SE525873C2 - Träningsredskap för skidåkning samt stavorgan för användning i redskapet - Google Patents

Description

20 rörelser, varför det även är svårt att träna rätt muskelgrupper.

Således finns det ett behov av en anordning som oavsett väder och vind på ett enkelt sätt möjliggör träning av vid skidåkning arbetande muskelgrupper.

Uppfinningens ändamål och viktigaste kännetecken Det âr ett syfte med föreliggande uppfinning att tillhanda- hålla ett trâningsredskap för skidåkning som löser ovanstående problem.

Syftet uppnås med ett trâningsredskap såsom definierat av patentkrav 1.

Ett annat syfte med föreliggande uppfinning är att tillhanda- hålla ett stavorgan för användning vid ett trâningsredskap som löser ovanstående problem. Detta syfte uppnås med ett stavorgan såsom definierat av patentkrav 8.

Ytterligare ett syfte med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla ett stavorgan för skidåkning. Detta syfte uppnås med ett stavorgan såsom definierat av patentkrav 9.

Föreliggande uppfinning tillhandahåller ett trâningsredskap för skidåkning. Trâningsredskapet innefattar stavorgan samt grepporgan, varvid stavorganet vid användning av trâningsredskapet är anordnat att medelst påverkan via grepporganen utföra en rörelse från ett första läge, där stavorganet är vinklat relativt ett referensplan med en första vinkel, och där grepporganen befinner sig framför axlarna på en användare, till ett andra läge, där stavorganet i det andra läget är vinklat relativt referensplanet med en andra vinkel 7l877.dOC.' 2002-12-23 10 15 20 0 . .en OO 00 Oc 0100 O o n 0 c n n 0 u n 0000 Il och grepporganen befinner sig bakom användarens axlar.

Stavorganet utgörs av en styv enhet försedd med två på ömse sidor om en central axel placerade grepporgan, samt en för grepporganen gemensam nederdel anordnad att vid kontakt med underlaget utöva kraftverkan huvudsakligen längs centralaxeln.

Vidare innefattar träningsredskapet även: motstándsorgan, anordnade att utöva motstånd enbart vid rörelse av stavorganet från det första läget till det andra läget och, àterföringsorgan anordnade att oberoende av användarens övriga rörelser automatiskt återföra stavorganet från det andra läget till det första läget vid minskad och/eller upphörd påverkan av grepporganen.

Detta har fördelen att träning av teknikriktiga rörelser av i synnerhet stakrörelser kan genomföras på ett enkelt och repeterbart sätt.

Motständsorganens motstånd kan öka med rörelsens hastighet.

Detta medför att träningsredskapet medger realistisk träning.

Motstàndsorganen kan t.ex. utgöras av en magnetbroms, en luftbroms och/eller en friktionsbroms.

Stavorganet kan i sitt nedre parti vara försett med styrorgan, vilka styr stavorganets nedre parti utmed en bana mellan det första läget och det andra läget. Detta medger att en harmonisk och kontinuerlig stakrörelse erhålls.

Stavorganet kan vara förbundet med motstàndsorganen via en draglina, varvid draglinan år anordnad att dras ut vid rörelse av stavorganet från det första läget till det andra läget, samt varvid draglinan är anordnad att vid minskad och/eller 718774100; 2002-12-23 10 15 20 O! ut 00!! u! OO II IOOI . . . . I. .l0. .le. .l0. aloe I. anno 00. .uO-kdoø' .O . . o. . 'N o 0 I to m upphörd påverkan av stavorganet automatiskt rullas in, varvid stavorganet via draglinan àterförs till sitt första läge.

Detta har fördelen att den önskade funktionen kan realiseras på ett enkelt och pålitligt sätt.

Draglinan kan rullas in av en återföringsfjâder, t.ex. en rullgardinsfjâder. Även detta bidrar till en enkel och pålitlig konstruktion.

Draglinan kan vara anordnad med en utväxling för att öka motståndet. Detta har fördelen att trâningsredskapet enkelt kan anpassas för att ge önskat motstånd för både elitidrottare och motionâr.

Kort beskrivning av ritningarna Uppfinningen ska nu beskrivas närmare med ledning av utföringsexempel och med hänvisning till bifogade ritningar av vilka: Fig. 1 visar en utföringsform av föreliggande uppfinning.

Fig. 2 visar en del av ett stavorgan enligt utföringsformen i fig. 1.

Fig. 3 visar en alternativ utföringsform av föreliggande upp- finning.

