SE526135C2

SE526135C2 - Skär och verktygshållarenhet med ett flertal parvisa klämytor

Info

Publication number: SE526135C2
Application number: SE0202369A
Authority: SE
Inventors: William M Alexander Iv
Original assignee: Kennametal Inc
Priority date: 2000-02-07
Filing date: 2002-08-07
Publication date: 2005-07-12
Also published as: JP4610152B2; SE0202369L; SE0202369D0; DE10085433T1; WO2001058626A1; US6379087B1; KR20020077901A; JP2003522035A; DE10085433B4; KR100637474B1

Description

0000 I u 0 att olio 000 10 15 20 25 30 35 I \_ r ~ .annan 0 0 o 0 o o 00 oo 0... u en n i viss grad. Skäret måste dock fästas i en verktygs- hållare och detta kräver typiskt införande av antingen ett hål eller ett hàlrum i skäret för ingrepp med en tapp genom skäret eller ett klämdon mot skäret.

Skär för metallbearbetningsprocedurer är typiskt tillverkade av slitstarkt material såsom härd sinter- karbid eller kermet bestående av volframkarbid, titan- karbid, volframtitankarbid eller TiC-TiN och ett binde- material såsom kobolt, järn och/eller nickel. Det slit- starka materialet kan också vara ett verktygsstål eller ett keramiskt material, såsom aluminiumoxidbaserade, kiselnitratbaserade eller kiselbaserade keramiska mate- rial.

Ett ändamål för föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett centralt hål eller hàlrum i ett skär som har en form som möjliggör klämning av skäret i ett fler- tal olika indexlägen under minimering av den mängd mate- rial som avlägsnas från skäret.

Ett ytterligare ändamål för föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett flertal klämytor som kan vara så breda som möjligt i ett givet hålrum.

Ytterligare ändamål för föreliggande uppfinning kom- mer att framgå för fackmannen vid läsning och förståelse av följande detaljerade beskrivning.

Sammanfattning av uppfinningen Ett skär avsett att hållas i en verktygshàllare medelst ett klämdon består av en stomme av slitstarkt material. Stommen har en central längdaxel som sträcker sig därigenom. Stommen har också en ovanyta och en bottenyta, en omkretsvägg däremellan och en skärkant bildad av omkretsväggens och ovanytans skärning. Ett centralt hàlrum sträcker sig i ovanytan och har hålrums- väggar som avgränsar ett flertal klämytepar. Klämytorna i ett par är skilda från varandra medelst en urtagning. I en utföringsform består den tillhörande urtagningen för ett klämytepar företrädesvis av andra klämytor till- hörande olika klämytepar. 20G2~Û9~23 13:59 G:Éšïat;ÅEE}l\?u1S“-2'Ü2l'?-íÉPCSEÄ.,“ÄH2íšfi2-{}5š~--lfš Châ-Äíimlüz-'JJ 0 oanoøø 0 0000 0 0 0 0 0000 000 0 0 00 000 00 I I 0 000 00 0 0 0 0 00 00 00 0000 0 0 0 0 000 00 0 0 0 0000 00 0 10 15 20 25 30 35 Hålrummet har en omkrets och omkretsen har före- trädesvis formen av en liksidig polygon. Urtagningarna kan vara symmetriskt placerade runt den centrala längd- axeln.

I en alternativ utföringsform består ett vändskär avsett att hållas i en verktygshàllare medelst ett kläm- don av en stomme av slitstarkt material. Stommen har en central längdaxel som sträcker sig därigenom. Stommen har också en ovanyta och en bottenyta, en omkretsvägg där- emellan och en skärkant bildad av omkretsväggens och ovanytans skärning.

Ett centralt hàlrum sträcker sig i ovanytan och har hàlrumsväggar som avgränsar ett flertal klämytepar. Kläm- ytorna i ett par är skilda från varandra av en urtagning.

Hålrummets omkrets består företrädesvis av två eller flera identiska former som lagts på varandra och som som gemensam centrumpunkt har den centrala längdaxeln.

Dessutom består en verktygshållarenhet av en verk- tygshàllare med en stomme som har en ficka utformad däri, vilken har minst en sidovägg och en bottenvägg. Enheten består vidare av ett skär med en skärstomme som har en ovanyta och en bottenyta med en omkretsvägg däremellan.

En skärkant bildas av omkretsväggens och ovanytans skär- ning. Ett centralt hàlrum sträcker sig i ovanytan och har hålrumsvâggar som avgränsar ett flertal par klämytor, varvid klämytorna i ett par är skilda från varandra av en urtagning. För varje par klämytor består den tillhörande urtagningen av andra klämytor tillhörande olika klämyte- par. Skäret är monterbart i verktygshållarfickan och ett klâmdon monterat pä verktygshållaren har en utskjutande nos som ingriper med ett av skärets klämytepar och pres- sar skäret in i fickan.

