SE526049C2 - Digitala nätverk för användning i ett hushåll eller kontor, som tillhandahåller sammankoppling mellan utrustningar i hemmet eller kontoret - Google Patents

Description

25 30 35 526 049 2 minskar den totala bandbredden av nätverket. Även från miljösynpunkt är trådlösa nätverk inte att föredra med tanke på deras elektromagnetiska strålningar.

US 5 539 390 visar en metod för att sätta adresser i ett system inkluderande en kontroller för att kontrollera transmission och mottagning av informationssignaler, och en kopplingsapparatur för koppling till en efterföljande kopplingsapparatur för transmission och mottagning av informationssignalerna mellan kontrollern och den efterföljande kopplingsapparaturen. Metoden inkluderar stegen av leverans av en första adressättningssignal från kontrollern till kopplingsapparaturen, bearbetning av den första adressättningssignalen på ett fördefinierat sätt i kopplingsapparaturen för att generera en andra adressättningssignal, och selektivt tillhandahålla den andra adressättningssignalen till en av kontrollern och den efterföljande kopplinsapparaturen. I en annan klass av utföringsformutförande avser uppfinningen en metod för att sätta adresser för kontrollerade apparaturer seriellt kopplade till en kontroller, inkluderande stegen av leverans av en adressättningssignal från kontrollern till en första styrd apparatur, bearbetning av adressättningssignalen i den första kontrollerade apparaturen för att generera en andra adressättningssignal, bearbetning av den andra adressättningssignalen i en andra kontrollerade apparatur för att generera en tredje adressättningssignal, och att mata tillbaks den tredje adressättningssignalen till kontrollern via en signal linje.

Enligt US 6,005,861 har en hemnätverksarkitektur ett internt digitalt nätverk som sammankopplar utrustningari hemmet. Underhållningstjänster introduceras i nätverket via nätverksgränssnittsenheter som är kopplade till ett externt nätverk och till det interna nätverket. Nätverksgränssnittsenheter utgör det nödvändiga gränssnittet mellan det externa och interna nätverken, och gör underhållningstjänsten tillgängliga för alla terminaler som är kopplade till det interna nätverket. Ett antal digitalelektronik som inte har nätverksgränssnittenheter kopplas till det interna nätverket och tillgängliggör informationen i den digitala dataströmmen för visning med en television, exempelvis.

US 6,480,889 visar ett schema för att styra noder som är kopplade till ett hemnätverk enligt deras fysiska placeringar. En kommunikationsanordning som utgör varje nod är formad med minst en kommunikationsenhet for att utföra kommunikation via ett kopplat nätverk, innehavande kommunikationsportar för koppling av noder via vilka data är att utbytas av noderna, och en konfigurationsinformation beträffande en konfiguration av en 10 15 20 25 30 35 526 049 3 kommunikationsanordning innehavande en region för dynamisk beskrivningsinformation avseende en lokaliseringsinformation avseende en fysisk lokalisering av kommunikationsanordningen. Informationsuttagen eller accesspunkterna enlig denna uppfinning är tillförda endast för att lokalisera olika IEEE 1394-anpassade anordningar kopplade till ett IEEE 1394 nätverk.

Accesspunkten är en nod som alla andra noder och inkluderar information om platsen den är installerat i. Dessa extra noder tillförs endast i syfte för definition av var anordningar såsom TV, PC eller videobandspelare är.

MOST är ett synkront nätverk. En ”timing master” förser en klocka och alla andra anordningar synkroniserar deras operation med denna klocka. Denna teknik tar bort behovet för buffert användning och konvertering av samplingsfrekvensen så att mycket enkla och billiga anordningar kan kopplas. Teknologin liknar det som publika växlade telefonnätverk använder. Det finns datakanaler och kontrollkanaler definierade. Kontrollkanalerna är använda för att iordningsställa vilka datakanaler sändaren och mottagaren måste använda. Så snart kopplingen är upprättad kan data strömma kontinuerligt och inga vidare behandling av paketinformation är nödvändig. Detta är en optimal mekanism för att leverera strömmande data (information som flödar kontinuerligt).

Datorbaserade data, såsom Internet trafik eller information från ett navigeringssystem, sänds typiskt i korta salvor (bursts) och går oftast till många olika platser. MOST har definierat effektiva mekanismer för sändning av asynkrona, paketbaserade data.

Kontrollkanalerna tillåter anordningarna att sända kontrollmeddelande under tiden som datakanalerna används så alla anordningarna kan starta upp och avsluta data som de använder på ett rent sätt.

Lika viktigt som hårdvara är systemmjukvara och applikationsprogrammeringsgränssnitten (API's) avgörande för att säkerställa att anordningar från olika tillverkare kan samspela med varandra. API's behöver bli objektorienterade så att applikationer kan koncentrera sig på funktionerna som de tillhandahåller. De behöver kunna kontrollera alla funktioner som anordningar tillhandahåller via nätverket, vare sig från en A/V-utrustning, GPS- navigationssystem, telefoner eller telematiksystem. Specifikationen av MOST omfattar både hårdvaran och mjukvaran som behövs för att implementera 10 15 20 25 30 35 526 049 4 multimedianätverk. MOST definierar alla sju lager av OSI-referensmodellen så att konstruktörer som utvecklar applikationer kan koncentrera på funktioner som berör slutanvändaren istället för komplexiteten av det underliggande nätverket. Alla MOST-anordningar har konstruerats med hjälp av denna API så att kompatibiliteten är säkerställd.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Den föreliggande uppfinningen har gjorts med tanke på ovan beskrivna problem och behov. Huvudavsikten med denna uppfinning är att möta alla dessa önskemål och mer därtill genom att tillhandahålla sammankopplingsmöjlighet tillelektriska produkter i allmänhet och hemma produkter i synnerhet, såsom telefoner, HiFi anläggningar, videobandspelare, TV och datorer genom ett relativt billigt digitalt nätverk, exempelvis baserad på ett MOSTnet.