Fig. 4a visar två vyer av ytterligare en utföringsform av föreliggande uppfinning.

Fig. 4b visar ett motståndsorgan enligt den i fig. 4a visade utföringsformen. 718774106; 2002-12-23 10 15 20 Fig. 4c visar infästning av en draglina för den i fig. 4a visade utföringsformen.

Fig. 4d visar ett alternativt motstàndsorgan för den i fig. 4a visade utföringsformen.

Fig. 5a visar två vyer av ytterligare en alternativ utföringsform av föreliggande uppfinning.

Fig. 5b visar två vyer av ytterligare en alternativ utföringsform av föreliggande uppfinning.

Detaljerad beskrivning av föredragna utföringsformer I fig. 1 visas en utföringsform av föreliggande uppfinning.

Figuren visar ett träningsredskap 1 bestående av stavorgan 2 och motstàndsorgan 3. Stavorganet 2 är försett med pà ömse sidor om stavorganet placerade grepporgan 4, 5 fungerande som handtag. Handtagen är företrädesvis utrustade med remar 7, 8 för att möjliggöra för en användare 9 att med sina händer 10, 11 hålla stavorganet i ett fast grepp. Vidare är trâningsredskapet försett med ett stöd 15 på vilket användaren 9 står. Stödets 15 ena ände utgörs av en vertikal del 16 anordnad att fungera som mothàll för motstàndsorganen 3.

Stavorganet 2 är förbundet med motstàndsorganen 3 via en draglina 12, vilken utgörs av ett nylonband och är fästad i ett pà stavorganet anordnat fâstorgan 27, t.ex. en ögla.

Draglinan 12 är i sin andra ände upprullàd på en i motstándsorganen 3 pà en axel 13 anordnad upplindningsspole 28. På axeln 13 är även en axialfläkt 14 är monterad. 71877 .d0c; 2002-12-23 10 15 20 Det i figur 1 beskrivna träningsredskapet är synnerligen väl lâmpat för träning av s.k. stakrörelser som kännetecknas av att en utövares händer, armar, bål och benrörelser ger kraft till tvä stavar som rör sig fritt på varsin sida om utövarens kropp. Stakrörelserna utgör ett mycket viktigt moment i både klassisk och fri stil inom längdskidåkning idag.

För att utföra stakrörelser fattar en användare 9 med sina händer tag i handtagen 4, 5 och drar dessa nedåt/bakåt för att utföra en typisk stakrörelse. Denna rörelse får stavorganet 2 att röra sig från det med heldragna linjer i fig. 1 visade utgångsläget till ett andra läge. I utgångsläget befinner sig stavorganet 2 i ett huvudsakligen upprätt läge, med dess nedre ände vid en punkt B, där en axel A genom stavorganets längdriktning bildar en första vinkel d relativt ett plan som utgörs av träningsredskapets underlag, och där handtagen befinner sig framför axlarna användaren. I det andra läget har stavorganets nedre ände förflyttats från punkten B till punkten C som relativt användaren befinner sig bakom denne.

Vidare bildar axeln A genom stavorganet 2 i det andra läget en vinkel ß mot underlaget som är mindre än vinkeln a, och grepporganen befinner sig bakom användarens axlar.

Stavorganet 2 kan i sin nedre ände 20 vara försett med styrorgan i form av t.ex. ett hjul 21 som styr stavorganets nedre ände utmed en bana från utgångsläget B till punkten C.

Detta medför att stavorganets rörelse från utgångsläget till det andra läget blir mjuk.

Vid rörelsen från utgångsläget till det andra läget dras draglinan 12 ut, vilket får axeln 13 att rotera. Axelns 13 rotation medför i sin tur att axialfläkten 14 börjar rotera, varvid luftmotståndet som verkar på den roterande fläkten 14 71877 .d0C; 2002-12-23 10 15 20 525 875 oo oo o oo oo oooo o O oo o c o o o o o o l o o o o o o o n o o o c o o Iooo ooo cooo nooo o via axeln 13 och draglinan 12 utgör motstånd mot stavorganets 2 rörelse från utgångsläget till det andra läget.

Allteftersom draglinan dras ut minskar diametern för draglinans upplindning på upplindningsspolen 28, varför, vid en konstant utdragningshastighet av draglinan, axeln kommer att rotera fortare och fortare. Detta medför att även fläkten roterar fortare och fortare, vilket i sin tur får till följd att luftmotståndet och därmed det av användaren upplevda motståndet ökar. Användarens upplevelse blir således ett lågt startmoment följt av en naturtrogen ökning av motståndet under stakrörelsen, vilket stämmer väl överens med verkliga förhållanden i skidspåren.