Kort beskrivning av ritningarna De ovanstående liksom andra särdrag och fördelar hos uppfinningen kommer att framgå av den detaljerade be- skrivningen med hänvisning till ritningarna på vilka: 2ÜÛ2~Û9~~23 13 :S9 Gﬂílat: xlïíäíïšlyïïlïskïf2{3}É'i'7-19Û(I.ÉE____ íFÉ 22* 92-- 119 -~ 3.3 39-35 .din 0000 0 0 000 0 0 0 0 000 0000 000 0 I 0 00 0 0 0 0 00 00 00 00 00 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 00 0000 00 0000 00 10 15 20 25 30 35 fig 1 är en spràngvy i perspektiv av ett typiskt verktygshàllar- och klämarrangemang för användning tillsammans med ett skär enligt föreliggande uppfinning, fig 2 är en sidovy av ett verktygshàllarklämdon som visar en utskjutande nos med en cylindrisk yta, fig 2A är en sidovy av ett verktygshàllarklämdon som visar en utskjutande nos med plan yta, fig 3 är en vy underifrån av ett verktygshàllarkläm- don som visar en utskjutande nos med vinklade kontakt- ytor, fig 3A är en vy underifrån av ett verktygshàllar- klämdon som visar en utskjutande nos med vinklade kon- taktytor, fig 4 en isometrisk vy av ett skär enligt en första utföringsform av föreliggande uppfinning, fig 5 är en vy ovanifràn av skäret som visas i fig 4, fig 6 är en tvärsektionsvy utmed pilarna VI~VI i fig 5, fig 7 âr en vy delvis i sektion utmed pilarna VII- VII i fig 6, fig 8 år en variant av vyn ovanifràn som visas i fig 5, varvid varje par klämytor är vinklat, fig 9 är en variant av vyn ovanifràn som visas i fig 5, varvid varje par klämytor är vinklat, fig 10 är en variant av vyn ovanifràn som visas i fig 5, varvid klämytorna är konvext krökta, fig 11 är en isometrisk vy av ett skär enligt en andra utföringsform av föreliggande uppfinning, fig 12 är en vy ovanifràn av skäret som visas i fig 11, fig 13 är en sektionsvy utmed pilarna XIII-XIII i fig 12, fig 14 är en isometrisk vy av ett skär enligt en tredje utföringsform av föreliggande uppfinning, fig 15 är en vy ovanifràn av skäret som visas i fig 14, 2on2«n9~23 13:59 3;:parxsiﬂänusäznzivaævcsßwiëizesz-cs»i¿ s§4a.a@@ 0000 0 0 0 000 0000 000 O O 00 00 0000 00 0 0 0 0 0 0 000 0 0 0 0 0 0 0 0 00 0000 00 00 10 15 20 25 30 35 fig 16 tvärsektionsvy utmed pilarna XVI-XVI i fig 15, fig 17 är en isometrisk vy av ett skär enligt en fjärde utföringsform av föreliggande uppfinning, fig 18 är en vy ovanifràn av skäret som visas i fig 17; fig 19 är en sektionsvy utmed pilarna XIX-XIX i fig 18.

Detaljerad beskrivning av den föredragna utföringsformen Fig 1 visar ett skär 10 avsett att hållas i en verk- tygshållare 500. Verktygshållaren 500 kan ha formen av ett stàngliknande stàlelement 505 anordnat att klämmas i en verktygsbärare av vilken som helst lämplig typ. Vid en ände av elementet 505 finns en skärficka 510 som har en bottenvägg 515, en första sidovägg 520, en andra sidovägg 525 och en tredje sidovägg 530. Ett klämdon 535 som har en nos 540 används för att fästa skäret 10 i verktygs- hàllarens 500 ficka 510. En bult 545 sträcker sig genom en borrning 550 i klämdonet 535 för ingrepp med en gängad borrning 555 i verktygshällarens stomme 505. Bulten 545 pressar klämdonet 535 mot skäret 10 sä att klämnosen 540 ingriper med klämytorna A1, A2 i ett hàlrum 20 i skäret 10. Klämdonet 535 är så riktat att klämnosen 540 pressar skäret nedåt mot bottenväggen 515 och i sidled mot fick- ans 510 sidor 520, 525, 530 till ingrepp med skärets 10 botten 30 och subsidor 50a, 45b och 45a (fig 4). Ett mellanlägg 560 positionerar skäret 10 vertikalt i fickan 510 och fästs i fickan 510 medelst en skruv (ej visad) som sträcker sig genom en borrning 565 i mellanlägget 560 och in i fickans 510 bottenvägg 515.

Den utskjutande nosen 540 på klämdonet 535 kan ha ett antal olika utformningar beroende pà utformningen av hälrummet 20 i skäret 10 och den typ av kontakt som öns- kas mellan klämnosen 540 och skärhàlrummets 20 klämytor.

Fig 2 visar en utformning vid vilken den utskjutande nosen 540 har en sektion 541 med cylindrisk profil. Sek- tionen med cylindrisk profil kan ha en plan eller, i ZÜÜÉ-Üíß-Éš 13 :S9 G : Yiëšäbï-ijfæliíšlxëíšëfi. }f-19PC5ší:;_ JIE? 2É02* 59 -llá c IIOO 0 U I OO! UIQ! UIQ I 0 OI 000 I! I IOI O 0 Ii I U O 0 lo 0000 10 15 20 25 30 35 rr,f ¿;». alternativet, en tunnformig kontur. Fig 2A visar en annan utformning vid vilken den utskjutande nosen 540 har en sektion 542 med plan profil.