Distributionen av kontrollproceduren av nätverket till accesspunkter och adapterarna tar bort behovet av en separat kontrollenhet vilket gör att kostnaden och komplexiteten av hemnätverket reduceras. Det fysiska gränssnittet mellan accesspunkterna och adapterarna är identiska vilket gör användningen av hemmanätverket mycket flexibelt. Användningen av ett öppet nätverk, såsom MOSTnet, i vissa föredragna utförandeutföranden gör nätverket även relativt billigt då fiberkablar av plast kan installeras till en låg kostnad i ett hem.

På grund av dessa orsaker, är ett multimedia nätverkssystem tillhandahållet för sammankoppling av ett antal mottagande och överförande digitala och/eller analoga anordningar, vilket nätverkssystem innefattar: ett antal mottagande och/eller överförande terminaler avsedda för anslutning till nämnda digitala och/eller analoga anordningar, applikationsspecifika kopplingsmedel för anslutning av nämnda digitala och/eller analoga anordningar till nämnda terminaler, och åtminstone ett av nämnda kopplingsmedel anordnat för överföring och/eller mottagning av data, vilket åtminstone ett kopplingsmedel innefattar data åtminstone om en nödvändig bandbred, identifiering och mottagning/överföring anordningens dataformat.

KORTFATTAD BESKRIVNING AV RITNINGARNA I det följande beskrives uppfinningen i samband med ett exemplarisk utförande illustrerat i de bifogade ritningarna, i vilka: 10 15 20 25 30 35 526 049 5 FIG. 1 visar ett nätverk konstruerat i enlighet med en exemplarisk utförande av den föreliggande uppfinningen.

FIG. 2 visar en schematisk bild av accesspunkter och adapterar konstruerade i enlighet med det exemplariska utförandet av den föreliggande uppfinningen.

FIG. 3 visar ett logiskt blockdiagram som visar några exempel över signalflödet från en sändare till en mottagare via det exemplariska utförandet av den föreliggande uppfinningen.

FIG. 4 visar ett schematiskt diagram som visar arrangemanget av gruppadressen i sändarna som används i det exemplariska utförandet av den föreliggande uppfinningen.

FIG. 5 visar ett exempel där flera liknande sändare (videobandspelare) transmitterar simultant till flera liknande mottagare via det exemplariska utförandet av den föreliggande uppfinningen.

FIG. 6 visar ett exemplariskt utförande av framsidan av en accesspunkt som används i det exemplariska utförandet av den föreliggande uppfinningen.

DETAUERAD BESKRIVNING AV DE FÖREDRAGNA UTFÖRANDEN I det följande är uppfinningen beskriven i enlighet med ett exemplariskt utförande med hänsyn till ett hus och baserat på MOSTnet teknologin. Det måste emellertid göras klart att applikationsplatsen kan vara vilken plats som helst som har behov av en multimedianätverkskoppling och uppfinningen kan använda andra teknologier. Multimedianätverk i enlighet med denna uppfinning definierar ett nätverk som kan ta emot och sända olika typer av signaler i digitalform via en transmissionsmedia, såsom en kabel, ledningstråd eller radio eller en kombination av dessa. FIG. 1 visar ett hemmakonfiguration där den föreliggande uppfinningen kan tillämpas. Som visat i figuren finns det fyra rum 101, 102, 103 och 104 där vart och ett av dem har elektroniska anordningar som är kopplade till hemmultimedianätverket 100. Nätverk 100 består av godtyckligt antal liknande accesspunkter (AP), som är installerade som vägguttag och kopplade till varandra på ett seriellt sätt. Det är självfallet möjligt att använda andra typer av terminaler än vägguttag. För att nyttja nätverket kan varje anordning kopplas till vilken oanvänd AP som helst i nätverk 100 via en applikation-specifik adapter såsom 01Tx eller 01Rx i FIG. 1 (Tx = Sändare, Rx = Mottagare). Så snart en sändare/mottagare är kopplad till nätverket upptäcks den och ifall en lämplig mottagare/sändare är redan kopplad till nätverket inrättas en kommunikationslänk mellan anordningarna. 10 15 20 25 30 35 526 049 6 Enligt FIG. 1 består nätverket av en PC-låda 105, en videobandspelare 106, en TV 107, ett par aktiva högtalare 108L och 108R och en telefonapparat 109 i rum 101, en DVD-spelare 110, en CD-spelare 111, en telefonapparat 112, ett par aktiva högtalare 113L och 113R och en videobandspelare 114 i ett andra rum 102, ett vägguttag (telefonuttag) 115, en telefonapparat 116, en data-/videoprojektor 117, och ett par passiva högtalare 119L och 119R vilka är kopplade till en HiFi anläggning 118 i ett tredje rum 103, en PC-skärm 120, ett PC-tangentbord 121, en PC-mus 122, en skrivare 123, en telefonapparat 124, en TV 125, och ett par aktiva högtalare 126L och 126R i en fjärde rum 104. Andra anordningar som inte nämns här men är lämpliga för användning i uppfinningens nätverk kan självklart också inkopplas.