Motståndsorganen 3 innefattar även en återföringslina 22 som i vila är upplindad på en fjäderbelastad trumma 23. Återföringslinans andra ände är fästad i en på axeln 13 monterad upplindningstrumma 29.

Samtidigt som draglinan 12 dras ut från axeln 13, dras äterföringslinan 22 ut från trumman 23 och rullas upp på upplindningstrumman 29. När användaren utfört stakrörelsen, d.v.s. stavorganet befinner sig i det andra läget och utdragningen av draglinan har avslutats, ombesörjer ett frihjul 24 att fläkten 14 frikopplas från axeln. Fläkten fungerar som ett svänghjul med svängmassa och kommer således att fortsätta att rotera.

När användaren sedan minskar eller helt upphör med kraften som har anbringats på stavorganet via handtagen 4, 5 för att utföra stakrörelsen, så att äterföringslinans 22 återföringskraft (härrörande från den fjâderbelastade trumman) överstiger den på handtagen 4, 5 anbringade kraften, kommer 718774100; 2002-12-23 10 15 20 5 3 5 8 75 återföringslinan 22 att rulla in sig på trumman 23. Detta får axeln 13 att rotera åt motsatt håll, vilket resulterar i att draglinan 12 dras in och lindas upp på spolen 28. Denna upplindning resulterar även i att stavorganets 2 nedre ände återförs till utgångsläget, varvid stavorganet 2 oberoende av användarens 9 övriga rörelser når utgångsläget för att möjliggöra en ny stakrörelse. Vid indragningen av draglinan 12 är fläkten 14 frikopplad enligt ovan för att inte motverka inrullningen av återföringslinan 22 och draglinan 12. När användaren sedan utför nästa stavtag roterar fläkten fortfarande tack vare sin svângmassa, vilket motsvarar fart under skidorna i naturliga förhållanden, så att när användaren påbörjar nästa stavtag upplevs början på detta som i princip motståndslöst, vilket är vål i överensstämmelse med början på ett stavtag vid skidåkning på snö eller asfalt.

Motståndet som axialflâkten 14 ger kan av användaren regleras genom att justera luftflödet. Genom att strypa flödet för luften medelst ett spjäll (ej visat) minskas motståndet. På motsvarande sätt kan motståndet ökas genom öppning av spjället. Såsom visas i fig. 1 kan luftutloppet vara försett med ställbara ledskenor 25, så att användaren kan rikta luftströmmen 26 mot sig för att på så sätt erhålla en naturtrogen fartvindskänsla och/eller en svalkande effekt.

Det skall noteras att den i fig. 1 åskådliggjorda storleken av motståndsorganen inte behöver vara representativ utan kan vara betydligt mindre.

I stället för att som i fig. 1 använda en stödplatta 15 som ger mothåll mot motståndsorganet 30 kan motståndsorganet alternativt t.ex. förankras i en vägg, ett trappräcke eller en dörr. 7l877.d0C; 2002-12-23 10 15 20 in :J :JH OO *Q LN Vidare kan motståndsorganen 3 vid axeln 13 vara utrustad med en givare 30 för att överföra signaler representerande rotationer av axeln 13 till en enhet 31, t.ex. av cykeldatortyp, vilken medelst de överförda signalerna räknar om axelns rotation till en sträcka och en hastighet, varefter dessa utrâknade värden kan visas för användaren på en på enheten 31 anordnad display 32. Användaren kan därigenom på displayen 32 se tillryggalagd sträcka och medelhastighet under trâningspasset. Enheten 31 kan även vara anordnad att visa en tid som träningspasset pågått och en uppskattad kaloriförbrukning. För att beräkna kaloriförbrukningen kan en tryckgivare för att mäta kraften mellan motständsorganen och stödplattan vara anordnad mellan stödet 15 och motståndsorganen. Signalerna från tryckgivaren överförs sedan till enheten 31 som genom den uppmätta kraften kan beräkna kaloriförbrukningen.

Stavorganet 2 kan även vara justerbart i längdled för att passa personer som är olika långa och/eller använder olika långa stavar. Detta åskådliggörs i fig. 2 som visar den med streckade linjer markerade delen av stavorganet 2 i fig. 1.

