SE527764C2 - Höjdjusterbar möbel samt förfarande för höjning och sänkning av i höjdled inställbar möbel - Google Patents

Description

527 764 2 Anpassningsmöjlighetema av arbetsplatsema ökar och efterfrågan har nu börjat sprida sig även till sådana arbetsplatser som tidigare ej varit anpass- ningsbara, exempelvis larmcentraler och utrymmen för processtymingar. På dessa arbetsplatser förekommer vanligtvis skiftarbete och en anpassning av arbetsplatsen bör därför göras till respektive användare, alltså ett par gånger per dygn.

Mindre möbler kan vara försedda med endast ett förlängningsbart ben, t ex av pelartyp. Om möbeln är större krävs dock ofta två eller flera ben, för att den skall bli stabil, exempelvis ett bord med en långsträckt skiva. När flera ben är anordnade på möbeln är det önskvärt att de hela tiden är i stort sett lika långa, både under och efter en höj dförändring och oavsett om möbeln höjs eller sänks. Anledningen till detta är att det i allmänhet är önskvärt att möbelns ovansida, typiskt sett en bordsskiva, förblir väsentligen vågrät. Dess- utom skulle en alltför stor skillnad i benens längd medföra att de "kärvar" och den pågående rörelsen uppåt eller nedåt blockeras. Vad man vill uppnå är således helt klart, men det har visat sig vara ganska svårt att åstadkomma detta resultat i praktiken.

En manuell höjning eller sänkning av benen är i praktiken utesluten vid kon- tinuerliga höj djusteringar, eftersom det antingen är svårt för en enda person att justera höjden på flera ben samtidigt eller för att det är svårt att få två eller flera personer att samordna sina åtgärder för höj djustering av varsitt ben med tillräckligt stor noggrannhet. Möjligen kan detta fungera om möbelns höjd är justerbar endast mellan ett fåtal, väl definierade, lägen.

Typiskt sett måste därför något elektriskt drivet styrsystem styra rörelsen och motorer måste användas för att åstadkonnria förkortningen eller förlängningen l0 15 20 25 527 764 3 av benen. Av erfarenhet har man kunnat konstatera att skilda motorer arbetar något olika, eventuellt pga att möbeln inte är helt symmetriskt belastad. Dess- utom kan man inte räkna med att motorerna starmar momentant, när de beordras till detta av styrsystemet. Detta kan försvåra ästadkommandet av en lika stor längdändring av möbelbenen. Ãrmu ett problem är att det krävs olika typer av styrutrustningar till möbler med olika antal ben. Detta är opraktiskt, inte minst med hänsyn till lager- hållningen hos tillverkarna av styrutrustriing och möbler och en ombyggnad av befintliga arbetsplatser försvåras avsevärt, eftersom styrutrustningen måste bytas om antalet ben ökas.

PROBLEMSTÄLLNING Man önskar således åstadkomma en höj djusterbar möbel med ett styrsystem som är enkelt att modifiera till olika benantal. Samtidigt skall systemet och möbeln vara väl fungerande i det att en lika stor höjdändring utförs på möbelns samtliga ben.

PROBLEMLÖSNING Det till grund för uppfinningen liggande ändamålet uppnås om den inled- ningsvis antydda höj djusterbara möbeln ges kärmetecknen att ett av benen, benänmt masterbenet, är anordnat att motta insignalen och utföra en rörelse i enlighet därmed, att en kommunikationsledning är anordnad för utbyte av informationssignaler om primärbenet och de övriga benens rörelser och att övriga ben är anordnade att jämföra sina egna lägen med masterbenets rörelse och åstadkomma en motsvarande rörelse i respektive ben. 10 20 25 527 764 4 Beträffande förfarandet uppnås ändamålet om detta kännetecknas av att signalen tillföres ett av benen, vilket är ett primärben; att primärbenet bringas genomföra en rörelse motsvarande den mottagna signalen; att det i primär- benet genereras en informationssigxial med information om utförd rörelse; att informationssigrialen ledes till övriga ben; att det i varje övrigt ben göres en järntörelse mellan detta bens läge och primärbenets läge; och att varje övrigt ben bringas att röra sig tills det intagit samma läge som primärbenet.

