SE527397C2 - Lockbete för fiske - Google Patents

Description

30 35 527 397 n o o o en o v ø Q a o u nu n a Fars 2 I det följande beskrivs uppfinningen detaljerat med hänvisning till bifogade figurer, vilka visar en tillämpning av uppfinningen, enligt vilken Figur 1 visar ett lockbete enligt uppfinningen, sett snett framifrån, Figur 2a visar ett lockbete enligt uppfinningen, Sött UPPíÛåfl, Figur 2b visar lockbetet i lig. 2a sett underifrån, Figur 3 visar som en principskiss användningen av ett lockbete enligt uppfinningen vid fiske, Figur 4 visar en annan tillämpning av ett lockbete enligt uppfinningen.

I fig. 1 visas ett lockbete enligt uppfinningen, vilket är avsett for fiske. Lockbetet är ett långsmalt föremål som har större bredd än tjocklek, vilket i sina båda motsatta ändar 10 och ll har öppningar 13 och 14 for den lina 12 som används vid fiske. I praktiken fästs linan från ñskeredskapet, såsom t. ex. den rulle som är fäst vid spöet, vid lockbetets första ände. På motsvarande sätt fästs i lockbetets andra ände ll en kortare bit av linan 16, i vilken det egentliga betet 17 fästs (fig. 3). Denna del av linan kallas även tafs. Närmare om lockbetets funktion i anslutning till fig. 3. I praktiken är öppningarna anordnade så att lockbetet är anordnat att dras med en lina fäst i en öppningi den första änden. Dessutom finns det i den första änden 10 en i relation till lockbetets mittlinje tvärställd bockning 15.

Enligt uppfinningen är öppningen 13 i den första änden 10 anordnad vid sidan om lockbetets inittlinje. Mittlinjen visas med en streckad linje i fig. 2a och 2b. Med detta arrangemang fás lockbetet i -en kontrollerad tumtformig rotationsrörelse. Dessutom är rotationsrörelsen tack vare lockbetets utformning långsammare än tidigare, vilket ur fiskesynpunkt har konstaterats vara fördelaktigt. Genom att ordna två öppningar i lockbetets första ände symmetriskt i förhållande till mittlinjen, går det att vid behov vända lockbetets rotationsriktning. Växlingen sker enkelt genom att fästa linan på olika sida om rnittlinjen. Tack vare symmetrin är rotationsrörelsen väsentligt densamma i båda riktningama. Utöver ändring av rotationsriktningen går det även att reglera rotationsrörelsens omfattning genom att i den forsta änden t.ex. ordna fyra öppningar 13.1 - 13.4 enligt fig. 2a och 2b. Även här är öppningarna förmånligt anordnade symmetriskt i förhållande till niittlinjen och till varandra, varvid egenskapema hos lockbetets rotationsrörelse är likartade i båda riktningarna. Det kan finnas fler än fyra öppningar. Antalet öppningar är dock förmånligt ett jämnt tal i båda lockbetets motstående ändar. För funktionellt samma slags delar har använts samma referensnummer. 10 15 20 25 30 35 527 397 v ø o o nu v o o u oo o nu u n Fsvs 3 Med ovan beskrivna avvikande placering av öppningarna och bockningen av den första änden skulle lockbetet fungera enligt uppfinningen. Ytterligare regleringsmöjligheter erhålls genom att anordna två öppningar i den motsatta änden till den forsta änden vid sidan av lockbetets mittlinje. I fig. l finns två öppningar 14.1 och 14.2. Den ovan nämnda tafsen kan fästas i vilken som helst av dessa öppningar, varvid lockbetets rotationsrörelse kan ytterligare finjusteras. Till skillnad från de tillämpningar som visas i figurema kan det även i den andra änden firmas fyra öppningar, vilka är anordnade symmetriskt i förhållande till mittlinjen och till varandra (visas ej). Vid framställningen av lockbetet tas det hänsyn till lockbetets storlek i relation till placeringen av öppningama.

Härvid går det att åstadkomma önskade egenskaper hos lockbetet.

I ett lockbete enligt uppfinningen är den bockade delen av den forsta änden l0 större än vanligt. Dessutom är bockningen 15 i förhållande till rnittlinjen anordnad väsentligt vinkelrät. Härvid erhålls med symmetrisk placering av öppningarna 13 och 14 likadana rotationsrörelser i båda riktningarna. Enligt uppfinningen är bockningens avstånd från den första änden 10 - 40 %, förrnåriligare 20 - 35 % av lockbetets totallängd. I praktiken upptar den bockade forsta änden ungefär en tredjedel av lockbetet. Dessutom är den av bockningen bildade vinkeln mindre än tidigare. Med andra ord är bockningen skarpare än vad som tidigare är känt. Med en skarp bockning fås lockbetet säkert att komma i en roterande rörelse. Trots detta är dragmotståndet litet. l praktiken är vinkelns a storlek 45 - 80°, törmânligare 50 - 70°.

