SE525647C2 - Hygientissue för rengöring av och överföring av mjölksyraproducerande bakterier till huden och det urogenitila området - Google Patents

Description

l0 l5 20 25 30 525 647 2 tioner som orsakar vaginit, urínvägsinfektioner och vanliga hudinfektioner. Mikro- organismer som allmänt associeras med detta slag av infektioner hör till släktena Escheríchia, Enterococcus, Pseudomonas, Proteus, Klebsiella, Streptococcus, Staphylococcus, Gardner-ella och Candida. Kvinnor har en speciell risk beroende på deras kortare avstånd mellan anus och urinvägen; speciellt har unga kvinnor en risk, som inte ärmu har en väl utvecklad mikroflora i det urogenitala området och äldre kvinnor, som inte längre har en skyddande flora.

På liknande sätt som det urogenitala området, koloniseras huden av ett flertal orga- nismer, som bildar dess normala flora. Antalet och identiteten av organismema vari- erar mellan olika hudplatser. Detta tillsammans med hudens strukturella barriär, till- handahåller värden med ett utmärkt försvar mot invadering av mikrober. Antalet bakterier på huden varierar från några få hundra per cmz på de torra ytoma på un- derarmen och ryggen, till tiotusentals per cmz på de fuktiga områdena såsom annhå- lan och ljumsken. Denna normala flora spelar en viktig roll vid fórhindring av "främmande" organismer från kolonisering av huden, men den behöver kontrolleras, för att undvika hudinfektioner.

Staphylococcus aureus är den mest vanliga orsaken till lindrigare hudinfektioner, såsom bölder eller varbildningar, såväl som mer allvarlig postoperativ sårinfektion.

Behandlingar involverar dränering och detta är vanligen tillräckligt for mindre sår, men antibiotika kan dessutom ges när infektionen är allvarlig och patienten har fe- ber. Toxinchocksyndrom är en systemisk infektion orsakad av S. aureus-stamrnar som producerar toxinchocksyndromtoxin. Sjukdomen kom till kännedom genom dess association med tamponganvändning av friska kvinnor, men den är inte be- gränsad till kvinnor och kan ske som ett resultat av S. aureus-infektion vid icke ge- nitala platser.

Andra allmänna hudinfektioner orsakas av Streptococcus pyogenes (grupp A strep- tococci). Organismerna fórvärvas genom kontakt med andra människor med infekte- l0 15 20 25 30 525 647 3 rade hudsår och kan först kolonisera och förökas på normal hud före deras invasion genom mindre epitelbrott och utvecklingen av sår. Behandling med penicillin eller erytromycin kan vara nödvändig för att bekämpa infektionen. Propionobacterium acnes finns på normal märmiskohud. Organismen tros inte längre vara orsaken till akne, men har tilldelats en roll i inflarnmation av akne.

Malassezia (törr Pityrosporum) är förmodligen allmänt utbredda invånare på huvu- det och torax i vuxna människor. Arter av denna organism är kända för att vara in- volverade i hudsjukdomarna seborroeisk dermatitloch pityriasis versicolor och att spela en roll i etiologin av allvarlig mjäll. Dessa jäster kan också spela en roll i tör- sämring av atopisk dermatit.

S k ringormsinfektioner av huden kan orsakas av dermatofytsvamp, t ex Tricophy- ton, Epidermophyton och Mícrosporum.

Den relativa torrheten av de flesta områden av huden begränsar tillväxten av Candi- da, som därför finns i lågt antal på frisk hud. Candida koloniserar emellertid snabbt skadad hud och intertriginösa platser (lärnpliga hudplatser som är fuktiga och blir skrubbade). Candida koloniserar också den orala och vaginala slemhinnan och överväxt kan resultera i sjukdom på dessa platser (s k torsk). C. albícans är associe- rad med blöj derrnatit. En studie har visat att C. albicans-inducerade sår är anmärk- ningsvärt influerade av pH, ett lägre hud-pH ger färre sår (B. Runeman, Acta Derm Venereol 2000;80: 421-424).

Ett sätt att reducera problemen med sorten av infektioner beskrivna ovan är att ha en god personhygien. En överdriven användning av rengöringsmedel minskar emeller- tid inte bara mängden av skadliga mikrober, utan kan också skada den hälsosamma mikrobiella floran, och återigen göra den mottaglig för patogena arter som kolonise- rar och orsakar infektioner. Altemativt har administration av mjölksyraproducerande bakterier till det urogenitala området och huden, visat sig vara ett framgångsrikt sätt 10 15 20 25 30 525 647 4 att behandla och förhindra mikrobiella infektioner för att konkurrera ut patogena ar- ter och underlätta återupprättande och bibehållande av en hälsosam mikrobiell flora i dessa områden.

Det har föreslagits att mjölksyraproducerande bakterier kan levereras via absorbe- rande partiklar, såsom blöjor, sanitetsbindor, trosskydd och tamponger, som be- skrivs i t ex WO97/02846, WO99/ 17813, WO99/45099 och WOOO/35502. Emeller- tid kan absorberande artiklar inte alltid vara ett optimalt administrationssätt, efier- som bärande av en absorberande artikel ofta uppfattas som obekvämt, indiskret och varmt. Detta administrationssätt kan också vara obekvämt då upprepad administra- tion av mjölksyraproducerande bakterier ofia är nödvändig för att bibehålla effekti- vitet av behandlingen eller den skyddande effekten. Dessa produkter kan inte heller användas för leverans av bakterier till andra områden av kroppen än det urogenitala området. Därför kan det för några appliceringar vara mer bekvämt att administrera mj ölksyraproducerande bakterier på andra sätt än absorberande produkter. Ett andra problem med administration av mjölksyraproducerande bakterier via absorberande artiklar avser framställningen av sådana produkter, eftersom alla möjliga varianter och storlekar av produkten måste tillhandahållas med bakterierna. Därför kan admi- nistrationen via en produkt som kan användas utan individuella justeringar tillhan- dahålla en framställningsfördel över de absorberande produktema.

Ett huvudproblem med att tillhandahålla artiklar avsedda för att användas för över- föring av mjölksyraproducerande bakterier är emellertid att bakteriema måste bibe- hålla livsduglighet under transport och lagring av artiklarna. Mj ölksyraproducerande bakterier förlorar snabbt livsduglighet under fuktiga förhållanden, och det är därför viktigt att produktema inte är utsatta för fukt. Ett sätt att delvis övervinna detta pro- blem har varit att tillföra artiklar fiystorkade mjölksyraproducerande bakterier, där- igenom tillhandahållande produkter med lång hållbarhetstid innehållande livsdugli- ga mjölksyraproducerande bakterier. Bakteriema måste emellertid fortfarande skyd- das mot fukt under tiden mellan framställning och användning. 10 15 20 5 2 " 6 4 7 §II= ä; gfï; c ' fl ',' . .' g oo oc. 5 Alternativt har forskningsexperiment visat att lagring i steril vaselinolja resulterar i en hög nivå av livsdugliga mj ölksyrabakterieceller efter 8 månader av lagring, även om överlevnad av bakteriecellema inte diskuteras i sammanhanget av överföring av bakterier till huden. (Arkadéva et al., N.A. Nauchnye Doklady Vysshei Shkoly. Biologicheskie Nauki, 1983, 2210-1-104). Tvärt däremot fann Stoianova et al. (Mikrobiologiia, 2000, 69:98-104) att nedsänkning i mineralolja inte var effektiv för att bevara livsduglighet hos mj ölksyraproducerande bakterier. Det finns ytterligare exempel på kombination av mj ölksyraproducerande bakterier och en fet komposition, även om dessa inte beskriver effekten av den feta kompositionen på överlevnaden av de mj ölksyraproducerande bak- terierna. WO01/ 13956 beskriver användningen av farmaceutiska kompositioner innefat- tande Emu-olja, antimikrobiella medel och/eller Bacíllus coagulans att användas för an- timikrobiella behandlingar. Syfiet med att använda kompositioner beskrivna i WO01/13956 är emellertid att behandla mikrobiella infektioner genom att tillsätta kom- ponenter som dödar oönskade mikroorganismer och Emu-oljan är inte tillsatt för att för- bättra överlevnaden av bakterierna inkluderade i kompositionema. WO92/ 13577 avser en tampong eller sanitetsbinda som är belagd med en förening med vidhäftande egenskaper och därefter tillsatta bakterier som fäster på den vidhäftande föreningen. Emellertid avser WO92/13577 inte hygientissues.

