SE526178C2 - Förfarande för framställning av golvbeläggning samt golvbeläggning framställd enligt förfarandet - Google Patents

Description

25 30 35 40 (fl l _) \J ...\ \J CD Genom DE l 509 879 är ett liknande golv tidigare känt.

SE-C2-512 627 visar ett golv som är uppbyggt på ett undergolv medelst ett bindemedelsskikt och ett skikt av partikulärt ballastmaterial. Bindemedlet är härvid avsett att fasta ballastmaterialet i undergolvet men också att bilda bryggor mellan närbelägna kom eller partiklar av ballastmaterialet så att detta bildar ett tredimensionellt, stabilt gitter. I de hålrum, som bildas mellan när- belägna korn eller partiklar av ballastmaterialet i gittret är det sedan anordnat ett icke-organiskt fyllmedel, som är avsett att så långt möjligt fylla ut hål- rummen. Sedan fyllmedlet torkat eller härdat är ovansidan av golvbelägg- ningen planslipad och eventuellt försedd med ett övre förseglingsskikt av lack.

Golvbeläggningen enligt den svenska patentslcriften har god bärighet och slit- styrka men är dyrt i framställning bland annat därför att ett mycket tjockt skikt av fyllrnaterialet och ballastrnaterialet måste avverkas genom slipning innan golvet garanterat har en plan och slät ovansida. Slutligen bygger golvet enligt den svenska patentslnifien förhållandevis mycket på höj den och kan därför inte användas i sådana situationer där en golvbeläggning i turma skikt önskas.

PROBLEMSTÄLLNING Den föreliggande uppfmningen har till ändamål att eliminera nackdelarna hos tidigare kända konstruktioner. Således avser uppfinningen att åstadkomma ett förfarande som är enkelt och billigt att tillämpa, som möjliggör uppbyggna- den av golv med tunna skikt och som fiamförallt minskar ldavet på avverk- ning i den avslutande slipningsoperationen.

PROBLEMLÖSNING Den till grund för uppfinningen liggande målsättningen uppnås beträffande förfarandet om detta kännetecknas av att före torkningen eller härdningen av det andra skiktet bindemedel ballastmaterialet i det andra lagret bearbetas mekaniskt för utdrivning av luft och för orientering av de enskilda styckena eller partiklarna av ballastmaterial så, att dessa åtminstone delvis, bringas att vrida sig med vassa kanter och utskjutande spetsar och partier bort från den blivande golvbeläggningens ovansida. 10 15 20 25 30 35 40 526 178 3 Genom att de enskilda styckena eller partiklarna av ballastmaterial efter den mekaniska bearbetningen i huvudsak är vända med sina mest plana sidor uppåt och där dessa mest plana sidor i huvudsak ligger på samma nivå kan den mängd material, som måste avverkas genom slipning, innan golvet blir perfekt plant, minimeras.

Den till grund fór uppfinningen liggande målsättningen beträffande golv- beläggningen uppnås om denna kännetecknas därav att styckena eller partik- lama av ballastmaterialet bundna av det övre skiktet bindemedel i huvudsak är orienterade med sina i huvudsak plana ytor vända uppåt.