Fig 3 är en vy av undersidan av ett klämdon 535 vid vilken den utskjutande nosen 540 består av en sektion 543A och en komplementär sektion 543B vilka bildar en vinkel A av mindre än l80° mot varandra. Fig 3A är en vy av undersidan av klämdonet 535 vid vilken den utskjutande nosen 540 bestàr av en sektion 544A och en komplementär sektion 544B vilka bildar en vinkel A av mindre än l80°.

Var och en av dessa klämutformningar kommer åter att dis- kuteras tillsammans med ett lämpligt kompatibelt skärhàl- rum.

Med hänvisning till fig 4 består skäret 10 av en stomme 15 av slitstarkt material. En central längdaxel L sträcker sig genom skäret 10. Skäret 10 har en ovanyta 25 och en bottenyta 30 med en omkretsvägg 35 däremellan som definierar sidor 40, 45, 50 vilka var och en består av två subsidor 40a, 40b; 45a, 45b; och 50a, 50b. En skär- kant 55 är bildad av omkretsväggens 35 och ovanytans 25 skärning.

Säsom visas i fig 4 och 5 sträcker sig hàlrummet 20 i ovanytan 25 och har hälrumsväggar 22 som avgränsar ett flertal par klämytor Al-A2 till Fl-F2. Varje pars kläm- ytor är skilda från varandra av en urtagning Rl-R6. Kläm- ytorna Al-A2 bildar t ex ett ytpar vilka är skilda fràn varandra av urtagningen Rl.

Varje klämytepar Al-A2 till Fl-F2 kan vara belägna i samma plan. Såsom kommer att diskuteras är dock andra ut- formningar också möjliga.

För den återstående diskussionens skull, riktad mot fig 4-7, om ej annat anges, kommer paret klämytor Al-A2 och den tillhörande urtagningen R1 att diskuteras med vetskap om att dessa särdrag finns för vart och ett av de andra paren klämytor och var och en av de andra urtag- ningarna. 2002--33--23 132119 <3:'äPai”.išifšﬁlïlållíeïZCIIV-læikfëä fPÉ2íÉÜLÉ-»TwÉP--ZZ 5íi«1.'}'.=í.<;<: GOOD 0 000 0 QIO 0 0 0 000 0000 O OO 0 000 0 0 0 0 00 00 00 00 00 0000 00 0 I 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 I 0 0 00 0000 10 15 20 25 30 35 För varje klämytepar, såsom visas med klämytorna Al- A2, består den tillhörande urtagningen Rl företrädesvis av två andra klämytor Bl, Cl, vilka var och en tillhör olika par klämytor Bl-B2 och Cl-C2.

Med hänvisning till fig 5 har hàlrummet 20 en om- krets 60, vilken har formen av en liksidig polygon och urtagningarna Rl-R6 är symmetriskt placerade runt den centrala längdaxeln L.

Eftersom varje klämytepar Al-A2 är åtskilda medelst en urtagning kallas klämyteparen kluvna. Under det att detta kluvna särdrag åstadkommer mindre yta för kontakt av klämdonet än om klämytan vore kontinuerlig ger in- förandet av urtagningen Rl en betydande fördel i det att ytterligare klämytor som annars inte skulle vara till- gängliga nu är tillgängliga. Detta är särskilt viktigt vid vândskär vilka kan vändas i ett flertal olika rikt- ningar för exponering av olika partier av skärkanten 55 mot ett arbetsstycke. Genom anordnande av en kluven kläm- yta kan dessutom klämdonets 535 nos 540 ingripa med skäret 10 vid det bredaste partiet av hàlrummet 20. Detta arrangemang är särskilt önskvärt för keramiska skär ef- tersom dessa skär är utomordentligt toleranta mot tryck- krafter och hàlrummet erbjuder flera par klämytor. Det bör dock inses att föreliggande uppfinning inte utesluter möjligheten att skäret har ett genomgående hål med flera klämytor vid det genomgående hålets sida för upptagning av ett klàmdon.

Genom anordnande av ett hålrum 20 som har par av klämytor Al-A2 till Fl-F2 är det möjligt att anordna ett flertal par klämytor, varvid varje klämyta har en bety- dande area som kan uppta klämdonets 535 nos 540. Exempel- vis anordnar hàlrummet 20 i fig 5 sex par klämytor Al-A2 till Fl-F2. Ett hålrum som tillhandahåller sex klämytor utan användning av urtagningarna i föreliggande uppfin- ning skulle kräva användning av ett hexagonformat hålrum varvid varje enskild klämyta skulle vara en hel sida hos hàlrummet och varje sida skulle inte vara så bred som i 2502-69-23 13 :Så Éšïfït: 'aHÄE2~š_'~._i'-a:iaXÉfäEïIÜ-åêšïíïšlíu 'IDÉ ~95ï~ 13 ÜSHIÛ . Lïáäf; 0000 O I O lll non! 000 O all ln I 0 c 000 i Q O I I Oil 00 O: 0 OO on in 0000 0 I O O O 0 0 0 n n O I I I I to 0000 00 0 10 15 20 25 30 35 föreliggande utformning. Vidare kan det vara omöjligt att tillverka ett sådant hålrum eftersom det tillhörande hål- rummet skulle sträcka sig förbi skärets 10 omkretsvägg 35.

Med hänvisning åter till fig 5 kan varje urtagning såsom visas med urtagningen R1 vara V-formad och urtag- ningarna R1-R6 kan vara belägna på lika avstånd från och symmetriskt placerade runt den centrala axeln L. En ty- pisk urtagning R1 kan bestå av två klämytor Bl, Cl vilka bildar en urtagningsvinkel X mot varandra av minst 60°.

