SE528611C2 - Förfarande för att förverkliga ett radonrörnät och radonrörnätsarrangemang - Google Patents

Description

20 25 30 35 528 611 2 Genom att täta konstruktionerna hindrar man radon från att komma in i det inre utrymmet. Målet med tätningen är en luftspärr som skall åstad- kommas i konstruktionen i byg nadens nedre botten och som avbryter ström- marna från byggnadsbotten till rumsutrymmet. Att täta konstruktionen i nedre botten är synnerligen viktigt i s mband med byggnader mot marken eller bygg- nader på marken.

Med hjälp av en fu gerande ventilation kan man minska halten av orenheter i inneluften. I fråga m inneluftens radonhalt är det dessutom viktigt att fästa uppmärksamhet vid k ntrollen av bostadens undertryck. Undertrycket påverkas till exempel av inne- och utetemperaturernas skillnad, byggnadens täthet och regleringen av ventil tionens luftströmmar vid maskinell ventilation.

Undertrycket kan k ntrolleras med ett maskinellt till- och frånlufts- ventilationssystem bättre än till exempel endast med en maskinell frånluftsven- tilation. I ett maskinellt till- oc frånluftsventilationssystem införs tilluften kon- trollerat, och den sugs inte ge om konstruktioner och fogar från marken eller uteluften.

Maskinell frånluftsv ntilation ökar alltid tryckskillnaden och ökar av- sevärt bostadens radonhalt, if ll det finns sprickor och spalter i konstruktioner- na. Rätt planerade och använ a uteluftsventiler sänker Undertrycket, men en- dast i begränsad utsträckning. ynnerligen problematisk är situationen på grov grusjord, på vilken man i tätt k nstruerade hus till och med märkt en ökning av radonhalten när den maskinell frânluftsventilationen effektiveras. Genom tät- ning av konstruktionerna och r 'tt förverkligad ventilation, kan man alltså mins- ka radonhalten i byggnadens i neluft. Dock uppnår man med dessa lösningar emellertid inte alltid ett tillräckli t bra slutresultat och därför rekommenderas att man gör ett radonrörnät und r utrymmet mot marken i nybyggnader. Syftet med radonrörnätet är att ventil ra porluften i skiktet under byggnaden och un- dertrycksätta byggnadsbotten. n förutsättning för att systemet skall fungera är att nedre bottens och grundk nstruktionernas tätningslösningar har gjorts or- dentligt. Genom ventilering av skiktet under byggnaden sänks porluftens ra- donhalt. Genom undertrycksätt ing av konstruktionsbotten vänds strömmarna i en riktning, så att man kan för indra att jordmånens radonhaltiga luft kommer in i rumsutrymmet.

Radonrörnätet omfa ar ett sugkanalsystem som skall monteras un- der byggnadens nedre botten, ch som förenas med en utloppskanal. 10 gß 20 25 30 35 528 611 3 Radonrörnätet är ett reservsystem, som tas i bruk endast vid behov.

Efter det att byggnaden färdigställts, görs vintertid en mätning av radonhalten.

Ifall mätningen visar att inneluftens radonhalt är för stor, tas radonrörnätet i bruk. lbruktagandet av radonrörnätet sker så att till utloppskanalens övre ände ovanför yttertaket ansluts en utblåsningsfläkt. Med utblåsningsfläkten sugs så- ledes radonhaltig luft via sugkanalsystemet från byggnadsbotten så jämnt som möjligt. Med tanke på radonbekämpningen är det väsentligt att utblåsningsfläk- ten hålls på hela tiden.

Mätningen av radonhalten skall alltså utföras vid en viss tid på året.

Vidare måste sensorerna som skall användas vid mätningen tas i bruk inom några dagar från leveransen. Således måste tidpunkten för mätningen och be- ställningen av mätsensorn tidsanpassas tämligen exakt.

