SE528011C2 - Transportkedja och kedjelänkar - Google Patents

Description

20 25 30 35 528 011 2b hos den andra kedjelänken lb för att definiera den första av nämnda vridaxlar.

Anordningen kännetecknas av att den ena kopplingsaxeln 11a eller huvudstycket 2b uppvisar en utskjutande del 12 och den andra kopplingsaxeln 11a eller huvudstycket 2b uppvisar ett säte 10 som är anpassat för att ta emot den utskjutande delen 12. Den utskjutande delen 12 och sätet 10 bildar på så sätt en led som definierar den andra av de två vridaxlarna.

Ovan exemplifierande kedjelänkar och transportkedjor utgår från att länkarna är samman- kopplade via två inbördes vinkelräta vridaxlar. Denna konstruktion har en komplicerad struktur. Förutom att konstruktionen är komplicerade medger den endast en begränsad vridbarhet kring de två definierade vridaxlarna och i princip ingen vridbarhet alls därutöver.

Vidare är konstruktionen skrymmande, vilket fordrar skrymmande styrskenor. Konstruktio- nen är dessutom tung, vilket bl.a. leder till en reducerad transporthastighet.

Generellt har det visat sig att kedjelänkarna i transportkedjor med tiden utsätts för förslitning. Förslitningen är vanligen störst i de områden av länken som utsätts för en hög punktbelastning när kedjan belastas med dragkrafter. Förslitningen ger bl.a. upphov till ett materialbortfall som reducerar länkens tvärsnitt, vilket medför att länken blir svagare i det förslltna området.

I ljuset av de nackdelar som är förknippade med kända kedjelänkar i transportkedjor för transport av gods längs en transportbana i tre dimensioner finns det ett behov av en transportkedja med lättare och rörligare länkelement som har bättre egenskaper beträffande hållbarhet och förslitning och som ger möjlighet till en högre transporthastighet.

Sammanfattning av uppfinningen En transportkedja i enlighet med den föreliggande uppfinningen innefattar åtminstone en första länk som är sammankopplad med åtminstone en andra länk, varav åtminstone en av länkarna är försedd med en godsbärare som är anpassad för att bära det gods som transporteras av transportkedjan. Den första länken bildar åtminstone en första huvudsakligen sluten slinga och den andra länken bildar åtminstone en andra huvudsakligen sluten slinga. Insidan av den första slingan är försedd med åtminstone en utbuktande yta och insidan av den andra slingan är försedd med åtminstone en inbuktande yta, vilka ytor är anpassade att samverka med varandra. Den första slingan sträcker sig genom den andra slingan så att länkarna bildar en sammankopplande led i vilken den utbuktande ytan i den första länken är i kontakt med den inbuktande ytan i den andra länken när transportkedjan utsätts för dragkrafter. 10 15 20 25 30 35 40 528 011 1 en föredragen utföringsform av transportkedjan är den första slingan försedd med två huvudsakligen motstående utbuktningar, medan den andra slingan är försedd med två huvudsakligen motstående inbuktnlngar. Här är det föredraget att de två utbuktningarna är huvudsakligen symetriskt anordnade kring en centrumaxel hos den första länken, medan de två inbuktningar är huvudsakligen symetriskt anordnade kring en centrumaxel hos den andra länken.

I en föredragen utföringsform av transportkedjan är den första slingan försedd med en inbuktning och en huvudsakligen motstående utbuktning, medan den andra slingan är försedd med en utbuktning och en huvudsakligen motstående inbuktning. Här är det föredraget att utbuktningen och inbuktningen hos den första slingan är huvudsakligen symetriskt anordnade krlng en centrumaxel hos den första länken, medan inbuktningen och utbuktning hos den andra slingan är huvudsakligen symetriskt anordnade kring en centrumaxel hos den andra länken.

I en föredragen utföringsform av transportkedjan är sagda utbuktande yta och sagda inbuktande yta anpassade att samverka med varandra så att de bildar en led, vilken medger att den första länken och den andra länken kan vridas i förhållande till varandra kring åtminstone tre tänkta huvudsakligen ortogonala axlar.

I en föredragen utföringsform av transportkedjan uppvisar den utbuktande ytan en krökning med en bestämd radie, medan den inbuktande ytan uppvisar en krökning med huvudsakligen samma radie.

I en föredragen utföringsform av transportkedjan uppvisar den utbuktande ytan åtminstone delvis en huvudsakligen sfärisk form, medan den inbuktande ytan helt eller delvis uppvisar huvudsakligen samma sfäriska form.

I en föredragen utföringsform av transportkedjan bildar den utbuktande ytan och den inbuktande ytan en sammankopplande kulled.

I en föredragen utföringsform av transportkedjan är åtminstone den första länken eller åtminstone den andra länken försedd med en öppning som är anpassad för att åtminstone en länk av den typ som representeras av den första eller andra länken ska kunna kopplas till eller från länken som försetts med öppningen genom att föras in eller ut genom sagda oppmng.