I hemkonfigurationen visad i FIG. 1 är nedanstående placeringar och simultana kopplingar gjorda via nätverk 100: 1. Placering av HiFi-anläggning 118 i rum 103 och koppling av dess komposita audioutgång till komposit audioingång av det aktiva högtalarparet 108L/R i rum 101 och 113L/R i rum 102. Hifi-anläggningen 118 är kopplad till nätverket genom att koppla dess komposita audioutgång via en 01Tx adapter till en accesspunkt i rum 118. Likadant är komposit audioingången av aktiva högtalarparen 108L/R och 113L/R kopplade till nätverket via två 01Rx adaptrer till två accesspunkteri rum 101 respektive 102. 2. Placering av CD-spelare 111 i rum 102 och koppling av dess komposit audioutgång till komposit audioingång av HiFi anläggning 118 i rum 103 och aktiva högtalarparet 126L/R i rum 104. CD-spelare 111 är kopplad till nätverket genom att koppla dess komposita audioutgång via en 02Tx adapter till en accesspunkt i rum 102. Likadant är ett komposit audioutgång av Hifi-anläggning 118 och aktiva högtalarparet126L/R är kopplade via två 02Rx adaptrer till två accesspunkter i rum 103 respektive 104. 3. Placering av videobandspelare 114 i rum 102 och koppling av dess komposita video- och audioutgång till komposit video- och audioingång av videobandspelare 106 i rum 101, TV 125 i rum 104 och data-/videoprojektor 117 i rum 103. videobandspelare 114 är kopplade till nätverket genom att koppla dess komposita video- och audioutgång via en adapter 03Tx till en accesspunkt i rum 102. Komposit video- och audioingång av videobandspelare 106 är kopplade via en 03Rx adapter till en accesspunkt i rum 101. Komposit video- och audioingång av TV 125 är kopplade via en 03Rx adapter till en accesspunkt i rum 104. Komposit video- och audioingång av data- 10 15 20 25 30 35 526 049 7 /videoprojektor 117 är kopplade via en 03Rx adapter till en accesspunkt i rum 103. 4. Placering av DVD-spelare 110 i rum 102 och koppling av dess S-videoutgång till S-videoingång av videobandspelare 106 i rum 101, TV 125 i rum 104 och data- /videoprojektor 117 i rum 103. DVD-spelare 110 är kopplade till nätverket genom att koppla dess S-videoutgång via en 05Tx adapter till en accesspunkt i rum 102. S-videoingången av TV 125 är kopplade via en 05Rx adapter till en accesspunkt i rum 104. S-videoingången av data-/videoprojektor 117 är kopplad via en 05Rx adapter till en accesspunkt i rum 103. 5. Placering av PC 105 i rum 101 och koppling av dess RGB-utgång till RGB- ingången av PC-skärm 120 i rum 104 och data-/videoprojektor 117 i rum 103.

Vidare är en av USB-utgången av PC låda 105 kopplade till USB-ingången av skrivare 123 i rum 104. RGB-utgången av PC 105 är kopplad via en 06Tx adapter till en accesspunkt i rum 101. En av USB-utgångarna av PCn 105 är kopplad via en 07Tx adapter till en accesspunkt i rum 101. RGB-ingången av PC-skärm 120 och data-/videoprojektor 117 är kopplade via två 06Rx adaptrer till två accesspunkter i rum 104 respektive 103. 6. Placering av PC-tangentbord 121 i rum 104 och koppling av dess utgång till tangentbordingången av PCn 105 i rum 101. Utgången av tangentbord 121 är kopplade via en 08Tx till en accesspunkt i rum 104. Tangentbordingången av PC 105 är kopplad via en 08Rx adapter till en accesspunkt i rum 101. 7. Placering av PC-mus 122 i rum 104 och koppling av dess utgång till musingången av PCn 105 i rum 101. Utgången av mus 122 är kopplad via en 09Tx adapter till en accesspunkt i rum 104. Mus-ingången av PC 105 är kopplade via en 09Rx adapter till en accesspunkt i rum 101. 8. Koppling av telefonjack 115 i rum 103 till telefonapparat 109 i rum 101, 112 i rum 102, 116 i rum 103 och 124 i rum 104. Telefonjack 115 är kopplad via en 10Tx adapter till en accesspunkt i rum 103. Telefonapparaterna 109, 112, 116 och 124 är kopplade via fyra 10Rx adaptrer till fyra accesspunkter i rum 101, 102, 103 respektive 104.

