på ritningen understa ledningen 252 går till avloppssamlingsledningen 248, den ovanför denna belägna ledningen 253 går till samlingstilledningen 240 för lösningsmedel, den därefter närmast ovanför följ ande ledningen 254 går till tryckluftssamlingsledningen 237 och den från omställningsventilen 25 1 väsentligen uppåt gående ledningen 255 går till en doseringspump 256, vars utlopp i sin tur står i förbindelse med finfördelaren 201. Dose- ringspumpen 256 kan dessutom tillföras lösningsmedel från samlingstilledningen 240 för lösningsmedel genom en ledning 257. Slutligen är finfördelaren 201 genom en ytterligare ledning 258 förbunden med avloppssamlingsledningen 248.

Vid den nu följande beskrivningen av funktionssättet för lackmatningssystemet lämnas till en början den på ritningen till höger visade systemgrenen med de med b be- tecknade detalj erna därhän. Pâ vilket sätt denna systemgren påverkar helhetsfunktionen förklaras i den därefter följande delen av beskrivningen.

Som utgångspunkt tas det på ritningen visade läget, vid vilket avgränsarna 2l0a, 2 lla befinner sigi den närmast lackmatningsledningarna 202 belägna avgränsarstationen 206a. Deras närvaro på detta ställe bekräftas av detektorerna 212a, 213a. Spärren 220a är införd i förflyttningsvägen för avgränsarna 2l0a, 21la, så att dessa inte kan lämna avgränsarstationen 206a. Vidare antas att samtliga komponenter renorts från lackrester från en föregående lackeringsom gång med någon metod som är ovidkommande i förelig- gande sammanhang. Inför en ny lackeringsomgång skall finfördelaren 201 tillföras en bestämd lackmängd av den lack som tillförs av någon av fargmatningsledningarna 202.

Detta åstadkommes på följande sätt: Först upprättas en förbindelse mellan den önskade färgmatningsledningen 202 och den till kanalen 216a i avgränsarstationen 206a gående ledningen 225a genom att den motsvarande avstängningsventilen i färgbytesenheten 227 a öppnas. Spärren 220a dras tillbaka, så att inget längre hindrar den övre avgränsaren 210a att åka ut ur avgränsarsta- tionen 6a. Genom att ventilen 218a i avgränsarstationen 206a öppnas kan lack strömma in i mellanrummet mellan de båda avgränsarna 2 10a och 21la och därvid skjuta ut den på ritningen övre avgränsaren 210a från avgränsarstationen 206a.

Avgränsaren 210a förtränger därvid den i rörelseriktningen framförvarande luften i avgränsarledningen 235a. Luften leds genom den närmast finfördelaren belägna avgrän- sarstationens 207a förflyttningskanal 209a, kanalen 2l5a och ledningen 243a och, med omställningsventilen 245a ställd i det tillhörande läget,_genom ledningen 246a och av- - loppsledningen 248 med avstängningsventilen 250 öppen till avloppsledningen 204. Stryp- CT! S\J '33 “<3 C33 "' x ï 15 ventilen 244a, som strömningsmässigt är belägen bortom den närmast finfördelaren beläg- na avgränsarstationen 207a, ställs därvid in så att avgränsaren 210a får den önskade förflyttningshastigheten i avgränsarledningen 235a.

Mängden lack som bestäms av mellanrummet mellan avgränsaren 2 lOa som befinner sig i rörelse och avgränsaren 211a som ännu befinner sig i parkeringsläge i avgränsarsta- tionen 206a övervakas av mängdmätanordningen 226a. När den önskade mängden har uppnåtts stängs både den tillhörande avstängningsventilen i färgbytesenheten och av- stängningsventilen 218a i avgränsarstationen 206a. I detta läge förbinds den andra av- gränsaren 211a på den på ritningen undre gavelsidan genom ledningen 229a och den i det tillhörande läget ställda omställningsventilen 231a med tryckluítsledningen 205 efter att avstängningsventilen 233a har öppnats. Tryckluíten skjuter däreiteräven ut avgränsaren 211a från avgränsarstationen 206a och skjuter denna och via den mellan de båda avgrän- sarna 210a och 211a inneslutna lacken den från avgränsarstationen 206a först utdrivna avgränsaren 210a, som så långt drivits fram av lacken, i riktning framåt.

