SE525308C2 - Bildinsamlingsanordning för händelseövervakning - Google Patents

Description

I O I I Ü I C I I U Û O Q Û I I I 00 00 00 00 00 0000 000 00 0000 0o 00 00 00 0 0 0 0 0 0 0 I I I 0 0 0 10 15 20 25 30 35 Emellertid har tidigare känd digital videobevakning flera stora nackdelar. En nackdel är att videobevakning enligt tidigare känd teknik spelar in en enorm mängd digital data och därför kräver en enorm mängd lagrings- plats. En VGA-kvalitetsdigitalvideo kräver ungefär 25 till 100 Kb data per bildruta. Flera bildrutor per sekund fångas typiskt in för en video. Det kan även vara önsk- värt att använda en sensor med högre upplösning för att samla in tillräckligt mycket information för att vara an- vändbar i vissa typer av händelser. Som en tumregel är det emellertid opraktiskt dyrt att lagra mer än 1 Mb RAM-filer för en bevakningsanordning. Även i analoga kameror mäste stora mängder videoband användas för att lagra många timmars bevakning även när ingenting händer.

En annan nackdel är att den önskade bevakningsdatan kan begravas i en mängd ackumulerade bilder. Därför mäste den insamlade digitala bilddatan sållas för att fast- ställa huruvida några önskade händelser har fångats och innan själva händelserna kan analyseras.

En annan nackdel är att sådan datasällning typiskt är manuell till naturen. Ett tillvägagångssätt enligt tidigare känd teknik kräver därför en stor mängd man- timmar och därtill förknippad kostnad. Exempelvis mäste en person se igenom en videobevakningsinspelning för att detektera huruvida vissa önskade händelser har eller inte har inträffat. Sedan kan den verkliga händelsen analyse- ras. Exempelvis kan antalet förekomster av en händelse räknas.

Ett ytterligare problematiskt särdrag med video- bevakning enligt tidigare känd teknik är att den uppvisar- privatlivsfrägor. I mänga miljöer har folk vissa för- väntningar på privatliv. Följaktligen tycker inte folk om att bli filmade utan deras vetskap och medgivande; spe- ciellt i områden som toaletter som i handtvättningsexemp- let ovan. Därför kan de protestera mot videobevakning, IL l : Û 'KF : VV__ï'iOO1'g1äni.$.àtíOXI"xHEWLETT- PAC íššRD COMP-Äïïi' _ ååh Dkïlšhïlïfïlfišïtiüï' '- ' _.I~.»'I"\____!-?=.äï-'au1iI7,=\SE\Z l 0 Û (N96 \2 l 0 ll G F, 96 Appl icatiavnlz-.axlï T-.à-Iïzfs 1": ruffflt o: AE 2 i) 0 3 02 n 0 oooo O ID Û Q C OUIÛ Û. o o 0 0 o 0 o 0 0 'oo. .oc. co oo av oooo 000 Is en 0-co oo oo 00 0 I I ID OI 'Û ÖI o n 10 15 20 25 30 35 525 308 3 speciellt i arbetsmiljöer där folk exempelvis inte vill ha varje rörelse övervakad.

Därför kvarstår ett behov inom området för förbätt- ringar i bevakning.

Sammanfattning av uppfinningen En bildinsamlingsanordning innefattar en elektronisk bildsensor, ett minne innefattande en rutbuffert och en processor. Processorn genomför en bildinsamling av en digital bildruta och extraherar förutbestämda händelser i den digitala bildrutan.

Kort beskrivning av ritningarna Fig 1 visar en bildinsamlingsanordning enligt en utföringsform av uppfinningen; Fig 2 är ett flödesschema över en hândelseövervak- ningsprocess enligt en andra utföringsform av uppfin- ningen; och Fig 3 är ett flödesschema över en hàndelseövervak- ningsprocess enligt en annan utföringsform av uppfin- ningen.

