SE527279C2 - Valsenhet för vibrationsvältar avsedd för enkelmontage - Google Patents

Description

25 30 35 40 527 zge erfordrar en betydligt mindre frigångsdiameter i valsmotom än en kardanaxel. Arrangemanget blir möjligt genom att frångå den tidigare kända principen om de elastiska elementens i huvudsak symetriska fördelning kring valsens tyngdpunkt. De elastiska elementen är istället arrangerade på samma sida av och förskjutna från valsens tyngdpunkt.

Ansökande har efter egna praktiska försök erfarit att en valsenhet f°ar en avsedd och optimal funktion när dess elastiska element arrangeras förskjutna enligt föreliggande ansökans patentkrav.

Uppfinningen kommer att närmare beskrivas med hjälp av bifogade figurer där Figur 1 visar en sidovy av en vibrationsvält som innefattar en valsenhet för enkelarmsmontage enligt föreliggande uppfinning. Figur 2 visar vibrationsvälten från figur 1 uppifrån. Figur 3 visar en vertikalsektion av en tidigare känd valsenhet för enkelarmsmontage. Figur 4 visar en vertikalsektion av ett föredraget första utföringsexempel på en valsenhet för enkelarmsmontage enligt föreliggande uppfinning. Figur 5 visar valsenheten från figur 4 från höger, schematiskt återgiven. Figur 6 visar en vertikalsektion av ett andra utföringsexempel på en valsenhet för cnkelarmsmontage enligt föreliggande uppfinning. Figur 7 visar valsenheten från figur 6 från höger, schematiskt återgiven.

I Figur 1 visas en vibrationsvält 1. Den är baktill försedd med en dubbelarrnsmonterad vals och framtill med en valsenhet för enkelarmsmontage 2 enligt föreliggande uppfinning. Valsenheten 2 är förbunden med vibrationsvälten 1 via en enkelarm 3.

Figur 2 visar vibrationsvälten 1 uppifrån och hur den i valsenheten 2 innefattade valsen 4 anordnats sidoförskjuten så att dess gavel utgör vibrationsvältens 1 största utbredning på dess ena sida. Vibrationsvälten kan på så vis packa alldeles intill ett högt hinder 5 med sin ena sida. De är även möjligt att förse vibrationsvälten 1 med valsenheter för enkelannsmomtage 2 både framtill och baktill samt till exempel spegelvända dessa så att vibrationsvälten 1 på så vis kan packa alldeles intill höga hinder med båda sina sidor.

Figur 3 visar en känd valsenhet för enkelarmsmontage 2 på en vibrationsvält 1. Den kända valsenheten innefattar en vals 4, en excenterenhet 6, en transmissionsaxel 7, en valsmotor 8, en vibrationsmotor 9 och ett antal elastiska elementgnipper 10. Varje elastisk elementgrupp 10 innefattar par av elastiska element som är arrangerade efter varandra i elementens längdriktning. Elementen kan sägas samverka i en punkt, belägen mitt i mellan elementen, som i fortsättningen kallas samverkanspunkt 11. En dragbelastning i det ena elementet kommer på så 10 15 20 25 30 35 40 527 229 vis att motsvaras av en tryckbelastning i det andra elementet. Den kända enheten innefattar elastiska elementgrupper 10 som är lika orienterade och anordnade runt Valsens 4 centrumlinje 12 samt förbundna till valsen 4 i sina samverkanspunkter ll. De elastiska elementgruppema 10 är dessutom anordnade så att deras samverkanspunkter ll sammanfaller i ett tänkt plan, vinkelrät mot valsens 4 centrumlinje 12. Det tänkta planet sammanfaller i den kända valsenheten med den vibrerande massans tyngdpunkt TP och de elastiska elementen är på så vis symetriskt arrangerade på båda sidor om denna. Valsens 4 massa utgör merparten av den vibrerande massan i den kända enheten och dess tyngdpunkt sammanfaller därför i stort sett med den vibrerande massans tyngdpunkt TP. Arrangemanget gör att det blir lättare att nå de bortre elementen och infästa dessa samt de närmaste elementen i valsmotoms 8 ena ände. Valsmotorn 8, som både roterar valsen och innefattar valslagring, är sin andra ända fast infäst i vältens enkelarrn 3.

