SE523865C2 - Ventilationsapparat för zonvis ventilation innefattande värmeväxlare för till- och frånluft samt sensorer för att bestämma luftflödenas relativa hastighetsavvikelse i resp kanal - Google Patents

Description

~523 865 _2_ utrustningar, s.k. DUC:ar (= datoriserade undercentraler), som förutom själva styrdatorn består av mätinstmment/ givare som placeras ut i byggnaden. Dessa kopplas via separata ledningar till DUC:en och bildar ett eget nät av kablar i byggnaden. Utöver styrenheten kräver ventilationsaggregaten elkraft, med separat elmatning till fläktrurnmet, där ventilations- anläggningen också ofta förses med egen elcentral. Om man lägger isolerade ventilationskanaler skyddat ute, exempelvis på en kallvind, tar de inget utrymme från inomhus-volymen, men genom att de är anslutna mellan rum inomhus och till ventilationsaggregatet, där värmeväxling och uppvärmning sker, bör man se kanalernas väggar som en utökning av byggnadens klimatskal.

Lägger man ihop kostnaderna för alltihop brukar ventilationensentreprenaden utgöra ca. 15%, entreprenaden för styrenhetema ca. 15%, medan den extra byggyta för apparatrurn utgör 3-5 % samt slutligen den extra bygghöjden för att klara installationsutrymmet ger ytterligare 3-5%.

Därtill kommer kostnaderna för el-ariläggriingen till ventilationsaggregatet.

Dylika ventilationsaggregat kan även vara utrustade med värmeväxlare, vilket gör att luften principiellt måste föras från intag via värmeväxlare genom kanalsystem ut i rummet och samlas in via don och föras via kanalsystem och värmeväxlare ut igen.

Genom DE 29 06 837 Al är tidigare kända värmeväxlare enligt motströmsprincipen avsedda för ventilering av enskilda rum, och vilka är anordnade i en kanal i rurnmets yttervägg.

Värmeväxlaren tar således in friskluft utifrån och uppvärmer den medelst den utströmmande frånluften. Svårigheten har hittills varit att få ner dimensionerna så mycket, att den kan få plats inom den korta kanalen som väggtjockleken erbjuder.

UPPFINNINGENS ÄNDAMÅL OCH PROBLEMETS LÖSNING Ändamålet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma: en ventilationsapparat med värmeväxling, som har så små dimensioner att den väsentligen får plats i en yttervägg ; en apparat som balanserar volymen av tilluft och frånluft medelst kontinuerlig övervakning och styrning av flälctarbetet; en eller flera apparater avsedda för rumsvis ventilation och monterade direkt i byggnadens yttervägg med ett minimum av kanaler; 523 865 _3._ en apparat som är tyst och kan regleras för att anpassas efter ventilationsbehov och krav på omsättningar; d v s den kan göras behovstyrd. apparaten skall vara gynnsam ur miljösynpunkt, dvs. den skall ha låg energiförbrukning; apparaten skall ej kräva speciella byggnadsvolymer s.s. fläktrum; apparaten skall ej överföra dofter eller andra änmen mellan rum; apparaten skall vara lättillgänglig och lättskött; apparaten skall vid komplettering i befintlig byggnad ej tvinga till stora ingrepp i byggnaden; apparaten skall kärmetecknas av enkelhet och lättbegriplighet; luftflödet skall kurma vara lika på tilluftssidan som på frånluftssidan även under påkänningar som vindtryck/vindsug på fasad, förändring av innomhuslufttrycket beroende på processventilation eller annan ventilation, ändrat luftmotstånd på grund av igensatt darnmfilter etc; apparaten skall också kunna drivas med lågspänning för att förenkla montage (kräver ej elbehörighet) och minskar elstörfált; apparaten skall ha hög verkningsgrad; total luftflödet skall vara ställbart inom rimligt intervall; om flera apparater ingår i samma rum och/eller zon skall de kunna kopplas samman för gemensam reglering; apparaten skall ur risksynpunkt vara en lågriskprodukt. Apparaterna i ventilationsanläggningen arbetar oberoende av varandra, d v s om en apparat går sönder behöver endast den tas ur drift. I vissa applikationer skall det även vara möjligt att säkerställa fullgod ventilation genom att de kvarvarande apparaterna i anläggningen automatiskt täcker upp bortfallet av ventilation; I apparaten bör finnas i ett antal olika storlekar anpassat till olika rums- och zonstorlekar och luftomsättningar.