Detaljerad beskrivning Fig 1 visar en bildinsamlingsanordning 100 enligt en utföringsform av uppfinningen. Bildinsamlingsanordningen 100 innefattar en lins 103, en bildsensor 108, cessor 113 och ett minne 121. en pro- Bildsensorn 108 kan vara vilken typ av elektronisk bildsensor som helst som är kapabel att samla in en serie digitala bilder såsom exempelvis en laddningskopplad an- ordningssensor (CCD) eller en komplementär metalloxid- halvledarsensor (CMOS). Bildsensorn 108 kan fånga in flera rutor varvid varje ruta fångas in med ett förut- bestämt tidsintervall.

Enligt uppfinningen behöver inte bildsensorn 108 fånga in rutor så ofta som en typisk videokamera. Exem- pelvis kan en digital stillbild fångas in varje sekund och kan tillhandahålla tillräcklig data för att till- handahàlla hândelseövervakning (andra vänteperioder kan 2063-63-25 11:59 V:ïufioürganísacíon2HswLsTT-Packnfin coMPANï LEGAL DEPARTMENT 19 SELTIIQN\PATEEINMWI-íoläxxrlily\SE\21Uüflßëøéwlüüílßšlö Applicat;iont.a:<1:.ToIns=:ructox* AB 2003-02-- 17 14100 10 15 20 25 30 35 525 503 .... .. . 4 användas). Detta är i kontrast till en videosignal, vil- ken fångar in omkring 20-24 rutor per sekund för att fånga in realistisk (dvs kontinuerlig) rörelse. Det bör emellertid förstås att bildinfångningsanordningen 100 alternativt kan fånga in och behandla en videosignal, varvid endast en del av videosignalen hålls kvar i rut- bufferten 129.

Processorn 113 kan vara vilken typ av allmän proces- sor som helst. Processorn 113 utför en styrrutin (ej visad) som finns i minnet 121. Dessutom mottager proces- sorn 113 insignaler, styr infångning av digitala bild- rutor och extraherar händelser från de infàngade digitala bildrutorna. _ Minnet 121 kan vara vilken typ av digitalt minne som helst. Minnet 121 kan innefatta bl a en valbar bildbe- handlingsalgoritm 123, en rutbuffert 129, en valbar ob- jekt-till-händelse-mappningstabell 126, ett valbart hän- delselagringsområde 132, en valbar vilande ruta 134 och ett förutbestämt vänteperiodslagringsomràde 138. Dessutom kan minnet 121 lagra mjukvara eller hårdvara som skall exekveras av processorn 113 för driften av bildinsam- lingsanordningen 100.

Rutbufferten 129 kan vara vilken typ av buffert som helst. Rutbufferten 129 kan hälla en eller flera insam- lade digitala bildrutor. I en utföringsform kan rutbuf- ferten 129 vara en cirkulär buffert såsom ett först in- först ut-skiftregister (FIFU) varvid en nyaste digital bildruta ersätter en äldsta digital bildruta inom rutbuf- ferten 129.

Det valbara händelselagret 132 kan användas för att lagra igenkända händelser som extraherats från en bild eller bilder. Exempelvis kan händelselagret 132 lagra förekomsten att en dörr öppnas, närvaron av en person, att ett ljus slås på eller av etc. Den lagrade datan kan vara en symbol eller kod som representerar den motsvaran- 2 0 03 0 3 2 'å l. 1 : *B 0 V : _'-.\Eo01°=_fg»a.n å. s-at. íoxiïïkšïwhíši "å". PÅCKARYJ CÛTQPÄIYK IJEGAEJ üísíPiåïåTräí-LW I' I F' .f-IECETXOßD, I>;~'\.'ïEI~$'I\_Nc>1-*ami lj/XSEU 1D 0 0 6 96 \2 1 00 06 96 lxpplicat; iom: exf: 'roïnfst ram: var 2 0 0 3 02 ~ 1"? l . zíof: 10 15 20 25 30 35 525 sus _"" 5 de händelsen och kan senare tolkas och expanderas för att alstra en rapport eller annan utsignal.

Den förutbestämda vänteperioden 138 kan vara ett tidsperiodvärde som styr den gångna tiden mellan bild- insamlingar. Den förutbestämda vânteperioden 138 styr därför frekvensen hos bildinsamlingsdriften och kan väl- jas för att tillräckligt övervaka händelser i realtid och ändå minimera lagringsplats- och behandlingstidskraven.