Valsmotorn 8 utgör på så vis en distans mellan Valsens 4 centrum och enkelannen 3. Arrangemanget gör att enkelarmens 3 utbredning inuti valsen 4 kan begränsas. Vibrationsmotom 9 är fast förbunden med valsmotom 8 och driver, via en kardanaxel 13, excenterenheten 6 som då påverkar valsen 4 till en vibrationsrörelse. Valet av en drivaxeltyp är i det kända arrangemanget påtvingat av nödvändigheten av att denna medger vinkeländringar för att kunna följa valsens 4 rörelser. Valsmotom innefattar en stor frigång D i sitt centrum för kardanaxeln 13.

Figur 4 visar en vertikalsektion av ett föredraget första utföringsexempel på en valsenhet för enkelarrnsmontage 2 på en vibrationsvält l enligt föreliggande uppfinning. Valsenheten 2 innefattar en vals 4, en excenterenhet 6, en transrnissionsaxel 7, en valsmotor 8, en vibrationsmotor 9 och ett antal elastiska elementgrupper 10.

Vibrationsmotom 9 är fast förbunden till valsmotom 8 som i sin tur är fast förbunden med valsen 4 i sin ena ände. De båda motoremas massa utgör tillsammans med Valsens 4 massa merparten av den vibrerande massan vilken har fördelats så att dess tyngdpunkt TP hamnar i närheten av Valsens 4 mitt där också excenterenheten 6 verkar. Excenterenheten 6 innefattar en eller flera excenteraxlar med fast eller justerbart excentermoment. Valsen 4 vibrerar när excenteraxeln påverkas till att rotera med Vibrationsmotom 9. Valsmotorn 8 är på sin mitt, och via fyra elastiska elementgrupper 10, förbunden med en enkelarm 3. Enkelarrnen 3 är i sin tur fast förbunden med vibrationsvälten 1. Transmissionsaxeln 7 innefattar en stel transmissionsaxel 14. Begreppet "stel transmissionsaxel" omfattar i detta sammanhang alla transmissionsaxlar som överför drivmoment under det att driftrotationen sker runt ett rotationscentrum som sammanfaller med en permanent rak centrumlinje löpande i längdled 10 15 20 25 30 35 40 527 279 4 genom dess mitt. Valsmotom 8 har en invändig frigång D för en stel transmissionsaxel 14. i Varje elastisk elementgrupp 10 innefattar, i likhet med den kända valsenheten, par av elastiska element som är arrangerade efter varandra längs elementens och elementgruppens 10 centrumlinje 15. Elementen samverkar i en samverkanspunkt 1 1, belägen mitt i mellan elementen, som utgör elementgruppens 10 infåstningsställe i valsmotom 8.

Samverkanspunkterna 11 sammanfaller i ett tänkt plan 16, vinkelrät mot valsens 4 centrumlinje 12, och förskjutet från vibrerande massans tyngdpunkt TP i riktning mot enkelarmen 3. Planet 16 sammanfaller på så vis inte med vibrerande massans tyngdpunkt TP. De elastiska elementgruppema 10 är i det föredragna utföringsexemplet orienterade så att dess centrumlinjer 15 konvergerar i en punkt C belägen på valsens 4 centrumlinje 12. Punktens C läge på centrumlinjen 12 är en av de faktorer som påverkar placeringen på elementgruppemas 10 gemensamma elastiska centrum. Punkten C ska placeras så att detta gemensamma elastiska centrum harrmar i närheten av eller allra helst i vibrerande massans tyngdpunkt TP. Teori rörande hur en visst geometriskt anordnande av elementgrupper påverkar dess gemensamma elastiska centrum kan till exempel hämtas från känd teori fór elastisk uppställning. En mycket bra funktion erhålls även när elementgruppema 10 orienteras så att dess centrumlinjer 15 i stället tangerar en tänkt sfär runt punkten C utan att konvergera i en punkt på centrumlinjen 12. Det senare arrangemanget kan väljas när det tillgängliga utrymmet inuti valsen 4 inte medger det föredragna arrangemanget. I båda fallen så ska centrumlinjerna 15 ha en viss lutning in mot valsens 4 centrumlinje 12. Man kan dock förstora den tänkta sfaren så att centrumlinjema 12,15 får parallella förhållanden. Ett sådant utföringsexempel visas i figur 6.

Figur 5 visar en schematisk vy, sedd från höger, av det föredragna utföringsexemplet från figur 4. De elastiska elementgruppema är fyra till antalet och är arrangerade så att deras centrumlinjer 15 konvergerar i punkten C på valsens 4 centrumlinje 12. De elastiska centrumen 1 1 sammanfaller i det tänkta planet 16.

De är även möjligt att välja färre eller fler än fyra elementgrupper genom att anpassa de ingående elementens dimensioner. En viss redundans går dock förlorad om man väljer färre än fyra elementgrupper.