SAMMANSTÄLLNING ÖVER RITNINGSFIGURER Uppfinningen skall nu beskrivas närmre under hänvisning till bifogade ritningar. På dessa visar: figl fig2 fig3 fig4 fig5 fig6 ett tvärsnitt genom en golvbeläggning under uppbyggnad, varvid ett forsta skikt ballastmaterial har fästs i ett skikt bindemedel på ett undergolv; visar tvärsnittet enligt fig 1 varvid ett andra skikt bindemedel har påtörts; visar snittet enligt fig 2 varvid dock ett andra skikt ballastmaterial påforts och detta andra skikt bearbetats mekaniskt för orientering av de enskilda styckena eller partiklarna av ballastmaterial så att deras planaste och järnnaste sidor i huvudsak är vända uppåt; visar ett snitt ungefärligen enligt fig 1 och indikerar den tjocklek material, som måste avverkas om golvbeläggningen med icke-orien- terade stycken eller partiklar av ballastmaterial genom slipning skall bibringas planhet; snittet enligt fig 3 varvid den mängd material visas, som måste av- verkas genom slipning, innan golvbeläggningen bibringats släthet och planhet; och snittet enligt fig 3 och 5 i planslipat tillstånd. 10 15 20 25 30 35 40 526 178 4 FÖREDRAGEN UTFÖRINGSFORM Fig l visar ett tvärsnitt genom en under uppbyggnad varande golvbeläggriing enligt uppfinningen och hänvisningsbeteckningen 1 avser ett undergolv eller allmänt ett underlag. Hänvisningsbeteckningen 2 avser ett skikt av binde- medel, exempelvis baserat på epoxy. Bindemedelskiktet 2 är spritt på under- laget 1 varefter det i bindemedelsskiktet är utstrött ett första skikt av partiku- lärt ballastmaterial, exempelvis marrnorflis. De enskilda styckena eller par- tiklarna av ballastrnaterialet har givits hänvisningsbeteckriingen 3.

Då en målsättning enligt uppfinningen är att åstadkomma en tunn golvbelägg- ning, som spar material och som bygger föga på höj den, är det ytterst viktigt att undergolvet 1 är helt plant. Skulle så ej vara fallet justeras undergolvet 1 i detta avseende med ett cementbaserat utj ämningsbruk och eventuell slipning, innan det första skiktet 2 av bindemedel sprids. Även om det inte är avsikten så kan det möjligen i bindemedelsskiktet 2 finnas mindre luftinneslutningar 4 men, så länge dessa inte är överdrivet stora eller överdrivet många till antalet, spelar det ingen roll för golvets kvalitet.

Bindemedlet i det första bindemedelsskiktet appliceras i en mängd av ungefär 0.2 kg per kvadratmeter och ballastrnaterialet i en mängd av ungefär 2 kg per kvadratmeter. Detta innebär att bindemedelsskiktet får en tjocklek i storleks- ordningen 2 mm. Ballastmaterialet behöver inte vara graderat men har i den aktuella utföringsfonnen en maximal kornstorlek på 3-5 mm.

Av fig l framgår att de enskilda partiklarna eller styckena 3 av ballastrnaterial är nertryckta i bindemedelsskiktet 2 altemativt har sjunkit ner i detta genom sin högre densitet, varför bindemedelsskiktets övre yta 5 i fig 1 ligger på en högre nivå än vad den gjorde före appliceringen av ballastrnaterialet.

Genom att ballastrnaterialet kan bestå av exempelvis marmorkross, krossat glas, krossad sten av andra typer än mannor, träflis, snäckskal etc har de enskilda styckena eller partiklama 3 en oregelbunden form och där enskilda partiklar beträffande formen och även storleken kan skilja sig åt i betydande grad. Genom att ballastrnaterialet strös ut över det på underlaget 1 applicerade bindemedelsskiktet 2 kommer de enskilda partiklarna eller styckena 3 av ballastrnaterialet att bli helt slurnpartat orienterade. Möjligen kan dock en orientering av de enskilda partiklama eller styckena 3 vara överrepresenterad, där styckena har sin största och planaste sida vänd nedåt, eftersom ett på hög- kant stående stycke sannolikt har en tendens att ”falla omkull”. I fig l illustre- 10 15 20 25 30 35 40 5 ras detta genom att vissa stycken ballastmaterial har uppåt sig sträckande vassa kanter eller toppar 6, medan andra stycken eller partiklar kan ha i stort sett plana ytor 7 vända uppåt medan ytterligare andra stycken eller partiklar kan ha välvda ytor 8 vända uppåt. Det ovan sagda innebär också att den under uppbyggnad varande golvbeläggningen får en övre yta, som är mycket skrov- lig i det tillverkningsstadium den har enligt fig l.

Utöver eller möjligen som alternativ till det på underlaget l anbringade bin- demedelsskiktet 2, är det möjligt att anbringa bindemedel på de enskilda styckena 3 av ballastmaterial, genom att de fore utspridningen köres i lämplig blandare med tillsats av bindemedel.