Därmed finns det fortfarande ett behov av att utveckla produkter för leverans av mjölk- syraproducerande bakterier till huden och urogenitala området som är bekväma att an- vända, resulterar i effektiv överföring av bakterier till området där de appliceras och kan lagras under långa tidsperioder utan förlust av livsduglighet av bakteriecellerna. 10 15 20 25 30 noe 0 o I Ü o o 9 l z : : . . ..

Sammanfattning av umgfinningen Syñet med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla en bekväm anordning som både tillåter rengöring av huden och det urogenitala området och leverans av probiotiska mjölksyraproducerande bakterier. Föreliggande uppfinning hänför sig därför till en hy- gientissue som skall användas för rengöring och omvård av huden och det urogenitala området och som också kan användas för att leverera mjölksyraproducerande bakterier till dessa områden. Hygientissuen kännetecknas av att den är tillförd med en komposition innefattande preparat av mjölksyraproducerande bakterie/bakterier, företrädesvis uppslammad i en lipid, och eventuellt ytterligare komponenter och en rengörande vätska eventuellt innefattande rengöringstillsatser, kompositionen innefattande bakterierna och rengöringsvätskan tillförs de olika delarna av hygientissuen. Uppfmnarna har överras- kande funnit att inkapsling av mjölksyrabakterien i en lipid tillhandahåller en fuktfri om- givning som behåller bakterien i en form som resulterade i förlängd livslängd, höga över- fóringshastigheter till huden, och fortfarande behållande lämpligheten för överlevnad och tillväxt på huden. Genom detta sätt, förlängdes därför bakterieöverlevnaden under lång- tidslagring. Den hygieniska tissuen enligt föreliggande uppfinning förbättrade också ef- fektiviteten av överföring av den mjölksyraproducerande bakterien till huden och det urogenitala området. Vidare avser uppfinningen utformningen av hygientissuen för att förhindra blandning av rengöringsmedlet och bakteriekompositionen.

Kort figgbeskrivning mg. 1-9 af1,oo1~3+o2 1,oox1o2, 1,ooE+o,3 är Looxios, m.

F ig. 1 visar överlevnaden av Lactobacillus plantarum 931 i olivolja på hygientissues Spun Lace Dupont. (O) och SCA Absbond (I).

F ig. 2 visar överlevnaden av Lactobacillus plantarum 931 i suspensioner av vatten och olivolja på hygientissues (Spun Lace Dupont). (O) 10% olivolja i vatten, (I) 30% oli- volja i vatten. 10 15 20 25 30 Fig. 3 visar överlevnaden av Lactobacillus plantarum 931 i olivolja (O) och rapsfiöolja (I).

F ig. 4 visar överlevnaden av Lactobacillus plantarum 931 i lipider med olika kemiska kompositioner. (O) vaselin, (I) paraffm, (A) glycerolum, (8) olivolja, (>l<) Dimetico+ num, (O) Akoline MCM, (I) Akomed R, (') Akorex L.

Fig. 5 visar överlevnaden av Lactobacillus plantarum 931 i suspensioner av vatten och olivolja. (O) 10% olivolja i vatten och (I) 30% olivolja ivatten.

Fig. 6 visar överföringseffektivitet till och överlevnadsgrad på hud av Lactobacillus plantarum 931 uppslammad i olivolja på hygientissues på fem olika individer.

Fig. 7 visar övertöringsetïektivitet till och överlevnadsgrad på hud av Lactobacillus plantarum 931 uppslammad i parafiinolja på hygientissues på fem olika individer.

Fig. 8 visar överföringseffektivitet till och överlevnadsgrad på hud av Lactobacillus plantarum 931 uppslammad i Milli Q vatten på hygientissues på fem olika individer.

Fig. 9 visar överföring till och överlevnad av Lactobacillus plantarum 931 uppslammad i olivolja i urinröret efter applicering via ett tissueskikt använt i det urogenitala området på fyra olika individer.

Fig. lO visar överföring till och överlevnad av Lactobacillus plantarum 931 uppslammad i olivolja i perineum efier applicering via ett tissueskilct använt i det urogenitala området på fyra olika individer.

Fig. 11 visar tillväxttakten av Lactobacillus plantarum 931-celler efter lagring i olivolja på ett tíssueskikt (A och O) som jämfört med tillväxttakten av nyligen inokulerade L. plantarum 931-celler från en kultur som stått över natten (I). 10 15 20 25 30 Fig. 12-22 visar perspektivvyer av föredragna utföringsforrner av utformningen av en hygientissue enligt föreliggande uppfinning.

Definitioner Med "tissue" eller "hygientissue" menas någon anordning för torkning av hud, t ex, en tvättlapp, lapp, handduk, servett, våtservett och liknande.

Med "sida" menas de tvâ sidorna indikerade med siffroma 10 och ll i t ex Fig. 19, d v s sidoma är arrangerade ovanpå varandra.

Termen "sektion" hänvisar till olika zoner på hygientissuen, där sektionema är anordnade sida vid sida på hygientissuen, som indikeras med siffroma 2 och 3 i t ex F ig. 12.

Med "rengöringsvätska" menas en vattenlöslig, en olja-i-vattencmulsion, en vatten-i- -olj aemulsion eller en olja, som kan användas för att rengöra huden och det urogenitala området.

Med "matris" menas någon naturlig eller syntetisk fiber, såsom rayon-, cellulosa-, re- genererad cellulosa-, polyester-, polyolefm-fibrer, textil och liknande, eller skum, non- woven, filt eller vadd eller kombinationer därav.

Med "tillförd" menas att rengöringsvätskan eller den bakteriella kompositionen är im- pregnerad eller belagd på hygientissuen.

Med "ytterligare komponent" menas medel som allmänt tillsätts till hudvårdandepro- dukter, såsom omvårdnadsmedel, vattenabsorberande medel, pH-buffertinedel (svaga organiska eller oorganiska syror, såsom mjölksyra, askorbinsyra, citronsyra eller bor- syra), parfym, antioxidanter, hydrokortison, andra antiinflammatoriska steroider, etc. Yt- terligare detaljer på lämpliga medel som allmänt tillsätts till hudvårdande produkter ges i 10 15 20 25 30 5 2 5 6 4 7 f==;.;' i 'ri 9 Harry's Cosmeticology 8:e uppl., Ed. av M.M. Rieger, Chemical Publishing Co., Inc., New York, 2000. Som ytterligare komponent menas också medel som förbättrar bakteri- ell prestanda såsom köldskyddsmedel, såsom skummjölk, glukos, glutamat och glycerol, och näringsämnen, såsom aminosyror, peptider, nukleinsyraderivat, vitaminer, salter, fettsyror, glukos, fiuktos, ribos, maltos och laktos.

Med barríär/barriärskikt/barriärlager menas ett material som förhindrar eller reducerar överföring/diffusion av rengöringsvätska och/eller bakteriell komposition mellan första och andra delar av hygientissuen. Barriärmaterialet kan vara mer eller mindre genom- trängligt beroende på graden av förhindrande av överföring/diffusion av rengöringsvätska eller bakteriell komposition som är nödvändig.

Med "lipid" menas en vattenolöslig organisk molekyl med en fet karaktär. Lämpliga lipi- der för föreliggande uppfinning inkluderar lipider erhållna från petroleum, syntetiska lipider, och lipider erhållna från djur och plantor. ' Föredragna "mjölksyraproducerande bakterier" för syftet enligt föreliggande uppfinning inkluderar bakterier från släktet Lactobacillus, Lactococcus och Pediococcus.