Såsom visas i fig. 2 består stavorganet 2 av två delar 33, 34.

Delen 33 är försedd med häl 35-37. Delen 34 löper delvis inuti delen 33 och är försedd med en fjâderbelastad sprint 38 med en sfârisk eller konisk yta 39. När den fjäderbelastade sprinten möter ett hål 35-37 i delen 33 trycker fjädern ut den koniska ytan i hålet, varvid delen 34 låses i delen 33. Användaren kan sedan ändra längden på stavorganet genom att trycka in sprinten 38 samtidigt som delen 34 skjuts in ytterligare eller dras ut från delen 33. När sprinten ånyo hamnar mitt för ett hål trycks den av fjädern ut i hålet, vilket låser delarna relativt varandra i det nya läget. På detta sätt kan således 718774106; 2002~12-23 10 15 20 oo ou tion no I .O I O I å! 0000 OI . .oó .. na øouo Q Ü Ü Ö . n . u » u I - I " ° J" u" ozon n" 5 a . » o no m I m co -1 ou 10 användaren likt på en krycka eller ett dammsugarhandtag reglera längden på stavorganet.

I fig. 3 visas en alternativ utföringsform av träningsredskapet i fig. 1. Träningsredskapet 40 i fig. 3 är likt det i fig. 1, förutom att änden på draglinan, som i fig. 1 är fästad i stavorganet, i fig. 3 istället är fästad i en punkt 41 på motstàndsorganen, och löper via en trissa 42 anordnad på stavorganet. Denna förbindning mellan stavorganet och motstàndsorganen medför att draglinan vid den med anknytning till fig. 1 beskrivna stavrörelsen kommer att dras ut dubbelt så fort, vilket i sin tur ökar fläktens hastighet.

Detta möjliggör ett mycket kraftigt motstånd mot stavrörelsen eftersom luftmotståndet ökar exponentiellt med hastigheten.

Således kan träningsredskapet ge ordentligt motstånd även till den mest vältränade. Om stavorganet förses med fästorgan för draglinan både i form av en ögla och en trissa kan träningsredskapet snabbt och enkelt anpassas för att ge krävande motstånd oavsett om användaren är elitidrottare eller motionâr.

Ett alternativ till att öka motståndet är att istället för att såsom i fig. 3 återföra draglinan till motståndsorganen, låta draglinan löpa längs stavorganet för att fästas i en flyttbar fästanordning på stavorganet. På detta sätt kan startdiametern på draglinans upprullning ändras, vilket medför att ju längre upp på stavorganet draglinan är infästad, desto större motstånd erhålls p.g.a. draglineupprullningens allt mindre diameter.

I fig. 4a-d visas ytterligare en utföringsform av uppfinningen. I fig. 4a visas två vyer över ett träningsredskap 50 som utgörs av en enda enhet som består av 71.877 . doc; 2002- 12 -23 10 15 20 5 f: 5 s: 7 z: q. . 11 ett rörformigt stavorgan 51 med därpå anbringat motstàndsorgan 52. Liksom i fig. 1 innefattar träningsredskapet grepporgan 54, 55 fungerande som handtag.

Liksom i fig. 1 är draglinan 56 upprullad på en i motståndsorganen 52 på en axel 57 anordnad upplindningsspole 58, såsom visas i fig. 4b. Draglinans löper i fig. 4a inuti stavorganet 51 och vidare ut via en trissa 59 i stavorganets 51 nederdel och är fästad i t.ex. en vägg 60. När den ovan beskrivna stakrörelsen utförs och stavorganets nederdel rör sig från den i fig. 4a visade punkten A till punkten B, utdrages draglinan från upplindningsspolen 58 och genom stavorganet 51, vilket såsom ovan beskrivits får en axialfläkt 61 att rotera för att ge motstånd. Fläktens montering upptill på stavorganet gör att den även blåser luft direkt mot användaren för att ge en naturtrogen fartvindskänsla och/eller en svalkande effekt. Återföringslinan 64 är i detta fall, istället för att såsom i fig. 1 vara upplindad på en separat trumma, upplindad pä axeln 57 och fungerar som en rullgardinsfjäder.

Den i fig. 4a-d visade utföringsformen har den fördelen, att trâningsredskapet utgörs av en enda enhet och kan placeras under t.ex. en säng när det inte används.

Draglinan är i detta fall anordnad att löpa inuti stavorganet, men kan även vara anordnad att löpa på utsidan.