Skäret 10 som visas i fig 1, 4 och 5 har en stomme 15 i form av en triangel. Såsom kommer att diskuteras kan skärets form, precis som hàlrummets form, variera beroen- de på applikationsbehoven.

Med hänvisning till fig 6 och 7, är fig 6 en tvär- sektionsvy utmed pilarna VI-VI i fig 5 och visar en direkt vy av klämytorna A1 och A2 och visar vidare kläm- ytorna B1 och C1 i urtagningen R1. När skäret 10 är rik- tat i verktygshållarens 500 ficka 510 (fig 1) är kläm- donets 535 nos 540 i kontakt med klämytorna A1 och A2 och pressar minst två sidor, eller såsom visas i fig 4 tre subsidor 45a, 45b och 50a hos skäret 10 mot fickväggarna för fåstande av skäret 10 i fickan 510. Såsom har disku- terats tidigare kan nosens 540 kontur ha en cylindrisk profil 541 (fig 2), varigenom en linjekontakt på kläm- ytorna A1 och A2 ástadkommes. I alternativet kan dock nosen 540 ha en plan profil 542 (fig 2A) som är i linje med de plana klämytorna A1 och A2 och kan åstadkomma ytkontakt till skillnad från linjekontakt med dessa ytor.

Fig 7 visar en partiell sektionsvy utmed pilarna VII-VII i fig 6. Närmare bestämt visar fig 7 att kläm- ytorna, varav klämytan A1 används som exempel, är lutade i förhållande till den centrala längdaxeln L. Denna lut- ning definieras av en klämvinkel Y mellan exempelvis klämytan A1 och ett plan P vinkelrätt mot den centrala längdaxeln L, varvid klämvinkeln Y är ungefär 30-70° och företrädesvis ungefär 46°. 2002- 09 -23 13 :59 G: XXL-lat." “Üüäï-ÜßalïâíßiÜIÉl'Å3~š§š*CSri___iP] ÉÜÜE -íÉFš- 13 09-3 . 0000 00 0 0000 I 0 0 0 I 0 0 0 000 000 0000 000 0 0 0 0 0 0 000 00 00 00 II IC OO Cl I I 0 0 0 0 0 I I I I 00 0 10 15 20 25 30 35 Fig 1, 4 och 5 visar par av klämytor A1-A2 till F1- F2, varvid varje par visas liggande i samma plan.

Fig 8 visar ett arrangemang vid vilket paren kläm- ytor är plana men inte belägna i samma plan inom varje par. Detta arrangemang är identiskt med hàlrummet 20 som diskuterats tidigare, med undantaget att klämytorna är plana och projektionen av varje klämyta, t ex A1, i ett par med den andra klämytan, t ex A2, nu bildar en vinkel NP större än l80°.

Fig 9 visar ett annat arrangemang vid vilket paren klämytor är plana men inte belägna i samma plan inom varje par. Detta arrangemang är identiskt med hålrummet 20 som diskuterats tidigare, med undantaget att kläm- ytorna är plana och projektionen av varje klämyta, t ex A1, i ett par med den andra klämytan, t ex A2, nu bildar en vinkel NP mindre än l80°.

Med hänvisning äter till fig 3 och 3A skulle den utskjutande nosen 540 som skulle kunna användas för kvar- hållning av skäret 10 visat i fig 8 vara den som visas med sektionerna 543A och 543B i fig 3. Vidare skulle den utskjutande nosen 540 som skulle kunna användas för kvar- hållning av skäret 10 som visas i fig 9 vara den som visas med sektionerna 544A och 544B i fig 3A.

De klämytor som diskuterats hittills har varit plana. Med hänvisning till fig 10 kan klämytorna A1-A2 och de klämytor som tillhör varje annat par vara krökta sedda från skärets 10 ovansida. Med hänvisning till fig 10 är klämytorna A1-A2 båda krökta pá ett konvext vis och urtagningen R1 avgränsas av krökta klämytor Bl och Cl.

Krökningen hos varje klämyta kan vara ungefär lika, vari- genom det möjliggörs en kontinuerlig kurva som sträcker sig mellan exempelvis klämytan A1 och urtagningsklämytan B1 och mellan klämytan A2 och urtagningsklämytan C1.

Fig 1, 4 och 5 visar en polygon som har sex par klämytor Al-A2 till Fl-F2 vilka bildar urtagningsvinklar R1-R6 mot varandra av minst 60°. Fig 11-12 visar en annan utföringsform vid vilken ett skär 110 har en stomme 115 2üü2~ü9~23 13:59 G=\Pat1 ïa11$\.l>f(?2l'f-19l"CššEl ílf,!2í1í=2~~~íf=9~-~l.'ï (Éfíïlflmäfjifí- 0 o ool uooo Ooo O OQO o I o lol Oo oo 0 OO O Q 0 O c IQ 0000 OO o 10 15 20 25 30 35 o oo oooo o o o oo o o o o o oo oo o o o o o o o o o o o o o o a o o o I I 0 0 U o o o o o o o o 0 o oooo ooo oo oo oo o 10 med ett hàlrum 120 som har hälrumsväggar 122. Till skill- nad fràn det hàlrum 20 som beskrivits i samband med fig 1, 4 och 5 består hålrummet 120 av åtta par klämytor G1- G2 till N1-N2, vilka vart och ett har en tillhörande ur- tagning R7-R14, varvid urtagningsvinkeln X är ungefär 90°. formen av en oktogon som har en ovanyta 125, en bottenyta Såsom visas i fig 11 och fig 12 har skärstommen 115 130 och en omkretsvägg 135 bestående av sidor 140, 141, 143, 144, 145, 146, 150 och 151. En skärkant 155 är bildad av omkretsväggens 135 och ovanytans 125 skärning.