I en föredragen utföringsform av transportkedjan är åtminstone en försänkt eller utskjutande fixeringsmottagare anordnad på varje sida om sagda öppning för att möjliggöra en fixering av öppningen. 10 15 20 25 30 35 40 528 011 I en föredragen utföringsform av transportkedjan är godsbäraren försedd med åtminstone ett utskjutande eller försänkt fixeringselement som är anpassat att samverka med sagda fixeringsmottagare för att fixera öppningen när godsbäraren är anordnad på länken.

I en föredragen utföringsform av transportkedjan är godsbäraren löstagbart anordnad på åtminstone en av länkarna.

I en föredragen utföringsform av transportkedjan är godsbäraren försedd med åtminstone ett åtminstone delvis eftergivligt fästelement som är anpassat för att vara i ingrepp med åtminstone en av länkarna.

Den föreliggande uppfinningen tillhandahåller en transportkedja med ett flertal länkar som är sammankopplade vla en led med en betydligt större rörlighet och/eller vridbarhet i avsevärt fler riktningar än de leder som sammankopplar länkarna i kända transportkedjor.

Transportkedjan har dessutom en enkel konstruktion med få ingående delar. I synnerhet saknas metaildelar i de föredragna utföringsformerna av uppfinningen, t.ex. metallaxlar som sammankopplar länkarna i transportkedjan. Vidare fördelas punktlasterna i den led som sammankopplar länkarna i kedjan över en större yta jämfört med den koncentration av punktlaster som exempelvis uppstår när en smal rund metallstav används som axel i en led mellan två länkar - vilket är fallet i kända transportkedjor. Härutöver, leder den enkla konstruktionen och de få delarna i transportkedjan till att transportkedjan är enkel att tillverka. Det leder också till att transportkedjan väger betydligt mindre än andra transportkedjor. Den låga vikten, den enkla konstruktionen och den större rörligheten gör det möjligt att öka transporthastigheten för kedjan.

Kort beskrivning av ritniggarna När en detalj i de bifogade ritningarna tilldelats en referensbeteckning används samma referensbeteckning genomgående i samtliga ritningar om inget annat uttryckligen anges.

Fig. la visar en perspektivvy av en exemplifierande transportkedja 100 i enlighet med en föredragen utföringsform av uppfinningen.

Fig. lb visar en sidovy av transportkedjan 100 i fig. la.

Fig. 1c visar en vy ovanifrån av transportkedjan 100 i fig. la.

Fig. 1d visar en perspektivvy av transportkedjan 100 i figur 1a betraktad underifrån.

Fig. 2a visar en perspektivvy av den första länken 200 som framgår i fig. 1a-1d. 10 15 20 25 30 35 Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Flg.

Fig. 528 011 2b visar en sidovy av den första länken 200 framgår i fig. 2a. 2c visar en sidovy av godsbäraren 210 som framgåri fig. la-ld. 2d visar en vy underifrån av godsbäraren 210 som framgår i fig. 1a-1d.

Ze visar en sidovy av den andra länken 300 som framgår i fig. 1a-1d. 2f visar en perspektivvy av den andra länken 300 som framgår i fig. 2e. 2g visar en sidovy av en länk 200' i enlighet med en utföringsform av den första länken 200 som framgår i fig. 2a-2b. 2h visar en sidovy av en länk 300' i enlighet med en utföringsform av den andra länken 300 som framgår i fig. 2e-2f. 3a visar en exemplifierande styrskena 400 som är anpassad för att uppta transportkedjan 100 under sin transportväg. 3b visar ett tvärsnitt av styrskenan 400 i figur 3a. 3c visar styrskenan 400 i figur 3a-3b med en transportkedja 100. 3d visar ett tvärsnitt av styrskenan 400 i figur 3c.

Detalierad beskrivning av föredragna utförinasformer Med hänvisning till figurerna 1a-1d beskrivs nedan en transportkedja 100 i enlighet med en exemplifierande utföringsform av den föreliggande uppfinningen.

Med hänvisning till figurerna 2a-2h beskrivs olika utföringsformer av de exemplifierande länkarna 200, 200', 300 och 300' i transportkedjan 100, samt den led L, L', L" genom vilken länkarna 200, 300 och 200', 300' sammankopplas.

Med hänvisning till figurerna 3a-3d beskrivs i korthet en exemplifierande styrskena 400 som är anpassad för att uppta transportkedjan 100 under sin transportväg. 10 15 20 25 30 35 40 528 011 Transportkedjan 1 00 Figur la-ld visar en transportkedja 100 enligt en föredragen utföringsform av den aktuella uppfinningen. Transportkedjan 100 innehåller ett flertal länkar 200, 300 som är sammankopplade med varandra den ena länken efter den andra.

Figur la visar en perspektivvy av en transportkedja 100 enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen betraktad snett ovanlfrån. Transportkedjan 100 i figur la är avbildad med två huvudsakligen vertikalt anordnade länkar 200 av en första typ och två huvudsakligen horisontellt anordnade länkar 300 av en andra typ. Figur la visar dessutom ett antal godsbärare 210 som var och en är fästad vid en vertikal länk 200, vilket beskrivs närmare nedan. Även om den exemplifierande transportkedjan 100 i figur la har två olika typer av länkar 200, 300 ska detta inte tolkas som om uppfinningen är begränsad till en transportkedja med två typer av länkar. En transportkedja enligt den föreliggande uppfinningen kan tvärt om innehålla en enda typ av länk eller tre typer av länkar eller ännu fler typer av länkar.