I fig. 4c visas att även denna utföringsform kan användas med en utväxling av draglinan. I detta fall fästes i stället för draglinans ände en trissa 62 i väggen 60, varvid draglinan löper runt trissan och âr fästad med en ögla 63 på 71877.d0C; 2002-12-23 10 15 20 BJ LH 0000 0 0 0 00 50 00 0000 00 O OO O I! I 0 0 0 0 0 0 0 00 ä? stavorganets nederdel. Denna koppling får liksom i fig.3 draglinan att dras ut dubbelt så snabbt med åtföljande markant ökat motstånd.

Liksom den i fig. 1 visade utföringsformen kan stavorganet 51 vara utrustat med en enhet, t.ex. av cykeldatortyp, för att visa tillryggalagd sträcka och medelhastighet under träningspasset. För att beräkna kaloriförbrukningen kan tryckgivaren i detta fall monteras vid draglinans infästning i väggen för att där mäta kraften som draglinan utövar på infästningen.

I fig. 4d visas en alternativ utföringsform av motståndsorganen i fig. 4b. Liksom i fig. 4b är draglinan 70 upprullad på en i motståndsorganen på en axel 71 anordnad upplindningsspole 72. Motståndsorganen innefattar även en áterföringslina 73 som fungerar som en rullgardinsfjâder.

Motståndsorganen är även i detta fall försedd med en fläkt 74, men till skillnad från tidigare är fläkten 74 fast monterad till axeln 71 utan att vara kopplad via ett frihjul, samt innesluten i en fläktdysa 75. Vidare är motståndsorganen försedda med spjäll 76 som i vila hålls stängda via fjädrar 77. Vid utdragning av draglinan 70 kommer luften att strömma den med pilar 78 markerade vägen genom fläktdysan 75, varvid lufttrycket öppnar spjällen 76 och fläkten 74 ger motstånd mot utdragning av draglinan. När utdragningsrörelsen stannar, stannar även fläkten eftersom den är fast monterad på axeln.

Vid inrullning av draglinan stängs luftspjâllen med hjälp av fjädrarna 77 varvid fläkten, som nu roterar åt motsatt håll jämfört med vid utdragning, får arbeta i vakuum, vilket leder till att den kommer att utöva ett mycket litet motstånd.

Fläkten 74 tillverkas av ett lätt material eftersom den inte bör ha någon svänghjulsmassa. Detta medför att 7l877.dOC; 2002-12-23 10 15 20 bd UI oo oo oooo oo oo oo oolo o o o o o o o o o o o o . g g g oo oo oooo o u I o o o o o o I o I 0 oooo oo oo oo oo OI 13 motståndsanordningen, och därmed hela träningsredskapet kan göras mycket lätt, vilket i sin tur medför att träningsredskapet med enkelhet kan plockas fram och ställas undan efter behov.

Uppfinningen har i ovanstående beskrivning beskrivits med en axialfläkt som motståndsgivande organ. Fläkten kan naturligtvis lika gärna vara av radialtyp. I stället för en fläkt kan även t.ex. en friktionsbroms eller magnetbroms användas. Vidare utgörs den beskrivna draglinan av ett nylonband. Draglinan behöver dock naturligtvis inte utgöras av ett nylonband eller vara bandformat överhuvudtaget. Draglinan kan lika gärna utgöras av en stållina eller någon annan typ av lina som är kapabel att utföra den beskrivna funktionen.

Det ovan beskrivna stavorganet kan även användas som skidstav för skidåkning, både på snö, is och asfalt. Eftersom stakåkningen fått allt större betydelse inom längdskidäkningen kan staven enligt föreliggande uppfinning ersätta de traditionellt två stavarna med en enda stav. I fig. Sa och 5b visas exempel på utföringsformer av sådana stavorgan. I fig.

Sa visas två vyer av ett stavorgan 80 likt det ovan beskrivna med pà stavorganet anordnade och på stavorganets övre del förbundna grepporgan 81, 82 fungerande som handtag. I stället för att stavorganet 80 i sin nedre ände är försett med styrorgan är den nedre änden istället försedd med ett kontaktorgan för snö, is och/eller asfalt i form av en sedvanlig stavspets 83. Kontaktorganen kan naturligtvis även vara utformade som broddar eller andra lämpliga organ för att ge fäste på snö, is och/eller asfalt. Det i fig. 5a beskrivna stavorganet kan således användas för skidåkning på snö och is där användaren kan samla kraften från båda armarna till en enda kontaktpunkt med snön. 71877.d0C; 2002-12-23 10 15 00 00 00 0000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 00 0 00 0000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 U 00 00 00 0 0 0G 00 0000 0 0 0 0 0 O I 0 0000 00 ä? -7 g. 00 0000 Ö 2": :n E I O' ": .E _, I 0 0 90 0 a o i u 0 0 I 0.: 0 un 0 I 4 2 å .'~. 0 0:00 000 I 004' .