Figur 6 visar en vertikalsektion av ett andra utföringsexempel på en valsenhet för enkelarmsmontage 2 på en vibrationsvält 1 enligt föreliggande uppfinning. De elastiska elementgruppema 10 är i detta arrangerade så att deras centrumlinjer 15 är parallella med valsens 4 centrumlinje 12. Arrangemanget ger en bra funktion och kan användas när 10 15 20 25 30 35 40 527 2795 det inte är möjligt att vinkla elementgruppema 10 överhuvudtaget.

Arrangemanget är i " rigt helt likt det föredragna utförmgsexemplet och ska anses omfattas a denna patentansökans krav 3.

Figur 7 visar en schematisk vy, sedd från höger, av det andra utföringsexemplet från figur 6. De elastiska elementgrupperna är fyra till antalet och är arrangerade så att deras centrumlinjer 15 har parallella förhållanden till valsens 4 centrumlinje 12.

Antalet elastiska elementgrupper är i de ovan beskrivna utföringsexemplen fyra till antalet. Som tidigare nämnts så är det fullt möjligt att välja färre eller fler elementgrupper än fyra. Det är också möjligt att låta varje elementgrupp innefatta ett eller fler än två elastiska element.

Det är ekonomiskt fördelaktigt att använda symmetriskt uppbyggda elastiska element efiersom dessa är lätta att anskaffa. Men det är även möjligt att låta elementgruppema innefatta asymmetriskt uppbyggda element, som har vinklade elements egenskaper, men eliminerar behovet av vinklade förbindningar.

Centrumlinjema 12 och 15 avser i föreliggande ansökan tänkta och oändligt långa symmetrilinjer genom och längs valsens 4 respektive elementgruppernas 10 geometriska centrum. För att till exempel underlätta infástningen av de enskilda elastiska elementen i en elementgrupp 10 så kan man sidoförskjuta dessa något så att deras enskilda centrumlinjer erhåller parallella eller i det närmaste parallella förhållanden.

Elementgruppens 10 centrumlinje 15 ska då definieras som en linje parallell med och mitt i mellan de enskilda elementens centrumlinjer. I de fall där i det närmaste parallella förhållanden erhålls så ska elementgruppens 10 centrumlinje 15 definieras som bisektrisen till vinkeln mellan de enskilda elementens centrumlinjer.

Valen ovan ska anses falla inom ramen för föreliggande uppfinníngs uppfinningstanke och därför omfattas av ansökans patentkrav.

Claims (1)

1. i 527 279 b Patentkrav : l. En valsenhet (2), fór enkelarmsmontage på en vibrationsvält (1) via en enkelarm (3), innefattande en vals (4), en excenterenhet (6), en transmissionsaxel (7) fór driften av excenterenheten (6), en valsmotor (8) med integrerad valslagring och invändig frigång fór transmissionsaxeln (7), en vibrationsmotor (9), fast förbunden med valsmotorn (8) och drivande excenterenheten (6) via transmissionsaxeln (7), ett antal elastiska elementgrupper (10), anordnade så att deras samverkanspunkter (1 1) sammanfaller med ett plan (16) vinkelrät mot valsens (4) centrumlinje (12), k ä n n e t e c k n a d a v att valsmotorn (8) år fast förbunden med valsen (4) och elastiskt förbunden, via de elastiska elementgrupperna (10), med enkelarmen (3) samt att planet (16) inte sammanfaller med vibrerande massans tyngdpunkt (TP). Enva1senhet(2)en1igtkrav l, kän n eteckna d a v attde elastiska elementgrupperna (10) är anordnade så att deras centrumlinjer (15), konvergerar i en punkt (C) på valsens (4) centrumlinje (12). _ Envalsenhet(2)enligtkravl, kännetecknad av attde elastiska elementgruppema (10) är anordnade så att deras centrumlinjer (15) tangerar en sfár med centnnn på valsens (4) centrumlinje (12). En valsenhet (2) enligt krav 1, kän n e te ckn a d a v att ett antal av de elastiska elementgruppema (10) är anordnade så att deras centrumlinjer (12) konvergerar i punkten (C) på valsens (4) centrumlinje (12) och att övriga tangerar en sfár med centrum på valsens (4) centrumlinje ( 12). En valsenhet (2) enligt något av kraven 1-4, k ä n n e te c k n a d a v att transmissionsaxeln (7) innefattar en stel transmissionsaxel (14). En valsenhet (2) enligt något av kraven l-5, k ä n n e te c k n a d a v att valsmotom (8) har en invändig frigång fór en stel transmissionsaxel.