Företrädesvis är den använda valda bakterien från arterna Lactococcus lactis, Lactoba- cillus acidophilus, Lactobacillus curvatus eller Lactobacillus plantarum. Ännu mer före- draget är den mjölksyraproducerande bakterien Lactobacillus plantarum 931 (deposition nr. (DSMZ): 41918).

Med "eventuell rengöringstillsats" menas medel som allmänt tillsätts till hudrengöring- sprodukter, såsom de valda från gruppen av huduppmjukande medel, emulgeringsmedel, fuktighetsbevarande kräm, pH-reglerande medel, kelatmedel, viskositetsmodifierare, an- timikrobiella medel, konserveringsmedel och dofier. Ytterligare detaljer på lämpliga medel som allmänt tillsätts hudrengöringsprodukter ges i Woodruffs Ingredients and F ormulary Handbook, John Woodruff, 1:a uppl., 1997, Miller Freeman UK Ltd. 10 15 20 25 30 co 525 10 Detaljerad beskrivning av upgfinningen Hygientissuen tillhandahållen i föreliggande uppfinning är avsedd att användas för rengöring och återställande och bibehållande en hälsosam mikrobiell flora på huden och i det urogenitala området. Detta åstadkommes genom att tillhandahålla en hygientissue på vilken en rengöringsvätska och en komposition innefattande mjölksyraproducerande bakterier är tillförd till olika delar av tissuen. När hygientissuen används, används först den första delen innefattande rengöringsvätskan för att rengöra huden. Därefter överförs de mjölksyraproducerande bakterierna till huden med användning av den andra delen av hygientissuen som innefattar de mj ölksyraproducerande bakterierna.

Den tillhandahållna hygientissuen kan vara sammansatt av en matris innefattande någon naturlig eller syntetisk ñber, såsom rayon-, cellulosa-, regenererad cellulosa-, polyester-, polyolefm-fibrer, textil och liknande, eller skum, non-woven, filt eller vadd, eller kombi- nationer därav. Tissuematrisen har företrädesvis ett vatteninnehàll av 10 vikt-% eller mindre, mer föredraget 5 vikt-% eller mindre, mest föredraget 1% eller mindre.

Hygientissuen enligt föreliggande uppfinning kombinerar två fimktioner, d v s rengöring av huden och/eller det urogenitala området och överförande av mj ölksyraproducerande bakterier, på samma hygientissue. Rengöringsvätskan och den bakteriella kompositionen är separerade till åtminstone två olika delar av hygientissuen, därigenom separerande de två fimktionema av tissuen. Rengöringsfunktionen av hygientissuen tillhandahålles via en rengöringsvätska, som kan vara en vattenlösning, en olja-i-vattenemulsion, en vatten-i- oljaemulsion eller en olja. Rengöringsvätskan kan innehålla något allmänt använt vatten- eller oljelösligt rengöringsmedel. De vattenlösliga rengöringsmedlen väljs från gruppen av nonj onaktiva, amfotera och anjonaktiva ytaktiva medel. De oljelösliga rengöringsmedlen väljs från gruppen av triglycerider erhållna från djur eller plantor, kol- väten i vätskefonn, såsom paraffinoljor, paraffinderivat eller blandningar därav.

Rengöringsvätskan är i en mängd av O,5-95% av hygientissuens totala vikt, företrädesvis mellan 5-50%. Rengöringsvätskan kan ytterligare innefatta en eller flera eventuella rengöringstillsatser av gruppen av huduppmjukande medel, emulgeringsmedel, fuk- 647 šmïåjçakffirwmn 10 15 20 25 "l Ef) QL 6 4 7 §II= 3-3, . 11 tighetsbevarande krämer, pH-reglerande medel, kelatrnedel, viskositetsmodífierare, an- timikrobiella medel, konserveringsmedel och dofter.

De mjölksyraproducerande bakteriema på hygientissuen måste huvudsakligen vara skyddade från fukt för att överleva framställning och lagring av tissuen. Exponering för fukt under fiamställning och lagring av produkter som innefattar mjölksyraproducerande bakterier, orsakar reaktivering av bakteriema, vilket därefter leder till deras död. Genom att skydda bakteriema från fukt, ökar därför deras överlevnad och varaktigheten av pro- dukten förlängs. Uppfmnarna har överraskande funnit att genom att slarnma upp de mjölksyraproducerande bakteriema i en form där bakterierna är i en omgivning med låg vattenaktivitet, såsom torkad, företrädesvis fiystorkad, form, i en eller flera lipider, skyddade bakterierna från fukt, vilket resulterade i förbättrad bakteriell överlevnad.

Lämpliga lipider för användning för att förbättra överlevnaden av mjölksyraproducerande bakterier enligt föreliggande uppfinning stödjer överlevnad av de lagrade cellema så att den maximala minskningen i antal av odlingsceller är 3 logenheter. Mer föredraget stöd- jer lämpliga lipider överlevnad av de lagrade cellema så att den maximala minskningen i antal av odlade celler 2 logenheter efter 12 månaders lagring, och mest föredraget, stödjer lämpliga lipider överlevnad av de lagrade cellema så att den maximala minsknin- gen i antalet odlade celler är 1 logenhet efter 12 månaders lagring.

Uppfinnarna har också funnit att uppslamníng av bakterier i lipid resulterar i förbättrade överföringshastigheter till huden och det urogenitala området. Detta kan vara en effekt av att lipiden har mer vidhäfiningsegenskaper än t ex, vatten, därigenom resulterande i en högre mängd av bakterier som verkligen överförs till huden. Lämpligalipider möjliggör överföring av bakterier till huden av mer än 105 eller flera odlingsbara celler per cmz.

Mer föredraget möjliggör lämpliga lipider överföring av bakterier till huden av 106 eller flera odlingsbara celler per cmz. Mest föredraget möjliggör lämpliga lipider överföring av bakterier till huden av 107 eller flera odlingsbara celler per cmz. 10 15 20 25 30 .Även lipiden har effekten av att förbättra bakteriell överlevnad så fort bakterierna har överförts till huden, troligen beroende på att lipiden skapar en mikromiljö, som är förde- laktig för att bibehålla bakteriell livsduglighet. Lämpliga lipider för föreliggande uppfin- ning kännetecknas därför också av att stödja överlevnad av de bakteriella cellema på hu- den så att 102 eller flera odlingsbara celler per cmz kan fås 12 tirnmar efter överföring med användning av hygientissuen. Mer föredraget stödjer lämpliga -lipider överlevnad av de bakteriella cellema på huden så att 103 eller flera odlingsbara celler per cmz kan fås 12 timmar efter överföring med användning av hygientissuen. Mest föredraget stödjer lämpliga lipider överlevnad av de bakteriella cellem på huden så att 1,04 eller flera od- lingsbara celler per cmz kan fås l2 timmar efter överföring med användning av hygientis- suen. Så fort bakteriema har överförts till huden, reaktiverar fukten på huden bakteriema, därigenom tillåtande dem att utföra deras avsedda verkan, d v s konkurrenskraftigt exk- ludera och förhindra kolonisering av patogena mikrobiella arter. ~ Exempel på lipider lämpliga för föreliggande uppfmning inkluderar lipider erhållna från petroleum, såsom paraffmum liquidum (mineraloljor, paraffmoljor, och vaselínoljor), petrolatum (vaselin och petroleum jelly), mikrokristallin cera, ozokerit, ceresin och paraf- fmer. Alternativt kan syntetiska lipider, såsom dimetikon, cyklometikon och silikonestrar, såsom cetearylmetikon, användas. Ett tredje alternativ är att använda lipider erhållna från djur eller plantor, vilket vanligen är triglycerider. Lipidema erhållna från djur eller plan- tor är ofta blandningar av mono-, di- och triglycerider och fria fettsyror. Lipidema kan renas, hydreras, förädlas, modifieras och användas enbart eller i olika blandningar. Ex- empel på lämpliga, lipider med urspnmg från djur inkluderar bivaxer, Emu-olja, lactic lapida, lanolin, hajleverolja och talg. Exempel på lämpliga lipider erhållna ur plantor inkluderar aprikoskärnolja, jordnötsolja, avokadoolja/vax, lagerbärsvax, svartvinbärs- fröolja, gurkörtsfröolja, paranötolja, olja av camelia sinensis, kandelillavax, kanolaolja, kamaubavax, ricinolja, kakaosmör, kokosnötolja, majsolja, bomullsfröolja, ny- ponblomsfröolja, nattljusfröolja, vindruvsfi-öolja, illipesmör, jasminvax, jojobavax, lavendervax, linfröolja, mangofröolja, olivolja, apelsinvax, palmolja, palmkärnolja, jord- nötsolja, risvax, safflorolja, sesamfröolja, sheasmör, sojabönolja, solrosfrövazr, sötman- delolja och vetegroddsolja. 10 15 20 25 30 LT! IND Uï o o en Inc Lipider lämpliga för föreliggande uppfinning har företrädesvis-ett vatteninnehåll av 5 vikt-% eller mindre, mer föredraget 3 vikt-% eller mindre, mest föredraget 1 vikt-% eller mindre.