Länkarna 200, 300 i figur la kopplas till varandra på så sätt att två horisontella länkar 300 sammankopplas via en vertikal länk 200. Omvänt innebär det att två vertikala länkar 200 sammankopplas via en horisontell länk 300. Närmare bestämt är länkarna 200, 300 kopplade till varandra via en led L, L', L" som medger att länkarna 200, 300 kan vridas i förhållande till varandra när transportkedjan 100 rör sig längs sin transportväg. Länkarna 200, 300 kan därför inta olika positioner l förhållande till horisontalplanet och vertikalplanet, där positionerna skiljer sig från den huvudsakligen vertikala och den huvudsakligen horisontella positionen som indikeras i figur 1a. I princip kan länkarna 200, 300 inta en godtycklig position i rymden där positionen huvudsakligen bestäms av transportkedjans 100 transportväg. Transportvägen bestäms företrädesvis av en styrskena 400 eller liknande, vilket beskrivs närmare nedan.

Figur lb visar en sidovy av transportkedjan 100 i figur 1a. Här framgår det att den vertikala länken 200 längst åt höger i transportkedjan 100 i figur 1b är vriden nedåt. Den vertikala länken 200 är vriden nedåt i förhållande till den horisontella länk 300 som den vertikala länken 200 är sammankopplad med, d.v.s. länken 300 som är anordnad näst längst åt höger i transportkedjan 100 i figur lb. Den huvudsakligen vertikala vridningen av länken 200 som visas i figur lb sker i en led L" och vridningen kan sägas ske kring en tänkt huvudsakligen horisontell axel A1" som löper genom leden L”. Denna tänkta axel A1", som indikeras i figur lc, sträcker sig huvudsakligen tvärs transportkedjans 100 utsträckning. Nu nämnda nedåtvrldning antyds också i figur 1a och ld.

Figur 1c visar en vy ovanlfrån av transportkedjan 100 i figur 1a. Här framgår det att den horisontella länken 300 längst åt vänster i transportkedjan 100 i figur lc är vriden åt sidan. 10 15 20 25 30 35 528 011 Den horisontella länken 300 är vriden åt sidan i förhållande till den vertikala länken 200 som den horisontella länken 300 är sammankopplad med, d.v.s. länken 200 som är anordnad näst längst åt vänster i transportkedjan 100 i figur lc. Den huvudsakligen horisontella vridningen av länken 300 som visas i figur 1c sker i en led L och vridningen kan sägas ske kring en tänkt huvudsakligen vertikal axel A2 som löper genom leden L. Denna tänkta axel A2, som indikeras i figur lb, sträcker sig huvudsakligen tvärs transportkedjans 100 utsträckning. Nu nämnda sidvridning antyds också i figur la och ld.

Figur ld visar en perspektivvy av transportkedjan 100 i figur la betraktad snett underifrån.

Här framgår bl.a. olika detaljer hos länkarna 200, 300, hos lederna L, L', L” och hos godsbärarna 210. Det framgår också hur länkar 200, 300, lederna L, L', L” och godsbärarna är anordnande.

De ovan nämnda lederna L och L" i figurerna la-ld har huvudsakligen samma utformning.

Leden L' som sammankopplar de två länkarna 200, 300 i mitten av transportkedjan 100 i figurerna 1a-1d har i sin tur huvudsakligen samma utformning som lederna L och L”. Med andra ord har samtliga leder L, L', L” i transportkedjan 100 huvudsakligen samma utformning. Det innebär att varje led L, L', L” som sammankopplar två länkar 200, 300 i transportkedjan 100 medger att de sammankopplade länkarna 200, 300 åtminstone kan vrida sig i förhållande till varandra kring en första tänkt horisontell axel A1, A1', A1" och en andra tänkt vertikal axel A2, A2', A2".

Utöver en vridning kring en första och andra ortogonal axel A1, A1', A1"; A2, A2', A2" som båda sträcker sig huvudsakligen tvärs transportkedjans 100 utsträckning medger varje led L, L', L" i transportkedjan 100 att de sammankopplade länkarna 200, 300 dessutom kan vrida sig i förhållande till varandra kring åtminstone en tredje tänkt axel A3, A3', A3" som sträcker sig huvudsakligen längs transportkedjans 100 utsträckning och som typiskt sett är ortogonal i förhållande till de andra två axlarna A1, A1', A1"; A2, A2', A2".

En led L, L', L” som i enlighet med den föreliggande uppfinningen sammankopplar två länkar 200, 300 begränsar emellertid inte länkarnas vridbarhet i förhållande till varandra så att den endast kan ske kring tre tänkta huvudsakligen ortogonala axlar A1, A1', A1"; A2, A2', A2"; A3, A3', A3". Istället är det fråga om att länkarna 200, 300 kan vrida sig i förhållande till varandra kring ett vridcentrum på ungefär samma sätt som är fallet i en kulled, vilket beskrivs närmare nedan. 10 15 20 25 30 35 40 528 011 Kedjelänkarna och den sammankopp/ande leden I det följande beskrivs den närmare utformningen länkarna 200, 300 som bildar den föredragna transportkedjan 100 som visas i figurerna la-ld. Nedan beskrivs också den led L, L', L" som sammankopplar dessa två länkar 200, 300.