I ett lockbete enligt uppfinningen kan det även finnas en längsgående bockning 18 väsentligt i mittlinjens riktning. Denna längsgående bockning dämpar lockbetets rörelse utan att orsaka störningar i den rörelse som åstadkoms av den första änden. Dessutom reflekterar lockbetet tack vare den längsgående bockningen ljud- och ljusvågor bättre än en helt rak ände. Den längsgående bockningen sträcker sig fiån början av den andra änden utefier 60 - 90 %, forrnånligare 65 - 80 % av lockbetets totallängd. I praktiken bildar den längsgående bockningen vinkeln ß, vars storlek är 50 - 85°, formånligare 60 - 80°. Enligt uppfinningen är vinkel ß minst d.v.s. bockningen är skarpast i lockbetets andra ände, varifrån vinkeln ß växer till att slutligen vara plan före den tvärställda bockningen. Dessutom är bockningsriktningarna för den tvärgående och den längsgående bockningen enligt uppfinningen anordnade att vara inbördes rnotstâende. Härvid bildas enligt uppfinningen en konstmktion och fonn för lockbetet, vilka åstadkommer en ny sorts funktionsprincip. 10 15 20 25 30 35 527 397 Fars 4 Ett sätt att 'framställa ett lockbete enligt uppfinningen är att forst skära ett ovalformat stycke av en genomskinlig plastskiva och därefter bearbeta önskat antal öppningar i denna. Öppningarna 13 och 14 förstärks dessutom fonnåriligt med metallringar 19. I stället för av plast kan lockbetet t.o.m. fiamställas av metall. Dock gör plastens lätthet och lättbearbetbarhet att plast är ett gott tillverkningsmaterial. Till sist bockas det slcivformade stycket såväl i längs- som i tvärriktningen. Dessutom gär det att limma tvåsidig reflextejp 20 på ena sidan av lockbetet. Med denna tejpning förbättras särskilt reflekteringen av ljusstrålar. I stället för skivbearbetning går det även att använda forrngiutning, varvid det enkelt erhålls måttnoggranna stycken. Sarntidigt undviks bockningen som ett arbetsmoment. I stället for klar genomskinlig plast går det att använda färgade plastkvaliteter och for reflextejpen kan användas olika mönster och färger. Även reflextejpens storlek och form kan förändras.

Vid tester har konstaterats vissa huvudprinciper for hur lockbetet bör användas i olika situationer. Vid t.ex. fångst av aktiv fisk i varmt vatten används en liten rotationsrörelse och en kort tafs, ung. 50 - 100 cm lång. Vid motsvarande fångst i kallt vatten används antingen en stor rotationsrörelse med 80 - 120 cm tafs eller liten rotationsrörelse med ca 120 - 150 cm tafs. På grundval av ovanstående har förutom linans fästpunkt även tafsens längd betydelse för betets simrörelse och därmed for fiskelyckan. Ett lockbete enligt uppfinningen roterar vid liten rotationsrörelse ungefär 32 - 36 gånger i minuten. Wd stor rotationsrörelse roterar lockbetet ungefär 12 - 24 gånger i minuten. Antal och omfattning av rotationema forblir närmast opåverkade av dragfiskehastigheten. Lockbetets funktion har testats vid hastighetema 2 - 5 km/t.

Ett lockbete enligt uppfinningen är ca 200 mm långt och 90 mm brett där det är som bredast. De forsta öppningarna i den första änden är ca 30 mm från varandra och de andra öppningama ca 50 mm fiån varandra. Skivans tjocklek for ifrågavarande lockbete är ca 2 mm. I första hand beroende på linans längd och dragfiskehastigheten är den tunnformade rotationsrörelsens diameter ca 0,5 - 2 meter. I praktiken roterar lockbetet lugnt och exakt i en cirkelbåge utan att rotera kring sin egen längdaxel.

I fig. 3 visas en principskiss av rotationsrörelsen hos ett lockbete enligt uppfinningen.

Det lockbete som visas med heldragen linje är fäst vid linan 12, vars längd vanligen är ca 5 - 100 meter. Motsvarande är det i lockbetets andra ände ll fäst en tafs 16, i vilken det egentliga betet 17 sitter. Vanligtvis är tafsens längd ca 50 - 200 cm. Ju kortare tafs, desto större rörelse hos betet. Som bete kan användas tex. drag, Wobbler eller t.o.m. fluga.