Nätverk 100 i FIG 1 består av godtyckligt antal identiska eller mycket liknande accesspunkter (AP). Dessa accesspunkter, som kan installeras som vägguttag, är kopplade till varandra seriellt som nämnts tidigare. För att komma åt nätverket kan varje anordning kopplas till vilken ledig accesspunkt som helst i nätverket via en special adapter. Alla adapterar l FIG 1 har två gränssnitt: ett identiskt gränssnitt till var och en av accesspunkterna i nätverket och ett applikationsspecifikt gränssnitt. 10 15 20 25 30 35 526 049 8 Några exempel på applikationer är olika standarder av komposit audio, olika standarder av komposit video (t.ex. PAL B, PAL D, NTSC), S-video, RGB, USB, Ethernet, etc. Dessutom kan adapterarna i FIG 1 delas I två kategorier: sändare (Tx) och mottagare (Rx). En Tx adapter används för koppling av en sändare, t.ex.

VCR 114 i FIG 1, till nätverket. En Rx adapter används däremot for koppling av en mottagare, t.ex. TV 125 i FIG 1, till nätverket. För att koppla en sändare till en eller flera mottagare, t.ex. en PAL B VCR till flera PAL B TV, används en Tx adapter (t.ex. PAL B Tx adapter) och en eller flera Rx adapter av samma typ (t.ex. PAL B Rx adapterar). Detta betyder att varje sändare i nätverket visade i FIG 1 kan kopplas till så många mottagare som antalet lediga accesspunkter i nätverket tillåter. Som framgår av figuren finns det ingen speciell (central) kontrollenhet inkluderad i den föreliggande uppfinningen. Kontrollogiken är istället distribuerad till alla accesspunkter och kopplade adapterar. Detta är en av unika kännetecken av uppfinningen, som gör den mindre komplex och mer kostnadseffektiv för den genomsnittliga konsumenten.

Den föreliggande uppfinningen kan implementeras med hjälp av alla öppna standarder, som stödjer nätverkslösningar baserade på ring-topologi, t.ex.

MOSTnet eller IEEE1394. Dock i en föredragen utföring som beskrives i denna ansökan, är den öppna standarden MOSTnet använt (som beskrevs tidigare). FIG 2 visar en exemplarisk implementation av accesspunkter och adapterar i uppfinningen baserade på MOSTnet. Nätverkstranscieverkrets 213 i varje accesspunkt kan implementeras med hjälp av kommersiellt tillgängliga kretsar, MOST nätverkstranscieverkretsen OS8104, tillverkat av OASIS SilliconSystems.

Kärnfunktionerna av nätverkskontrollen i ett MOST nätverk hanteras automatiska på ett distribuerat sätt och är inbyggda in i själva OS8104 MOST transcieverkretsen. Eftersom kanalallokering, fysisk adressering, fel övervakning och avstängning/uppstart tillhandahålles in i kretsen, är implementeringen av nätverket mycket enkelt och en hög nivå av nätverksskydd uppnås. Fjärraccess tillåter nätverkskontrollfunktioner, såsom nätverksdiagnostik, att hanteras på ett decentraliserat sätt inom varje nod.

Sålunda innefattar nätverk 100 ett godtyckligt antal accesspunkter därav accesspunkter 201, 202, 203, 204, 205 och 206 är visade i FIG 2. Som framgår av figuren är transcieverkretsarna i alla accesspunkter kopplade till varandra i serie och bygger upp nätverk 100 som är ett multimedia och kontrollnätverk baserat på ring-topologi, där alla relevanta nätverkskontrollfunktionerna såsom bandbredd 10 15 20 25 30 35 526 049 9 allokering och deallokering hanteras internt på ett distribuerat sätt.

Kontrollportarna (CP) av transcieverkretsar i nätverk 100 kan konfigureras som seriella eller parallella i den föreliggande uppfinningen. Dock är i detta exemplariska utförande kontrollportarna av alla transcieverkretsar i nätverk 100 konfigurerade som seriella (I2C). Källportarna (SP) av transcieverkretsarna kan också konfigureras till antingen seriell eller parallell mod. För att minimera antalet signaler mellan en accesspunkt och en adapter föredrages emellertid en seriell mod. Förutom nätverkstranscieverkrets 213 innehåller varje accesspunkt i nätverk 100 en mikrokontroller 214 som är kopplad till kontrollport av transcieverkrets 213 via I2C bus 216. Mikrokontrollern kontrollerar även en användarindikator 215 som är placerad på framsidan av varje accesspunkt och används for indikation av nätverk- och kopplingsstatus till användaren. Användarindikator 215 kan implementeras med hjälp av en enkel lysdiodvektor, LEDer eller en skärm.