Förverkligandet av radonrörnätet är en ganska komplicerad pro-- cess. Normalt planeras först radonrörnätet som kommer i byggnaden. På basis av planen skaffas den utrustning som skall användas i rörnätet. I verkligheten är det mycket vanligt att man blir tvungen att avvika från planen i förverkligan- desteget (monteringen), varför man i förverkligandesteget blir tvungen att skaf- fa ny utrustning. Särskilt eftersom radonrömätet också i övrigt måste göras i samband med ett besvärligt byggnadsprojekt i flera steg, föranleder förverkli- gandet av radonrörnätet rätt mycket arbete.

KORT BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Syftet med uppfinningen är att åstadkomma ett enkelt och tidsbesparande sätt att anordna ett radonrörnät under en byggnad.

Radonrörsystempaket enligt uppfinningen'kännetecknas av att - paketet är bildat som en enhet för försäljning till en konsument, - paketet omfattar den mängd rör, kanaler och förbindningsstycken som be- hövs för att åstadkomma ett radonrörnät för ett normalt egnahemshus, - vilka förbindningsstycken omfattar muffvinklar och mufförgreningar, vilka till sin vinkel är omformbara, - varvid ett radonrörnät, som sätts samman utifrån utrustningen i paketet, kan anpassas för olika byggnadsobjekt.

Vidare är förfarandet enligt uppfinningen kännetecknat av - att bestämma den mängd utrustning; rör i sugkanalsystemet, överföringska- nal, utloppskanal och förbindningsstycken för förbindning av rör och kanaler 10 15 20 25 30 35 528 611 4 med varandra; som behövs för att åstadkomma ett radonrörnät i ett normalt egnahemshus, - att från den bestämda mängden utrustning ihopsätta ett radonrörsystempa- ket, vilket paket är bildat som en enhet för försäljning till en konsument, samt omfattar den mängd rör, kanaler och förbindningsstycken som behövs för att åstadkomma ett radonrörnät för ett normalt egnahemshus. och vilka förbindningsstycken omfattar muffvinklar (6) och mufförgreningar, vilka till sin vinkel är omformbara, - att leverera paketet till arbetsplatsen, och - att montera ett radonrörnät på plats utifrån utrustningen i paketet, varvid ra- donrörnätets utformning anpassas till det specifika byggnadsobjektet.

Genom föreliggande uppfinning behöver något specifikt radonrörnät inte projekteras för varje byggnadsobjekt (någon fastighetsspecifik radonrör- nätsplan är inte nödvändig), och de tidskrävande nödvändiga anpassningar- na/kompletteringarna kan minskas/elimineras.

Den väsentliga idén med uppfinningen är att radonrörnätet förverkli- gas under byggnadens skikt mot marken i byggnadens byggskede. Radonrör- nätet omfattar sugkanaler, vilka är förbundna genom en överföringskanal med en utloppskanal. Sugkanalerna är perforerade rör, som då de tagits i bruk su- ger radonhaltig luft från bottengruset och samtidigt förhindrar uppkomsten av ett 'övertryck under byggnaden. Överföringskanalerna är icke-perforerade rör.

De används för att förena skilda sugkanalsystem med varandra i grundernas genomföringställen, samt förena sugkanalsystemet med utloppskanalen. Ut- loppskanalen är ett rör med blindvägg.

Kanalernas förbindningar, riktningsändringar och förgreningar görs med mufförsedda block. Vidare är det väsentligt att en genomsnittlig/tillräcklig mängd utrustning bestäms för radonrörnätet. Efter detta görs av den bestämda mängden utrustning ett paket, i vilket förbindningsstyckena i paketet är sådana att vinklarna och förgreningarna till sin vinkel är omformbara, företrädesvis steglöst böjbara, så att kanalsystemet är lätt att montera exakt på rätta ställen.

Härvid kan man med rörnätspaketet förverkliga merparten av radonrörnäten i olika egnahemshus.