Föredragna lipider för föreliggande uppfinning inkluderar olivolja, kanolaolja, kokos- nötolja, palmkämolja, jordnötsolja, dimetikon, paraffmolja och petrolatum. Dessa lipider är speciellt föredragna efiersom de tillhandahåller hög överlevnad av mjölksyrabakterier och höga överföringshastigheter av bakteriema till huden och det urogenitala området.

Dessutom har dessa lipider positiva effekter på huden; de har en lindrande effekt, visar hudskyddande egenskaper och är icke toxiska och icke allergiframkallande. De före- dragna lipidema har alla ett ursprung som icke är från djur.

Eventuellt inkluderar en eller flera ytterligare komponenter hudvårdande medel, vat- tenabsorberande medel (såsom oorganiska salter, t ex kalciumklorid), pH-buffrande medel (svaga organiska eller oorganiska syror, såsom mjölksyra, askorbinsyra, citronsyra eller borsyra), parfym, antioxidanter, hydrokortíson och andra antiinflamrnatoriska ster- oider, kan också tillsättas till hygientissuen. Dessa ytterligare komponenter tillsätts företrädesvis till den delen av hygientissuen som innehåller bakterier. Eventuellt kan den del av hygientissuen som innehåller bakterier också innefatta köldskyddsmedel, såsom skummjölk, glukos, glutamat och glycerol, enbart eller i olika kombinationer. Dessutom kan näringsmedel för bakteriell förökning, såsom aminosyror, peptider, nuklein- syraderivat, vitaminer, salter, fettsyror, glukos, fruktos, ribos, maltos och laktos tillsättas, enbart eller i olika kombinationer, till den del av hygientissuen som irmehåller bakteri- 61113.

Delen av hygientissuen som innehåller rengöringsvätskan kan eventuellt tillföras en eller flera eventuella rengöringstillsatser. Exempel på lämpliga rengöringstillsatser inkluderar huduppmjukande medel, emulgeringsmedel, tensider (nonj onaktiva, amfotera och an- jonaktiva ytaktiva medel), fuktighetsbevarande krämer, pH-reglerande medel, kelat- medel, viskositetsmodifierare, antimikrobiella medel, konserveringsmedel och dofter. c Q ø o nu 10 15 20 25 30 "ï n) (fl U o I U o! OI 14 Antalet probiotiska bakterier på hygientíssuen är företrädesvis 104 till 10" kolonibildande enheter (CPU) eeh mer föredraget 106 :in 10" CPU.

Mängden av lipidsuspension av mjölksyraproducerande bakterier på tissuen är 0,5-95 vikt-%.

I en föredragen utföringsform av den probiotiska bakteriella stammen med antagonistisk effekt väljs från släktet Pedíococcus, Lactobacillus eller Lactococcus, eller kombina- tioner därav. I en arman föredragen utföringsform är den probiotiska bakteriella stammen med antagonistisk effekt åtminstone en Lactobacillus plantarum-stam. I en ännu mer föredragen utföringsförrn är den probiotiska bakteriella stammen med antagonistisk ef- fekt åtminstone Lactobacillus plantarum 931 (deposition nr. (DSMZ): 41918). De probi- otiska bakterierna är företrädesvis isolerade från huden eller det urogenitala området hos en fi-isk person. Preparatet av de probiotiska bakteriema tillhandahälles i en torkad form, företrädesvis som ett frystorkat pulver. Företrädesvis är det bakteriella preparatets vat- tenaktivitet 0,3 eller mindre, mer föredraget 0,25 eller mindre, mest föredraget 0,20 eller mindre.

Utformningen av hygientíssuen är viktig för föreliggande uppfinning. Det är viktigt att rengöringsvätskan och den bakteriella kompositionen inte blandas på tissuen för att hålla de rengörande och mj ölksyrabakterieöverförings-fimktionema separerade. Det är också viktigt att skydda bakterierna från rengöringsvätskan för att rengöringsvätskan inte skall störa den bakteriella överlevnaden via närvaron av någon fukt eller medel med an- tirnikrobiell rengöringsvätska. Detta är av speciell viktighet när en 'vattenbaserad rengöringsvätska används, eftersom kontakt av bakteriema med vatten minskar den bak- teriella överlevnaden. Därför är hygientíssuen enligt föreliggande uppfirming sammansatt av (d v s uppdelad i) åtminstone en första och en andra del. För att separera de olika de- lama och funktionerna av tissuen från varandra, kan eventuellt en barriär placeras mellan de olika delarna av tissuen, som indikeras i de föredragna utföringsfonnema nedan. De föredragna materialen för en barriär väljs beroende på graden av ogenomtränglighet som 10 15 20 25 30 525 l5 krävs i varje specifikt fall, beroende på utformningen av tissuen och rengöringsvätskan som används. T ex måste en mer vattenogenomtränglig barriär användas i fall en vatten- baserad rengöringsvätska används än om en oljebaserad rengöringsvätska används. Tvärt däremot, kan ingen barriär vara nödvändig i fall en oljebaserad rengöringsvätska an- vänds. Material lämpliga att användas som barriär inkluderar polyeten, polypropen, poly- ester, polyamid, polyvinylalkohol och liknande polymerer, men andra material såsom aluminiumfolie, och liknande kan också användas som barriärmaterial. Barriären kan också innefatta vaxer och andra vattenavstötande material tillsättas till hygientissuen i området mellan de olika delarna av den. De olika delarna av hygientissuen kan göras av samma tissuematris eller olika matriser och rengöringsvätskan och den bakteriella kom- positionen kan appliceras till det hela av en del av hygientissuen eller bara ett stycke av den.

För att underlätta för användaren att särskilja vilken del av hygientissuen som innefattar rengöringsvätskan resp. den bakteriella kompositionen, kan en synlig indikator eventuellt tillsättas till en eller båda av delarna av hygientissuen. Lämpliga synliga indikatorer för föreliggande uppfinning inkluderar färgämnen som allmänt används inom den kos- metiska, farmakologiska och livsmedelsindustrin. Exempel på sådana färgämnen är inkluderade i gruppen av nitro-, monoazo-, diazo-, ftalocyanin-, kinolin-, xanten-, tri- arylmetan-, indigoid- och vegetabiliska färgämnen.

Den geometriska formen hos hygientissuen är inte kritisk fór föreliggande uppfinning och någon sådan form, t ex rektangulär, cirkulär, oregelbunden, etc är möjlig. Nedan kommer några exempel av föredragna utfornmingar av hygientissuen att visas, som tillåter delen för rengöringsvätska och delen för den bakteriella kompositionen av hygientissuen att separeras. Emellertid är dessa exempel endast för illustrativa sylten och är inte avsedda att begränsa uppfinningens omfattning. I figurema används samma hänvisningsbe- teckningar för att beskriva liknande delar av hygientissuen i några av de olika ut- föringsformema. 647 10 15 20 25 30 525 647 16 c un! ø I 0 Q U cc Fig. 12 är en sidperspektivvy, som visar en första föredragen utföringsforrn av en hy- gientissue l enligt föreliggande uppfinning. I denna utföringsform innefattar hygientis- suen en första och en andra del av tissuematrisen anordnad i olika sektioner, vari den för- sta delen 2 är tillförd en rengöringsvätska och den andra delen 3 är tillförd den bakteriella kompositionen. De första och andra delarna är arrangerade sida vid sida, och kan utgöra två delar av sannna tissuematris, med olika impregnering, eller kan vara separata skikt bundna till varandra.