Det bildas därigenom ett ”paket” bestående av de båda avgränsama 210a och 211a och den mellan dessa inneslutna lackvolymen. Paketet förflyttas framåt i avgränsarled- ningen av den genom ledningen 229a tillförda tryckluiten. Strypventilen 230a i ledningen 229a öppnas därvid helt.

Efter passagen genom avgränsarledningen 235a kommer först den främre avgränsa- ren 210a in i den närmast fmfördelaren belägna avgränsarstationen 207a, varvid dennas spärr 220a givetvis först måste ha dragits tillbaka. Det faktum att avgränsaren 210a når sitt änd- och parkeringsläge avkänns av detektorn 2l3a i avgränsarstationen 207 a. I detta läge bryts i omställningsventilen 245a förbindelsen till avloppsledningen 248. Samtidigt förbinds ledningen 250a genom ledningen 255 med doseringspumpen 256 genom att om- ställningsventilen 251 ställs om på erforderligt sätt. När sedan den andra avgränsaren 211a, som skjuter lackvolymen framför sig, närmar sig den i sitt parkeringsläge i avgrän- sarstationen 207a stillastående avgränsaren 2 lOa förträngs lackvolymen genom ledningar- na 250a och 255 i riktning mot doseringspumpen. I detta läge kan arbetsstycket, till exem- pel en kaross, lackeras genom att finfördelaren 201 startas. Den vid varje tillfälle erforder- liga lacknrängden ställs därvid in av doseringspumpen 256.

När lackeringsförloppet är avslutat avlägsnas högspänningen från finfördelaren 201.

Finfördelaren 201, doseringspumpen 256 och ledningen 255 mellan doseringspumpen 56 och omställningsventilen 251 spolas -genom ledningarna 253 och 257 med omställningsven- tilen 251 ställd i det erforderliga läget och genom ledningen 258 med avstängningsventiler- na 241 och 250 öppnade.

De mellan avgränsarna 211a- och 210a i avgränsarstationen 207 a återstående lack- restema avlägsnas genom att omställningsventilen 251 ställs in så att ledningen 250a nu förbinds med ledningen 252, och därmed med avloppsledningen 204.

När detektorn 212a i den närmast finfördelaren belägna avgränsarstationen 207 a fastställer att även den andra avgränsaren 211a har nått sitt parkeringläge i avgränsar- (fr hå /Hfi \I ul »i u*- 16 stationen 207 a skjuts spärren 220a i avgränsarstationen 207a ut, varigenom de båda avgränsarna 210a, 211a hålls kvar i den närmast finfördelaren belägna avgränsarstatio- nen 207 a.

Därefter avlägsnas lacken i ledningen 250a som förbinder avgränsarstationen 207a med omställningsventilen 25 1 på följande sätt: Ventilema 267 a och 2 18a i avgränsarstatio- nen 207a öppnas och omställningsventilen 251 manövreras så att det upprättas en förbin- delse mellan ledningen 250a och avloppssamlingsledningen 248. Därigenom kan lösnings- medel strömma genom det mellan de båda avgränsama 210a, 211a belägna utrymmet och ledningen 250a och rengöra dessa avsnitt. Genom att ventilema 210a och 267 a öppnas växelvis kan genomströmningen ske växelvis i pulsad form med tryckluft och lösningsme- del. Som avslutning på denna rengöringsprocess pressas eventuellt kvarvarande lösnings- medel mellan avgränsarstationen 207a och omställníngsventilen 251 ut med tryckluít.

I detta läge kan återtransporten av de båda avgränsarna 210a, 211a från den när- mast finfördelaren belägna avgränsarstationen 207a till den närmast färgmatningsled- ningama 202 belägna avgränsarstationen 206a inledas. Därvid sker samtidigt en rengö- ring av förbindelsesträckan mellan de båda avgränsarstationema 207a, 206a, särskilt av avgränsarledningen 235a. Därvid åstadkommes på nytt ett ”paket”, som består av de båda avgränsarna 2 10a och 21 la och en av dessa innesluten vätskevolym. Vätskan är emellertid i detta fall ett rengörande lösningsmedel. Det närmare förloppet ser ut som följer".