Dessutom har en omkrets 160 hos hålrummet 120 formen av en liksidig polygon och urtagningarna R7-R14 är symmet- riskt placerade runt den centrala längdaxeln L.

En tvärsektionsvy direkt vänd mot ett par klämytor, exempelvis G1-G2, skulle ha ett utseende liknande de klämytor A1-A2 som visas i fig 6. Närmare bestämt visas en sektionsvy XIII-XIII från fig 12 i fig 13, vilken är direkt vänd mot paret klämytor G1~G2. I urtagningen R7 som är bildad däremellan bildar klämytan H1 en vägg hos urtagningen R7 och en klämyta 11 bildar en annan vägg hos urtagningen R7. En sektionsvy av vilken som helst av klämytorna G1-G2 till N1-N2 skulle visa en klämvinkel Y liknande den som visas i fig 5 och klämvinkeln Y kan ha ett värde av ungefär 30-70° och företrädesvis ungefär 46°.

Fig 14 och 15 visar ytterligare en utföringsform vid vilken ett skär 210 har en stomme 215 med ett hàlrum 220 som har hålrumsväggar 222. Hàlrummet 220 består av 12 par klämytor 01-02 till Z1-Z2, vilka vart och ett har en tillhörande urtagning R15-R26, vari urtagningsvinkeln X är ungefär 45°. Såsom visas i fig 14 och 15 har skär- stommen 215 en cirkulär form med en ovanyta 225, en bottenyta 230 och en omkretsvägg 235. En skärkant 255 är bildad av omkretsväggens 235 och ovanytans 225 skärning.

Dessutom har en omkrets 260 hos hålrummet 220 formen av en liksidig polygon och urtagningarna R15-R26 kan vara symmetriskt placerade runt den centrala längdaxeln L. 2902 --Û9~~2fš 13 1.59 13 : EEÉ~}"~..=-'=.;'L:=f'=-2Ü2'i "få älfíïâšlššm ïPÉ 2fï=fš2 v í-'9~lÅÉ* íV-Éšl .dfzå 0 0 0 0 000 0000 000 0 0 0 0 00 00 0000 00 0 0 0 0 0 00 UI OI OO 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 00 0000 00 0000 00 10 15 20 25 30 35 ll En tvärsektionsvy vänd rakt mot ett klämytepar, exempelvis Ol-02, skulle ha ett utseende liknande de klämytor A1-A2 som visas i fig 6. Närmare bestämt visas en sektionsvy XVI-XVI från fig 15 i fig 16, vilken är vänd rakt mot klämyteparet 01-02. I urtagningen Rl5 som år bildad däremellan bildar klämytan P1 en vägg hos ur- tagningen och klämytan Q1 bildar en annan vägg hos ur- tagningen R15. En sektionsvy av vilken som helst av kläm- ytorna 01-02 till Zl-Z2 skulle visa en klämvinkel Y lik- nande den som visas i fig 5 och klämvinkeln Y skulle ha ett värde av ungefär 30-70°.

Föreliggande uppfinning kan beskrivas pà ett annat sätt. Med hänvisning till fig 5 består hàlrummets 20 omkrets närmare bestämt av tvà identiska polygonala former som är lagda ovanpå varandra och som gemensam centrumpunkt har den centrala längdaxeln L. Med hänvis- ning till fig 5 bildar närmare bestämt en linje som sam- mankopplar klämytorna A1-A2, Dl-D2 och Fl-F2 en triangel som som hörn har urtagningarna R1, R4 och R6. Pâ liknande vis skulle en linje som sammankopplar klämytorna Bl-B2, E2-El, C2-Cl också definiera en triangel som som hörn har urtagningarna R3, R5 och R2, vilken har lags ovanpå den första triangeln men vridits l80° fràn den ursprungliga triangelns läge. Enligt en sådan utformning har urtag- ningarna Rl-R6 väggar som kan projiceras så att de skär varandra i en yttre hörnpunkt, t ex CP i fig 5. Varje triangel är förskjuten i förhållande till den andra så att en linje CPL som sträcker sig frän den centrala längdaxeln L till den yttre hörnpunkten CP ligger halv- vägs mellan klämytorna Al-A2 hos paret klämytor invid den urtagningen R1.