SAMMANSTÅLLNING ÖVER RITNINGSFIGURER Uppfinningen skall nu beskrivas med utgångspunkt fiån bifogade ritningar.

På dessa visar: fig 1 en perspektivvy snett underifrån av en exemplifierande möbel; fig 2 en perspektivvy av ett i möbeln ingående, delvis uppskuret ben; fig 3 en sprängskiss motsvarande fig 2; fig 4 en detaljvy av ett övre parti av ett delvis uppskuret ben; och fig 5 ett flödesschema över styrsystemet i den höj djusterbara möbeln.

FÖREDRAGEN UrFöRINGsFoRM I fig 1 visas i perspektiv snett underifrån ett bord l, som är ett exempel på en sådan höj djusterbar möbel som uppfinningen avser. Bordet 1 skulle naturligt- 10 15 20 25 527 764 5 vis också kunna vara någon arman möbel, exempelvis en manöverpanel, en hylla eller ett skåp.

Bordet 1 har två ben 2, 3, som har varsin yttre bendel 4 och inre bendel 5 samt varsin fot 6. Båda benen 2, 3 innefattar varsin, i fig 1 ej synlig, drivmotor, och för strömförsörjning av dessa är anordnat minst en adapter 7 och en kabel 8, som leder till åtminstone en aclcumulator 9. I den föredragna utföringsformen är en ackurnulator 9 anordnad vid respektive ben 2, 3 och måste förses med ström antingen genom varsin nätanslutning 7, 8 eller genom att en och samma nätanslutning försörjer båda ackumulatorerna 9. I detta avseende har anslut- ningen till den vänstra ackurnulatom i fig 1 för tydlighetens skull utelärrmats.

Bordet skulle i och för sig fungera med endast en ackumulator 9, men dess prestanda skulle minska, i det att en mer begränsad sänkning och/eller höjning kan utföras innan ackumulatorn 9 på nytt måste laddas.

En si gnalknapp 10 är ansluten via en si gnalledning ll till det ena benet 2.

Från signalkriappen 10 ger användaren signaler om huruvida en höjning eller sänkning av bordet önskas. När knappen 10 släpps uppfattas detta som en stoppsignal och rörelsen uppåt eller nedåt avbryts.

Mellan benen 2, 3 sträcker sig en kommunikationsledning 12 i form av en buss. Bussen är uppbyggd av ett antal ledningar för parallell överföring av elektriska signaler. Bussen som sådan tillåter att elektriska signaler sänds på alla ledningar samtidigt. I den föredragna utföringsformen kommer detta typiskt sett inte att ske, eftersom varje ledning som ingår i bussen givits en särskild funktion och vissa av dessa funktioner utesluter varandra av logiska skäl. 10 15 20 25 527 764 6 På det högra benet i figuren syns ett ej utnyttjat urtag 13 för insignalen från si griallmappen 10. Det vänstra benet 2 har ett motsvarande urtag 13 på den sida som är vänd bort från betraktaren och signalledriingen 11 är ansluten till detta urtag. Signallcnappen 10 är flyttbar mellan urtagen 13, men endast ett av urtagen 13 får vara anslutet till signallmapparna. Urtaget 13 fungerar också för strömförsörjning av ackumulatorerria 9, även om detta inte visas i ñg 1.

Den sida av benet 2 som är vänd mot betraktaren uppvisar två urtag 14 för kommunikationsledningar 12 och ett av dessa urtag utnyttjas i den föredragna utföringsformen. Även det högra benet 3 har två urtag 14 för kommunika- tionsledningar 12, men på motsvarande sätt används endast ett av dessa urtag.

Benen 2, 3 tillverkas identiska och vändbara vid monteringen på det sätt som visasifig 1.

I fig 2 visas i närbild en delvis uppskuren vy av det vänstra benet i fig 1.

Eftersom benen 2, 3 är i princip identiska, behöver bara det ena beskrivas. I denna vy syns urtagen 14 för kommuníkationsledningen 12 något tydligare.