Figur 2a visar en perspektivvy av den första länken 200, medan figur 2b visar en sidovy av länken 200 i figur 2a. Den exemplifierande länken 200 i figurerna 2a-2b har huvudsakligen formen av en nolla eller två motstående U:n. Länken 200 har således en första huvudsakligen rak långsida 201 och en motstående andra huvudsakligen rak långsida 202, samt en första svängd kortsida 203 och en motstående andra svängd kortsida 204. Sidorna 201, 202, 203, 204 bildar tillsammans en huvudsakligen sluten slinga. Att slingan med sidorna 201, 202, 203, 204 bildar en huvudsakligen sluten slinga omfattar även den situation att sidorna 201, 202, 203, 204 kan bilda en helt sluten slinga, d.v.s. en slinga som inte har någon öppning. Även om den första länken 200 i figurerna 2a-2b har formen av en nolla eller två motståenden U:n är länken 200 inte begränsad till denna form. Tvärt om kan länken 200 anta ett flertal andra former, t.ex. en cirkel eller en ellips, eller vara uppbyggd av olika böjda segment, eller helt eller delvis anta formen av polygon (månghörning), t.ex. en fyrkant, en rektangel, en triangel eller liknande. Vidare kan sidorna 201, 202, 203, 204 i den första länken 200 ha olika längd, eller vara lika långa, eller vara parvis ungefär lika långa så som i figur 2a.

Insidan av de två svängda motstående kortsidorna 203, 204 av länken 200 - d.v.s. insidan av den svängda delen av respektive motstående U - är försedd med en utbuktning 205.

Utbuktningarna 205 är huvudsakligen motstående i förhållande till varandra och sträcker sig in mot mitten av länken 200. Det är föredraget att utbuktningarna 205 i länken 200 anordnas huvudsakligen symmetriskt kring en centrumaxel X1 hos länken 200. Utbuktning- arna 205 är företrädesvis klotformade eller sfäriska, vilket även innefattar delar av ett klot eller delar av en sfär eller liknande yta eller annan yta som har en kurvatur med en viss radie.

Vidare är den första raka långsidan 201 av länken 200 l flgur 2a-2b försedd med en länk- öppning 207 i form av en genomgående slits eller öppning. Länköppningen 207 är företrädesvis anordnad nära mitten av den första långsidan 201. Det är föredraget att länköppningen 207 i den första länken 200 är tillräckligt bred för att en eller företrädesvis två av den andra länken 300 ska kunna föras in i den första länken 200 och på så sätt bilda en del av transportkedjan 100 i flgur la-ld. I vissa utföringsformer kan den första länken 200 vara gjord av ett eftergivligt material som medger att länköppningen 207 tillfälligt kan vidgas om öppningen 207 inte är tillräckligt bred. Den eller de andra länkar 300 som vid 10 15 20 25 30 35 40 528 011 något tillfälle förts in i den första länken 200 kan naturligtvis också tas ut via länköppningen 207. Detta gör det möjligt att demontera en redan sammankopplad transportkedja 100, vilket exempelvis är fördelaktigt i samband med service och underhåll och/eller när vissa länkar 200, 300 måste bytas ut.

Den första raka långsidan 201 av länken 200 i figur 2a-2b är dessutom försedd med åtminstone två fixeringsmottagare eller låsningshål 206 som anordnats på vardera sidan om nämnda Iänköppning 207. På detta sätt kan länköppningen 207 fixeras med hjälp av en huvudsakligen styv anordning som är försedd med två stift vilka är anpassade att föras in i låsningshålen 206. När de två stiften förts ned i låsningshålen 206 kommer den styva anordningen att sträcka sig över iänköppningen 207 som därmed fixeras via stiften.

I detta sammanhang är det föredraget att länköppningen 207 fixeras med hjälp av godsbäraren 210 som nu ska beskrivas nedan.

Figur 2c visar en sidovy av godsbäraren 210 enligt en föredragen utföringsforrn av uppfinningen och figur 2d visar en vy underifrån av samma godsbärare 210. Den föredragna godsbäraren 210 har en huvudsakligen plan yta 213 som är anpassad för att bära upp det gods som transporteras av transportkedjan 100. På undersidan av godsbäraren 210 finns två utskjutande fixeringselement eller Iåsningsstift 211 och två utskjutande fästhakar eller fâstelement 212. Låsningsstiften 211 är huvudsakligen styva och anpassade för att föras ned i ovan nämnda låsningshål 206 som är anordnade på den första raka sidan 201 av länken 200. Fästhakarna eller fästelementen 212 är utförda i ett eftergivligt material, t.ex. plast, och fästelementen 212 har försetts med hakar som är anpassade för att vara i ingrepp med den nedre kanten vid vardera sidan om länköppningen 207.