Till arbetsplatsen levereras ett dylikt bestämt paket, oberoende av arbetsplatsens radonrörnätsplan eller till och med utan någon exakt radonrör- 10 15 20 25 30 35 5128 611 5 nätsplan. På arbetsplatsen monteras radonrörnätet på plats genom att man ut- nyttjar römätspaketets mångsidighet.

Enligt en utföringsform omfattar radonrörnätspaketet ett kontroll- block för kanalsystemet, inuti vilket en strömregulator företrädesvis är anord- nad.

Vidare är tanken bakom en annan utföringsform att i samband med paketet, företrädesvis i samband med regulatorn, levereras ett leveranskort, som kan sändas till mätapparatleverantören vid en önskad tidpunkt, och vilket leveranskort berättigar ägaren av radonrörnätspaketet att få en radonmätappa- rat levererad hem. Härvid kan användaren av radonrörnätet ta mätapparaten i bruk vid den tidpunkt han önskar utan skilda beställningar och skild betalning av räkning.

KORT BESKRIVNING AV FIGURERNA Uppfinningen förklaras närmare på bifogade ritningar, på vilka figur 1 schematiskt visar ett radonrörnät. figur 2 schematiskt visar ett sugkanalsystem och stycken som skall anslutas därtill, schematiskt visar anslutningen av sugkanalsystemet till utloppskana- len, schematiskt visar tätningen av utloppskanalens genomföring. schematiskt visar ett kontrollblock, schematiskt visar kontrollblocket enligt figur 5 sett från sidan och delvis i genomskärning, figur 7 schematiskt visar en strömregulator anordnad inuti kontrollblocket, och figur 8 schematiskt visar isoleringen av utloppskanalen. l figurerna har uppfinningen visats förenklad för tydlighetens skull. Likadana delar har betecknats i figurerna med samma hänvisningssiffror. figur 3 figur 4 figur 5 figur 6 DETALJERAD BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN I figur 1 visas schematiskt en byggnad, i fallet i figur 1 ett egna- hemshus 1, i samband med vilket ett radonrörnät är anordnat. Radonrörnätet omfattar ett sugkanalsystem, som består av rör 2 försedda med perforerade väggar. Sugkanalsystemets rör 2 kan till exempel vara rör som används vid täckdikning. Ifall radonrörnätet tas i bruk, sugs via sugkanalsystemets rör 2 från bottengruset under byggnaden radonhaltig luft och samtidigt förhindras uppkomsten av ett övertryck under byggnaden. ~ 10 15 20 25 30 35 528 611 6 Rören 2 i rörkanalsystemet är företrädesvis på sin yttre yta korruge- rade eller försedda med ribbor. Härvid blir rörens 2 ringstyvhet tillräckligt bra, för att de skall tåla montering under marken. Vidare kan rören 2 vara tvåskikti- ga, varvid de till sin konstruktion och hållbarhet är mycket bra.

Sugkanalsystemet förenas genom en överföringskanal 3 med ut- loppskanalen 4. Överföringskanalen 3 har en blindvägg. Till sin ytteryta är överföringskanalen 3 också företrädesvis korrugerad eller försedd med ribbor för att säkerställa tillräcklig ringstyvhet. Även överföringskanalen 3 uppvisar fö- reträdesvis två väggar, varvid överföringskanalen får också en tillräcklig be- lastningshållfasthet. Tack vare sin konstruktion hålls sugkanalsystemets rör 2 och överföringskanaler 3 hela, då de är monterade i marken, och bibehåller sin rundhet i samband med byggnadsskedena efter monteringarna, såsom pack- ning av bottengruset, isolering av nedre botten samt armering av plattan och gjutning.

Sugkanalsystemet placeras i bottengruset dvs. i täckdikningsgruset under byggnadens nedre botten. För att garantera ventilationens effektivitet måste gruset släppa igenom luft bättre än den omgivande grundmarken. l syn- nerligen porös grundmark kan man som bottengrus använda lättgrus, som samtidigt fungerar som värmeisolering. .