Dessa uppgifter har lösts genom de i patentkraven angivna kännetecken.

Ventilationsapparaten enligt uppfinningen är främst avsedd att användas i villor, skolor, daghem m.m., men kan även anpassas för att t.ex. tillsammans med solpaneler kunna ventilera mobila utrymmen, så som husvagnar, arbetsbodar etc., då apparatens elbehov per m 2 ventilerad luft är 523 865 _4_ mycket lågt. Flera ventilations-apparater kan vid användning i byggnader kopplas samman med sina styrningar till stora samverkande system. Ventilationsapparaten är även lämplig att använda i byggnader med konventionellt ventilationssystem . som har behov av ytterligare ventilation exempelvis vid ombyggnad. Då ventilationsapparatens tilluftsvolym är lika stor som dess frånluftsvolyni , innebär detta att ventilationsapparaten inte stör det övriga ventilationssystemet.

De små fläktmotorerna ger inget nämnvärt värmetillskott då de inte behöver bygga upp så högt tryck, vilket är positivt under sommaren (konventionella ventilationsaggregat kan ge en uppvärmningseffekt på upp till ca 2 grader beroende på energifórluster i form av värme från fiäktar och motorer). Om det är varmare utomhus än inomhus kommer naturligtvis värmeväxlingen att fungera men tvärtom så att den inkommande luften då blir svalare än luften på utsidan. Den i vår uppfinning speciella luftmängsdmämingen påverkar momentant fläktarbetet för att hela tiden balansera flödet så att det är lika för tilluft som för frånluft. Om det är blåsigt väder och väggen med ventilationsapparaten är utsatt för vindtryck, minskas fläktarbetet på fläkten för tilluft och ökas på fläkten för frånluft så att luftmängdema hela tiden är lika.

Ventilationsapparatema är försedda med enkla filter för att säkerställa dess drift, men även andra typer av damm- och partikelfilter för rening av luften kan kopplas till anläggningen.

F iltermotståndet kompenseras också via luftmängdsmätningen även om det varierar med nedsmutsning.

Luftmängdsmätning medelst varmtråd gör det möjlig att kalibrera mätningen och att kunna beräkna vilken verklig volym luft som går igenom apparaten. Detta ger styrningen möjlighet att jämföra verklig luftmängd vid ett visst fläktarbete med vad det bör vara. Vid större avvikelser kan det då via signalanordning ges ett felmeddelande. Exempelvis texten ”igensatt filter” på en display. Denna display kan även visa luftmängd, temperatur, tryck m m.

BESKRIVNING AV RITNINGARN A Uppfmningen kommer nedan att närmare beskrivas i några utföringsexempel med hänvisning till bifogade ritningar.

Fig. 1 visar schematískt ett snitt genom en yttervägg och en i denna anordnad ventilationsapparat enligt uppfinningen. 2523 ses _5_ Fig. 2 visar ett snitt efter linjen II-H i fig. 1.

Fig. 3 visar en ändvy av en sensor för avkänning av luftmängden i två kanaler.

Fig. 4 visar ett med fig. 1 analogt snitt med en modifierad anordning för luftmängdsmätning.

Fig. 5 visar i större skala en ändvy av den i fig. 4 åskådliggjorda ventilationsapparaten med varmtrådsanemometer.

Fig. 6 visar ett snitt genom en ventilationsapparat med styrflänsar för separation av luftflödena.

Fig. 7 och 8 visar ett snitt genom en ventilationsapparat med anordningar för avfrostning av värmeväxlaren.

Fig. 9 visar ett exempel på en invändig montering av ventilationsapparaten.

Fig. 10a visar ytterligare ett exempel på en invändig montering av ventilationsapparaten med takgenomföring.

Fig. 10b visar ett exempel på takmontering på oisolerad vind med takgenomföring.

F ig. 11 visar i perspektiv ett vikbart basmaterial för tillverkning av en värmeväxlare.

F ig. 12a visar en foliesida av värmeväxlaren i vy från sidan.

Fig. l2b-f visar några av olika kanalanslutriingsmöjligheter 0°- 45°- 90°.

Fig. 13 visar i ändvy ett färdigställt värmeväxlaipaket.