Godsbäraren 210 monteras på den första länken 200 genom att låsningsstiften 211 förs ned i låsningshålen 206 samtidigt som fästelementen 212, svagt sammanpressade mot varandra, förs ned i länköppningen 207 tills hakarna på fästelementen 212 fjädrar ut och griper in i den nedre kanten av vid vardera sidan av länköppningen 207. Godsbäraren 210 hålls därefter effektivt fast vid länkelementet 200 via fästelementen 212, medan låsnings- stiften 211 fixerar och förstärker länköppningen 207. Det ska tilläggas att de eftergiviiga fästelementen 212 kan pressas samman för losstagning av godsbäraren 210. Godsbäraren 210 kan därför enkelt bytas ut till andra godsbärare med annat utförande, vilket möjliggör en anpassning av transportkedjan 100 till olika typer av gods. Även om godsbäraren 210 nu har beskrivits i ett löstagbart utförande innebär det inte att _ uppfinningen är begränsad till löstagbara godsbärare 210 eller liknande. Tvärt om kan en godsbärare enligt den föreliggande uppfinningen vara fast anordnad på någon av länkarna 200, 300, t.ex. vara helt integrerad med någon av dessa länkar 200, 300. Det ska också 10 15 20 25 30 35 40 528 011 10 tilläggas att transportytan 213 på godsbäraren 210 inte är begränsad till en huvudsakligen plan yta. Andra utföringsformer av godsbäraren 210 kan exempelvis vara utrustade med transportytor som har utskjutande delar i form av hakar eller liknande som knuffar, greppar och/eller fasthåller det gods som transporteras av transportkedjan 100. Det ska också betonas att de två utskjutande låsningsstiften 211 på godsbäraren 210 kan byta plats med de två försänkta låsningshålen 206 som anordnats på vardera sidan om länköppningen 207 på länken 200, d.v.s. godsbäraren 210 kan alternativt förses med försänkta hål medan länköppningen 207 kan förses med utskjutande stift. Med andra ord kan fixerings- mottagaren 206 på länken 200 vara såväl försänkt som utskjutande och fixeringselement 211 på godsbäraren 210 kan omvänt vara utskjutande eller försänkt för att samverkar med fixeringsmottagaren 206 så att länköppningen 207 fixeras, framför allt hållas ihop.

Ovan har den första länken 200 och godsbäraren 210 beskrivits ovan med hänvisning till figurerna 2a-2d. uppmärksamheten ska nu riktas mot den andra länken 300.

Figur Ze visar en sldovy av den andra länken 300 som framgår i figurerna 1a-1d, medan figur 2f visar en perspektivvy av länken 300 i figur 2e. På ett liknande sätt som den första länken 200 har också den andra länken 300 formen av en nolla eller två motståenden Uzn.

Länken 300 har således en första huvudsakligen rak långsida 301 och en motstående andra huvudsakligen rak långsida 302, samt en första svängd kortslda 303 och en motstående andra svängd kortslda 304. Sidorna 301, 302, 303, 304 i figurerna 2e och 2f bildar tillsammans en huvudsakligen sluten slinga. Att slingan med sidorna 301, 302, 303, 304 bildar en huvudsakligen sluten sllnga avser även den situation att sidorna 301, 302, 303, 304 kan bilda en helt sluten slinga, d.v.s. en slinga som inte har någon öppning. Även om den andra länken 300 i figurerna 2e-2f har formen av en nolla eller två motståenden Uzn är länken 300 inte begränsad till denna form. Tvärt om kan länken 300 anta ett flertal andra former, t.ex. en cirkel eller en ellips, eller vara uppbyggd av olika böjda segment, eller helt eller delvis anta formen av en polygon (månghörning), t.ex. en fyrkant, en rektangel, en triangel eller liknande. Vidare kan sidorna 301, 302, 303, 304 i den andra länken 300 ha olika längd, eller vara lika långa, eller vara parvis ungefär lika långa så som i figurerna 2e-2f.

Insidan av de två svängda motstående kortsidorna 303, 304 av länken 300 - d.v.s. insidan av den svängda delen av respektive motstående U - är försedd med en inbuktníng 305 som är anpassad att samverka med ovan nämnda utbuktning 205. Inbuktnlngarna 305 är huvudsakligen motstående i förhållande till varandra och sträcker sig i riktning bort från mitten av länken 300. Det är föredraget att inbuktningarna 305 anordnas huvudsakligen symmetriskt kring en centrumaxel X2 hos länken 300. Inbuktnlngarna 305 är företrädesvis klotformade eller sfärlska, vilket även innefattar delar av ett klot eller delar av en sfär eller liknande yta eller annan yta som har en kurvatur med en viss radie. 10 15 20 25 30 35 40 528 011 11 Den första länken 200 i figur 2a-2b och den andra länken 300 i figur 2e~2f kopplas samman genom att länkarna 200, 300 anordnas så att slingan som bildas av sidorna 201, 202, 203, 204 i den första länken 200 sträcker sig genom slingan som bildas av sidorna 301, 302, 303, 304 i den andra länken 300. Figurerna la-ld visar hur en transportkedja 100 med fyra sammankopplade länkar kan bildas genom att två vertikalt anordnade länkar 200 är kopplade till varandra via en horisontellt anordnad länk 300, där en av de vertikala länkarna 200 dessutom är kopplad till en horisontell länk 300 som inte är kopplad till någon ytterligare länk.