Först dras spärren 220a i avgränsarstationen 207 a tillbaka, så att vägen öppnas för avgränsama 210a, 211a. Strypventilen 230a, som sett i strömningsriktningen är belägen ' bortom avgränsarstationen 206a, ställs nu in så att det skapas ett bestämt motstånd mot luften som befinner sígi avgränsarledningen 235a och skall förträngas, varigenom rörelse- hastigheten för avgränsarna 210a, 21 la och den mellan dessa inneslutna lösningsmedels- volymen bestäms.

Först förs lösningsmedel in i mellanrummet mellan de båda avgränsarna 2l()a och 211a genom samlingstilledningen 240 för lösningsmedel och ledningen 239a genom att avgränsarstationens 207 a ventil 267a öppnas med avstängningsventilen 241 öppen. Däri- genom trycks den i detta fall framförvarande avgränsaren 211a ut ur avgränsarstationen 207a. ' En ytterligare detektor 260a, som reagerar på att de båda avgränsarna 210a, 211a passerar, är anordnad i närhaten av avgränsarledningen 235a på ett visst avstånd från avgränsarstationen 207a. När detektorn fastställer att den framförvarande avgränsaren 21 la har passerat det ifrågavarande stället i avgränsarledningen stängs ventilen 267 a och den fortsatta tillförseln av lösningsmedel till mellanrummet mellan de båda avgränsarna 210a, 211a avbryts. . i ' I detta läge tillförs tryckluft till den på ritningen övre gavelsidan av den i av- gränsarstationen 207a kvarvarande avgränsaren 210a genom omställningsventilen 245a med strypventilen 244a väsentligen öppen och genom tryckluftssamlingsledningen 237 och ledningarna 247 a och 243a. Den tillförda tryckluften skjuter nu hela det av de båda av- 528 7536 17 gränserna 210, 2l1a och den mellan dessa inneslutna lösningsmedelsvolymen bestående ”paketet” genom avgränsarledningen 235a. När den i förflyttningsriktningen bakre av- gränsaren 2l0a passerar detektorn 260a föreligger en tillräckligt lång isolerande väg- sträcka mellan paketet och avgränsarstationen 207 a, varigenom högspänningen på nytt kan anslutas till finfördelaren 210. ~ Den vid detta regöringsförlopp framförvarande avgränsaren 2 lla kommer till slut in i den närmast matningsledningarna 202 belägna avgränsarstationen 206a. När dennas detektor 213a konstaterar att avgränsaren 211a på nytt befinner sig i sitt på ritningen visade parkeringsläge bryts förbindelsen mellan ledningen 229a och avloppsledningen 204 i omställningsventilen 231a. I stället öppnas ventilen 2l9a i avgränsarstationen 206a och den motsvarande ventilen i fargbytesenheten 227 a på sådant sätt att den mellan de båda avgränsarna 2lOa, 211a inneslutna lösningsmedelsvolymen kan tryckas in i avloppsled- ningen genom ledningen 225a och fargbytesenheten 227 a. Därvid rengörs även förbindelse- ledningen 225a och den i denna belägna mängdmätenheten 226a samtidigt från lack.

När detektorn 212a i avgränsarstationen 206a fastställer att även den efterföljande avgränsaren 210a har kommit in i sitt parkeringsläge i avgränsarstationen 206a skjuts avgränsarstationens 206a spärr 220a in, så att båda avgränsarna 2lOa, 211a hålls kvar i avgränsarstationen 206a. Genom att avstängningsventilen 222a i ledningen 21a och venti- len 267 a i avgränsarstationen 206a öppnas kan spolningsförloppet fortsätta. Därvid kan avgränsarstationen 206a pulsfonnigt rengöras omväxlande med tryckluft och lösningsme- del genom att ventilema 267 a och 2l9a öppnas växelvis. Det sista spolningssteget utförs med tryckluft.

I detta läge stängs avgränsarstationens 206a ventiler 218a och den till avloppsled- ningen 204 gående avstängningsventilen i färgbytesenheten 227 a. Den på ritningen vänst- ra systemgrenen är nu helt rengj ord och redo för en ny lackeringsomgång med samma eller en annan färg.