Med hänvisning till fig 12 består hälrummets 120 om- krets 160 av tvâ identiska polygonala former som är lagda ovanpå varandra och som som gemensam centrumpunkt har en central längdaxel L. En linje som sammankopplar klämytor- na G1-G2, J1-J2, L1-L2 och N1-N2 bildar närmare bestämt en fyrkant som som hörn har urtagningarna R9, Rll, R13 2502-09-23 13:59 G:ÉPaiLﬂššllbïlíälïfïäfàíïlïllﬁ-EÉFCSIE» íPÉ2ÜUl2-«CS"--~lI/$ 00 0000 00 0 0 0 0 0 0 0 0 000 000 0000 0 0 0 a 0 0 000 00 00 00 IC II 0 0 0 0 0 0 0 00 00 0 10 15 20 25 30 35 Ffﬂf " :z “. : °n.“. : nu ;a°¶:§¿¿ »vad 1./ 2..".°'.' å! J. ZZ I.. . . . o 1 en o n a o o n I I' 0 1 O I I IQ QIO. ICO OI II II O och R8. Pà liknande vis bildar en linje som sammankopplar klämytorna H1-H2, Il-I2, Kl-K2 och M1-M2 också en fyrkant som som hörn har urtagningarna R7, RlO, Rl2 och Rl4. Var och en av dessa fyrkanter är förskjuten i förhållande till varandra så att en linje fràn den centrala längd- t ex CP, till- hörande urtagningen R7 ligger halvvägs mellan klämytorna axeln L till en urtagningsytterhörnpunkt, G1-G2 hos paret klämytor invid den urtagningen R7.

Med hänvisning till fig 15 kan àterigen hälrummets 220 omkrets 260 bestå av två identiska polygonala former som är lagda ovanpå varandra och som som gemensam cent- rumpunkt har den centrala längdaxeln L. Fig 15 visar närmare bestämt en första hexagon som definieras av Tl-T2, V1-V2, X1-X2 och Zl-Z2. En andra hexagon definieras av en linje som sammankopplar klämytorna Pl-P2, Ql-Q2, S1-S2, Ul-U2, Wl-W2 och Yl-Y2. Var och en av de polygonala for- merna är vriden i förhållande till varandra så att linjen linjer som sammankopplar klämytorna Ol-02, Rl-R2, CPL fràn den centrala längdaxeln L till en urtagnings- ytterhörnpunkt CP ligger halvvägs mellan klämytorna Ol-O2 hos paret klämytor invid urtagningen Rl5. Det bör förstås att hàlrummen kan bildas genom överlagring av andra lik- sidiga polygoner såsom heptagoner och oktogoner. Detta kan vara av särskilt intresse för hàlrum i skär med större storlekar.

Vissa hàlrumsformer har hittills förbundits med vissa skärformer. Användningen av dessa hàlrum för ett antal skär är klart möjlig och sädan användning bör inte begränsas till de skärformer som visas i fig 1 och 4-16.

Vidare har vart och ett av de hàlrum som hittills disku- terats haft en urtagning med väggar som konvergerar för bildande av urtagningar.

Fig 17 och 18 visar ett skär 310 som har en stomme 315 och ett hàlrum 320 däri, vilket har hàlrumsväggar 322. Skäret har en ovanyta 325 och en bottenyta 330 med en omkretsvägg 335 däremellan. Omkretsväggen har sidor 340, 342, 345 och 350. En skärkant 355 är bildad av 2002-Û9~23 13:59 íš:UïatïEïfšïßazlsïß(QEÛMQICSÉ___íl>}2(}02-G9-l3 (ï9~1(š.<í3';2 00 00 0 0000 0 0 0 0 0 0 000 000 0000 000 0 0 0 0 0 0 0 000 00 00 ll 000 II 00 00 00 0 0 0 0 0 0 0 0 0 O I 0000 00 0 OQO 0 10 15 20 25 30 35 -». I I ICC O I OO I! O II 00 Olli Û Û li "' - o o o o o o o o o o oo o o o o I 00 N . o o o o o o o 0 I I 0 0 0 q I I I I Û o o 0 -. o oo 0o .' _ _. o _ i Q :oo :oo. o o o = ._ _ O oo oo o o 13 omkretsväggens 335 och ovanytans 325 skärning. Precis som vid utföringsformerna som beskrivits tidigare sträcker sig hàlrummet 320 i ovanytan 325 och hàlrumsväggarna 322 avgränsar ett flertal par klämytor AA1-AA2 till DD1-DD2, varvid klämytorna i varje par är belägna i samma plan och är skilda fràn varandra av en urtagning RR1-RR4. Till skillnad frän de tidigare beskrivna urtagningarna konver- gerar dock inte väggarna i dessa urtagningar utan är parallella med varandra sà att de bildar inte en V-formad urtagning utan en U-formad urtagning. Precis som tidigare består dock hàlrummets 310 omkrets 360 av ett flertal urtagningar RR1-RR4 som är symmetriska runt den centrala längdaxeln L och är belägna pà lika avstånd runt urtag- ningens 320 omkrets 360.

Arrangemanget i fig 17 och 18 kan också ses som ett hàlrum 320 bestående av tvà identiska polygonala former som lagts ovanpå varandra och som som gemensam centrum- punkt har den centrala längdaxeln L. Exempelvis har ur- tagningen RR1 tvà parallella väggklämytor BBl och CCl.

Mellan dessa klämytor finns en bas 365. Baserna 370, 375 och 380 är förbundna med urtagningar RR2, RR3 resp RR4.

Dessa urtagningar har också parallella väggar.