Som framgår av FIG 2 är transmitter 210 kopplad via Tx adapter 207 till accesspunkt 201 och via nätverk 100 sänder digitala eller analoga signaler till mottagare 211 och 212 vilka är kopplade till accesspunkter 202 respektive 203 via två Rx adapterar 208. Innan införsel till nätverket behöver utsignalen from transmitter 210 omvandlas till en digitalformat som stöds av källporten av nätverkstranscieverkrets 213 i accesspunkt 201. Som framgår av figuren är denna omvandling gjord i Tx omvandlare 217 som är i ena sida kopplad till transmittersutgång och i andra sida till nätverkstranscieverkretsens källport i accesspunkten. När införd i nätverket kan denna omvandlade data fångas i alla accesspunkter i nätverk 100 med hjälp av en lämplig Rx adapter där den omvandlas tillbaks till originalformat och levereras till mottagaren. I figuren är den omvandlade dataströmmen från transmitter 210 fångade i accesspunkter 202 och 203 där är den omvandlad tillbaks i Rx-omvandlare 220 i Rx adapterar 208 och levererade till mottagare 211 respektive 212. Tx och Rx omvandling i adapterarna är exemplifierade i FIG 3, som visar ett logiskt blockdiagram där VCR 301 och PC (grafikkort) 302 skickar simultant analog komposit video-/audio- och digital RGB- data till TV 303 respektive PC skärm 304 via nätverk 100. Som framgår av figuren är de analoga komposita video-/audiosignalerna som kommer från VCR 301 först omvandlade till ett digitalt format i ADC 306 i Tx adapter 305 och sedan komprimeras och kodas (i 307) med hjälp av t.ex. MPEG2 algoritm, för att reducera behovet av bandbredd. I mottagare sidan, fångar Rx-adapter 309 denna komprimerade video-/audiodata från nätverk 100 och dekomprimerar och avkodar den till komposit video-/audiodata som sedan omvandlas till analog komposit 10 15 20 25 30 35 526 049 10 video/audio i DAC 310 och levereras till TV 303. Eftersom utsignalen från grafikkort 302 är redan digital, behövs ingen analog/digital omvandlingssteg i Tx adapter 305.

För att reducera nödvändig bandbredd, är RGB data komprimerad och kodad (308), genom att använda exempelvis JPEG algoritm, innan införsel in i nätverket. På mottagarsidan, Rx-adapter 312 fångar denna komprimerade data från nätverk 100 och dekomprimerar och avkodar den tillbaks till RGB-data och levererar den till PC- skärm 304.

Förutom adapterdelen innehåller varje adapter i FIG. 2, vare sig Tx eller Rx, en mikrokontroller och en DIL-strömställare. När kopplad till en accesspunkt, mikrokontrollern i varje adapter är försett med access till transcieverkretsen i accesspunkten via bus 216. Företrädesvis kan DIL-strömställare 219 i Tx adapter 207 och DIL-strömställare 222 l Rx adapterar 208 placeras på framsidan av varje adapter och inställas av användaren. Tx-adapter 207 och Rx-adapterar 208 bygger upp en adaptergrupp. För varje dataström uppsatt via nätverk 100 en adapter grupp, som består av en Tx-adapter och en eller flera liknande Rx-adapterar, behövs. Alla DIL-strömställare i en adapter grupp måste sättas likvärdiga därav och utge samma bit mönster till mikrokontrollerna i adapterar där de kombineras med ett fördefinierat bitmönster för att generera en unik gruppadress för adaptergruppen. Denna gruppadress används for uppsättning av dataström via nätverk 100 från en kopplad Tx-adapter till alla kopplade Rx-adapterar, som tillhör samma adapter grupp som Tx-adaptern. Den fördefinierade delen i en gruppadress är ett konstantvärde inbyggt i applikationerna som körs i mikrokontrollerna i både Tx och Rx adapterar i adaptergruppen och är relaterade till deras relaterade standarder såsom komposit video PAL B eller USB och är ett unikt mönster för varje stödjade standard.

Som nämnd ovan kan MOST nätverkstranscieverkretsen 058104 användas för att implementera transciever 213 i accesspunkter. OS8104 stödjer 255 gruppadresser, vilket betyder att teoretisk kan 255 sändare kopplas samtidigt till nätverket 100.

Anordningen av de stödda 16-bitars gruppadresserna i 058104 visas i FIG. 4. Som framgår av figuren kan den 8-bitars variabla delen i gruppadressen fördelas efter behov till användardefinierade och fördefinierade delar. Det rekommenderas dock att hålla längden av den användardefinierade delen så kort som möjligt eftersom större längd gör användningen av den föreliggande uppfinningen mera komplex för den typiska användaren. Att tillåta användaren att delvis definiera gruppadressen gör det möjligt att koppla flera sändare och mottagare av samma karaktär, 10 15 20 25 30 35 526 04-9 ll exempelvis flera videoapparater och TV, samtidigt till nätverket 100 och gruppera dem efter önskemål. Det högsta antalet kopplade och liknande sändare beror av bredden av DIL-stömställarna i adapterar. Detta exemplifieras i FIG. 5, där videobandspelarna VCR 1, VCR 2, VCR 3, VCR 4 och CD-spelare 1 skickar samtidigt komposit audio-/videosignaler av samma standard, t.ex. PAL B, respektive komposit audio via nätverk 100 till TV 1 och TV 2, TV 3, TV 4, TV 5 och HiFi 1, respektive. I detta exempel är alla adapterar implementerade med 2-bitars DIL- strömställare därav max 4 liknande sändare kan samtidigt använda nätverk 100 för data transmission.

Fem adaptergrupper kan identifieras i FIG. 5: 1. Tx-adapter 501 och Rx-adapterar 502 och 503 (Komposit audio/video) Tx-adapter 504 och Rx-adapter 505 (Komposit audio/video) Tx-adapter 506 och Rx-adapter 507 (Komposit audio/video) Tx-adapter 508 och Rx-adapter 509 (Komposit audio/video) Tx-adapter 510 och Rx-adapter 511 (Komposit audio) WPS-“N Tx-adapterar 501, 504, 506 och 508 är alla likartade och den enda skillnaden mellan dem är värdet av deras DIL-strömställare. Även Rx-adapterar 502, 503, 505, 507 och 509 i FIG. 5 är likartade. Som framgår av figuren kan flera likartade och kopplade Rx-adapterar såsom Rx-adapterar 502 och 503 ha samma DIL- strömställarvärde. Detta gäller dock inte för likartade Tx-adapterar. Två likartade TX-adapterar, som samtidigt är kopplade till nätverk 100 skall inte ha samma DIL- strömställarvärde.