I princip kan lackmatningssystemet drivas enligt den föregående beskrivningen med 911 enda System gren, men på grund av återtransporten av de båda avgränsarna 2lOa, 211a från den närmast finfördelaren belägna avgränsarstationen 207a till den nännast lackmat- ningsledningarna 202 belägna avgränsarstationen 206a och den därmed förbundna rengö- ringsprocessen uppstår oönskade uppehåll i lackeringsprocessen. Av detta skäl har det på ritningen visade utföringsexemplet försetts med en andra systemgren, vilken som tidigare nämnts har ett m ed den första system grenen identiskt utförande. De båda systemgrenarna drivs i mottakt i så mening att den ena alltid befinner sig i den fas då lack matas fram i riktning mot finfördelaren 201 medan den respektive andra systemgrenen befinner sig i rengöringsfasen, då dess avgränsarledning 235a respektive 235b rengörs från lackrester.

" Om inget färgbyte skall ske mellan två lackeringsomgångar kan de ovan beskrivna processerna genomföras analogt, men rengöringsmomenten kan utelämnas.

Ledningarna 235a, 235b, 237, 240 och 248, som sträcker sig mellan den under hög- Spänning stående, närmast pistolen belägna delen av anläggningen och anläggningens 18 matningsdel, innehåller var sin isoleringsenhet 28 av det slag som beskrivits ovan med ledning av fig 1 till 8. Isoleringsenheterna 28 är företrädesvis infogade i ledningarna På väsentligen ekvivalenta ställen i närheten av de delar av anläggningen Som Skall ligga På högspänning, så att de på högspänning liggande delarna kan göras små och att sinsemel- lan närbelägna delari möjligaste mån ligger på samma potential. A Den i fig 11 visade isoleringsenheten har ett isoleringsrör 27, vars uppbyggnad vä- sentligen motsvarar uppbyggnaden for en isoleringsventil 29 enligt fiâ 7- Även i detta fan är isoleringsventiler 29-1 och 29-2 av det slag som beskrivits med ledning av fig 1 till 8 påsatta på isoleringsrörets 27 båda ändar.

Det inses att ett isoleringsrör 27 även kan grundas på de övriga, i fig 1 till 6 och 8 visade isoleringsventilerna, varvid de skall ha erforderlig längd i matningsriktningen.

Isoleringsenheterna 28 kan även fungera som servoventiler när ledningar skall rengöras med lösningsmedel och/eller tryckluñ i samband med en rengöring av anlägg* ningen.

Av den ovanstående beskrivningen av isoleringsenheternas isoleringsventiler fram- går att isoleringsventilerna i matningsläget lämnar fri passage för det frammatade mediet.

Vidare innehåller de endast mycket små döda utrymmen. I matningsläget uppstår inget nämnvärt tryckfall. De kan också med enkla medel göras effektivt tättslutande och läcka- gefria. Vidare är de enkla att hantera.

Lämpliga material för isolerande förträngningskroppar av elaster är särskilt poly- kloroprener, till exempel kloroprengummi, EPDM (etenpropenterpolymer), fluorgummi, till exempel Viton, PTFE (polytetrafluoreten) och klorbutylgummí.

Dessa material har utöver god deformerbarhet och god elektrisk isolationsfónnåga fördelen att de i regel har god nötningsbeständighet, vilker ger isoleringsenheterna lång livslängd vid matning av nötande medier, till exempel lacker.

Lämpliga material för isoleringsröret och för isoleringsventilemas isolerande hus är särskilt polytetraíluoreten, polyamid, polyeten, polyoxim etylen, polyvinylidenfluorid, poly- propen, särskilt PP STIOOO.

Vid de i det föregående beskrivna utíöringsfonner som innehåller deforrnerbara förträngningskroppar förbinds dessa tätt med isoleringsventilens hus med hjälp av kläm- stycken. En variant är att i stället vulkanisera fast förträngningskropparnas ändpartier direkt på en del av isoleringsventilens hus.

Enligt en variant av de ovan beskrivna utföringsexemplen kan isoleringsventilen 29-1 utelämnas om lackpumpen 14 är en kugghjulspump. En sådan bildar en på avstånd från isoleringsenheten 28 belägen tryckhållfast tillslutning för den före isoleringsenheten 28 belägna delen av ledningen 12, så att den mellan isoleringsenheten och pumpen återståen- de vätskepelaren kan stödjagmot denna tillslutning vid en tryckbelastning av isoleringsrö- rets inre utrymme. Även under dessa förhållanden är det möjligt att bygga upp ett högt tryck i isoleringsröret på det sätt som är önskvärt för att höja genomslagshållfastheten.