Den valfria bildbehandlingsalgoritmen 123 kan vara vilken typ av bildbehandlingsalgoritm som helst som är kapabel att känna igen objekt inom en digital bildruta.

Bildbehandlingsalgoritmen 123 kan innefatta ett bibliotek med objekt som kan detekteras i en bildruta. Biblioteket med objekt kan väljas enligt den avsedda händelseöver- vakningsanvändningen av bildinsamlingsanordningen 100.

Bildbehandlingsalgoritmen 123 kan känna igen ett objekt genom att optiskt identifiera kanter eller gränser inom bilden såsom genom att känna igen de linjära och väldefi- nierade kanterna pä exempelvis en dörr.

Objekt-til1-händelsemappningstabellen 126 kan använ- das av bildbehandlingsalgoritmen 123 och kan användas för att mappa ett igenkänt objekt till en händelse. Om bild- behandlingsalgoritmen 123 exempelvis känner igen ett rek- tangulärt objekt eller gräns i bilden kan objekt-till- händelsemappningstabellen 126 användas för att mappa det objektet till förekomsten av att en dörr öppnas. Detta kan innefatta jämförelse med olika storlekar pà trianglar för att fastställa när dörren har öppnats tillräckligt mycket för att verkligen anses ha öppnats, dvs att det inte behöver anses som en dörröppningshändelse när dörren öppnas bara lite grann.

Den overksamma rutan 134 kan lagra en overksam digi- tal bild. Den overksamma rutan 134 samlas in när området för bilden att samlas in är overksam, dvs när den är i ett overksamt eller ostört tillstànd. Den här overksamma 2 0 0.3 G3 -~ 2. 'i fi. l : 5 0 V I ï___PlOO"r.'~;_¿a His-ät íOrXXHEÉIJJJEIIT- PÅCKÅRJ? CGMPAEJY LEZGÅX: IJEIIf'»“-.RTMEN'F I SEC?Imik^PA'í*EIv'T\_"_I~1oI-'amilyWEKE 1 I) i) Q f; 96 'a 2 1 0 I) 96 96 Appl ir:a|:.iont.e; 17 1 . dec,- I OOII 00 0 0 0 0000 0 0 0 0 0 0 0 CI IOIO ÛÛÛ OI II II 0 0 u 0» C O III I 0 000 10 15 20 25 30 35 525 308 6 rutan 134 kan tjäna som en jämförelseruta som används för att fastställa när en händelse har inträffat, varvid en händelse är vilken icke-overksam bild som helst. vid drift samlar bildsensorn 108 in en eller flera digitala bildrutor (dvs en videosignal eller ett flertal stillbilder). Processorn 113 mottager de digitala bild- rutorna i rutbufferten 129 och behandlar dem enligt algo- ritmen 123 och den overksamma rutan 134 tillsammans med händelsemappningstabellen 126 för att detektera förekoms- ten av nàgon händelse inom de insamlade bildrutorna. Åt- gärder kan baseras på de detekterade händelserna (såsom alstringen av en alarmutsignal eller styrutsignal) eller så kan det lagras för senare användning (såsom i händel- selagret 132).

De insamlade bildrutorna kan med fördel förkastas Emellertid kan de extraherade händelserna först registreras på något sätt såsom att de lagras i ett händelselager 132 sekventiellt eller icke-sekventiellt. Bildinsamlingsanordningen 100 kan ibland överföra den lagrade datan till andra externa efter att händelserna har extraherats. anordningar eller bilda någon sorts rapport som beskriver händelserna som har inträffat. Bildinsamlingsanordningen 100 kan valbart lagra en tidsstämpel (ej visad) för varje händelse i händelselagret 132.