F ig 2 visar samma tvärsnitt som fig 1 men efter nästa steg i tillverknings- förfarandet då det på ovansidan av den under uppbyggnad varande golv- beläggningen applicerats ytterligare ett skikt bindemedel 9, ett andra skikt bindemedel med den övre ytan 10. Bindemedlet i det andra skiktet binde- medel är företrädesvis av samma slag, eller åtminstone typ, som bindemedlet i det första skiktet 2.

Det andra skiktet 9 bindemedel appliceras först sedan det första skiktet 2 torkat eller härdat åtminstone så långt att de enskilda komen eller partiklarna 3 av ballastmaterial sitter ordentligt fast och helst även kan beträdas.

Då bindemedlet i det andra skiktet 9 är förhållandevis lättflutet, flytande eller pastaformigt, kan man förutsätta att det åtminstone efter påläggningen i fig 2 i stort sett saknar lufiinneslutningar.

Det andra skiktet bindemedel 9 sprides med en större tjocklek än det första, härvid kan spridningstj ockleken ligga i storleksordningen 3-4 mm varvid även bindemedlet i det andra skiktet 9 kan innehålla fyllmedel i form av ballast- material med finare gradering än vad som används i övrigt samt färgpigment, lämpligen ett fárgpigment som harmonierar med färgen hos använt ballast- material. Spridningen av bindemedlet i det andra skiktet kan lämpligen genomföras med hjälp av en gummiskrapa eller liknande redskap eftersom bindemedlet är flytande eller pastaforrnigt. Andelen fyllmedel kan vara så hög som två tredjedelar och mängden kan uppgå till 6 kg per kvadratmeter.

Efter påläggningen av det andra skiktet bindemedel 9 påföres eller strös ut ett andra skikt av partikulärt ballastmaterial 1 1, vilket till exempel till två tredje- delar kan bestå av en fraktion med komstorleken 1-3 mm och till en tredjedel av en fraktion med komstorleken 3-5 mm. Slaget av ballastrnaterial är det 10 15 20 25 30 35 40 samma som enligt fig l och 2 och den påfórda mängden kan uppgå till i stor- leksordning 4 kg per kvadratmeter.

Genom att det andra skiktet ballastrnaterial strös ut över det andra skiktet av bindemedel, kommer de enskilda komen eller styckena 11 i ballastmaterialet inledningsvis att vara slumpartat orienterade på samma sätt som de enskilda styckena 3 eller komen i det första skiktet av ballastmaterial var slumpartat orienterade.

Nästa steg av tillverkningsfórfarandet innebär att de enskilda komen 1 1 i åtminstone den övre delen av det andra skiktet ballastmaterial orienteras genom en mekanisk bearbetning så att dels lufi utdríves och dels de enskilda styckena 11 eller partiklama av ballastmaterialet åtminstone delvis bringas vrida sig med vassa kanter och utskjutande spetsar 13 och partier bort från den blivande golvbeläggningens ovansida. Efter den mekaniska bearbetningen och orienteringen av de enskilda styckena ll eller partiklama i det andra skiktet av ballastmaterial kommer tvärsnittet genom den under uppbyggnad varande golvbeläggningen att få det utseende, som framgår av fig 3.

Av fig 3 framgår att styckena ll av ballastmaterialet åtminstone till viss del har orienterats på ett sådant sätt att deras någorlunda plana ytor 12 är vända uppåt medan vassa kanter 13 och spetsar är vända bort från golvets ovansida.

Av figuren framgår också att styckena ll är väl omgivna av bindemedlet 9 och att även ett tunnare skikt 14 av bindemedel kan finnas på ovansidan av styckena 11. Det framgår också att i stort sett inga lufiinneslutningar 15 finns i det andra skiktet bindemedel 9 och i det andra skiktet ballastmaterial 11, möjligen med undantag från de undre partiema därav.