Grundlösningen i ett egnahemshus 1 sugkanalsystem är typiskt ringformigt, vid behov förenas förgreningar med ringen. Sugkanalens avstånd från grundmuren är cirka 1,5 meter. Avståndet från de konstruktionsdelar som genomtränger plattan är minst 0,5 meter. På ställen där avståndet blir mindre används en icke-perforerad överföringskanal 3. Således används till exempel i grundernas genomföringsställen, dvs. till exempel på platser där sugkanalen _ genomtränger en konstruktionsdel som sträcker sig under bottenplattan, den icke-perforerade överföringskanalen 3, som sträcker sig minst 0,5 meter på bägge sidor om genomträngningsstället. Vidare till exempel på platser, där det på sugkanalsystemets rutt finns ett tre meter smalare ställe, används överfö- ringskanalen 3. Således alltså till exempel lfigur 1 bak till höger har i början av V förgreningen använts en överföringskanal 3, eftersom rörsystemet har dragits till egnahemshusets flygel via ett sådant ställe där avståndet mellan grundmu- rens motstående hörn är under tre meter.

På platser där bredden av byggnadens stomme är tre-fyra meter, kan en sugkanalförgrening användas, vars ända tillproppas. Så har man gått till väga i fallet i figur 1 i det högra bakre hömet. 10 15 20 25 30 35 528 611 7 Ifall byggnadens stomme är över tio meter bred, kompletteras ring- kanalen med en extra sugkanal, som placeras i byggnadens mittlinje. I stället för en ringformig konstruktion kan man planera sugkanalsystemet till exempel mångförgrenat. Härvid blir man tvungen att använda rätt många förgrenings- stycken. Överföringskanaler 3 används alltså för att förbinda skilda sug- kanalsystem med varandra i grundernas genomföringsställen samt mellan sug- kanalsystemet och Utloppskanalen 4.

Sugkanalsystemets rör 2 och överföringskanaler 3 monteras i 20-30 cm djupa spår som grävts i byggnadens färdigpackade och jämnade botten- grus. Rören täcks med grus som packas.

Utloppskanalen 4 är ett rör med blindvägg. Utloppskanalens 4 ytter- vägg kan vara slät, eftersom till exempel av marken förorsakad belastning inte riktas mot utloppskanalen 4. Utloppskanalen 4 placeras utom synhåll till exem- pel i skrubbar eller inkapslad.

De raka förbindningarna hos sugkanalsystemets rör 2 förverkligas med hjälp av förbindningsmuffar 5. En förbindningsmuff 5 är en dubbelmuff, dvs. dess ändar placeras på rören som skall sammanfogas. Naturligtvis kan förbindningsmuffen 5 användas också för att förbinda överföringskanaler 3. För att fortsätta utloppskanalen 4 kan en dubbelmuff av motsvarande slag använ- das. i Riktningsändringar hos sugkanalsystemets rör 2 och överförings- kanaler 3 förverkligas med muffvinklar 6. Muffvinklarna 6 är utformade korruge- rade och sådana att de kan böjas steglöst i önskad vinkel. Således kan man med hjälp av muffvinklar bilda till exempel ca 90° vinklar eller om så önskas större eller till och med aningen mindre vinklar. Riktningsändringen som skall bildas med hjälp av muffvinklarna 6 kan alltså lätt bestämmas på byggnads- platsen enligt behov.

Förgreningarna hos sugkanalsystemets rör 2 och överföringskanaler 3 förverkligas med mufförgreningar 7. Även mufförgreningarna 7 kan böjas steglöst, dvs. också de riktningsändringar som åstadkoms med dem kan be- stämmas på byggnadsplatsen.