Benet 2 har en yttre del 4 och en i derma del glidbar inre del 5. En gängad stång 17 förbinder den inre bendelen 5 med de delar som är fast anordnade i den yttre bendelen 4, såsom en motor 15 och en växel 16. För enkelhetens skull är gängningen av stången 17 inte markerad i fig 2 och 3. Motom 15 är en elektrisk drivrnotor, som drivs med ström från en nätanslutning via adap- tem 7, och ackumulatom 9. Motorns 15 rotation medför en förlängning eller förkortning av benet, dvs en axiell rörelse av den inre bendelen 5 i förhållande till den yttre bendelen 4. När den inre bendelen 5 befirmer sig i sitt maximalt inskjutna läge, dvs i bordets 1 lägsta läge, kommer en undre del 19 av en noll- lägesgivare 18, som står i kontakt med den yttre bendelen 4 att komma i kon- takt med den inre bendelens 5 övre ände. 10 15 20 25 527 764 7 Nollägesgivarens 18 undre ände 19 är försedd med en fiäder 20. Vid kon- takten med den inre bendelens 5 övre ände trycks fiädern 20 ihop och nolläges givaren 18 förskjuts ett stycke uppåt. Derma förskjutning detekteras ovanför motoms 15 övre ände, vilket kommer att beskrivas närmare nedan.

När kontakten med den inre bendelen 5 upphör återför den sammantryckta fjädern 20 nollägesgivaren 18. Det på detta sätt erhållna nolläget fimgerar som en utgångspunkt från vilken motorns 15 rotation anges och även, indirekt, förlängningen av benet 2 i förhållande till nolläget.

I fig 3 visas en sprängskiss av benet 2, väsentligen motsvarande vyn i fig 2.

De i benet 2 ingående delarna fi-arnträder något tydligare och dessutom syns ett kretskort 21, till vilket signallednirigen ll och kommunikationsledningen 12 är anslutna, ovanför motorn 15. Kretskortet 21 fungerar som en i benet 2 anordnad mikroprocessor.

I fig 4 visas en perspektivvy ovanifrån av benet 2, där bordsskivan är bort- tagen och benet 2 är delvis uppskuret. Från vänster sträcker sig signal- ledningen 11 från signallmappen 10. Kommunikationsledningen 12 sträcker sig till det andra benet 3, så att en tvåvägskommuníkation möjliggörs. Ytter- ligare ett urtag 14 är ledigt för anslutning till ytterligare ben.

En övre del 22 av nollägesgivaren 18 är anordnad ovanför kretskortet 21 och nollägesgivaren 18 sträcker sig genom detta. På kretskortet 21 är anordnat en nollägesdetektor 23. När nollägesgivaren 18 och dess övre parti 22 knuffas uppåt vid en kontakt med den inre bendelens 5 övre ände, kommer nolläges- givarens 18 övre del 22 att förskjutas i förhållande till nollägesdetektom 23.

Härvid kommer kretskortet 21 att registrera att ett nolläge uppnåtts och alla ytterligare rörelser hos motom 15 och därmed benet 2 beräknas med utgångs- 10 15 20 25 527 764 8 punkt från nolläget. För registrering av motoms 15 rotation är anordnat en rotationsgivare 24, vilken har två halvor. När den ena halvan kommer att vetta mot rotationsdetektom 25 registreras en puls, och när rotationsgivaren 24 snurrat ännu ett varv, så att samma halva därav åter vetter mot rotations- detektorn registreras en ny puls. På detta sätt avkänns indirekt en förlängning eller förkortning av benet, eftersom en rotation hos motorn har en direkt mot- svarighet i en axiell förlängning eller förkortning av benet.

Fig 5 visar ett flödesschema över processen för höjning och sänkning av bordet. Signalknappen 10 kan åstadkomma antingen en signal 33 till bordet att röra sig uppåt eller en signal att röra sig nedåt. Den mikroprocessor 21 som mottar en sådan insignal 33 blir styrande för samtliga ben i möbeln. Benet där derma mikroprocessor 21 sitter kommer att benärrmas masterben eller primär- ben. Mikroprocessom 21 är inte av någon särskild typ i förhållande till mot- svarande míkroprocessorer 21 i de andra benen, utan det är förekomsten av en insignal till just detta ben 2 och denna mikroprocessor 21, som gör benet 2 till masterben.