I fig. Sb visas två vyer av en alternativ utföringsform av stavorganet. I fig. 5b år stavorganets 85 grepporgan 86, 87 istället förbundna med stavorganets nederdel. Stavorganet innefattar även en stavspets 88. Denna utföringsform kan vara att föredra vid skidåkning för att undvika mellan benen gående stavorgan.

Det i fig. 5b beskrivna stavorganet kan naturligtvis även användas i det ovan beskrivna trâningsredskapet. I detta fall byts stavspetsen 88 ut mot ett fâstorgan för draglinan samt ett hjul. De i fig. 5a och Sb visade stavorganen kan vara försedda med snabbkopplingar för att kunna växla mellan stavspets respektive fästorgan/styrorgan, vilket möjliggör att samma stavorgan kan användas både för skidåkning och för träning med trâningsredskapet. 718774106; 2002-12-23

Claims (9)

10 15 20 25 30 525 875 = c l n n I c o o nu c c once 0000 nu PATENTKRAV

1. l. Träningsredskap för skidåkning, innefattande stavorgan samt grepporgan, varvid stavorganet vid användning av träningsredskapet är anordnat att medelst påverkan via grepporganen utföra en rörelse från ett första läge, där stavorganet är vinklat relativt ett referensplan med en första vinkel, och där grepporganen befinner sig framför axlarna på en användare, till ett andra läge, där stavorganet i det andra läget är vinklat relativt referensplanet med en andra vinkel och grepporganen befinner sig bakom användarens axlar, kännetecknat av att stavorganet utgörs av en styv enhet försedd med två på ömse sidor om en central axel placerade grepporgan, samt en för grepporganen gemensam nederdel anordnad att vid kontakt med underlaget utöva kraftverkan huvudsakligen längs centralaxeln, motståndsorgan anordnade att utöva motstånd enbart vid rörelse av stavorganet från det första läget till det andra läget och, àterföringsorgan anordnade att oberoende av användarens övriga rörelser automatiskt återföra stavorganet från det andra läget till det första läget vid minskad eller upphörd påverkan på grepporganen.

2. Träningsredskap enligt krav 1, kännatecknat av att motståndsorganen är så anordnade att deras motstånd ökar med rörelsens hastighet.

3. Träningsredskap enligt krav l eller 2, kännetecknat av att motståndsorganet utgörs av en magnetbroms, en luftbroms och/eller en friktionsbroms. 71877a.d0C; 2003-12~23 10 15 20 25 30

4. Träningsredskap enligt något av föregående krav, kännetecknat av att stavorganet i sitt nedre parti är försett med styrorgan, vilka styr stavorganets nedre parti utmed en bana mellan det första läget och det andra läget.

5. Träningsredskap enligt något av föregående krav, kännetecknat av att stavorganet är förbundet med motståndsorganen via en draglina, varvid draglinan är anordnad att dras ut vid rörelse av stavorganet från det första läget till det andra läget, samt varvid draglinan är anordnad att vid minskad eller upphörd påverkan av stavorganet automatiskt rullas in, varvid stavorganet via draglinan återförs till sitt första läge.

6. Träningsredskap enligt krav 5, kännetecknat av att draglinan rullas in av en återföringsfjäder, t.ex. en rullgardinsfjäder.

7. Träningsredskap enligt krav 5 eller 6, kännetecknat av att draglinan är anordnad med en utväxling för att öka motståndet.

8. Stavorgan, anordnat för användning i ett träningsredskap enligt något av kraven 1-7, kânnetecknat av organ för hopkoppling med motstànds- och återföringsorgan.

9. Stavorgan för skidåkning, innefattande grepporgan samt kontaktorgan, kännetecknat av att stavorganet utgörs av en styv enhet försedd med två på ömse sidor om en central axel placerade grepporgan, samt en för grepporganen gemensam nederdel anordnad att vid kontakt med underlaget utöva denna kontakt via på nederdelen anordnade kontaktorgan, varvid kraftverkan utövas huvudsakligen längs centralaxeln. 71877a.doc; 2003-12-23