Fig 2 är ett flödesschema 200 över en händelseöver- vakningsprocess enligt en annan utföringsform av uppfin- ningen. I steg 203 samlas en digital bild in såsom disku- terats tidigare. Detta kan innefatta en enda ruta, en sekvens av digitala stillbilder eller t o m en digital videosignal. Eftersom uppfinningen behandlar de insamlade bilderna automatiskt utan behov av mänsklig händelsesåll- ning kan en serie av stillbilder insamlade med förutbe- stämda tidsintervall vara tillräcklig och kan därför re- ducera den mänskliga behandlingen och datorminnesbehoven för en bevakningsanordning. 2ÛÛ3~ 0.3 ZS ll. : '50 'xï : ï,_'l'3OÛ1'g-=Jnis-3.tï iODf".fHEIWl,EIIïJPACKARD CÜMPÅVí LEGFJ; TJEPARTTflEšI~TIÉ 'LP !-:E:C1*I(JI~§\ PATENI'\___I~Io33@=1n:ily\SEX 2 100 0 6 96 \2 l 0 0 06 96 Applicationtext 'P-:Inßt zum: or AB 2 0:1 3 03 l? IL . G00 10 15 20 25 30 35 525 308 øoocoø 0 0 1 v In 00000: 1 Do »I coca 0 5 C 1000 100 Q 0000 0 I n o n ou 00 v uno: 0 u 0000 Icon I 1000 I 0 7 I steg 209 utförs en bildanalys på en insamlad digi- tal bildruta. Bildinsamlingsanordningen 100 kan utnyttja bildbehandlingsalgoritmen 123 för att detektera objekt i en digital bildruta (som hålls i rutbufferten 129). Varje digital bildruta scannas för att detektera närvaron av förutbestämda objekt. Bildbehandlingsalgoritmen 123 kan därför innefatta ett bibliotek med definierade eller för- utbestämda objekt.

I steg 215 extraheras en händelse från bilden om en händelse har inträffat. Händelsen kan vara närvaron av en person, öppnandet av en dörr, användandet av en facili- tet, en persons inträde eller utträde från en scen etc.

Händelseextraheringen kan uppnås med användning av ob- jekt-till-händelsemappningstabellen 126. Objekt-till-hän- delsemappningstabellen 126 kan användas för att jämföra detekterade objekt med en uppsättning definierade objekt inom tabellen. Objekt-till-händelsemappningstabellen 126 innefattar vidare en motsvarande uppsättning definierade händelser. Följaktligen detekteras en händelse när det finns en matchning mellan ett hittat objekt och ett mot- svarande objekt i objekt-till-händelseavbildningstabellen 126. Man kan reagera på den detekterade händelsen (såsom att alstra ett alarm eller någon annan utsignal) eller så kan händelsen lagras för senare användning (såsom i hän- delselagret 132).

I steg 221 kan en förutbestämd vänteperiod mellan bildinsamlingarna utföras såsom av exempelvis en timer.

Efter att den förutbestämda vånteperioden har löpt ut går förfarandet tillbaka till steg 203 och en annan digital bildruta kan samlas in för behandling.

Det skall förstås att efterföljande bilder kan be- handlas och hândelseövervakningen kan vara iterativ och kontinuerlig. Enligt uppfinningen kan rutbufferten 129 användas för att lagra en eller flera digitala bildrutor inkl en digital videosignal. Därför finns det inget behov 0001 I 0 n 0 0090 0 I Ioøolu I agent! 0 Q 0 oouooa 10 15 20 25 30 35 525 308 .-,¿ 8 av att lagra ett stort och kontinuerligt antal digitala bildrutor.

Man kan reagera pà det extraherade icke-videoregist- ret över händelser eller så kan det lagras och hämtas tillbaka senare och analyseras såsom önskat. Givetvis be- höver händelser bara lagras då de inträffar. Därför finns det inget behov av att lagra stora mängder data om hän- delser inte inträffar såsom görs i konventionell video- bevakningsteknik.

Det lagrade händelseregistret kan senare laddas ner eller överföras. Den lilla storleken på det lagrade hän- delseregistret underlättar överföring, hantering och manipulering. Följaktligen är lagringsbehoven starkt re- ducerade jämfört med tidigare känd videobevakning. Dess- utom elimineras privatlivsbekymmer eftersom en persons ansikte eller identitet inte undersöks eller lagras i händelseregister. Uppfinningen kan därför drivas genom att känna igen exempelvis grundläggande mänskliga former eller så kan det drivas genom att enbart känna igen en scenförändring.