BESKRIVNING AV UTFÖRINGSEXEMPEL Ventilationsapparaten enligt uppfinningen, på ritningen betecknad med 10, består enligt Fig. 1 och 2 av ett apparathölje 12, en tilluftskanal 14 och en frånluftskanal 16. I vardera kanal är placerad en fläkt 18 och 20, samt centralt i hölj et är anordnad en värmeväxlare 22 av motströmstyp, dvs. värmeväxlaren är uppdelad i parallella stråk, där i vartannat stråk tilluften och i vartarmat frånluften ledes i motström till respektive från rummet 24. I respektive kanals 14, 16 inlopp är placerat ett filter 26, 28 och i båda kanalerna är anordnad en sensor 30, t ex ett instrument för mätning av den genom respektive kanal strömmande luftrnängden. Iristrunientet är kopplat till ett styrdon 32 för styrning av fläktarnas hastighet, så att den luftmängd som vädras ut ur rummet 24 väsentligen är lika med den tilluft som tas in i rummet utifrån, även om olika tryck råder mellan ute och inne. Systemet kompenserar för tiyckpåkänningar i båda riktningama. I vissa lokaler kan det emellertid vara önskvärt med ett visst under- eller övertiyck, varför systemet även skall kunna reglera luftmängdema in och ut medelst en s k offsetinställning, d v s en inställning där luftinängdema förskjutits från järnviktsläget. Styrdonet 32 håller denna förskjutning konstant. 523 865 _6_ Vingarna 42 kan även ha spjällfiirilction. Om exempelvis tilluften ökar kommer axeln 40 att vridas och vingama/spj ällen kommer då när dess vinkel ändras att uppta en mindre tvärsnittsarea i luftströmmen, samtidigt kommer vingen i den andra kanalen på grund av samma axelvridning att få en större tvärsnittsarea i luftströmmen vilket ger den större luftmotstånd. Dessa areaändringar minskar den vridande kraften och hämmar överstyrande effekter.

De schematiska figurerna som visas på ritningarna åskådliggör ventilationsapparaten vriden 90° för att tydligare åskådliggöra innanmätet. Det är emellertid en fördel om ventilationsapparatens kanaler 14, 16 ligger sida vid sida i horisontalplanet, så att kondensvatten genom sj älvrinning kan avledas ur ventilationsapparaten, som för detta ändamål anordnas svagt lutande. Dessutom erhåller den även rnindre bygghöjd.

Sensom 30, som t ex kan vara ett instrument för mätning av den genom respektive kanal strömmande luftmängden för att styra flödesläget hos fläldarna, kan vara av olika typer. Den kan t ex vara prandtlrör instucket i vardera kanal hos ventilationsapparaten och kopplade till en trycksensor. En arman variant är varmtrådsanemometrar placerade i vardera kanal. Detta beskrivs utförligare längre fram. Sensom 30 kan även vara av mekanisk typ med mekaniskt ihopkopplade tvärställda fensensorer på en axel, där fenomas vridmoment integreras i axeln och avläses av en lägesvisande sensor. Den lägesvisande sensorn kan t ex vara av typen optiskt reflekterande sensor, som reagerar på rörelse av en visare fäst på axeln, eller av typen optisk läsgaffel, som reagerar om en ljusstråle bryts i strålgången av rörelse från visare fäst på axeln. Den kan även vara en magnetisk sensor, som reagerar på ändrat magnetfält från magnetisk visare fäst på axeln, eller en magnetisk läsgaffel, som reagerar om en visare fäst på axeln påverkar magnetfáltet läsgaffeln upprätthåller.

I en utföringsform som illustreras i Fig. 3 visas ett instrumentet 30 för luftmängdsmätning, som är av den mekaniska typ som beskrivits ovan, och innefattar ett U-format stativ 34 vilket kan vara integrerat i apparatens hölje 12, mellan vars skänklar 36 medelst spärmband 38 är fixerad en axel 40. Denna passerar rakt genom till- och frånluftskanalen 14, l 6 och är med sin andra ände lagrad i stativets 34 andra skänkel 36. På axeln 40 är dels i vardera kanal fast en vinge 42 försedd med var sin balanserande motvikt 44 och dels utanför kanalerna en lägesvisande skiva 46, vilken 523 865 _7__ samverkar med en optisk läsgaffel 48. Vingen 42 i den ena kanalen har lämpligen en vinkel- skillnad i förhållande till vingen i den andra kanalen, så att den är självhämmande mot självsvängningar. Axeln 40 är upphängd i spännband för att kunna vridas utan friktion och vara motståndskraftig mot slitage och föroreningar. Axeln justeras in så, att vingarna i vilande tillstånd står väsentligen tvärs kanalen. lnjustering sker med en vinkeljusteringsanordning X anordnad vid axelns ena infästníng till det U-formade stativet. Axelns andra ände, som är fäst med spännband i stativet, bibehåller sin position. Om lika mycket luft går åt var sitt håll i kanalema 14, 16 blir summan av de vridande krafterna noll och axeln intar sitt nolläge bestämt av torsionskrafterna i spännbanden. Avvikelser indikeras av den lägesvisande skivan 46 och läsgaffeln 48 ger via styrdonet 32 signaler till fläktmotorerna för att öka eller minska fläkthastigheten.