Som visas i F ig. 13, kan en barriär 4 placeras i förbindningsområdet mellan den första delen 2 och den andra delen 3 som sträcker sig utefier förbindningen mellan de första och andra delarna. Höjden av barriären är åtminstone densamma som tjockleken av tis- suematrisen av den första delen 2 och andra delen 3, således görande barriären till en in- tegrerad del av hygientissuen.

Den första delen 2 och den andra delen 3 är företrädesvis separerade av en barriär. I en variant visad i F ig. 14a-b, visande den vikta (l4a) och den icke vikta (l4b) varianten, är barriären i form av ett barriärskikt 4. Barriärskiktet arrangeras på ett sådant sätt att det sträcker sig utåt fiån förbindningen mellan den första delen 2 och den andra delen 3 (Fig. 14b). Barriärskiktet har företrädesvis en bredd (A) åtminstone väsentligen mots- varande längden (B) av förbindningen mellan de första och andra delarna av hygientis- suen, och en längd (C), åtminstone motsvarande längden av en av de första och andra delarna (D, E). Därmed sträcker sig barriärskiktet över väsentligen hela området av åt- minstone en av de första eller andra delarna, således separerande de första och andra de- lama från varandra, när hygientissuen är vikt. Företrädesvis är längden av barriärskiktet åtminstone IV; gånger den totala längden av hygientissuen. Detta möjliggör barriärskiktet 4 att vikas omkring hygientissuen, således tillhandahållande både en barriär mellan den första delen 2 och andra delen 3 och en förpackning på samma gång (Fig. l4a). Barriär- skiktet är, när det viks som en förpackning, företrädesvis förseglad vid dess yttre kanter 5 genom svetsning eller användning av ett vidhäfiningsmedel, således fullständigt irmes- lutande hygientissuen, och skall rivas upp av användaren. Fig. l4a visar en schematisk perspektivvy, delvis i sektion, av en sådan förpackning. Företrädesvis har barriärskiktet 10 15 20 25 30 525 647 17 I 0 lo och en större längd och/eller bredd än den första delen 2 och andra delen 3 så att i det vikta tillståndet kan de yttre kantema av barriärskiktet förseglas samman utan att tätningen påverkar den första delen 2 och den andra delen 3. Barriärskilctet kan sättas fast vid för- bindningen mellan den första delen 2 och den andra delen 3 och sträcka sig utåt från för- bindningen. Alternativt kan barriären 4 vara ett separat skikt, som är placerat inuti den vikta hygientissuen och lindas omkring den.

Hygientissuen enligt varianten visad i Fig. 13 är fördelaktigt laminerad med ett ytterligare lager 6, som visas i Fig. 15. Material lämpliga för det ytterligare lagret inkluderar poly- eten, polypropen, polyester, polyamid, polyvinylalkohol och liknande polymerer, men andra material såsom aluminiumfolie och liknande kan också användas. Det ytterligare lagret täcker företrädesvis både den första delen 2 och den andra delen 3 av hygientis- suen, som eventuellt separeras av en barriär 4, och kan sträcka sig från hygientissuen. Det ytterligare lagret innefattar företrädesvis också en sidoflik 7, som har åtminstone sådana dimensioner att den kan täcka hela hygientissuen och således fullständigt innesluta hy- gientissuen, när den viks omkring hygientissuen, därigenom bildande en förpackning för hygientissuen, som visas i Fig. 16. Sidofliken 7 kan vara en förlängning av det ytterligare lagret eller en separat del. Om sidofliken 7 är en separat del, förseglas kanterna av si- dofliken 7 samman med kanterna av hygientissuen och/eller det laminerade ytterligare lagret, genom svetsning eller användning av ett vidhäftningsmedel. Kantema av den vikta förpackningen visad i F ig. 16 är företrädesvis svetsade eller förseglade med användning av ett vidhäftningsmedel därigenom bildande en tätning.

I en ytterligare variant, visad i F ig. 17 och 18, tillhandahålles det ytterligare lagret med två sidoflikar 8 sträckande sig utåt från kanten av den första delen 2 resp. den andra delen 3 av hygientissuen. Sidoflikarna 8 kan vara separata delar eller en förlängning av det yt- terligare lagret 6. Diinensionerna av sidoflikama är sådana att varje sidoflik kan täcka en av första delen 2 eller 'andra delen 3 av hygientissuen. Om sidoflikama 8 är en separat del förseglas sidokantema av sidoflikama företrädesvis samman med motsvarande kanter av hygientissuen och/eller det ytterligare lagret 6. Sidoflikama viks över hygientissuen, så att deras yttre kanter möts i området över barriären 4. De yttre kantema av sidoflikarna är 10 15 20 25 18 företrädesvis förseglade samman i området över barriären 4, och/eller är förseglade till barriären 4, och förseglad till kanterna av tissuen, genom svetsning eller användning av ett vidhäfiningsmedel, således bildande en förpackning för hygientissuen. I denna variant kan sidoflikarna öppnas eller tas bort en i taget. Därigenom skyddas delen av hygientis- suen innefattande den bakteriella kompositionen av en sidoflik medan delen av hygientis- suen som innefattar rengöringsvätska används för rengöring. Därigenom förorenas inte den bakteriella delen av rengöringsvätskan eller smuts borttagen från huden innan den används.

Fig. 19 är en sidperspektivvy av en arman föredragen utföringsform av en hygientissue enligt föreliggande uppfinning. I denna utföringsform, lamineras den första delen 10, som är tillförd en rengöringsvätska, med den andra delen l 1, som är tillförd en bakteriell komposition, båda delama har väsentligen samma ytutsträckning och arrangeras på olika sidor av hygientissuen. Den första delen 10 och andra delen 11 är eventuellt separerade av ett baniärlager 12, som är larninerat mellan den första delen 10 och andra delen ll, baniärlagret sträcker sig mellan den första delen 10 och andra delen 11 över dess hela yta. Hygientissuen enligt denna utföringsforrn är företrädesvis tillhandahållen med en första sidoflik 13 och en andra sidoflik 14 på två motsatta kanter av hygientissuen, som visas i F ig. 20. Den första sidofliken 13 och den andra sidofliken 14 viks i olika riktnin- gar så att de var och en täcker en av den första delen 10 eller den andra delen ll av hy- gientissuen. Sidoflikama kan förseglas vid deras kanter, således bildande en förpackning för hygientissuen. Även i denna variant kan sidoflikarna öppnas eller tas bort en i taget.