Pig 3 är ett flödesschema 300 över en händelseöver- vakningsprocess enligt en annan utföringsform av uppfin- ningen. I steg 302 samlas en ursprunglig digital bildruta in och lagras i den overksamma rutan 134 som en overksam bild av scenen som bevakas. Den här overksamma rutan 134 mäste samlas in innan händelseövervakningen kan påbörjas och är en bild av området som skall övervakas när det är ostört och overksamt. I toalettexemplet som gavs ovan kan den ursprungliga digitala bildrutan som lagrades vid den overksamma rutan 134 vara en ruta av en tom toalett med dörren stängd och rummet obesatt.

I steg 304 samlas en aktuell digital bildruta in av bildinsamlingsanordningen 100 som diskuterats tidigare.

I steg 310 jämförs den aktuella bildrutan med den overksamma rutan 134. 2 Û 0 3 ~ 0.3 -~ 2 5 ll z '50 lå r ""~.___NOO3:g-an.i, 9.32: iOULÉHEJWLEZTT' PACKÄRIJ COMPANÉE .LEGÅL UEPÅI-Z'I'.WIENT I P SECTICLNX PATENT\____I~ïoFa.rrail}/\§ ' .2 1 0 U 06 96 '\ 2 l 0 0 516 96 Applica-"Uïümåzext Toïrxxët: .rucfttor AB i) 0 3 ~ 012 »- l l . dot: 10 15 20 25 30 35 525 308 000000 1 o 0 0 00 onoouo 0 0 0 00 bn voit 9 I steg 314 fortsätter förfarandet till steg 318 om den aktuella bildrutan är signifikant annorlunda än den overksamma rutan 134, i annat fall fortsätter processen till steg 326. Varje digital bildruta innefattar ett flertal digitala bildpunktsvärden som digitalt represen- terar delar av bilden. Om därför antalet bildpunkter som har ändrats mellan bilderna överskrider ett förutbestämt tröskelvärde kan processorn 113 fastställa att den digi- tala bildrutan är signifikant annorlunda än den overksam- ma rutan 134. En händelse detekteras därför när den digi- tala bildrutan avviker signifikant från den overksamma rutan 134. Som ett resultat behövs inte bildbehandlings- algoritmen 123 i den här enklare angreppssättet av den andra metodutföringsformen.

I steg 318 detekteras därför en händelse eftersom en skillnad har detekterats. Händelsen som har detekterats kan bero pà mängden av skillnad mellan den digitala bild- rutan och den overksamma rutan 134 eller sä kan det vara en enkel ja- eller nej-fastställning av bildinsamlings- anordningen 100 (exempelvis är antingen en person detek- terad eller inte). Om därför en ändring i toalettvasksvyn inträffar (möjligtvis någon annan än jämn förmörkning, vilket beror pä ljus som sätts pä eller stängs av) mäste en vaskanvändningshändelse registreras. Om följaktligen en vaskhändelsedata kombineras med en rumsanvändnings- händelsedata skulle procentandelen tid som vaskanvändning inträffar per rumsanvândning vara känt utan någon sofis- tikerad objekts- eller händelseigenkänning.

Man kan agera pä de detekterade händelserna såsom genom att alstra någon form av alarmutsignal eller styr- utsignal, exempelvis när en toalettanvändningshändelse inte följs av en vaskanvändningshändelse. Alternativt kan de detekterade händelserna lagras för senare användning, såsom i händelselagret 132 och kan behandlas senare, ana- lyseras eller rapporteras. Det bör noteras att den här 2G 03 -- 03 .ll : *S Ü "V : ""-___NO0rg.5n.is-3LtíC11ï'H.E."flLET'lÉ'--PP-.CKAPD COMPANR' .LEGAL 'IJEPARTMBÉIT ïP !3E_NoFaxnily\$E\2 1 0 0 06 Sif; X2 1. 0 0 06 96 Applinfzaticr-*nt axt :Jtoïnst furst or AB 2 P- 0 3 - 02- 1? l .doc 'I UIÛÛ ll OI II OI I 0 I t 0 0 I O I 10 15 20 25 30 35 525 508 10 utföringsformen kan innefatta en justering av den digita- la bildrutan för att kompensera för ändringar i ljus sä att en ändring i enbart ljuset inte utlöser en detektion av en händelse (dvs att ljuset slås pä kommer inte att förorsaka att en annan händelse detekteras).