I stället för denna relativa mätmetod kan även användas en absolut mätmetod, där sensorn 30 utgöres av t ex en varmtrådsanemometer 49 i Fig. 5, med skilda varmtrådsfält 51 i till- och frånluftskanalema, såsom framgår av Fig. 4, och som gör det möjligt att kalibrera mätningen och att kunna beräkna, vilken verklig volym luft som går igenom apparaten.

Den från kanalerna 14, 16 utströmmande luften har en viss hastighet och en viss kastlängd innan luftuppblandande turbulenser bryter upp luftströmmen. Kastlängden på den utströmmande luften och hur den inströmmande luften samlas före sitt inträde i kanalerna avgör att trots att in- och utloppen ligger sida vid sida blir överströmningen ringa. Styrflänsar 50 vid utloppen, se Fig. 6, eller sidoriktade in- eller utlopp kan separera luftflödena helt.

Ventilationsapparaten kan justeras för olika luftomsättning för att anpassas efter behovet av frisk luft. Justeringen kan ske manuellt eller via sensorer placerade i rummet eller zonen vilka indikerar behovet av luftombyte. Lämpliga sensorer som kan användas kan t ex vara koldioxidmätare, luftfuktighetsmätare eller koldioxidmätare i kombination med temperaturmätare.

Vid varje inställd omsättningsnivå regleras fläktarna så att en jämvikt av de två luftflödena uppnås, d v s om luftflödet är större i den första kanalen minskas fläktarbetet i den kanalen samtidigt som det ökas i den andra kanalen. Förhållandet ökning respektive minskning av fszs ses _8_ fläktarbetet för respektive fläkt kallibreras för apparaten så att totalflödet håller sig till inställd omsättningsnivå.

Vid frost kan det bli minusgrader i den yttre delen av värmeväxlaren 10 och detta indikeras av en temperaturmätare som placeras i eller i omedelbar närhet av värmeväxlarpaketet. Företrädesvis placeras temperaturmätaren så att den kommer i kontakt med värmeväxlarens kallaste punkt. För att åstadkomma en avfrostning finns flera alternativa lösningar. Ett sätt är att avbryta värmeväxlingsarbetet och stänga av tilluftsflälcten så att varm frånluft kan tina upp isbildníng.

Detta görs tills avfrostningen är fiillständig. Enligt en annan metod kan utströmmande varm frånluft från kanalen medelst ett spjäll 52 bringas att vända mer eller mindre, varvid temperaturen vid värmeväxlarens yttre delar höjs, sarntidigt som den totala effekten för apparatens värmeväxlande och ventilerande förmåga inte helt upphör. Man kan antingen låta spjället 52 kontinuerligt inta olika delvis öppna lägen, så att temperaturen i områdets kallaste delar alltid hålls vid minst någon plusgrad, eller kan aggregatet avfrostas cykliskt, d v s man tillåter en viss påfiysning i värmeväxlarpaketet innan avfrostningen genom spj ällfunktionen sätts in, genom att fullständigt återcirkulera till- och fiånluften. För att det skall fimgera optimalt bör apparaten förutom termometer även utrustas med hygrometer i uteluften och genom en beräkningmodel i styrdonet beräkna tiden mellan avfiostningsintervallerna och deras längd.

Spjällanordningen kan antingen utföras som ett dubbelspjäll, Fig. 7, som syrnrnetriskt verkar i båda luftvägarria, (detta utförande är mindre störande vid luftmängdsmätningen) och lärnpar sig för kontinuerlig temperaturkompensation, eller utformas spj ället 52 som ett enkelspj äll, se F i g. 8, som vrids in i luftvägarna och samtidigt frilägger en kortslutande kanal, vilket utförande lämpar sig för cyklisk avfrostning.