Med hänvisning till FIG. 2 kan tre tillstånd identifieras för varje accesspunkt i nätverk 100 beroende på hur transclever 213 är konfigurerad: 1. Norma/tillstånd I detta tillstånd är ingen adapter kopplade till accesspunkten. Accespunkten går in i detta tillstånd när transclever 213 är initialiserade av mikrokontroller 214, antingen vid strömtillslag eller när en adapter är urkopplad från accespunkten.

Under detta tillstånd nås transclever 213 externt av nätverk 100 eller lokalt av mikrokontroller 214. Nätverket 100 uppdaterar kontinuerligt transclever 213 med nuvarande nätverksstatus och mikrokontroller 214 periodiskt läser nätverksstatusen, såsom tillgänglig bandbredd, från transclever 213 och indikerar det till användaren genom konfigurering av användarindikator 215.

Accespunkt 204, 205 och 206 i FIG. 2 äri normaltillståndet. 10 15 20 25 30 35 526 049 12 . Mottagarti/lstånd I detta tillstånd är en Rx-adapter kopplad till accespunkten. Accesspunkt 202 och 203 i FIG. 2 är i mottagartillstånd. De antog detta tillstånd när Rx adapter 208 kopplades till dem. Under detta tillstånd nås transciever 213 i den mottagande accespunkten antingen externt av nätverk 100 eller lokalt antingen av mikrokontroller 214 i accesspunkten eller av mikrokontroller 221 i den kopplade Rx-adaptern. Mikrokontroller 221 i den kopplade Rx-adaptern sätter avbrottssignal 223 till mikrokontroller 214 i accespunkten när den behöver åtkomst till transciever 213. Initialt konfigurerar mikrokontroller 221 i den kopplade Rx adaptern relevanta delar i transciever 213 såsom källdataportar tillbörligt och tilldelar gruppadressen av adaptergruppen till den. Om användaren konfigurerar om DIL-strömställaren 222 på Rx-adaptern när den är kopplad till mottagaraccespunkten uppdateras även gruppadressen i transciever 213 i accespunkten av mikrokontroller 221 i Rx-adaptern. När mikrokontroller 221 i Rx-adaptern inte behöver åtkomst till transcievern 213, läser mikrokontroller 214 i mottagaraccespunkten periodiskt nätverks- och kopplingsstatus från transciever 213 och indikerar dem till användaren genom att konfigurera användarindikator 215.

. Sändartillståndet I detta tillstånd är en Tx-adapter kopplad till accespunkten. Accespunkt 201 i FIG. 2 är i sändartillståndet. Accespunkten går in i detta tillstånd när en Tx- adapter kopplas till den. Under detta tillstånd nås transciever 213 i sändaraccespunkten antingen externt av nätverk 100 eller lokalt antingen av mikrokontroller 214 i accespunkten eller av mikrokontroller 218 i Tx-adaptern.

Mikrokontroller 218 i Tx-adapter sätter avbrottssignal 223 till mikrokontroller 214 i accesspunkten när den behöver åtkomst till transciever 213. Initialt mikrokontroller 218 konfigurerar relevanta delar i transciever 213 såsom källdataportar tillbörligt. Mikrokontroller 218 i Tx-adaptern konfigurerar sedan transciever 213 att skicka en allokeringsbegäran av ett antal nätverkskanaler, som behövs för transport av anpassad källdata från sändaren till nätverket.

Detta steg upprepas tills antingen nätverk 100 allokerar de begärda kanalerna för sändaren eller användaren kopplar ur Tx-adaptern från accespunkten. Om nätverk 100 accepterar den begärda kanalallokeringen infogas den anpassade källdatan från sändaren in i de allokerade kanalerna i nätverk 100 av transciever 213 och är tillgängligt i alla oanvända accespunkter i nätverket. 10 15 20 25 30 35 526 04-9 13 Mikrokontroller 218 iTx-adaptern konfigurerar sedan periodiskt (exempelvis varje 1 sekond) transciever 213 att skicka liknande gruppkontrollmeddelande.

Dessa kontrollmeddelanden är adresserade till transciever 213 i alla accespunkter i nätverk 100 till vilka en Rx-adapter, som tillhör samma adaptergrupp som Tx-adaptern, är kopplad. Dessa måltransceivrar har alla gruppadressen av adaptergruppen och är konfigurerade av kontrollmeddelanden att ta emot data från de allokerade kanalerna i föregående steg. Under sändartillståndet när mikrokontroller 218 i Tx-adaptern inte behöver åtkomst till transciever 213, mikrokontroller 214 i accespunkten tar över och periodiskt läser nätverks- och kopplingsstatusen från transciever 213 och indikerar dessa till användaren genom konfigurering av användarindikator 215.