I fig 17 och 18 är de identiska polygonala formerna rektanglar. En första rektangel är bildad av linjer som sträcker sig från klämytorna AA1-AA2, basen 375, kläm- ytorna DD1-DD2 och basen 370. En andra rektangel är bildad av linjer som sträcker sig mellan klämytorna BB1- BB2, basen 365, klämytorna CC1-CC2 och basen 380. Därför är varje polygonal form en identisk rektangel och varje rektangel är vriden 90° i förhållande till den andra rek- tangeln. Med detta arrangemang åstadkommer den kluvna ytan hos paret av varje klämyta orsakad av urtagningen som är förbunden med det paret ett mindre hàlrum än som skulle krävas om varje par klâmytor vore anordnat att vara en enda kontinuerlig klämyta.

Emedan formen av en rektangel har diskuterats kan polygonformen som visas i fig 17-18 vara en parallello- =ß¿ISä2~3§~l3 F9êí.å0C 2ÜÜ2~09~23 13:59 G:\EatÉEEﬂHhnSÃ2Û2l?&9FC$E '““ 0 0000 0 0 0 000 0000 000 I 0 00 000 I CU 0 0 n 000 I 0 0 I IQ CI 10 15 20 25 30 35 14 gram, varvid sidorna inte korsar varandra i räta vinklar för bildande av rektanglar.

En tvärsektionsvy rakt mot ett par klämytor, exem- pelvis AAl-AA2, skulle ha ett utseende liknande de kläm- ytor A1-A2 som visas i fig 6. Fig 19 visar närmare be- stämt en sådan sektionsvy utmed pilarna XIX~XIX i fig 18.

Klåmytan BB1 bildar en vägg hos urtagningen RRl och kläm- ytan CC1 bildar en annan vägg hos urtagningen RR1. Båda dessa klämytor BB1 och CCl är parallella med varandra sedda från skärets 310 ovansida såsom visas i fig 18. En sektionsvy av vilken som helst av klämytorna AA1-AA2 till DD1-DD2 skulle visa en klämvinkel Y liknande den som visas i fig 5 och klämvinkeln Y kan ha ett värde av unge- fär 30-70°.

Skären har beskrivits ha en ovanyta med ett hålrum däri och hålrummet har parvisa klämytor. Skären kan också har hålrum i sina bottenytor och dessa hålrum kan också ha parvisa klämytor, varigenom skäret görs vändbart. Som exempel uppträder hålrummet 20 i fig 6 på ovanytan och bottenytan av skäret 10. Vidare kan andra hålrumsformer än de som visas i dessa utföringsformer användas för àstadkommande av olika klämytor.

Under det att arrangemangen i fig 14 och 15 visar en polygon som tillhandahåller tolv par klämytor skulle ytterligare par klämytor kunna anordnas med en utformning i vilken urtagningsvinkeln X är ännu större. Ett sådant arrangemang kan vara önskvärt för större skär.

Slutligen bör det inses att hàlrumsformerna förbund- na med olika skärformer inte skall vara en begränsning för föreliggande uppfinning eftersom ett antal olika polygonformer kan användas vid olika skärformer såsom applikationen kräver.

Uppfinningen har beskrivits med hänvisning till de föredragna utföringsformerna. Uppenbara modifieringar och förändringar kommer att framgå för andra vid läsning och förståelse av föregående detaljerade beskrivning. Uppfin- ningen avses tolkas såsom innefattande alla sådana modi- 2002-69-23 13:59 -§-}:\L>af_'.^~ äEï-ï”y.i1a1:=f'~ _2íï2l?-19PCSBI íPš 2CG2~Û9 -IQE 'llifhïC .fi-Tha IOOI Q 000 0000 000 F rwfj q :»:- W-6_1J ' 15 fikationer och förändringar såvitt de faller inom om» fànget för de bifogade kraven eller ekvivalenter därtill. ans\2ez1v4spcs~ 2902-69-23 13 :S9 G:\.I-"a“';;'~

Claims

10 15 20 25 30 35 Fflf ^'"* ïïïïí §fÜ"? 593 'šxë?'§ “rr 'Vd ?iTv"'J'å¿'m@:: 16 PATENTKRAV

1. l. Skär avsett att hållas i en verktygshàllare medelst ett klämdon (535), (10) har en stomme (15) av slitstarkt material och en central längd- (500) varvid skäret axel (L) som sträcker sig därigenom och haren ovanyta (25) och en bottenyta (30),en omkretsvägg (35) däremel- lan, och en skärkant (55) bildad av omkretsväggens (35) och ovanytans (25) skärning, varvid skäret k ä n n e - t e c k n a s a v a) ett centralt hälrum (20) som sträcker sig i ovan- ytan (25) med hälrumsväggar (22) som avgränsar ett flertal parvisa klämytor (Al, A2-Fl, F2), b) varvid klämytorna (Al, A2) i ett par är skilda fràn varandra av en urtagning (R1), c) varvid för klämyteparet (Al, A2) den tillhörande urtagningen (R1) består av tvâ andra klämytor (Bl, Cl) tillhörande olika klämytepar och de tvâ andra klämytorna (Bl, Cl) i urtagningen (Rl) konvergerar när de sträcker sig bort från den centrala längd- (L); OCh d) varvid linjer som sträcker sig inàt fràn varje klämyta (Bl, Cl) axeln i en urtagning (Rl) skär varandra utmed linjer som tudelar vinkeln (X) hos urtagningen (Rl) mellan klämyteparet (Al, A2).