Om lackförvaringen sker bortom isoleringsenheten 28 i ett slutet förråd 80 kan den CPI f "a C23 1 .a a, \v_.

RÛE í 19 närmast förbrukaren belägna delen av ledningen 12 slutas tíllmed en doseringsventil, sem är en del av sprutpístolen 10. I detta fall kan även isoleringsventilen 29-2 utelämnas.

Lacken kan då pressas ut ur förrådsbehållaren 80 med ett icke komprimerbart tryckmedel med användning av en vätskepump 81, varvid tryckmedlet skiljs från lackvolymen av ett membran och tillförs i exakt samma takt som lacken förbrukas.

Claims (30)

528 inn 20 Patentkrav

1. Elektrisk isoleringsenhet för en fluidmatningsledning (12), med en första anslut- ningsdel (31-1), en andra anslutningsdel (31-2) och ett mellan dessa gående isoleringsrör (27 ), som är framställt av ett elektriskt isolerande material och kan tillföras en elektriskt isolerande isoleringsfluid, kännetecknad av att isoleringsröret (27) kan fórbindas (33) med en tryckinställriingsanordning (38, 40, 41), av vilken det omväxlande kan avluitas eller antingen tillföras en isoleringsfluid eller evakueras.

2. Isoleringsenhet enligt kravet 1, kännetecknad av att en ventil (29-1, 29-2), som omväxlande öppnar eller stänger ett genomlopp för fluiden som skall matas fram, är anordnad vid åtminstone den ena änden av isoleringsröret (27).

3. Isoleringsenhet enligt kravet 2, kännetecknad av att en ventil (29-1, 29-2), som omväxlande öppnar eller stänger ett genomlopp för fluiden som skall matas fram, är anordnad vid båda ändarna av isoleringsröret (27).

4. Isoleringsenhet enligt något av kraven 1 till 3, kännetecknad av att isolerings- fluiden är en gas.

5. Isoleringsenhet enligt kravet 4, kännetecknad av att isoleringsfluiden är luft.

6. Isoleringsenhet enligt kravet 4 eller 5, kännetecknad av att isoleringsfluiden levereras av en kompressor (40) med ett tryck av minst 102 Pa, företrädesvis cirka 106 Pa.

7. Isoleringsenhet enligt kravet 4 eller 5, kännetecknad av att isoleringsfluiden tillhandahålls av en evakueringsanordning (41) med ett tryck av högst 1 Pa, företrädesvis cirka 10* Pa.

8. Isoleringsenhet enligt något av kraven 2 till 7, kännetecknad av att ventilerna (29-1, 29-2) och/eller isoleringsröret (27) har ett hus (30), i vilket en med ett inlopp (50) och ett utlopp (52) kommunicerande fluidkanal (34; 96; 110) är bildad, och att organ (44; 98; 108) är anordnade för förträngning av fluid ut ur fluidkanalen (34; 96; 110).

9. Isoleringsenhet enligt kravet 8, kännetecknad av att fórträngningsorganen inne- fattar en förträngníngskropp (44), som kan belastas med ett tryck och är deformerbar.

10. Isoleringsenhet enligt kravet 9, kännetecknad av att förträngningskroppen (44) är ihålig och väsentligen cylindrisk eller formad som en stympad kon.

11. Isoleñngsenhet enligt kravet 10, kännetecknad av att förträngningskroppen (44) vid sina ändar är försedd med monteringsflänsar (36), som är inspända mellan en gavelsída på huset (30) och en tillhörande klämplatta (54).

12. lsoleringsenhet enligt något av kraven 9 till 11, kännetecknad av att förträngningskroppen (44) i obelastat tillstånd stöds av en stödkropp (42), som är genom- släpplig för en arbetsfluid, med vilken förträngningskroppen (44) kan påverkas.

13. Isoleringsenhet enligt kravet 12, kännetecknad av att stödkroppens (48) radie överstiger radien för husets (30) inlopp (50) och utlopp (52) med förträngningskroppens (44) Väggtjocldek.