Tack vare linans asymrnetriska fäste och lockbetets utformning börjar lockbetet att rotera II 0000 0 o i i 0000 I O n vinn O 10 15 527 397 F375 5 i en cirkel. Ett lockbete i sin rotationsrörelses nedre läge visas med streckade linjer i fig. 3. Med hjälp av linans och tafsens dimensionering samt valet av dessas fastpunlcter åstadkoms den önskade simrörelsen hos betet. Dessutom åstadkommer lockbetet med sin egen rörelse reflexer, vilka lockar fiskar till betets närhet.

I fig. 4 visas en andra tillämpning av ett lockbete enligt uppfinningen. Genom att använda en alldeles kort tafs eller genom att fasta en eller flera krokar 21 i lockbetet åstadkoms ett nytt slag av bete, vars simrörelse avviker från vad som är känt. Även här kan sirnrörelsen regleras genom att ändra linans 12 fästpunkt. När lockbetet används som bete dimensioneras detta mindre än ovan och det relateras till krokens storlek.

Ett lockbete enligt uppfinningen är lätt att ta i bruk och dess användning är enkel.

Dessutom fimgerar lockbetet inom ett stort hastíghetsområde for dragfiske och det kan användas med olika slags beten. Betydande är även regleringen av rotationsrörelsen, varigenom lockbetet kan justeras att passa for varje situation. En fóljsam utformning utan utstickare hindrar att linan trasslar in sig i lockbetet och gör dessutom att dragmotståndet blir mindre än tidigare. Lockbetet är dessutom lätt att tillverka och det går att inforliva olika egenskaper i lockbetet.

Claims (10)

10 15 20 25 30 35 527 397 o ø n n oc u v Q e ne nnnvu 1-'375 6 PATENTKRAV

1. Lockbete för fiske, vilket lockbete är ett långsmalt föremål som har större bredd än tjocklek, vilket i sina båda motsatta ändar (10, 11) har öppningar (13, 14) för den lina (12) som används vid fiske, vilka öppningar är anordnade så att lockbetet dras med en lina (12) som är fast vid öppningen (13) i den första änden (10), och i vilken första ände (10) det finns en bockning (15) som år tvärställd i relation till lockbetets mittlinje, kännetecknat av att den första ändens (10) öppning (13) är anordnad vid sidan av lockbetets rnittlinje.

2. Lockbete enligt patentkrav 1, av att det i den första änden (10) finns tvâ öppningar (13.1, 13.2), vilka är anordnade symmetñskt i förhållande till rnittlinjen.

3. Lockbete enligt patentkrav 1, kännetecknat av att det i den forsta änden (10) finns fyra öppningar (13.1 - 13.4), vilka är anordnade symmetriskt i förhållande till mittlinj en och till varandra.

4. Lockbete enligt något av patentkraven 1 - 3, kännetecknat av att det i den motsatta änden (ll) till den första änden (10) finns två öppningar (l4.1, 14.2), vilka är anordnade vid sidan av lockbetets rnittlinje.

5. Lockbete enligt något av patentkraven 1 - 3, kännetecknat av att det i den andra änden (1 1) finns fyra öppningar, vilka är anordnade symmetriskt i förhållande till mittlinjen och till varandra.

6. Lockbete enligt något av patentkraven 1 - 5, kännetecknat av att bockningen (15) på lockbetet i förhållande till rnittlinjen är anordnad väsentligt rätvinkligt och bockningens (15) avstånd till den första änden (10) är 10 ~ 40 %, fönnånligare 20 - 35 % av lockbetets totallängd.

7. Lockbete enligt patentkrav 6, av att bockningen (15) bildar vinkeln o., vars storlek är 45 - 80°, förmånligare 50 - 70°.

8. Lockbete enligt något av patentkraven 1 - 7, av att det i lockbetet finns en väsentligt i rnittlinjens riktning längsgående bockning (18), vilken sträcker sig 527 397 u u u n »o o Q c o nu F375 7 från den andra ändens (11) böxjan utefter 60 - 90 %, formånligare 65 - 80 % av lockbetets totallängd.

9. Lockbete enligt patentkrav 8, kännetecknat av att den längsgående bocknlngen (18) bildar vinkeln , vars storlek är 50 - 85°, fórmånligare 60 - 80°.

10. Lockbete enligt patentkrav 6 och 8, kännetecknat av att bockningens (15) och den längsgående bockningens (18) bockningsriktningar enligt uppfinningen har anordnats att vara inbördes motstående.