2. Skär enligt krav l, varvid urtagningarna (Rl,-R6) är symmetriskt placerade runt den centrala längdaxeln.

3. Skär enligt krav l, varvid klämytorna (Al, A2-Fl, F2) i varje par är belägna i samma plan.

4. Skär enligt krav l, varvid klämytorna (Al, A2-Fl, F2) i varje par är plana och projektionen av varje kläm- yta (Al) i ett par (Al, A2) bildar en vinkel (A) med den andra klämytan (A2) i paret större än 180°.

5. Skär enligt krav l, varvid klämytorna (Al, A2-Fl, F2) i varje par är plana och projektionen av varje kläm- yta (A1) i ett par bildar en vinkel klämytan (A2) (A) med den andra i paret mindre än 180°. 2UÉ33~~ 12 -YÛ-fl 14 z-flíš 'vïl 111521? EfäRITÅBTI I' l Pïaï” EN i' ï _ N 10 15 20 25 30 35 r- fw f: i? _. . .-- En: u v* __.. -J x \.3 MJ g.. u n n I?

6. Skär enligt krav l, varvid det finns minst fyra urtagningar (R1-R4).

7. Skär enligt krav l, varvid de konvergerande väg- garna hos varje urtagning (Rl-R6) bildar en urtagnings- vinkel (X) av minst 60°.

8. Skär enligt krav l, varvid klämytorna (A1, A2) i varje urtagning (Rl) är parallella.

9. Skär enligt krav 8, varvid urtagningarna (R1-R6) är symmetriskt placerade runt den centrala längdaxeln (L).

10. Skär enligt krav 8, varvid det finns minst fyra urtagningar (Rl-R4).

11. ll. Skär enligt krav l, varvid varje klämyta (Al, A2) är lutad i förhållande till den centrala längdaxeln (L).

12. Skär enligt krav ll, varvid varje klämyta (Al, A2) bildar en klämvinkel (Y) mot ett plan vinkelrätt mot den centrala axeln (L) av ungefär 30-70°.

13. Skär enligt krav 1, vidare innefattande ett hål- rum i bottenytan (30), varvid hàlrummet är identiskt med hàlrummet (20) i ovanytan (25), så att skàret (10) är vändbart.

14. Verktygshàllarenhet k ä n n e t e c k n a d a v : a) en verktygshàllare (500) med en stomme som har en ficka (510) utformad däri, vilken har minst en sidovägg (520) och en bottenvägg (515), b) ett skär (10) med en skärstomme (15) som har: I) en ovan- (25) och bottenyta (30), II) en omkretsvägg (35) däremellan, III) en skärkant (55) bildad av omkretsvàggens (35) och ovanytans (25) skärning, IV) varvid ett centralt hàlrum (20) sträcker sig i ovanytan (25) och har hàlrumsvàggar (22) som avgränsar ett flertal klämytepar (Al, A2-Fl, F2), V) varvid klämytorna (Al, A2) i ett par är skilda från varandra av en urtagning (Rl), 'TORXKÉNHÄMETÄL INC PÅÉENT E22l'l-3.<,-ï“~_2(12l'ï?-19PCSE___iF) 2062» 075» 1.5» ;'f'=.;1<ïi^z1d;e k:av'.ri<;»<: 2í3f33--~l2---l}=1 1112-48 '-1:\ DEPARTMENT' PLÄTEIN í' ____I~1 oi' VI 10 15 20 25 f* r\ .f .g -z f" och I o n a o I' o 0 o o x, f... \»' l \. __: :" 9.' o a 18 VI) varvid för klämyteparet (Al, A2) den tillhörande urtagningen (R1) består av andra klämytor (Bl, Cl) till- hörande olika klämytepar, VII) varvid skäret hàllarfickan (510); c) ett klämdon (535) monterat pà verktygshàllaren (500), vilket har en utskjutande nos (540) som ingriper med ett par av skärets klämytor (A1, A2) och pressar skäret (10) in i fickan (510).

15. Enhet enligt krav 14, varvid klåmdonets (535) utskjutande nos (540) har en cylindrisk yta (541) för kontakt med ett klämytepar (Al, A2) i skärhàlrummet (20).

16. Enhet enligt krav 14, varvid den utskjutande nosen (540) består av två cylindriska ytor (543A, 543B) som är riktade i en vinkel (A) i förhållande till var- andra för kontakt med ett klämytepar (A1, A2) i skär- hàlrummet (20) riktade i en liknande vinkel.

17. Enhet enligt krav 14, varvid klämdonets (535) utskjutande nos (540) (542) för kontakt med ett klämytepar (A1, A2) i skärhàlrummet (20).

18. Enhet enligt krav 14, varvid klämdonets utskju~ tande nos (540) består av tvà plana ytor (543A, 543B) riktade i en vinkel (A) i förhållande till varandra för kontakt med ett klämytepar (A1, A2) i skärhàlrummet (20) riktade i en liknande vinkel. (10) är monterbart i verktygs- och har en plan yta

19. Enhet enligt krav 14, varvid klämdonets (535) utskjutande nos (540) har en tunnformig yta för kontakt med ett klämytepar (A1, A2) i skärhàlrummet (20). ÉÛÛIš-"lﬁﬂlâ l-fi 14%? ï “ ' DE PIKRITﬂEI~X E' Pål" EN I*