Den mekaniska bearbetningen och orienteringen av de enskilda partiklama eller styckena ll tillgår så att dessa utsätts för krafter, som i huvudsak är parallella med den övre begränsningsytan för golvbeläggningen. Detta får de enskilda partiklarna att vrida sig till de i fig 3 visade lägena. Den mekaniska bearbetningen innebär också att de enskilda partiklarna påverkas av krafter riktade nedåt mot underlaget l så att partiklarna genom blir "nerknådade" i bindemedlet 9, som härvid kan flyta upp på ovansidan av de enskilda styckena 11 och bilda det övre, tunna skiktet 14 av bindemedel.

Under den mekaniska bearbetningen av det övre skiktet av ballastmaterial fungerar det undre skiktet av ballastmaterial som stoppyta som hindrar att enskilda partiklar 11 eller stycken i det övre skiktet ballastmaterial tryckes alltför långt ner så att skikttjockleken i den under bildning varande golv- 10 15 20 25 30 35 40 526 178 7 beläggningen lokalt kan bli för liten eller att det i ett senare skede krävs slip- ning ned till ett alltför stort slipdjup.

Samma funktion av stoppyta kan topparna 6 på det undre skiktet ballast- material ha, när det andra skiktet bindemedel 9 drages ut med lämplig skrapa.

Den mekaniska bearbetningen av det andra skiktet av ballastmaterial ll kan lämpligen göras under användning av fjädrande plattor eller plåtar, vilka rör sig ungefärligen parallellt med skiktets ovanyta och i kontakt med detta. Här- vid lutar de enskilda plattorna eller plåtama med spetsig vinkel mot under- laget så att deras i rörelseriktningen främre kanter ligger något högre än de bakre kantema. Genom viskösa krafter i det andra skiktet bindemedel 9 och genom direkt mekanisk friktion mellan plattorna och de enskilda styckena 1 1 av ballastmaterialet i det övre skiktet kommer dessa stycken l 1 att vridas på det ovan beskrivna sättet och orienteras med sina i huvudsak plana ytor 12 vända uppåt.

Nästa steg i tillverkningsförfarandet för golvbeläggningen innebär att efter härdning eller torkning av det andra skiktet 9 av bindemedel, så skall den i ñg 3 något ojämna och vågiga övre ytan av golvbeläggningen slipas helt plan.

Härvid visar fig 5 den mängd material, som måste avverkas för att så skall kunna ske. I fig 5 visar den övre, streckade linjen 16 den nivå, som motsvarar golvbeläggningens övre punkt 18, i detta fall den övre ytan av det tunna bindemedelsskikt 14 som kan finnas på ovansidan av något enskilt kom eller stycke ll i det övre skiktet av ballastrnaterial. Den undre, streckade linjen 17 visar nivån för den undre punkt 19, där ett enskilt stycke eller kom 11 av ballastmaterial har en uppåtvänd, sammanhängande slipningsyta.

Om man tänker sig en analogi med slipning av golvbeläggningen i tillståndet enligt fig 1 så skulle nivåema 16 och 17 hamna enligt fig 4. Det inses enkelt att med slumpartat orienterade stycken eller partiklar i ballastmaterialet, blir den mängd material, som skall avverkas genom slipning, betydligt större än vad som gäller efter en enligt uppfinningen genomförd orientering av de enskilda styckena 1 1.

Efter planslipning av golvbeläggningens övre sida får den det utseende, som framgår av fig 6. Härvid skall noteras att de övre styckena ll av ballast- material alla uppvisar övre slipytor 20, som ligger i ett och samrna plan medan däremot den mängd bindemedel 9, som finns i den övre ytan 21 är betydligt mindre. 01 ro CN ._å \1 cc 8 Slipningsprocessen mellan de i fig 5 och 6 visade stadiema av tillverknings- forfarandet sker i flera olika steg med efter hand finare slipmaterial. I de sista stegen används ett mycket finkomigt slipmaterial, eventuellt ett rent poler- medel, så att därigenom den övre ytan 20 och 21 blir blank.