Därigenom skyddas delen av hygientissuen irmefattande den bakteriella kompositionen av en sidoflik medan delen av hygientissuen som innefattar rengöringsvätska används för rengöring. Därigenom förorenas den bakteriella delen inte av rengöringsvätskan eller smuts borttagen från huden innan den används. I utföringsformema beskrivna i Fig. 19 och 20 kan den bakteriella suspensionen och/eller rengöringsvätskan också appliceras direkt till barriären. ' 10 15 20 25 30 5 2 5 6 4 7 šïï* - f? 5332 - 19 En tredje föredragen utföringsform av hygientissuen enligt föreliggande uppfinning visas i Fig. 21. Den första delen innefattar ett första tissueskíkt 15 och den andra delen inne- fattar ett andra tissueskíkt 16 arrangerade ovanpå varandra, en del tillförs rengöringsvät- skan och den andra den bakteriella kompositionen. Den första delen 15 och den andra delen 16 lamineras inte, men förenas vid två motsatta sidokanter, och eventuellt vid en tredje kant, för att bilda en rör- eller pås-struktulr. Den första delen 15 och den andra delen 16 kan också utgöras av samma tissueskíkt som viks och förseglas för att bilda en rör- eller pås-struktur. I denna utfomming, kan hygientissuen fimgera som en "tvätthand- ske". Ett barriärskikt 17, med samma ytutsträckning som de första och andra delarna, ar- rangeras företrädesvis mellan den första delen 15 och andra delen 16 och således separ- erar dem. Hygientissuen är fördelaktigt tillhandahållen med ett andra barriärskikt 18 ar- rangerat under det första barriärskiktet 17. Barriären kan också utgöras av ett enkelt bar- riärskikt som viks för att bilda rör- eller pås-strtikturen. Genom detta arrangemang, behö- ver inte användarens hand komma i kontakt med rengöringsvätskan eller den bakteriella kompositionen, eftersom han/hon kan hålla hygientissuen mellan det första barriärskiktet 17 och det andra barriärskiktet 18. Det första barriärskiktet 17 och det andra barriärskik- tet 18 kan också lamineras till den första delen 15 resp. andra delen 16. I ut- föringsforrnema beskrivna i Fig. 21 kan den bakteriella suspensionen och/eller rengöringsvätskan också appliceras direkt till barriären i stället för att impregneras på tissuematrisen.

I en annan alternativ variant, visad i F ig. 22, arrangeras den första delen av hygientissuen, som är tillförd en rengöringsvätska, som en sidoflik 19. Den andra delen 20 innefattar ett första tissueskíkt 22 och ett andra tissueskíkt 24 förseglat för att bilda en rör- eller pås- strukcur. Den andra delen 20 kan också innefattas av ett enkelt tissueskíkt vikt och för- seglat för att bilda en rör- eller pås-struktur. Sidofliken 19 är initialt vikt över det första skiktet 22 av den andra delen 20 av hygientissuen, som tillförs en bakteriell komposition.

Företrädesvis lamineras sidofliken 19 med ett barriärskikt 21 för att skydda delen av hy- gientissuen innefattande den bakteriella kompositionen från kontakt med det första skik- tet 22 av den andra delen 20 av hygientissuen när sidofliken 19 viks över den andra delen 20. Efter att ha använt den första delen irmehållande rengöringsvätskan, kan sidofliken 19 10 15 20 25 30 5 2 5 e 4 7 w' == 20 rivas sönder av användaren eller vikas bort från hygientissuen, för att exponera skiktet 22 innehållande den bakteriella kompositionen. Den motsatta sidan 24 av röret eller påsen till sidan innehållande den bakteriella kompositionen, kan vara ett skikt av något lämpligt material och kan eller kan inte innehålla bakteriell komposition. Om föredraget kan den andra delen av hygientissuen innefattande den bakteriella kompositionen också innefatta ett första skyddande skikt 23 och eventuellt ett andra skyddande skikt 25 placerat inuti rör- eller pås-strukturen. Det första skyddande skiktet 23 och det andra skyddande skiktet 25 kan eller kan inte lamineras till det första skiktet 22 resp. det andra skiktet 24. Det för- sta skyddande skiktet 23 och det andra skyddande skiktet 25 kan också utgöras av samma skyddande skikt vikt tör att bilda rör- eller päls-strukturen. F öreträdesvis är det skyddande skiktet sammansatt av samma material som är lärnpligt för barriären, som beskrivs ovan.

Hygientissuen skildrad i Fig. 22 kan också utgöras av ett enkelt tissueskikt som viks och har dess kanter ñrseglade för att bilda strukturen av en rör- eller pås-struktur med en si- doflik. l alla de föredragna uttöringsforrnerna beskrivna ovan, kan de olika delarna av hygientis- suen utgöras av samma eller olika tissuematriser.

Hygientissuena enligt uppfmningen kan antingen vara individuellt törpackade eller till- handahållna i hållare. Som beskrivet ovan, kan förpackningen också vara en integrerad del av hygientissuen. _ Exempel l Överlevnad av Lactobacillus plantarum 931 i olivolja på hygientissues Ett preparat av fiystorkad L. plantarum 931-celler i skummjölk maldes tills ett pulver av fma kom bildades. 10 g av L. plantarum 931 pulvret tillsattes till 120 ml olivolja (Filippo BERIO extra virgin olivolja) och skakades tills en homogen lösning bildades. En ytterli- gare portion av 80 ml olivolja tillsattes och den resulterande 200 ml lösningen virvlades i ca 2 minuter. Den bakteriella suspensionen hölls vid rumstemperatur i 3 timmar, med 10 15 20 25 30 21 blandning 2 gånger i timmen. Tissueskikt (Spun Lace Dupont och SCA Absbond) skars till 6 x 4 cm kvadrater och placerades i sterila skålar av rostfritt stål. På varje tissueskikt, droppades 2 ml bakteriell suspension över tissuen för att täcka den. Tissueskiktet veks i mitten, sedan från den långa sidan till mitten igen och förpackades i foliepåsar, vars kan- ter svetsades. Proven togs bort för bestämning av initial bakteriell koncentration och de återstående påsarna lagrades vid rumstemperatur för livsduglighetsstudier.

Som en jämförelse till lagring av L.. plantarum 931-celler i olivolja, lagrades L. plan- tarum 931-celler i suspensioner av vatten och olivolja. Dessa framställdes genom kraftig blandning av 2,5 g fiystorkad L. plantarum 931-celler (framställda som beskrivet ovan) med 45 ml av Milli Q vatten och 5 ml olivolja (Filippo BERIO, Italien) eller 35 ml Milli Q vatten och 15 ml olivolja för att frarnställa suspensioner med ungefär 10 resp. 30% olja. De bakteriella oljevattensuspensionerna applicerades till tissueskikt (Spun Lace Dupont) för bakteriella överlevnadsstudier. På varje tissueskikt (6 x 7 cm), droppades 1 ml av bakteriell suspension för att täcka tissuen. Tissueskiktet veks i mitten, sedan från den långa sidan till mitten igen och förpackades i foliepåsar, vars kanter svetsades.

Proven togs bort för bestämning av den initiala bakteriella koncentrationen och de åter- stående påsarna lagrades vid rumstemperatur i mörker för synliga studier.

För att testa livsdugligheten av L. plantarum 931-celler efter lagring vid olika tidsperio- der på ett tissueskikt, överfördes tissueskiktet till en Stomacher-påse och 10 ml av 0,9% NaCl spreds över tissueskiktet. Påsen kördes i 3 minuter på hög effekt i Stomacher. Irme- hållet i påsarna överfördes sedan till provrör, utspädda i 0,9% NaCl när det var nöd- vändigt, och ströks omedelbart ut på Rogosa-plattor. Antalet kolonier räknades efter 2 dagars inkubation vid 37°C i 5% CO; i luft. Två tissueskikt analyserades vid varje provtagningsdatum. Överlevnaden av L. plantarum 931 i olivolja för en total tidsperiod av 1 år och 3 månader visas i Fig. 1. Överlevnaden av L. plantarum 931-celler lagrade under dessa förhållanden var mycket höga för båda tissueskiktsvariantema som testades. Som jämförelse resul- terade lagring av olja-vattensuspensioner (10 och 30% olivolja i vatten) av bakterierna på 10 15 20 25 30 (fl iQ “n O\ -i-X Q 22 ett tissueskikt (F ig. 2) i en snabb minskning i livsduglighet med en droppe av mer än 103 gångers storlek över enbart en 3-månaders tidsperiod som studerades.

Exempel 2 Överlevnad av L. plantarum 931 i lipider med olika kemiska kompositioner 497 mg av ett pulver av L. plantarum 931 i skummjölk, framställdes som beskrivits i Ex- empel 1, blandades med 5 ml olivolja (Filippo BERIO extra virgin olivolja, Filippo BERIO, Italien) eller rapsfröolja (Felix AB, Sverige). Oljomas pH var ca 5. Rapsfi-öoljan innehöll också, dessutom rapsfröolja, citronsyra och vitamin A och D. Suspensionema virvlades i 1 minut och tilläts vila i 1 minut. Detta upprepades fyra fler gånger. De bak- teriella suspensionerna hölls i 4 timmar vid rumstemperatur med blandning 2 gånger i timmen. Suspensionerna delades sedan i 1 ml portioner och lagrades i sterila bruna gla- sampuller. De initiala koncentrationema av bakterier i suspensionerna bestämdes. Am- pullerna lagrades på en mörk plats vid rumstemperatur och normal luftfuktighet varier- ande från 30 till 60%.