Om bildinsamlingsanordningen 100 har flyttats i steg 326 átergàr förfarandet till steg 302 och en ny overksam ruta 134 måste samlas in för att fortsätta händelseöver- vakningen. Valbart kan ett användargränssnitt pä bild- insamlingsanordningen 100 uppmana användaren att samla in en ny overksam ruta för framtida jämförelser. I annat fall om bildinsamlingsanordningen 100 inte har flyttats hoppar förfarandet tillbaka till steg 330.

I steg 330 kan en förutbestämd vänteperiod mellan bildinsamlingarna utföras såsom av exempelvis ett tidur.

Efter att den förutbestämda vänteperioden har löpt ut hoppar förfarandet tillbaka till steg 304 och en annan digital bildruta kan samlas in för behandling.

Uppfinningen är tillämpbar pà vilken typ av bevak- ningskamera som helst, händelseövervakningssystem, säker- hetsalarmsystem eller processlösningssystem. Exempelvis kan hàndelseövervakningen enligt uppfinningen användas för att utlösa säkerhetsalarm genom att exempelvis detek- tera en närvaro av en människa vid vissa tidpunkter. I en interaktiv reklamuppsâttning kan närvaron av en människa inom ett förutbestämt område av bildinsamlingsanordningen 100 utlösa en interaktiv reklamprocess. I en fabriksupp- sättning kan förekomsten av en speciell händelse utlösa en annan händelse utan behovet av dyra optiska igenkän- ningskameror och ett tillhörande datorsystem med hög be- handlingskapacitet.

Uppfinningen skiljer sig fràn tidigare känd teknik i det att den tidigare kända tekniken kontinuerligt samlar in och lagrar stora mängder videobilddata, vilket konsu- merar mycket lagringsplats. Dessutom kräver tidigare känd teknik en mänsklig operatör antingen för att övervaka 3*Û3~25 lí:50 V:Ä_NOÛïgàNÃSStíOflIHEWLETT~PÅCKARD CÛMPÃNK LEGÅL DE?ARTM5NT IP ONÄPATE§T\mNOFRmily\5E\2lÛÜQë9fi\2lÜOÜ$?6 Åpplifldtiøntæxtïüínßtructfir ÄB 2U03»Û2~ I” (ß N 10 15 20 525 508 ll videobilden i realtid eller för att sålla den registre- rade datan och extrahera händelserna. Detta är mödosamt, tidskrävande och slutligen mycket dyrt. Vidare registre- rar tidigare känd teknik identiteter och handlingar av personer. Detta kan skapa privatlivsbekymmer eller åt- minstone en känsla av misstro från personerna som över- vakas.

I motsats därtill kräver händelseövervakningen en- ligt uppfinningen aldrig något annat lager än en buffert i minnet. Dessutom använder uppfinningen endast ytter- ligare lagringsplats när en händelse av intresse inträf- far och när en registrering av händelser är speciellt önskvärd. Dessutom frammanar uppfinningen mycket minimala privatlivsbekymmer. Uppfinningen kan se en stor mängd händelser och samla in endast önskad data. Händelserna behöver inte sållas manuellt från en stor mängd registre- rad data. Personliga identiteter samlas inte in eller registreras.

Claims (10)

10 15 20 25 30 35 oc bcøoøu 0 0 0 525 308 :annie n n 0 0 nu al Oulu 0 toa 0 0 nano to O nous 0 0 anno 12 PATENTKRAV

1. Bildinsamlingsanordning innefattande: en elektronisk bildsensor; ett minne innefattande en rutbuffert som lagrar åt- minstone en digital bildruta; och en processor anordnad att kommunicera med den elektroniska bildsensorn och minnet, utföra en bildinsamling av en digital bildruta till rutbufferten, jämföra den digitala bildrutan med en lagrad overksam bildruta, detektera en inträffad händelse om den digitala bildrutan skiljer sig från den lagrade overksamma bildrutan med åtminstone ett tröskelvärde och antingen spela in den inträffade händelsen eller aktivera en signal som svar på detekteringen av den inträffade händeísen:

2. Anordning enligt patentkrav l, varvid rutbuffer- ten innefattar en cirkulär rutbuffert.

3. Anordning enligt patentkrav l, varvid minnet vidare innefattar ett händelselager som lagrar detekterade inträffade händelser från en eller flera digitala bildrutor.