När kedjan 100 i figur 1a-1d utsätts för operativa dragkrafter kommer två samman- kopplade länkar 200 och 300 att glida ifrån varandra längs det inre långsträckta utrymmet som bildas av sidorna 201, 202, 203, 204 i den första länken 200 och sidorna 301, 302, 303, 304 i den andra länken 300. Länkarna 200, 300 glider ifrån varandra tills insidan av en kortsida 203, 204 hos den första länken 200 kommer i kontakt med insidan av en kortsida 303, 304 hos den andra länken 300, t.ex. tills insidan av kortsidan 203 hos den första länken 200 kommer i kontakt med insidan av kortsidan 303 hos den andra länken 300. Den utbuktande huvudsakligen sfäriska ytan 205 på insidan av kortsidan 203 hos den första länken 200 kommer därmed i operativ kontakt med den inbuktande huvudsakligen sfäriska ytan 305 på insidan av kortsidan 303 hos den andra länken 300. Den utbuktande sfäriska ytan 205 i den första länken 200 och den inbuktande sfäriska ytan 305 i den andra länken 300 bildar härigenom en sammankopplande led L, L', L” när transportkedjan 100 utsätts för dragkrafter. Den sammankopplande leden L, L', L” fungerar på samma eller liknande sätt som är fallet för en kulled och leden L, L', L” ger således en vridbarhet som liknar vrldbarheten för en kulled.

Det ska tilläggas att långsidorna 201, 202 hos den första länken 200 kan förbindas med ett stag 208 eller annan anslutning som ökar stabiliteten i länken 200. Detta har illustrerats schematlskt i figur 2g, som visar en sidovy av en länk 200' i enlighet med en utföringsform av den första länken 200 i figurerna 2a-2b. På liknande sätt kan långsidorna 301, 302 hos den andra länken 300 förblndas med ett stag 308 eller annan anslutning som ökar stabiliteten i länken 300. Detta har illustrerats schematlskt i figur 2f, som visar en sidovy av en länk 300' i enlighet med en utföringsform av den andra länken 300 i figurerna 2e-2f.

Det kan noteras att länkarna 200', 300' saknar länköppning, vilket innebär att länkama måste kopplas samman på ett annat sätt än länkarna 200, 300 i figurerna 2a-2b och 2e- 2f. Detta kan exempelvis kräva att länkarna 200', 300' i större utsträckning kopplas samman redan vid tillverkningen och/eller att länkarna 200', 300' kopplas samman hos slutanvändaren genom limning, smältning och/eller gjutning eller liknande. Vidare kan det noteras att länkarna 200', 300' har illustrerats utan godsbärare i figurerna 2g-2h. Detta ska emellertid inte tolkas så att de saknar godsbärare. Tvärtom förutsätts att åtminstone en av länkarna 200', 300' är försedd med en godsbärare, t.ex. en godsbärare som liknar 10 15 20 25 30 35 40 528 011 12 godsbäraren 210. Godsbäraren kan exempelvis utgöra en integrerad del av länken 200', 300'.

Av det som diskuterats ovan står det klart att den exemplifierande transportkedjan 100 som visas i figurerna la-ld innehåller ett flertal länkar 200, 300 som är sammankopplade via en led L, L', L” som uppvisar en betydligt större rörlighet och/eller vridbarhet i avsevärt fler riktningar än de leder som sammankopplar länkarna i kända transportkedjor.

Det framgår också att transportkedjan 100 har en enkel konstruktion med mycket få ingående delar. Framförallt finns det inga metallaxlar eller andra axlar som sammankopplar länkarna i transportkedjan 100 och inte heller andra metalldelar, vilket är fallet i kända transportkedjor.

Vidare kan det konstateras att punktlasterna i leden L, L', L” kommer att fördelas över den utbuktande sfäriska ytan 205 och den inbuktande sfäriska ytan 305 när transportkedjan 100 utsätts för dragkrafter. Detta är en klar förbättring jämfört med den koncentrering av punktlaster som exempelvis uppstår när en smal rund metallstav används som axel i en led mellan två länkar, vilket är fallet i kända transportkedjor.

Den enkla konstruktionen och de få delarna i länkarna 200, 300 som bildar transportkedjan 100 leder dessutom till att transportkedjan 100 är enklare att tillverka. Det leder också till att den väger betydligt mindre än andra transportkedjor. För att ytterligare reducera vikten hos transportkedjan 100 är det föredraget att den helt eller delvis tillverkas av ett lätt material. Transportkedjan 100 kan exempelvis helt eller devis tillverkas av en lämplig plast, t.ex. acetalplast eller termoplastisk polyester eller liknande.

Den låga vikten, den enkla konstruktionen och den större rörligheten gör det också möjligt att öka transporthastigheten för kedjan 100.

Den större rörligheten medför dessutom att transportkedjan 100 kan lutas, exempelvis genom att länkarna 200, 300 vrids kring den ovan nämnda tredje tänkta axeln A3, A3', A3" som sträcker sig huvudsakligen längs transportkedjans 100 utsträckning. En sådan lutning kan exempelvis utnyttjas för att tippa av det gods som transporteras av transportkedjan 100. En sådan lutning kan också göra det möjligt att vid behov konstruera doserade kurvor, vilket eventuellt kan fordras för att hålla kvar gods på transportkedjan 100 under transport med hög hastighet.