14. . 14. Isolezingsenhet enligt kravet 13, kännetecknad av att klämplattorna (54) har (II i 3 *G3 ~._“] mi. “um Cx 21 en formribba (90), vars profil är anpassad till en avrundning (83) På (len fll-Ûlstående änden av huset (30).

15. Isoleringsenhet enligt något av kraven 9 till 14, kännetecknad av att förträng- ningskroppen (44) har en linjeformig försvagning (92). i

16. lsoleringsenhet enligt något av kraven 9 till 15, kännetecknad av att förträng- ningskroppen (44) är långsträckt och från sin ena ände till sin andra ände hal' en Ökande diameter och/eller väggtjocklek.

17. Isoleringsenhet enligt något av kraven 9 till 15, kännetecknad av att förträng- ningskroppen (44) är sluten runt om och med en del av sin mantelyta är förbunden med väggen i fluidkanalen (34) i huset (30).

18. Isoleringsenhet enligt kravet 8, kännetecknad av att förträngningskfflpllen har formen av en av elektriskt isolerande material framställd stav (98), som är tättslutandê skjutbari en kanal (96) som bildar en del av fluidkanalen (96, 102, 104) i huset (30).

19. Isoleringsenhet enligt kravet 18, kännetecknad av att kanalen (96) är förbun- den med husets (30) inlopp (52) och utlopp (54) via S-fonniga kanalpartier (102, 104).

20. Isoleringsenhet enligt kravet 8, kännetecknad av att förträngningsorganen har formen av en av elektriskt isolerande material framställd slid (108) och är försedda med en kanal (110), som kan förflyttas mellan ett med husets (30) inlopp (50) och utlopp (52) kommunicerande matningsläge och ett från dessa avlägsnat isoleringsläge.

21. Isoleríngsenhet enligt något av kraven 8 till 20, kännetecknad av att den är försedd med två på avstånd från varandra belägna elektriska kontrollkontakter, som är belägna i närheten av var sin av anslutningsöppníngsdelarna (30, 32) eller bildas av dessa.

22. Isoleringsenhet enligt kravet 21, kännetecknad av att en resistansm ätare (70) är förbunden med kontrollkontakterna.

23. Isoleringsenhet enligt kravet 22, kännetecknad av att resistansmätaren (70) är utförd som en gränsvärdesbrytare och att dess utsignal går till en styranslutning på en högspänningsgenerator (26).

24. Isoleringsenhet enligt något av kraven 1 till 23, kännetecknad av att en fluid- magasineringsanordning (80; 82, 84) är ansluten till matningsledningen (12) efter den ena anslutningsdelen (32). _

25. Isoleringsenhet enligt något av kraven 2 till 24, kännetecknad av att isolerings- röret (27) och isoleringsventilerna (29-1, 29-2) har samma inre diameter.

26. Isoleringsenhet enligt något av kraven 1 till 25, kännetecknad av att isolerings- röret är framställt av ett elektriskt isolerande plastmaterial, särskilt polytetrafluoreten, polyamid, polyeten, polyoximetylen, polyvinylidenfluorid, polypropen, speciellt PP STl000.

27. Isoleringsenhet enligt kravet 26, kännetecknad av att plastmaterialet är fiber- armerat.

28. Isoleringsenhet enligt något av kraven 1 till 27, kännetecknar! av att en tryck- SGIISOI' (43) är ansluten till isoleringsröret. '

29. Isoleringsenhet enligt kravet 28 i kombination med kravet 22, kännetecknad av 523 72.555 22 att en tryckínställningsstyranordning (70, 74) för tryckinställningsanordningen (38, 40, 41) tillförs utsignalen från resistansmätaren (70) och avslutar tryckuppbyggnaden i isolerings- röret (27) respektive 'avslutar evakueringen av isoleríngsröret (27) när det av resistansmä- taren (70) uppmätta resistansvärdet överstiger ett fórutbestämt värde.

30. Isoleringsenhet enligt kravet 29, kännetecknad av att tryckinställningsanord- ningen (38, 40, 41) tillförs utsignalen från trycksensorn (43) och avslutar tryckuppbyggna- den när det uppmätta trycket i isoleringskanalen (27) överstiger ett fórutbestämt värde respektive avslutar ev akueringen när det uppmätta trycket i isoleringskanalen (27) under' stiger ett fórutbestämt värde.