Efter slipning till önskad ytstruktur tätas den slipade ytan med ett skyddslack, ett vax eller något liknande, varefter eventuellt en polering sker.

Claims (11)

10 15 20 25 30 35 40 526 178 9 PATENTKRAV

1. F örfarande för fiarnställning av en golvbeläggning vilande på ett under- golv och innefattande stegen: att undergolvet (1) förses med ett första skikt (2) av flytande eller pasta- formigt bindemedel, att ett lager av ballastmaterial (3) sprids över bindemedlet (2), att bindemedlet (2) tillåtes torka eller härda, så att de enskilda styckena eller partiklarna av ballastmaterial (3) fästes däri, att ett andra skikt av flytande eller pastaformigt bindemedel (9) sprids över det första (2) och däri fast ballastmaterial (3), att ett andra lager av ballastmaterial (1 1) sprids över det andra skiktet av bindemedel (9), att det andra skiktet bindemedel (9) tillåtes torka eller härda och att golvbeläggningen slipas till planhet och jämnhet, k ä n n e t e c k n a t därav, att fore torkningen eller härdningen av det andra skiktet bindemedel (9) ballastmaterialet (1 l) i det andra lagret bearbetas mekaniskt för utdrivning av luft och för orientering av de enskilda styckena eller partiklarna av ballast- material så, att dessa åtminstone delvis bringas vrida sig med vassa kanter (13) och utskjutande spetsar (13) och partier bort från den blivande golv- beläggningens (2, 3, 9, ll) ovansida.

2. Förfarande enligt kravet l, k ä n n e t e c k n at därav, att undergolvet (1) före påföringen av det första skiktet bindemedel (2) justeras med avseende på planhet.

3. Förfarande enligt kravet 2, k ä n n e t e c k n at därav, att justeringen genomförs med cementbaserat utjämningsbruk.

4. Förfarande enligt något av kraven 1-3, k ä n n e t e c k n at därav, att den slipade golvbeläggningen (2, 3, 9, ll) förses med ett övre skydds- och tätningsskikt. 10 15 20 25 30 35 40 526 178 10

5. Förfarande enligt något av kraven 1-4, k ä n n e t e c k n a t därav, att det används samma slag av ballastmaterial i det första (3) och i det andra (l 1) lagret.

6. Förfarande enligt något av kraven 1-5, k ä n n e t e c k n a t därav, att det används samma slag av bindemedel i det forsta (2) och i det andra (9) skiktet.

7. Förfarande enligt något av kraven 1-6, k ä n n e t e c k n a t därav, att ballastmaterialet (3) vid det forsta lagret bibehålls med de enskilda styckena eller partiklama i en slumpvis orientering.

8. F örfarande enligt något av kraven l-7, k ä n n e t e c k n at därav, att styckena (1 1) eller partiklama har ballastmaterialet under den mekaniska bearbetningen utsätts for krafter, som i huvudsak är riktade parallellt med golvbeläggningens (2, 3, 9, ll) plan.

9. Förfarande enligt något av kraven 1-7, k ä n n e t e c k n at därav, att styckena (1 1) eller partiklarna av ballastmaterial under den mekaniska bearbetningen utsätts för krafter, som i huvudsak är riktade mot undergolvet (1).

10. Golvbeläggning vilande på ett undergolv (1) och innefattande: ett undre skikt av bindemedel (2) med däri bundna stycken eller partiklar av ett ballastmaterial (3), ett övre skikt av bindemedel (9) med däri bundna stycken eller partiklar av ett ballastmaterial (11) och ett skydds- och tätningsskikt på golvbeläggningens (2, 3, 9, 11) ovansida, kännetecknad därav, att styckena (1 l) eller partiklarna av ballastrnaterial bundna av det övre skiktet bindemedel (9) i huvudsak är orienterade med sina i huvudsak plana ytor (12) vända uppåt.

11. Golvbeläggning enligt kravet 10, k ä n n e t e c k n a d därav, att styckena (3) eller partiklarna av ballastmaterial bundna av det undre skiktet bindemedel (2) är slumpartat orienterade.