Apparathöljet 12 innefattar "en värmeledande bottenplåt 54, som leder värme från den delen av hölj et, som år belägen inomhus. Åtminstone den delen av plåten som är på den kalla sidan är isolerad, men oisolerad där den kommer i kontakt med kondensvatten. Vattnet tillåts inte att frysa, så att ingen is kan byggas upp.

Som framgår av F ig. 9 kan ventilationsapparaten monteras vertikalt helt inomhus, med kort kanaldragning. Ventilationsapparaten kan exempelvis monteras stående efter en vägg, t.ex. i 523 865 _9_ form av en pelare eller med fördel vändas med sin platta sida mot väggen, vilket ger framför allt mindre byggdjup. Kondensvattnet samlas i en behållare och ledas till ett avlopp eller direkt ut, såsom visas i Fig. 9, lOa och l0b.

Vid invändig montering med takgenomföring, se F ig. 10a, kan kondens- och ev. regnvatten avledas ut eller samlas i en behållare för att pumpas bort i en slang 56 till ett avloppsrör. I ett takdon kan in- och utloppet för till- och frånluften anordnas. Rören under taket behöver ej isoleras, då värmeväxlingen är utförd inomhus.

Ventilationsapparaten enligt uppfmningen kan även monteras på kall vind med takgenomföring enligt Fig. l0b. Eftersom värmeväxlingen vid en dylik montering utförs i ett utryrmne som i stort sett håller samma temperatur som luften utomhus krävs isolering kring rören och värmeväxlaren, dock behövs det inte kring de rör som sträcker sig från värmeväxlaren och ut genom yttertaket.

Värmeväxlaren 22 är, som tidigare nämnts, av motströmstyp och är så utformad att till- och frånluften kommer parallellt in respektive ut ur värmeväxlaren. Den kan, som antyds i Fig. 11, tillverkas från en enda lång hopvikbar folie 60, altemativt av lösa folieblad. Foliesidoma 62 är försedda med präglingar i form av rillor 64 och 66, vilka omväxlande är präglade som fördjupningar 64 och upphöjningar 66. Deras uppgift är att dels hålla isär foliematerialet för att skapa luftkanaler, dels för att öka luftturbulensen inne i värmeväxlaren och dels för att fördela luften över hela foliesidans yta. Rilloma ger även värmeväxlarpaketet formstyvhet.

Vid sammanvikriingen av foliesidorna 62 och 63 längs vikningslinj erna 68 kommer rilloma 64, 66 på den ena foliesidan 62 att bli belägna i vinkel mot rilloma i den andra, motstående foliesidan 63, vilka sidor efter vikningen komma till anliggning mot varandra. Värmeväxlar- sidorna viks samman till ett paket, se Fig. 13, och tätas, genom exempelvis limning eller svetsning, längs de snedskurna kanterna 70, 71, så att det bildas från varandra skilda passager 74 och 75 omväxlande för tilluft och frånluft i skilda motriktade strömningsriktningar. Passagemas inlopps- och utloppsöppníngar är vinklade relativt varandra, för att minska riskerna för kortslutning av luftströmmama, samt för att få en bra form så att kanalen kan anslutas i olika vinklar, enligt Fig. l2b-f.

Luftströmmen 72, enligt Fig. l2a, som kan vara frånluften går in i värmeväxlaren 22 vid B och :523 865 -10- länmar denna vid D, medan luftströmmen 73, tilluften som går in vid C går ut vid A. Det är således endast ett tunt folieskikt som skiljer till- och frånluftspassagema från varandra, under vilken passage värmeväxlingen sker. Som material kan folie av exempelvis plast eller metall användas. Alternativt kan material med hygroskopiska egenskaper användas.

Som nämnts tidigare kan man önska under- respektive övertryck i en lokal. Fläktarna kan då frångå likaflödesprincipen genom att på förhand balansera in olika flöden, dock bibehålls järnviktskravet, det vill säga att den ena flåkten ställes med en viss skillnad till den andra och järnvikten kompenseras via balansering eller att man kalibrerar in ventilationsapparaten till önskat förhållande. Detta förhållande, offset, bibehålls med hjälp av styrdon 32.

Ventilationsapparatens värmeöverfióring blir ojämn, antingen högre eller lägre beroende på vilken luftström som är dominerande.