Förbindningsstyckena i anslutning till sugkanalsystemets rör 2 och överföringskanaler 3 har visats mera detaljerat också i figur 2. Mufförbindning- arna kan tätas till exempel med gummitätningar. 10 15 20 25 30 35 528 611 8 I figur 3 visas anslutningen av överföringskanalen 3 till utloppskana- len 4. Mellan överföringskanalen 3 och utloppskanalen 4 används ett fast vin- kelblock 8. Vinkelblockets 8 vinkel är företrädesvis 88,5°. Det icke-perforerade förbindningsröret mellan sugkanalsystemet och utloppskanalen 4 monteras så att det lutar svagt i sugkanalsystemets riktning. Sålunda säkerställs att inget vatten samlas i detta förbindningsrör.

I anslutning till utloppskanalen 4 anordnas ett reningsblock 9. Re- ningsblocket 9 är samtidigt också ett kontrollblock. Vidare anordnas företrä- desvis i anslutning till reningsblocket 9 en strömregulator. Reningsblocket 9 anordnas på ett sådant ställe att det är lätt åtkomligt för hand. Reningsblocket- 9 kan till exempel anordnas ovanför övre botten i ett vindsutrymme. l byggnadsskedet kan utloppskanalen 4 tillproppas i sin övre ända till vindsutrymmet. Härvid görs inte nödvändigtvis klart en genomföring för ut- loppskanalen 4 genom yttertaket. Genomföringen genom yttertaket kan göras, såvida radonmätningen visar att radonrörnätet skall tas i bruk.

Om man så önskar kan man montera takgenomföringen 10 redan i byggnadsskedet. Takgenomföringens 10 färg och modell beror på yltertakets material, varför det inte är förnuftigt att kombinera den med det övriga radon- rörnätspaketet, utan skaffa den i samband med anskaffningen av yttertaket el- ler i efterhand. På taket i utloppskanalens 9 övre ända monteras en takfläkt 11, såvida efter radonmätningen konstateras att mängden radon överskrider ett bestämt värde. Utan takfläkt 11 fungerar inte kanalsystemet, eftersom tempe- raturen i marken under en stor del av året är lägre än i uteluften. Det lönar sig emellertid inte att skaffa en takfläkt 11 i övrigt först när mätningen visar att ra- donrörnätet skall tas i bruk.

Det lönar sig emellertid att göra en elanslutningsreservation till el- centralen 12 för en takfläkt 11. Även en elanslutningskabel 13 lönar det sig att installera redan i byggnadsskedet. » I figur 4 visas tätning av utloppskanalens genomföring. Utlopps- kanalen sträcker sig uppåt från bottengruset 14 genom isoleringen 15 och be- tongplattan 16. Före gjutning av nedre bottens betongplatta 16 lindas ett band 17 runt utloppskanalen 4 på perforeringsstället. Bandet 17 kan till exempel vara ett cellplastband och till sitt material till exempel polyetenskum med slutna celler. Under gjutningen förhindrar bandet 17 att betongen inte över hela sin tjocklek placeras mot utloppskanalen 4. När betongen hårdnat, grävs bandet 10 15 20 25 30 35 528 611 9 17 bort från några centimeters djup. Den uppkomna fördjupningen fylls med tätningsmassa 18.

Perforeringen i övre bottens ångspärr görs tät på normalt sätt ge- nom skärning av korssnitt i ångspärren och genom säkerställande av tätheten med ventilationstejp. I yttertakets möjliga genomföring används ett genomfö- ringselement avsett för takmaterialet i fråga.

I figurerna 5 och 6 visas ett reningsblock 9. Reningsblocket 9 uppvi- sar en öppning försedd med gånglock 19, via vilken öppning man kommer åt att rena och kontrollera kanalsystemet. Elanslutningskabeln 13 kan installeras att löpa genom locket 19. Härvid uppvisar locket 19 ett hål försett med en lämplig genomföringstätning för kabeln.

På insidan av reningsblocket 9 finns en strömregulator 20. Formen på strömregulatorn framgår vidare av figur 7. Strömregulatorn 20 kan vara ut- formad till exempel av cellplast såsom polyetenskum med slutna celler.