Som framgår av FIG. 2 tillgodoser spänningsenhet 200 alla accespunkter i hela nätverket med ström. Den även strömsätter alla adapterar som är kopplade till vilken accespunkt som helst i nätverk 100.

FIG. 6 visar ett exemplarisk utförande av framsidan använt i alla accespunkter i nätverket 100. Framsidan av accesspunkt 600 enligt detta utförande består av: En generell adapterkontakt 601 En indikator 602 använd för indikering av tillgänglig och använd bandbredd i nätverket En indikator 603 använd för indikering av pågående bandbredsallokeringsprocess när en sändare är kopplad till nätverket.

En indikator 604 använd för indikering av framgång i bandbredsallokeringen när en sändare är kopplad till nätverket.

En indikator 605 använd för indikering av frånvaro av en lämplig sändare när en mottagare är kopplad till nätverket.

En indikator 606 använd för indikering av misslyckat bandbredsallokering när en sändare är kopplad till nätverket.

En indikator 607 använd för indikering av andra fel, exempelvis systemfel.

Som nämnd ovan har systemet distribuerat kontrollogik. Kontrollogiken kan implementeras i både AP och GW och förser olika funktionalitet. Kontrollogiken tar bland andra hand om (implementerad i en eller alla AP): Bandbredsallokeringsbegäran Gruppkopplingsuppsättning Gruppadresssättning 10 15 20 526 049 14 v Nätverks- och kopplingsstatusindikering o Terminalinitialisering Om kontrollogiken är försedd i både GW och AP, i en Tx GW den tar hand om bandbredsallokeringsbegäran och kopplinsuppsättningen, medan i Rx GWn den tar hand om gruppadress-sättníngar. Sålunda APn tar hand om nätverksstatus- och kopplingsstatusindikering och initialisering när urkopplat.

Om kontrollogiken är anordnad för det mesta i GW, i en Tx GW tar den hand om bandbredsallokeringsbegäran och kopplingsuppsättning, medan i Rx GWn tar hand om gruppadress-sättning. I både Rx och Tx GW tas nätverksstatus- och kopplingsstatusindikering om hand och i alla AP tar hand om initialisering när urkopplat.

Uppfinningen är inte begränsad till de visade utförandena men kan varieras i ett antal vägar utan att frångå skyddsomfånget av bifogade krav och arrangemanget och metoden kan implementeras på olika sätt beroende på applikation, funktionsenheter, behov och krav etc. I ett utförande kan t.ex. adaptern och accesspunkten implementeras som en enhet. Det är möjligt att använda åtminstone delvis trådlöst nätverk och/eller kryptera vissa signaler.

Claims (1)

