SE523456C2 - System, anordning och förfarande för inställning av en övervakningsenhet - Google Patents

Description

25 30 35 523 456 2 detta är att omkopplaren bara kan ställas i ett begränsat antal olika lägen. Dessutom måste man ofta mäta upp exem- pelvis ett avstånd för att ställa in systemet. Detta kan vara omständligt och tidskrävande.

Ytterligare ett sätt är att koppla upp övervaknings- systemet mot en dator vilken står i direktkommunikation med en beräkningsenhet i systemet som behandlar de av sensorn registrerade bilderna. Denna dator kan innefatta en skärm på vilken en av sensorn registrerad bild visas.

Datorn kan vidare vara utrustad med speciell programvara som medger att en installatör kan rita upp olika delom- rådena i den registrerade bilden som visas på skärmen.

En nackdel med denna lösning är att det krävs att instal- latören har speciell och avancerad datorutrustning för att kunna installera ett övervakningssystem och kunskap om utrustningens funktioner. Den kräver också speciella kommunikationsgränssnitt och kontakter för att datorn ska kunna kopplas upp mot systemet, vilket medför extra mon- teringsarbete och ökade kostnader. Vidare kan det vara svårt praktiskt att på skärmen exakt markera avsedda positioner med exempelvis en mus, exempelvis på grund av dålig kontrast eller inexakt återgivning på skärmen.

Sammanfattning av uppfinningen Ett ändamål med föreliggande uppfinning är därför att lösa de ovan beskrivna problemen och därmed åstad- komma ett system för installation av en övervaknings- enhet, ett förfarande för installation av en övervak- ningsenhet, en övervakningsenhet och en anordning, vilka på ett enkelt sätt kan utföra en korrekt och optimal installation av en övervakningsenhet innefattande en ljuskänslig sensor.

Enligt en första aspekt av uppfinningen avser denna ett system för installation av en i systemet ingående övervakningsenhet, vilken innefattar en ljuskänslig sensor för registrering av bilder av ett övervaknings- omràde. Systemet innefattar vidare ett ljusemitterande element. Övervakningsenheten är anordnad att under 10 15 20 25 30 35 523 456 3 installation detektera det ljusemitterande elementets position i en registrerad bild och med hjälp av denna position definiera ett delområde inom övervakningsom- rådet, som redan används av övervakningsenheten under dess normala funktion. Systemet innefattar en fjärran- ordning som innefattar ett organ för sändning vilket är anordnat att avge nämnda signal till övervakningsenheten, vilken signal innehåller information som identifierar nämnda position. Fjärranordningen innefattar en knapp- sats, varvid varje knapp i knappsatsen är associerad med en bestämd position. Den detekterade positionen kan representera en punkt eller pixel i den registrerade bilden. Punktens koordinater i den registrerade bilden kan bestämmas för att definiera positionen. Positionen kan utgöra en punkt i ett större mönster. Positionen kan helt eller delvis definiera ett delområde i övervaknings- området. Delomràdet kan även vara en linje, som exempel- vis avskiljer en del av övervakningsområdet från en annan. Delomràdet kan också vara en enda position eller punkt, som skall övervakas. Det kan vara bra om exempel- Ett delområ- de kan i princip ha vilken önskad form som helst för upp- vis en knapp eller ett märke önskas bevakas. delning av övervakningsområdet. Exempelvis kan delområdet vara cirkelformat, och en detekterad position kan ange mittpunkten i cirkelområdet. Cirkelområdets utbredning kan vara förutbestämd men kan också definieras genom att detektera ytterligare en position, vilken anger radien för cirkelområdet. Delomràdet kan också vara rektangulärt utformat och definieras av fyra positioner i rektangelns respektive hörn. Alternativt kan det rektangulära området definieras av två positioner som är belägna i två hörn diagonalt mot varandra i rektangeln.

Ett delområde kan alltså definieras av en eller flera positioner. I princip kan hur många positioner som helst detekteras. En installatör kan med det ljusemitte- rande elementet rita upp en linje eller ett delområdes 10 15 20 25 30 35 523 456 4 hela avgränsning i den fysiska verkligheten, som sedan detekteras av övervakningsenheten.

Med ökat antal positioner att detektera ökar tiden för installation, men samtidigt möjliggörs också specifik och unik utformning av ett önskat delområde. I några fall behövs endast en enkel indelning av övervakningsområdet, och installationen går därmed snabbt.

De olika delområdena kan associeras med olika funk- tioner. Exempelvis kan det i ett delområde vara tillåtet för ett rörligt föremål att befinna sig, varvid rörelse- detektioner i detta område är tillåtna, medan det i ett annat delområde inte får befinna sig något sådant före- mål, och rörelsedetektion i detta område ska då ge upphov till ett larmtillstând.