När en signal från signalledningen ll registrerats av mikroprocessorn 21, kommer den att utsända en styrsignal 26 till motorn 15 i det egna benet 2, masterbenet. När motorn 15 roterar kommer pulser 27 att registreras med hjälp av rotationsgivaren 24 och rotationsdetektom 25 och sändas tillbaka till mikroprocessom 21 i masterbenet 2. Pulsema 27 slussas vidare på endera av två ledningar 28, 29 beroende på rörelsens riktning. Dessa ledningar 28, 29 är anordnade i kommunikationsledningen eller bussen 12. Samtliga pulser 27 som åstadkommes av motom 15 kommer därför att skickas antingen till led- ningen 28 om bordet rör sig uppåt eller till ledningen 29 om bordet rör sig nedåt. 10 20 25 527 764 9 Eftersom bussen 12, och därmed ledningarna 28 och 29, är direkt kopplade till det andra benet 3 på bordet 1, nu benärrmt slavbenet, kommer pulsema 27 att avläsas av detta bens mikroprocessor 21. Den ledning 28, 29, på vilken puls- ema 27 förekommer, ger slavbenets 3 mikroprocessor 21 besked om en rörelse skall utföras uppåt eller nedåt och antalet pulser anger rörelsens längd.

Så fort de första pulserna når slavbenets 3 rnikroprocessor 21, börjar den att jämföra masterbenets 2 läge med slavbenets 3 läge. När skillnaden mellan de två benen 2, 3 blir tillräckligt stor, dvs när masterbenet 2 rört sig tillräckligt långt, kommer slavbenets 3 rnikroprocessor 21 att utsända en styrsignal 30 till slavbenets 3 motor 15. På samma sätt som masterbenet 2, kommer även slav- benet 3 att sända pulser 31, som motsvarar motoms 15 rotation, och därmed slavbenets 3 förlängning, till :míkroprocessorn 21 i det egna benet 3.

Om slavbenet 3 ligger alltför långt efter masterbenet 2, dvs om skillnaden mellan masterbenets 2 längd och slavbenets 3 längd är alltför stor, kommer míkroprocessorn 21 i slavbenet 3 att utsända en väntsignal på en för detta ändamål avsedd ledning 32 i bussen 12. Denna signal kvarstår till dess att skillnaden åter understiger ett förbestämt värde, dvs när slavbenet 3 hunnit i kapp masterbenet 2. Så fort en väntsignal 32 sänts ut på bussen 12, kommer míkroprocessorn 21 i masterbenet 2 att känna av denna signal. Masterbenets 2 motor 15 kommer att beordras av sin mikroprocessor 21 att göra en paus. När väntsigrralen 32 försvunnit från bussen 12, kommer masterbenets 2 mikro- processor 21 att åter utsända en styrsigrial 26 till masterbenets 2 motor 15, under förutsättning att det fortfarande finns en insignal 33 frän signalknappen 10 på signalledningen 11. I avsaknad av sådan signal 33 kan man förutsätta att bordets användare är nöjd med den uppnådda höjden. 10 15 20 25 527 764 10 När masterbenet 2 så småningom inte längre får någon insignal i signal- ledningen ll kommer dess rnikroprocessor 21 inte längre att utsända någon styrsignal 26 till motorn 15. Motorn 15 kommer inte att stoppas momentant, utan ytterligare några rotationer kommer att utföras och pulser 27 genereras.

Dessa pulser 27 kommer att registreras av mikroprocessorn 21 och skickas vidare på någon av ledningarna 28 eller 29 till slavbenets milcroprocessor 21.

Inte heller slavbenets 3 motor 15 förmår stanna momentant. Det kan därför hända att derma motor 15 roterar ytterligare några varv längre än masterbenets 2 motor 15, men även dessa pulser 31, som genereras i slavbenet 3 kommer att registreras i dess mikroprocessor 21. Antalet tillryggalagda varv hos motorn 15 i förhållande till nolläget kommer alltid att finnas kvar i respektive bens 2, 3 mikroprocessor 21, så om en skillnad mellan benen 2, 3 uppstår i samband med rörelsens slut, kommer denna skillnad att kunna korrigeras nästa gång rnasterbenet erhåller en insignal från signalknappen 10 på signal- ledningen ll.