1. 0 15 20 25 30 35 526 049 15 PATENTKRAV . Ett multimedia nätverkssystem (100) för sammankoppling av ett antal mottagande och överförande digitala och/eller analoga anordningar (105, 106, 107, 108R, 108L, 109, 110, 111, 112, 113L, 113R, 114, 115, 116, 117, 118, 119L, 119R, 120, 121, 122, 123, 124, 125, 126L, 126R, 210, 211, 212), vilket nätverkssystem innefattar: ~ ett antal mottagande och/eller överförande terminaler (AP, 201, 202, 203, 204, 205, 206) avsedda för anslutning till nämnda digitala och/eller analoga anordningar, o applikationsspecifika kopplingsmedel (GW, 207,208, 1-10 Tx, 1-10 Rx) för anslutning av nämnda digitala och/eller analoga anordningar till nämnda terminaler, och ~ åtminstone ett av nämnda kopplingsmedel anordnat för överföring (1-10 Tx) och/eller mottagning (1-10 Rx) av data, vilket åtminstone ett kopplingsmedel innefattar data åtminstone om en nödvändig bandbred, identifiering och mottagning/överföring anordningens dataformat. . Nätverkssystem enligt krav 1, vari nämnda kopplingsmedel är kopplade till nämnda terminaler genom identiska gränssnitt. . Nätverkssystem enligt krav 1, innefattande en kontrollogik för hantering av en eller flera av: - bandbredallokeringsbegäran, - gruppanslutningsuppsättnlng, - gruppadresseringssättning, - nätverksstatusindikering, - anslutningsstatusindikering, och - terminalinitiering. . Nätverkssystem enligt krav 3, vari nämnda kontrollogik är anordnad i åtminstone en av nämnda terminaler och/eller åtminstone ett av nämnda kopplingsmedel. . Nätverkssystem enligt krav 4, vari nämnda kontrollogik anordnad i åtminstone ett kopplingsmedel är en överföringskopplare och hanterar en eller flera av: bandbredallokeringsbegäran, 10 15 20 25 30 35 10. 11. 12. 526 16 049 gruppanslutningsuppsättning, gruppad resseringssättning, nätverksstatusindikering, och anslutningsstatusindikering. Nätverkssystem enligt krav 4, vari nämnda kontrollogik anordnad i åtminstone ett koppiingsmedei är en mottagningskopplare och hanterar en eller flera av: gruppadresseringssättning, nätverksstatusindikering, och anslutningsstatusindikering. . Nätverkssystem enligt krav 5 och 6, vari nämnda terminal hanterar åtminstone en av: nätverksstatusindikering, anslutningsstatusindikering, och terminalinitiering vid uppstart efter en urkoppling av kopplingsmedlen. . Nätverkssystem enligt krav 1, vari en grupp av nämnda koppiingsmedei innefattar en överförings- och åtminstone ett mottagningskopplingsmedel med samma identitet. Nätverkssystem enligt krav 8, vari nämnda identitet är användar- och/eller åtminstone delvis fördefinierad medelst en identifieringsanordning (219, 222). Nätverkssystem enligt krav 8, vari utgången från ett koppiingsmedei anslutande en sändaranordning (210) är anpassad till en digitalformat, stöttat av en källport av en nätverkstransciever (213) i en terminal (201). Nätverkssystem enligt krav 8, vari anpassning är utförd i en sändaranpassning (217), vilken vid en sida är kopplad till en utgång av sändaren och i en andra sida till en källport av nätverkstransciever i terminalen. Nätverkssystem enligt krav 8, vari anpassningsdata, när införd i nätverket, uppfångas i nämnda terminaleri nätverket m.h.a. lämpligt mottagarkopplingsmedel där den anpassas tillbaka till original format och levereras till en mottagaranordning. 10 15 20 25 30 35 526 049 17 13. Nätverkssystem enligt krav 12, vari anpassad dataström från en överföringsanordning (210) är uppfångad i terminalen (202, 203) och anpassad tillbaka till en mottagaranpassning (220) i mottagarkopplingsmedlet (208) och levererad till en mottagaranordning (211, 212). 14. Nätverkssystem enligt krav 1, vari signaler från flera anordningar sändes samtidigt genom nätverket. 15. Nätverkssystem enligt krav 1, vari varje kopplingsmedel innefattar ett identifieringsuppsättningsmedel för konfigurering av mottagare till motsvarande sändare. 16. Nätverkssystem enligt krav 1, vari ett kopplingsmedel innefattar medel för mottagning av en analogsignal, medel för konvertering av nämnda signal till en digitalsignal och medel för överföring av nämnda digitala signal på nätverket. 17. Nätverkssystem enligt krav 1, vari ett kopplingsmedel innefattar medel för mottagning av en digitalsignal från nätverket, medel för konvertering av nämnda signal till en analogsignal och medel för koppling av nämnda analoga signal till en analoganordning. 18. Nätverkssystem enligt krav 16 eller 17, vari nämnda analoga signal är en av audio- eller videosignaler, som kan komprimeras och/eller kodas. 19. Nätverkssystem enligt krav 10, vari nämnda identifieringselement innefattar bytare för sättning av unika identiteter för sändnings- och mottagningskopplingsmedel. 20. Nätverkssystem enligt krav 1, vari nämnda kopplingsmedel innefattar informationsorgan för informering om tillgänglighet och/eller kopplingstyp. 21. Nätverkssystem enligt något av föregående krav, i vilket nämnda terminaler och/eller kopplingsmedel är identiska. 22. Nätverkssystem enligt något av föregående krav, i vilket ett kopplingsmedel identifierar en nätverkskapacitet och karakteristisk före överföring på nätverket. 10 15 20 25 30 35 23. 24. 25. 26. 27. 28. 29. 526 049 18 Nätverkssystem enligt något av föregående krav, i vilket nämnt nätverk har en av en ring- eller stjärntopologi. Nätverkssystem enligt något av föregående krav, i vilket nämnda terminaler är anordnade i serie och/eller parallella. Nätverkssystem enligt något av föregående krav, i vi|ket nämnt nätverk är implementerat som en av en MOST eller IEEE 1934. Nätverkssystem enligt något av föregående krav, i vilket nämnda terminal och kopplingsmedel är integrerade. Nätverkssystem enligt något av föregående krav, i vilket nämnda terminaler ock kopplingsmedel är matade genom samma kraftkälla. Ett kopplingsmedel för användning i ett system enligt vilket av kraven 1-27 innefattande: o en styrenhet (221), o en mottagare och/eller ø en sändningsadapter, och o fysiska kopplare för koppling till nämna anordningar. En terminal för användning i ett nätverkssystem enligt vi|ket av kraven 1-27 innefattande en styrenhet (214) och transciever (213). 30.Terminal enligt krav 29, innefattande styrportar (CP) och källportar (SP) 31. konfigurerade i antingen seriell- eller parallellutförande. En metod för sammankoppling av ett antal mottagande och överförande digitala och/eller analoga anordningar (105, 106, 107, 108R, 108L, 109, 110, 111, 112, 113L, 113R, 114, 115, 116, 117, 118, 119L, 119R, 120, 121, 122, 123, 124, 125, 126L, 126R, 210, 211, 212), vilken metod innefattar stegen att tillhandahålla: o ett nätverkssystem, - ett antal mottagande och/eller överförande terminaler (AP, 201, 202, 203, 204, 205, 206) avsedda för anslutning till nämnda digitala och/eller analoga anordningar, 526 D49 19 ø applikationsspecifika kopplingsmedel (GW, 207,208, 1-10 Tx, 1-10 Rx) för anslutning av nämnda digitala och/eller analoga anordningar till nämnda terminaler, och o ordna åtminstone ett av nämnda kopplingsmedel för överföring (1-10 Tx) 5 och/eller mottagning (1-10 Rx) av data, vilket åtminstone ett kopplingsmedel innefattar data åtminstone om en nödvändig bandbred, identifiering och mottagning/överföring anordningens dataformat. 10