Strömregulatorn 20 är en platta som är utformad till sin storlek så- dan att den placeras med tät anpassning mot kanterna av reningsblockets 9 öppning. Således är det enkelt att svänga strömregulatorn till exempel så att dess mittpunkt förblir i horisontalriktningen och ena kant vänds uppåt och sam- tidigt andra kant vänds nedåt. Ju mer strömregulatorn 20 svängs, desto mindre motverkar strömregulatorn 20 luftströmmen. Men strömregulatorn 20 kan strömmen regleras också genom att svänga dess framdel uppåt och samtidigt bakdel nedåt eller vice versa. såsom visats i figur 6.

Reglering av luftströmmen kommer på fråga först då takfläkten 11 måste tas i bruk. Strömmen ställs tillräckligt liten genom användning av både takfläktens 11 elektriska effektreglering och genom utnyttjande av strömregula- torn 20. Reningsblocket 9 bör placeras på ett sådant ställe att man lätt kommer åt strömregulatorn 20 för hand.

I anslutning till strömregulatorn 20 kan ett leveranskort 21 anordnas för leverans av en radonmätapparat. Leveranskortet 21 kan anordnas i anslut- ning till strömregulatorn 20 till exempel med en etikett eller ett lim eller genom tejpning eller på något annat lämpligt sätt. Leveranskortet 21 innehåller erfor- derliga bekräftelse- och individualiseringsdata, varvid genom att sända det till leverantören av radonmätapparaten leverantören av radonmätapparaten leve- rerar en radonmätapparat för användning. Leveranskortet 21 kan vidare inne- hålla ett hologram och/eller andra motsvarande bekräftelse/identifierings- lösningar, som förhindrar eller åtminstone försvårar förfalskning och kopiering 10 15 20 25 30 35 528 611 10 av leveranskortet. Vidare kan strömregulatorn 20 i sig utformas att bilda ett le- veranskort 21. Härvid skulle man åt mätapparatleverantören leverera en ström- regulator 20 för att få mätapparaten och mätapparatleverantören skulle förut- om mätapparaten leverera strömregulatorn tillbaka.

Luften som skall ventileras från marken är svalare än rumsluften.

Därför måste bildandet av kondensvatten på utloppskanalens 4 yta förhindras genom att man omger utloppskanalen 4 påfide inre utrymmenas avsnitt med en kondensisolering 22 i enlighet med figur 8. isoleringen 22 kan till exempel vara en cellplastmatta, som har framställts till exempel av polyetenskum med slutna celler. Cellplastmattan lindas tätt runt utloppskanalen 4 och fäst till exempel med tejp. Förutom, eller i stället för, tejp kan man för fastsättning använda ett snöre som lindas runt cellplastmattan.

Bandet 17 som skall användas i samband med genomföringen i ut- loppskanalens 4 nedre botten kan klippas från en cellplastmatta som bildar en kondensisolering 22.

Rören och kanalerna består företrädesvis av plast såsom polyeten PE, polypropen PP eller någon annan för ändamålet lämplig plast. Till exempel ett kanalsystem framställt av polyeten och polypropen är helt korrosions- beständigt. Radonrörsystemets delar är anordnade så att de passar tätt till var- andra.

Nu har man i enlighet med uppflnningen bestämt vilken mängd och vilka slags produkter som behövs för att förverkliga ett radonrörnät som krävs för ett normalt egnahemshus. i Till exempel innehåller ett radonrörnätspaket, som passar ett egna- hemshus som till sin area av skiktet mot marken är 200 m2, 48 meter rör 2 för sugkanalsystemet, sex meter överföringskanal 3 och sex meter utloppskanal 4.