Efter perioder av spänningslöshet, exempelvis vid längre strömavbrott eller vid en första uppstart av bordet 1 kommer den pålagda spänningen att fimgera som en signal för kalibrering av bordet 1. Motorerna 15 kommer då att beordras att röra sig nedåt, till dess att nolläget, som registreras av nolläges- givaren 18 uppnås. Vid kortare strömavbrott kommer dock strömförsörjning- en att upprätthållas av ackumulatorerna 9.

Uppfinningen kan modifieras ytterligare inom ramen för bifogade patentkrav.

Claims (11)

10 15 20 25 527 764 11 PATENTKRAV

1. Höj djusterbar möbel (l) innefattande minst två ben (2, 3) med varierbar längd, en till respektive ben (2, 3) hörande drivmotor (15) och organ (10, ll) för åstadkommande och vidarebefordran av en insignal (3 3) som anger om möbeln skall röra sig uppåt, nedåt eller till ett kalibreringsläge, k ä n n e - t e c k n a d av att ett av benen, benämnt prirnärbenet (2), är anordnat att motta insignalen (33) och utföra en rörelse i enlighet därmed, att en kommu- nikationsledning (12) är anordnad för utbyte av informationssignaler om primärbenets (2) och de övriga benens (3) rörelser och att övriga ben (3) är anordnade att järnföra sina egna lägen med primärbenets (2) rörelse och åstadkomma en motsvarande rörelse i respektive ben (3).

2. Höjdjusterbar möbel enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att kommimikationsledningen (12) är en buss, som är anordnad för vidare- befordran av signalema upp, ned och vänta.

3. Höj djusterbar möbel enligt kravet l eller 2, k ä n n e t e c k n a d av att benen innefattar varsin rotationsgivare (24, 25) för åstadkommande av informationssigrralema.

4. Höjdjusterbar möbel (1) enligt något av kraven 1-3, k ä n n e t e c k n a d av att benen (2, 3) innefattar varsin nollägesgivare (18) för avkänning av ett läge till vilket respektive bens (2, 3) aktuella längd är relaterad.

5. Höjdjusterbar möbel (1) enligt något av kraven 1-4, k ä n n e t e c k n a d av att benen (2, 3) irmefattar varsin mikroprocessor (21). 10 15 20 25 527 764 12

6. Höjdjusterbar möbel enligt något av kraven 1-5, k ä n n e t e c k n a d av att benen (2, 3) innefattar varsin ackumulator (9).

7. F örfarande för höjning och sänkning av i höjdled inställbar möbel (1) med åtminstone två höj dinställbara ben (2, 3), innefattande stegen: att ett val göres huruvida möbeln (1) skall höjas, sänkas eller föras till ett kalibrerings- läge och att en valet motsvarande signal (33) genereras, k ä n n e t e c k n at av att signalen (33) tillföres ett av benen, vilket är ett primärben (2); att primärbenet (2) bringas genomföra en rörelse motsvarande den mottagna signalen (3 3); att det i primärbenet (2) genereras en inforrnationssigrxal med information om utförd rörelse; att informationssignalen ledes till övriga ben (3); att det i varje övrigt ben (3) göres en järntörelse mellan detta bens (3) läge och primärbenets (2) läge; och att varje övrigt ben (3) bringas att röra sig tills det intagit samma läge som primärbenet (2).

8. Förfarande enligtkravet 7, k änn etc ckn at av attva1jeben(3) utom prirnärbenet (2) bringas att utsända en väntsignal till primärbenet (2) när skillnaden mellan benets (3) läge och informationssignalen överstiger ett förutbestämt värde, och att primärbenet (2) därvid bringas att stoppa sin rörelse tills skillnaden åter understiger det förutbestämda värdet.

9. Förfarande enligt kravet 7 eller 8, k ä n n e t e c k n at av att informa- tionssignalen innefattar en serie pulser (27) som motsvarar den i varje ögon- blick tillryggalagda längdtörändringen av primärbenet (2).

10. lO. Förfarande enligt något av kraven 7-9, k ä n n e te c k n at av att informationssigrialen sänds ut på olika ledningar (28, 29) beroende på om rörelsen är uppåtriktad eller nedåtriktad. 527 764 13

11. Förfarande enligt kravet 8, k ä n n e t e c k n at av att väntsignalen utsänds på en separat ledning (32).