Den första länken 200 inklusive godsbäraren 210 och den andra länken 300 samt leden L, L', L” som sammankopplar dessa länkar 200, 300 har nu beskrivits ovan med hänvisning till figurerna 2a-2f. Uppmärksamheten riktas nedan mot en exempllfierande styrskena 400 som är anpassad för att uppta transportkedjan 100 under sin transportväg. 10 15 20 25 30 35 528 011 13 Figur 3a visar en styrskena 400 med ett övre längsgående utrymme 410 som är anpassat för att uppta transportkedjan 100 under sin transportväg och ett undre längsgående utrymme 420 som är anpassat för att uppta transportkedjan 100 under sin returväg. Den exemplifierande styrskenan 400 i figur 3a består av en första halva 430 och en andra halva 440. Det kan tilläggas att det undre längsgående utrymmet 420 inte är nödvändigt i alla tillämpningar.

Figur 3b vlsar ett tvärsnitt av styrskenan 400 i figur 3a. I figur 3b indikeras ett huvudsakligen rektangulärt längsgående vänsterspår 411a och ett motstående huvud- sakligen rektangulärt högerspår 411c, samt ett huvudsakligen rektangulärt längsgående nedre spår 411b och ett motstående huvudsakligen rektangulärt längsgående övre spår 411d. Spåren 411a-411d bildar tillsammans det övre längsgående spåret 410 och de är således anpassade för att inrymma en transportkedja i enlighet med uppfinningen, exempelvis transportkedjan 100 som visas i figurerna 1a-1d. Spåren 411a-411c är huvudsakligen inneslutna l styrskenan 400, medan spåret 411d är öppet mot ovansidan av styrskenan 400, vllket medger att en godsbärare 210 kan glida ovanpå styrskenan och ändå nå in till den länk 210 som godsbäraren 210 är monterad på.

Spåren 411a och 411c eller spåren 411b och 411d behöver inte anordnas precis mitt emot varandra så som visas l figur 3b. Tvärt om kan spåren vara förskjutna och/eller vara lutade i förhållande till varandra i olika avsnitt längs styrskenans 400 utsträckning. En eventuell förskjutning och/eller lutning begränsas emellertid av vridbarheten hos den aktuella transportkedja som ska användas, t.ex. vridbarheten hos transportkedjan 100 som visas i figurema 1a-1d. Spåren 411a-411d kan med andra ord endast förskjutas och/eller lutas inom de gränser som gör det möjligt för den aktuella transportkedjan att röra sig längs utrymmet 410 i styrskenan 400.

Figur 3c visar den första halvan 430 av styrskenan 400 l figur 3a-3b med transportkedjan 100 i figurerna 1a-1d anordnad i det övre längsgående utrymmet 410. Den andra halvan 440 har tagits bort för att tydligare visa hur transportkedjan 100 är anordnad.

Figur 3d visar ett tvärsnitt av styrskenan 400 i figur 3c, där transportkedjan 100 i figurerna 1a-1d är anordnad i det övre iängsgående utrymmet 410.

Styrskenan 400 i figur 3a-3d kan exempelvis mutatis mutandis motsvara styrskenan med beteckningen 2, som framgår i ovan nämnda patentskrift WO 81/00244. 528 011 14 Uppfinningen har beskrivits ovan med hänvisning till olika utföringsformer. Utförings- formerna är endast exempel som förtydligar uppfinningen och de är inte på något sätt avsedda att begränsa uppfinningen. 15 REFERENSBETECKNINGAR A1-A1" Första tänkt axel A2-A2" Andra tänkt axel A3-A3" Tredje tänkt axel L Första led L' Andra led L” Tredje led X1 Centrumaxel X2 Centrumaxel 100 Transportkedja 200, 200' Första änk 201, 201' Första långslda 202, 202' Andra långsida 203, 203' Första kortsida 204, 204' Andra kortsida 205 Utbuktande sfärisk yta 206 Fixeringshål/ Fixeringsmottagare 207 Länköppning 210 Godsbärare 211 Låsníngsstlft/ Fixeringselement 212 Fästhakar/ Fästelement 011 213 300, 300' 301, 301' 302, 302' 303, 303' 304, 304' 305 400 410 4113 411b 411C 411d 420 430 440 Transportyta Andra länk Första långsida Andra långslda Första kortsida Andra kortsida Inbuktande sfärisk yta Styrskena Utrymme för transportkedjan 100 Längsgående vänsterspår Längsgående nedre spår Längsgående högerspår Längsgående övre spår Utrymme för transportkedjan 100 Första halvan av styrskenan 400 Andra halvan av styrskenan 400

Claims (1)