Uppfinningen är inte begränsad till de visade och beskrivna uttöringsexemplen utan ett flertal variationer är tänkbara inom ramen för patentkraven. 523 865 _l1_ LISTA ÖVER HÄNVISNINGSBETECKNINGAR 10 12 14 16 18,20 22 24 26,28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 49 50 51 52 54 56 58 60 62,63 64,66 68 70,71 72 73 74,75 76 77 ventilationsapparat apparathölje tilluftskanal frånluftskanal fläkt värmeväxlare rum filter sensor/instrument for luftmängdsmätrñng styrdon stativ skänklar spännband axel vinge/avkänningsorgan motvikt lägesvisande skiva optisk läsgaffel varmtrådsanemometer styrflänsar varmtrådsfált spjäll (del av kanalsida) bottenplåt slang rillor folie foliesida rillor vikningslinj er snedskuren kant fiånluftsström tílluftssfiöm celler/passager vinkeljusteringsanordning infástning av spännband

Claims (1)

1. 5 2 3 8 6 5 šïï; j_'§;' . 311- .- .~ " /z PATENTKRAV . Ventilationsapparat for rumsvis och/eller zonvis ventilation och innefattande: - ett apparathölie (12), som är anordnat i eller intill en byggnads yttervâgg eller liknande och som ßrbinder rumsluft med utelufi, - en värmeväxlare (22) av motströmstyp, anordnad i apparathöljet (12) och som överför värme från de ut- respektive inströmmande lufiflöden, - två i sagda apparathölje (12) anordnade fläktar (18,20), av vilka en är ansluten till vârmevâxlarens (22) tillufiskanal (14) och den andre till dess frânluflskanal (16), - minst en sensor (30) för bestämning av luftflödets relativa hastighetsavvikelser från ett neutralvärde i de genom respektive kanal (14, 16) passerande lufiflödena och - ett styrdon (32), vilket i beroende av de av sensorn (30) avgivna värden är anordnat att reglera fläktarnas (18, 20) varvtal, i syfte att väsentligen balansera luftflödet, så att det är i huvudsak lika för tillufien som for fiånlufien, kännetecknad av - att sensom (30) innefattar avkänningsorgan (42), som är anordnade att påverkas av skillnaderna i luftgenomströrrniingen i de båda kanalerna (l4,16) och avge en därmed proportionell plus- eller minusstyrsignal, som via styrdonet (32) styr respektive flâktmotor. . Ventilationsapparat enligt krav 1, kännetecknar! av, - att styrdonet (32) är justerbart och anordnat att reglera luftmângderna genom kanalerna från jämviktslâget, för att åstadkomma av ett visst över- eller undertryck i rummet (24). . Ventilationsapparat enligt krav 1, kännetecknad av, - att sensom (30) innefattar i kanalema (14, 16) anordnade och medelst en axel (40) sammankopplade avkänningsorgan (42), vilka är anordnade att påverkas av lufigenomströmningen i båda kanalema och avge en mot avkänningsorganens avvikelse från neutralläge svarande signal till styrdonet (3 2) för styming av respektive fläktmotor, vilket styrdon (32) är t. ex. en optisk lägesgaífel (48), en elektrisk potentiometer eller liknande. sz: ses gir; 15:43:55: '- /3 . Ventilationsapparat enligt krav 1, kännetecknad av, - att avkänningsorganet (42), utgöres av ett i ett fórbindelserör mellan kanalerna (14,16) anordnat membran, vilket är utformat att påverkas av lufigenomströmningen i de båda kanalerna, och att styrdonet (32) är en optisk lägesgivare, som är anordnad att avge en mot membranets avvikelse från neutrallâge svarande signal for styming av respektive fläktrnotor. . Ventilationsapparat enligt krav 1, kännetecknad av, - att sensom (30) utgöres av en varmtrådsanemometer (49) med skilda varmträdsfiilt (51) i till- och írånluítskarialema (14, 16). . Ventilationsapparat enligt krav 1, kiinneteclmad av, - att sensom (30) utgöres av prandtlrör kopplade till en trycksensor och anordnade i till- och frånluftskarialema. . Ventilationsapparat enligt krav 1, kännetecknad av, - att i ett utrymme mellan de båda kanalerna (14, 16) är anordnat minst ett spjäll (52), vilket är utfom1at att svängas in i kanalemas luftväg, for åtminstone delvis kortslutning av kanalerna och därmed en avfrosming av värmeväxlaren medelst frånluften. . Ventilationsapparat enligt krav 1, kännetecknar! av, - att åtminstone apparathöljets (12) botten år utformat med svag lutning för avledning av kondensvatten, och - att botmens kalla del är vårmeisolerad och den del av bottnen som kommer i kontakt med kondensvatten är oisolerad.