Formen på husets botten kan variera och naturligtvis passar paketet även i hus, där arean av skiktet mot marken varierar till exempel mellan 150 och 250 m2. Rörens och kanalernas diameter kan vara 110 mm. Steglöst böjliga muff- vinklar för riktningsändringar i sugkanalsystemens rör och överföringskanaler behövs åtta stycken och steglöst böjliga mufförgreningar tre stycken. Förbind- ningsmuffar 5 behövs åtta stycken och proppar behövs två stycken för till- proppning av rörens 2 och överföringskanalernas 3 öppna ändar. För att för- binda överföringskanalen 3 och utloppskanalen 4 behövs ett vinkelblock 8. För utloppskanalens 4 längdförbindning behövs en dubbelmuff. Vidare kan det i radonrörnätspaketet finnas ett reningsblock 9. som innesluter en strömregula- 10 15 20 25 30 35 528 611 11 tor 20. Vidare är det fördelaktigt om det i radonrörnätspaketet också finns cell- plast som kondensisolering för utloppskanalen, av vilken samma cellplast kan bildas ett band för genomföringari utloppskanalens nedre botten.

Vidare kan det färdigt finnas med en tub, eller en motsvarande för- packning, tätningsmassa i radonrörnätspaketet för tätning av perforeringen i utloppskanalens nedre botten. Det är klart att mängderna kan variera en aning utan att man avviker från den uppfinningsenliga idén. Rören som utgör sugka- nalsystemet kan till exempel vara 42-54 meter och antalet muffvinklar, mufför- greningar och förbindningsmuffar kan variera med några stycken från det som angivits ovan osv.

Det väsentliga är emellertid att radonrörnätspaketet har hopsatts till en färdig enhet som i sig skall säljas till konsumenten. Konsumenten kan till exempel vara en privatperson, som bygger eller låter bygga en byggnad, en byggnadsfirma eller någon annan byggare eller byggherre. Vidare är det vä- sentligt att muffvinklarna och mufförgreningarna är sådana att de kan böjas i önskad vinkel.

En konsument som behöver ett radonrörnät i sin byggnad skaffar ett sådant radonrörnätspaket hopsatt till en färdig enhet och paketet levereras till arbetsplatsen. Detta kräver inte någon exakt radonrörnätsplan. utan radonrör- nätet kan monteras på platsen och planen kan göras samtidigt, eller monte- ringen kräver inte nödvändigtvis någon plan alls.

När radonrörnätet har monterats på plats och byggnaden också i övrigt är färdig, väntar man en tid enligt föreskrifterna. Den föreskriflsenliga väntetiden behövs därför att förhållandena skall bli stabila och från byggnads- materialet inte längre kommer en mängd strålning som förorsakar felaktig av- läsning. Vidare måste ventilationen vara reglerad och inställd så som den kommer att vara under normal användning.

Användaren tar efter detta leveranskortet 21 och sänder det till leve- rantören av radonmätapparaten. Leverantören av radonmätapparaten levere- rar mot leveranskortet mätapparaten utan ersättning för användning. Sålunda behöver man inte särskilt i ett senare skede betala för anskaffningen av mät- apparaten i anslutning till radonrörnätet. Företrädesvis anordnas leveranskortet 21 i anslutning till regulatorn 20, varvid leverenskortet 21 förvaras kontrollerat på ett visst ställe, fastän leveranskortet används avsevärt mycket senare än vad radonrörnätspaketet anskaffas. 10 15 528 611 12 Radonmätapparaten skall tas i bruk några dygn efter att mätappara- tens leverantör levererar den för användning. Således är det viktigt att slutan- vändaren själv får bestämma den tidpunkt när han vill att mätapparaten skall användas. Enligt föreskrifterna skall mätningen göras under tiden november- april. Med mätapparaten mäts mängden radonstrålning och ifall radonstrål- ningen är för stor, tas radonrörnätet i bruk genom att takfläkten 11 kopplas till rörsystemet. l detta skede görs naturligtvis till sist fortsättningen av utlopps- kanalen 4 genom yttertaket och installeringen av takgenomföringen 10, såvida dessa inte har gjorts tidigare.