Förutom experimentet beskrivet ovan, blandades 2 g av frystorkad L. plantarum 931- celief i sknfnnijcsrk (2 x m” knlnnibildnnde enheter/g) med antingen 40 m1 eller 40 g av olika lipidkompositioner, beroende på lipidkonsistens, fór att ytterligare jämföra överlev- naden av L. plantarum 931 ilipider med olika kompositioner. De testade lipidema var: vitt vaselin (peetrolatum, Apoteket AB, Umeå, Sverige), paraffm (paraffinum liquidum, Apoteket AB, Göteborg, Sverige), glycerol ("glycerin", maximalt vatteninnehåll 0,5%, ~ Apoteket AB, Göteborg, Sverige), olivolja ("Olea Europea", kallpressad, Apoteket AB, Göteborg, Sverige), dirnetikonum (Dimethicone, 350 cSt., Dow Coming 200/350 S fluid, Kebo Lab, Sverige), och Akoline MCM (monodiglycerid av fettsyror med mediumked- jelängd; huvudsakligen kapryl- och kaprinsyror, Karlshanms AB, Sverige), Akomed R (kapryl/kaprintriglycerid från kokosnöt och/eller palmkärnolj or, deodoriserad, Karlsharrms AB, Sverige), och Akorex L (kanolaolja, delvis hydrerad, deodoriserad, Karlshamns AB, Sverige). Proven lagrades i sterila, bnma, glasampuller vid rurnstem- O 0000 IQ unna OO n 10 15 20 25 30 525 n 00 000 23 peratur i mörker vid normal luftfuktighet (varierande från 30 till 60% relativ fuktighet).

För att fastställa antalet livsdugliga L. plantarum 931-celler vid olika lagríngstider, över- fördes 1 g av proven till en Stomacher-påse och 9 ml av 0,9% NaCl tillsattes. Påsen kördes sedan vid hög effekt i Stomacher i 3 minuter. Innehållet i påsen överfördes till provrör, späddes ut när det var nödvändigt i NaCl och odlades på MRS-plattor vid 37°C i 5% C02 i luft i 2 dagar.

Som jämförelse till lagring av L. plantarum 931-celler i olika lipider, lagrades också L.

Plantarum 931-celler i suspensioner av vatten och olivolja. Dessa framställdes genom att blanda kraftigt 2,5 g av fiystorkad L. plantarum 931-celler (framställda som beskrivs ovan) med 45 ml av Milli Q vatten och 5 ml olivolja (Filippo BERIO, Italien) eller 35m1 Milli Q vatten och 15 ml olivolja för att framställa suspensioner med ungefär 10 resp. 30% olja. Proven lagrades i sterila plastampuller vid rumstemperatur vid normal luftfuk- tighet (varierande från 30 till 60% relativ fiiktighet). För att testa överlevnad efter olika tidsintervaller, togs prov bort från ampullema, späddes med 0,9% NaCl och inkuberades vid 31°c i 5% co, i iiifi i 2 dagar.

Fig. 3 visar en extraordinär hög nivå av överlevnad av L. plantarum 931-celler i oliv- och rapsfröolja över en studerad tidsperiod som var mer än 1 år. Lagring i vaselin, paraffin, Dimeticonum, Akoline MCM, Akomed R, och Akorex L resulterade också i hög över- levnad över förlängda tidsperioder (Fig. 4). Emellertid resulterade lagring i den mer hy- drofila glycerolen i en uttalad minskning i överlevnad över tiden (F ig. 4). Akoline MCM, känd för att ha bakteriostatiska egenskaper, kunde inte heller stödja överlevnad av cel- lema (Fig. 4). Dessutom kan det ses att lagring i den mer hydrofila omgivningen tillhan- dahållen i olj a-vattensuspensionema (Fig. 5) resulterar i en mycket snabb initial min- skning i livsduglighet av mer än 102 gångers storlek över den första månaden av lagring.

Under de nästa två studerade mánadema, planade minskningen i överlevnadshastigheter ut, men fortfarande är minskningen i överlevnad mycket högre än vad som observerades när de bakteriella cellerna lagrades i en lipid. 10 15 20 25 30 525 647 24 Exempel 3 Studie på överföringseffektivitet till och överlevnadshastigheter på hud av L. plantarum 93l suspenderade i olivolja, paraffinolja eller Milli Q vatten 2,00 g av fiystorkad L. plantarum 931 tillsattes till en steril glasampull och 40 ml av oli- volja, paraffinolja eller Milli Q vatten tillsattes. Suspensionema skakades tills homogena lösningar bildades och lämnades vid rumstemperatur i 4 timmar. Tissueskikt med L. plantarum 931 framställdes genom att skära tissueskikt till 7 x 8 cm bitar och droppa 2 ml av olika bakteriella suspensioner, framställda som beskrivet ovan, för att täcka tis- suen. Tissueskikten veks i mitten, sedan från långsidan till mitten igen och packades i foliepâsar vars kanter svetsades. Proven togs bort för bestämning av initiala bakteriella koncentrationer och de återstående påsarna lagrades vid rumstemperatur för livsdug- lighetsstudier. Två av de framställda tissueskikten med L. plantarum 931 för varje prepa- rat användes i armvecket på fem individer (d v s en tissue användes för tre individer och den andra för två). F öre testet, togs prov för att försäkra att inga L. plantarum 931-celler initialt var närvarande på huden. På varje individ, ströks i ett armveck ett tissueskikt med L. plantarum 931 i Milli Q vatten och ett tissueskikt med L. plantarum 931 i olivolja an- vändes på liknande sätt i den andra. På huden togs sedan prover för närvaro av L. plan- tarum 931-celler vid 0, 4, 6 och 24 timmar efter bestrylming. Provtagningsproceduren var som följer: en steril sticka försedd med en bomullstopp doppades i 0,9% NaCl och rul- lades fyra gånger över ett område av 1 cmz vid platsen av applicering av bakterierna.

Stickan doppades sedan i 1 ml av 0,9% NaCl och blandades. Proven späddes i 0,9% NaCl och ströks omedelbart ut på Rogosa-plattor. Plattorna inkuberades vid 37 °C i 5% C02 i luft i 2 dagar. Efter 24 timmar sköljdes armvecket, där L. plantarum 931-celler i Milli Q vatten applicerades, med Sumabac (Diversey Lever, Huddinge, Sverige) och ett tis- sueskikt med L. plantarum 931-celler i paraffmolja ströks i det armvecket, som, som tidigare, prov togs vid 0, 4, 6 och 24 timmar efier bestrykning för att fastställa mängden av L. plantarum 931-celler på huden. 10 15 20 25 30 25 Som visas i F ig. 6-8 var mängden av L. plantarum 931-celler överförda till huden vanli- gen mer än 10 gånger högre när bakterierna var suspenderade i oliv- (F ig. 6) eller paraf- fm-olja (Fig. 7) jämfört när de var uppslammade i Milli Q vatten (Fig. 8). Uppslamning av bakteriema i lipid i stället för vatten visade sig därför förbättra överföringshastigheten av bakterierna till huden. När L. plantarum 931-cellema var på huden, förbättrade lipiden också bakterieöverlevnaden, efiersom det initiala fallet i bakterieantal var långsammare och den slutliga nivån av bakterier på huden efter 24 timmar var mycket högre efter an- vändning av en tissue där bakterierna var uppslammade i olivolja eller paraffinolja (Fig. 6 och 7), jämfört med vad som visade sig när vatten användes som uppslamningsmedel (Fig. 8).