4. Bildinsamlingsanordning innefattande: en elektronisk bildsensor; ett minne innefattande en rutbuffert som lagrar åt- minstone en digital bildruta, en bildbehandlingsalgoritm som optiskt identifierar objekt i den digitala bildrutan' ochen objekt-till-händelseavbildningstabel1 innefattande en uppsättning definierade objekt och en motsvarande uppsättning definierade händelser, varvid en inmatning i objekt-till-händelseavbildningstabellen avbildar ett speciellt objekt till en speciell händelse; och en processor anordnad att kommunicera med den elektroniska bildsensorn och minnet, utföra en bildinsamling av en digital bildruta till rutbufferten, använda bildbehandlingsalgoritmen för att optiskt 2004-05-05 13:42 V:”=__lloOrgasxisationïHEYrJLETT-PACKARD COMPANY LEGAL DEPARTMENT I? SE-ZTION\PATENT\_1åoFamily\SE\2lOOü696\21OQfJ695 ApplícatioxïteztTolnstrucftc-r MSL- 200-1-12-5- 03 Ldoc 10 15 20 25 30 35 525 308 13 identifiera ett eller flera objekt i den digitala bildrutan och använda objekt-till-händelseav- bildningstabellen för att detektera en eller flera hän- delser som motsvarar nämnda ett eller flera objekt.

5. Anordning enligt patentkrav 4, varvid bildbehand- lingsalgoritmen vidare innefattar ett bibliotek med för- utbestämda objekt, varvid varje objekt i biblioteket av förutbestämda objekt representerar en förutbestämd hän- delse.

6. Händelseövervakningsförfarande, innefattande stegen: att samla in en digital bildruta vid en förutbestämd insamlingstakt; att utföra bildanalys pà den digitala bildrutan så att förutbestämda objekt känns igen inom den digitala bildrutan; *att~identifiera-inträffademförutbestämda«händelser genom att jämföra igenkända förutbestämda objekt med objektdata associerade med händelsedata som är lagrade i ett minne; och att registrera förekomsten av en identifierad hän- delse.

7. Förfarande enligt patentkrav 6, vidare innefat- tande steget att lagra händelsen.

8. Förfarande enligt patentkrav 6, varvid insam- lings-, utförande- och identifieringsstegen utförs itera- tivt och vidare innefattar steget att vänta en förutbe- stämd tidsperiod efter extraheringssteget innan ett efterföljande insamlingssteg utförs.

9. Förfarande enligt patentkrav 7, varvid steget att utföra bildanalys vidare innefattar identifiering av ett objekt i den digitala bildrutan genom jämförelse med en databas med lagrade dataobjekt och varvid steget att identifiera en händelse vidare innefattar avbildning av objektet till en händelse av en uppsättning definierade händelser.

10. Händelseövervakningsförfarande, innefattande stegen: 2004-05-OS 13:42 V:\_NoOrganiSati0n\HEWLETT-PACKARD COMPANY LEGAL ÜEPARTMENT IP SECTION\PATENT\_fioFamily\SE\21000696\210Ü069ö ApplicationteztTsInstructor MSD 21G4-ü§- 03 1.doc 10 14 att samla in en overksam bildruta i början av ett övervakningstillfälle; att samla in en digital bildruta; att jämföra den digitala bildrutan med den overksamma bildrutan; att bestämma om den digitala bildrutan är väsentligen skiljer sig fràn den overksamma bildrutan med åtminstone ett förutbestämd tröskelvärde; och att identifiera en händelse om den digitala bildrutan väsentligen skiljer sig från den overksamma bildrutan genom att jämföra skillnaden med ett flertal lagrade förutbestämda händelser. ZOG-l-OS-OS 13:42 V:*._No0rganisation\HEWLETT~PAC'KAR9 COMPANY LEGAL DEPARTMENT IP SECTIIDMPATENT\_!IøFamil5-\$E\2IGOOGQSVZ1000696 ApplicationteztToInstrustar MSD COO-'l-üš- 03 Ldoc