Ritningarna och beskrivningen i anslutning till dessa är endast av- sedda att åskådliggöra uppfinningens idé. Beträffande sina detaljer kan upp- finningen variera inom ramen för patentkraven. I större byggnadsobjekt, till ex- empel radhus, kan paketet kompletteras genom att man vid behov skaffar mera rör, kanaler och block som ingår i paketet. I samband med paketet kan installeringsinstruktioner levereras och instruktioner om hurudana delar vid be- hov kan köpas till. Vidare lämpar sig radonrörnätspaketet för användning ock- så under ett höghus nedersta skikt och i andra byggnader som har ett skikt mot marken.

Claims (8)

10 15 20 25 30 35 528 611 lå Patontkrav

1. Radonrörsystempaket, omfattande perforerade rör (2) för att bilda ett sugkanalsystem, en utloppskanal (4) med blindvâgg, och en överföringskanal (3) med blindvàgg för förbindning av sugkanalsy- stemet med utloppskanalen (4). kännetecknat avatt - paketet är bildat som en enhet för försäljning till en konsument, - paketet omfattar den mängd rör (2), kanaler.(3, 4) och förbindnings- stycken (6, 7) som behövs för att åstadkomma ett radonrömät för ett nomialt egnahemshus, - vilka förbindningsstycken omfattar muffvinklar (6) och mufförgre- ningar (7), vilka till sin vinkel är omformbara, - varvid ett radonrömät, som sätts samman utifrån utrustningen (2, 3, 4, 6, 7) i paketet, kan anpassas för olika byggnadsobjekt.

2. Paket enligt patentkrav 1, k ä n n e te c k n at av att paketet inne- fattar ett reningsblock (9), för montering i anslutning till utloppskana- len (4).

3. Paket enligt patentkrav 2, k ä n n e t e o k n at av att i anslutning till reningsblocket (9) finns en strömregulator (20).

4. Paket enligt patentkrav 3, k ä n n e t e c k n at av att strömregula- tom (20) är en platta, som med tät anpassning står i förbindelse med reningsblocket (9).

5. Paket enligt något av patentkraven 1-4, k ä n n e t e c k n at att det även innefattar ett leveranskort (21), för översàndande till en leve- rantör av en radonmätapparat för erhållande av en radonmàtappa- rat i utbyte mot leveranskortet (21).

6. Paket enligt patentkrav 5, k à n n e t e c k n at av att paketet inne- fattar en regulator (20), och att leveranskortet (21) är anordnat i an- slutning till regulatorn (20). 10 15 20 25

7.

8. 528 611 IH Paket enligt något av patentkraven 1-6, k ä n n e t e c k n at av pa- ketet innefattar cirka 42-54 meter rör (2) för sugkanalsystemet, cirka sex meter överföringskanal (3), cirka sex meter utloppskanal (4). cirka åtta stycken omformbara muffvinklar (6), och cirka tre stycken omformbara mufförgreningar (7). Förfarande för åstadkommande av ett radonrömät i ett byggnadsob- jekt, vilket radonrömät omfattar ett sugkanalsystem som skall mon- teras under en byggnads nedre botten och som förenas med en ut- loppskanal (4), kännetecknat av - att bestämma den mängd utrustning; rör (2) i sugkanalsystemet, överföringskanal (3), utloppskanal (4) och förblndningsstycken (6, 7) för förbindning av rör och kanaler med varandra; som behövs för att åstadkomma ett radonrömät i ett normalt egnahemshus, - att från den bestämda mängden utrustning (2, 3, 4, 6, 7) ihopsätta ett radonrörsystempaket, vilket paket är bildat som en enhet för för- säljning till en konsument, samt omfattar den mängd rör (2), kanaler (3, 4) och förbindningsstycken (6, 7) som behövs för att åstadkom- ma ett radonrömät för ett nonnalt egnahemshus, och vilka förbind- ningsstycken omfattar muffvinklar (6) och mufförgreningar (7), vilka till sin vinkel är omformbara, - att leverera paketet till arbetsplatsen. och - att montera ett radonrömät på plats utifrån utrustningen (2, 3, 4, 6, 7) i paketet, varvid radonrömätets utformning anpassas till det spe- cifika byggnadsobjektet.