Exempel 4 Överföring av L. plantarum 931 suspenderad i olivolja applicerad till ett tissueskikt använt i det urogenitala området En bakteriell suspension framställdes genom att tillsätta 5,051 g av ett pulver av L. plan- tarum 931 (frarnställd som beskrivs i Exempel 1) till 100 ml olivolja (Filippo BERIO extra virginolja). Pulvret tillsattes först till 75 ml olivolja och skakades för att bilda en homogen lösning före tillsats av ytterligare 25 ml, följt av virvling i 2 minuter. Den bak- teriella suspensionen hölls vid rumstemperatur i 2 tirmnar, med blandning två gånger i timmen. Ett tissueskikt framställds och inokulerades med bakterierna som beskrivs i Ex- empel 1. Fyra kvinnor behandlades med tissueskiktet i det urogenitala området. Proven samlades från uretra och perineum, med användning av steríla bomullsstickor, före an- vändning av tissueskiktet, för att försäkra att inga mj ölksyrabakterier var närvarande fiån början. Därefter samlades prov in omedelbart efier behandling, och efter 2, 4, 6 och 17 timmar, för att mäta överföring och överlevnad av mjölksyrabakterier genom att doppa en steril sticka försedd med en bomullstopp i MRS-bulj ong och rulla den tre gånger över ett område av 1 cmz vid platsen för applicering av bakteriema. Stickan sattes sedan i 1 ml MRS-bulj ong. På samma sätt rullades en sticka över uretra över ett område av 1/4 cmz och sattes sedan i ett armat rör med MRS-buljong. Proven ströks sedan ut på Rogosa-plattor i 10 15 20 525 647 26 innehållande 128 pg/ml vankomycin. Plattoma inkuberades vid 37°C i 5% C02 i lufi i 2 dagar.

Kvinnorna tilläts inte att bada eller duscha under studien, men var inte givna instruktioner i något armat avseende. Resultaten visade i Fig. 9 och 10 visar att det var en hög nivå av överföring av L. plantarum 931 till uretra (F ig. 9) och perineum (Fig. 10) och att en över- raskande hög mängd av bakterier bibehölls i dessa områden under den studerade tidsperi- oden.

Exempel 5 Livsduglighet av L. plantarum 931 efter lagring i olivolja på en hygientissue Tillväxt av L. plantarum 931 uppslammad i olivolja på tissueskikt som hade lagrats i 6 dagar jäintördes med tillväxt av L. plantarum 931 som inte var uppslammad och lagrad i olivolja. Tissueskikten vettes med 10 ml 0,9% NaCl och kördes i Stomacher i 3 minuter på hög effekt. Lösningen överfördes sedan till provrör och 10 ul inokulerades i 10 ml MRS-bulj ong. Den bakteriella koncentrationen följdes under tillväxt vid 37°C i 5% C02 i lufi genom att räkna antalet kolonibildande enheter (CPU) och den optiska densiteten (OD) vid 0, 2, 4, 6, 8, 10, 12 och 24 timmar. Dubbelprov togs for analysen. Resultaten visade i Fig. 11 visar att förmågan av tillväxt av L. plantarum 931-celler som hade slam- mats upp och lagrats i olivolja på ett tissueskikt är lika bra som tillväxt av celler från en odling över natt av L. plantarum 931. Därmed, påverkades inte L. plantarum 931-celler negativt av lagringen i olivolja.

Claims (16)

10 15 20 25 30 525 27 Patentkrav

1. Hygientissue lämplig för rengöring av och överföring av mjölksyraproducerande bak- terier till huden eller det urogenitala området, kännetecknad av att hygientissuen inne- fattar åtminstone en första del (2; 10; 15; 19) försedd med åtminstone en rengöringsvät- ska och åtminstone en andra del (3; 11; 16; 20) försedd med en komposition bestående av A) ett preparat av en eller flera mjölksyraproducerande bakteriella stammar; och B) en lipidfas innefattande åtminstone en lipid vari preparatet av en eller flera mjölksyraproducerande bakteriella stammar har en vat- tenaktivitet av 0,3 eller mindre, mer föredraget 0,25 eller mindre, mest föredraget 0,20 eller mindre.

2. Hygientissue enligt krav l, vari den mjölksyraproducerande bakteriella stammen väljs fiån släktet Pediococcus, Lactococcus, Lactobacillus, eller blandningar därav.

3. Hygientissue enligt krav 2, vari preparatet av en eller flera mj ölksyraproducerande bakteriella stammar inkluderar åtminstone Lactobacillus plantarum.

4. Hygientissue enligt krav 3, vari preparatet av en eller flera mjölksyraproducerande bakteriella stammar inkluderar åtminstone Lactobacillus plantarum 931 (deposition nr. (DSMZ): 41918).

5. Hygientissue enligt krav 1-4, vari mängden av probiotiska bakteriella celler är 104 till 10” kelenibiidenae enheter (CPU) een mer fefedfeget 106 :in io" cFU.

6. Hygientissue enligt krav 1-5 , vari åtminstone en lipid i lipidfasen väljs fiån gruppen innefattande olivolja, kanolaolja, kokosnötolja, palmkärnolja, jordnötsolja, sojabönolja, dirnetikon, paraffinolja och petrolatum. 10 15 20 25 30 525 647 28

7. Hygientissue enligt krav 1-6, vidare innefattande en eller flera ytterligare komponen- ter, såsom hudvårdande medel, vattenabsorberande medel, såsom oorganiska salter, t ex kalciumklorid, pH-buffrande medel, såsom svaga organiska eller oorganiska syror, såsom mjölksyra, askorbinsyra, citronsyra eller borsyra, parfym, antioxidanter, hydrokortison eller andra antiinflammatoriska steroider, köldskyddsmedel, såsom skummjölk, glukos, glutamat och glycerol, näringsämnen, såsom aminosyror, peptider, nukleinsyraderivat, vitaminer, salter, fettsyror, glukos, fruktos, ribos, maltos och laktos och/eller en eller flera eventuella rengöringstillsatser, såsom huduppmjukande medel, emulgeringsmedel, ten- sider, såsom nonjonaktiva, amfotera och anj onaktiva ytaktiva medel, fuktighetsbevarande krämer, pH-reglerande medel, kelatmedel, viskositetsmodifierare, antirnikrobiella medel, konserveríngsmedel och dofter.

8. Hygientissue enligt krav 1-7, i vilken de första och andra delama är separerade av en barriär (4; 12; 17; 18).

9. Hygientissue enligt krav 1-8, vari de första (10) och andra (11) delama är anordnade på olika sidor av hygientissuen.

10. Hygientissue enligt krav 9, vari den forsta delen (15) och den andra delen (16) består av separata skikt förbundna samman utefter två motsatta sidokanter.

11. Hygientissue enligt krav 10, vari tissuen inkluderar en barriär (17, 18) innefattande åtminstone ett barriärskikt utbrett mellan den första delen (15) och den andra delen (16) och förbundna därtill utefter de två motsatta sidokanterna.

12. Hygientissue enligt krav 1-8, vari den andra delen (20) består av ett första skikt (22) och ett andra skikt (24) förbundna samman utefter tvâ motsatta sidokanter och den första delen (19) består av ett armat skikt förbundet till en av de motsatta sidokanterna av den andra delen och sträckande sig utefter sidokanten med en av dess sidokanter. 10 647 29 525

13. Hygientíssue enligt krav 12, vari den första delen (19) innefattar ett barriärlager (21) separerande den andra delen fiån den första delen när den första delen är vikt över den andra delen.

14. Hygientíssue enligt krav 12 eller 13, vari åtminstone ett skyddande skikt (23, 25) är spritt mellan det första skiktet (22) och andra skiktet (24). -

15. Hygientíssue enligt krav 1-8, vari de första (2) och andra (3) delama är anordnade i olika sektioner.

16. Hygientíssue enligt krav 15, vari barriären (4) bildar del av en förpackning genom att vikas omkring hygientissuen, barriären är tillräckligt stor för att täcka hygientissuen och fórseglas till den själv utan att påverka de första och andra delarna.