1. 0 15 20 25 30 35 KRAV 528 011 16 En transportkedja (100) innefattande åtminstone en första länk (200, 200') som är sammankoppiad med åtminstone en andra länk (300, 300'), varav åtminstone en av länkarna (200, 200', 300, 300') är försedd med en godsbärare (210) som är anpassad för att bära det gods som transporteras av transportkedjan (100), kännetecknad av: - att den första länken (200, 200') bildar åtminstone en första huvudsakligen sluten slinga (201, 202, 203, 204, 201', 202', 203', 204') och den andra länken (300, 300') bildar åtminstone en andra huvudsakligen sluten slinga (301, 302, 303, 304, 301', 302', 303', 304'); - att insidan av den första slingan (201, 202, 203, 204, 201', 202', 203', 204') är försedd med åtminstone en utbuktande yta (205) och insidan av den andra slingan (301, 302, 303, 304, 301', 302', 303', 304') är försedd med åtminstone en inbuktande yta (305), vilka ytor (205, 305) är anpassade att samverka med varandra; - att den första slingan (201, 202, 203, 204, 201', 202', 203', 204') sträcker sig genom den andra slingan (301, 302, 303, 304, 301', 302', 303', 304') så att länkarna (200, 200', 300, 300') bildar en sammankopplande led (L, L', L") i vilken den utbuktande ytan (205) i den första slingan (201, 202, 203, 204, 201', 202', 203', 204') äri kontakt med den inbuktande ytan (305) i den andra slingan (301, 302, 303, 304, 301', 302', 303', 304') när transportkedjan (100) utsätts för dragkrafter. En transportkedja (100) enligt krav 1, kännetecknad av: att sagda första slinga (201, 202, 203, 204, 201', 202', 203', 204') är försedd med två huvudsakligen motstående utbuktningar (205), och att sagda andra slinga (301, 302, 303, 304, 301', 302', 303', 304') är försedd med två huvudsakligen motstående inbuktningar (305). En transportkedja (100) enligt krav 1, kännetecknad av: att sagda första slinga (201, 202, 203, 204, 201', 202', 203', 204') är försedd med en inbuktning (305) och en huvudsakligen motstående utbuktning (205), och att sagda andra slinga (301, 302, 303, 304, 301', 302', 303', 304') år försedd med en utbuktning (205) och en huvudsakligen motstående inbuktning (305). 10 15 20 25 30 35 40 10. 528 011 17 En transportkedja (100) enligt krav 2, kännetecknad av: att sagda utbuktnlngar,(205) är huvudsakligen symetriskt anordnade kring en centrumaxel (X1) hos den första länken (200) och att sagda inbuktnlngar (305) är huvudsakligen symetriskt anordnade kring en centrumaxel (X2) hos den andra länken (300). En transportkedja (100) enllgt krav 3, kännetecknad av: att sagda utbuktning (205) och inbuktning (305) är huvudsakligen symetriskt anordnade kring en centrumaxel (X1) hos den första länken (200) och att sagda inbuktning (305) och utbuktning (205) är huvudsakligen symetriskt anordnade kring en centrumaxel (X2) hos den andra länken (300). En transportkedja (100) enllgt krav 1-4, kännetecknad av: att sagda utbuktande yta (205) och sagda inbuktande yta (305) är anpassade att samverka med varandra så att de bildar en led (L, L', L"), vilken medger att den första länken (200) och den andra länken (300) kan vridas i förhållande till varandra kring åtminstone tre tänkta huvudsakligen ortogonala axlar (A1, A2, A3; A1', A2', A3'; A1", A2", A3"). En transportkedja (100) enligt krav 1-6, kännetecknad av: att sagda utbuktande yta (205) uppvisar en krökning med en bestämd radie, och att sagda inbuktande yta (305) uppvisar en krökning med huvudsakligen samma radie. En transportkedja (100) enligt krav 1-7, kännetecknad av: att sagda utbuktande yta (205) åtminstone delvis uppvisar en huvudsakligen sfärisk form, och att sagda inbuktande yta (305) helt eller delvis uppvisar huvudsakligen samma sfäriska form. En transportkedja (100) enligt krav 8, kännetecknad av: att sagda utbuktande yta (205) och sagda inbuktande yta (305) bildar en sammankopplande kulled (L, L', L"). En transportkedja (100) enligt något av ovanstående krav, kännetecknad av: 10 15 20 25 30 11. 12. 13. 14. 528 011 18 att åtminstone en av sagda första länk (200) eller sagda andra länk (300) är försedd med en öppning (207) som är anpassad för att åtminstone en länk av den typ som representeras av den första eller andra länken (200, 300) ska kunna kopplas till eller från länken (200, 300) som försetts med öppningen (207) genom att föras in eller ut genom sagda öppning (207). En transportkedja (100) enligt krav 10, kännetecknad av: att åtminstone en försänkt eller utskjutande fixeringsmottagare (206) är anordnad på varje sida om sagda öppning (207) för att möjliggöra en fixering av öppningen (207). En transportkedja (100) enligt krav 11, kännetecknad av: att godsbäraren (210) är försedd med åtminstone ett utskjutande eller försänkt flxeringselement (211) som är anpassat att samverka med sagda flxeringsmottagare (206) för att fixera öppningen (207) när godsbäraren (210) är anordnad på länken (200, 300). En transportkedja (100) enligt något av ovanstående krav, kännetecknad av: att godsbäraren (210) är löstagbart anordnad på åtminstone en av länkarna (200, 300). En transportkedja (100) enligt krav 13, kännetecknad av: att godsbäraren (210) är försedd med åtminstone ett åtminstone delvis eftergivllgt fästelement (212) som är anpassat för att vara i ingrepp med åtminstone en av länkarna (200, 300).