Det ljusemitterande elementet kan vara en vanlig lampa, exempelvis en ficklampa. En fördel med att det ljusemitterande elementet kan vara av en mycket enkel typ är att systemet blir enkelt att realisera och därmed kostnadseffektivt. att använda.

Det blir också enkelt för en användare En annan fördel med systemet är att det är möjligt att använda vid olika tillämpningar. Inställning av del- områden kan vara önskvärt i många sammanhang såsom exem- pelvis vid automatisk dörröppning och vid inbrottsöver- vakning. Det är möjligt att använda samma utrustning vid alla dessa typer av installationer.

En sak som skiljer de olika tillämpningarna åt är funktionen i de olika delområdena när övervakningsenheten är i drift. En fördel med uppfinningen är att en instal- latör inte behöver särskilda kunskaper för att installera övervakningsenheten vid olika tillämpningar, vilket med- för att montering och installation går snabbare och enk- lare. Detta i sin tur medför sänkta kostnader för instal- lation.

Ytterligare en fördel med systemet är att defini- tionen av delområdet blir mer exakt, eftersom man i den fysiska verkligheten kan definiera önskat delområde i 10 15 20 25 30 35 523 456 5 övervakningsområdet och föra över denna information till övervakningsenhetens ”bildvärld”. Med ”bildvärld” menas hur övervakningsenheten uppfattar den fysiska verklig- heten. Detta medför att övervakningsenheten i drift kan utföra en noggrannare analys av en registrerad bild, vilket i sin tur medför att övervakningsresultatet blir säkrare och mer pålitligt.

Fjärranordningen kan vara utformad som en konven- tionell fjärrkontroll för exempelvis TV. Detta medför en enkel och konventionell konstruktion. Samma fjärranord- ning kan användas i olika tillämpningar, vilket medför en lägre tillverkningskostnad. Detta underlättar för in- stallatören, som därigenom enkelt kan installera övervak- ningsenheter för olika tillämpningar, utan att behöva lära sig tillämpningsspecifika egenskaper. Fjärranord- ningen kan också användas för styrning av övervaknings- enhetens normala funktion.

Olika knappar i knappsatsen kan identifiera olika positioner. En fördel med knappsatsen är att det för en installatör blir enkelt att ange vilken position som ska detekteras av övervakningsenheten med en enda knapptryck- ning. Fjärranordningen blir också enkel att använda.

I en utföringsform av systemet innefattar övervak- ningsenheten vidare ett organ för mottagning av en signal innehållande information som identifierar eller kvalifi- cerar nämnda position.

Signalen kan innefatta information om vilken typ av mönster positionen definierar. Mönstret avspeglar ett delområdes form. Om ett mönster definieras av flera punkter, kan signalen innefatta information om vilken punkt i mönstret som den aktuella positionen avser. Övervakningsenheten kan initialt besitta information om vilket mönster som ska skapas, och den information som mottages medelst signalen kan innehålla information om vilken punkt i detta mönster som en detekterad position motsvarar. 10 15 20 25 30 35 ~523 456 6 En fördel med att mottaga signalen med denna infor- mation är att övervakningsenheten snabbt och entydigt får information om hur den detekterade positionen ska tolkas. Övervakningsenheten behöver inte gissa eller räkna ut vilket mönster positionen representerar, vilket kan spara processorkraft.

I en utföringsform utgöres organet för mottagning och den ljuskänsliga sensorn av en och samma komponent.

Det ljusemitterande elementet kan förutom att marke- ra en position i bilden också ha funktionen att överföra informationen om vilken betydelse den detekterade posi- tionen har. Denna information kan exempelvis överföras genom att det ljusemitterade elementet blinkar med en viss frekvens eller ett bestämt antal gånger, vilket registreras av den ljuskänsliga sensorn.

I en annan utföringsform är knappsatsen utformad efter ett bestämt mönster som representerar ett delomràde av övervakningsområdet, varvid en knapp i knappsatsen motsvarar en bestämd position med vars hjälp delområdet definieras.

Genom att utforma knappsatsen pà detta sätt kan en installatör visuellt få hjälp med vilka positioner som ska detekteras för att ett bestämt delområde ska bli in- stallerat. Installatören får alltså information om vilka och hur många positioner som behöver detekteras för ett bestämt delområde. Detta medför en enklare och snabbare installation.

Det ljusemitterande element kan vara anordnat på fjärranordningen. En fördel med detta är att det inte behövs en extra, separat enhet för det ljusemitterande elementet. Detta medför en enklare konstruktion. Använd- ningen av systemet blir också enklare. Dessutom blir kostnaden för systemet lägre genom att integrera två separata enheter.

I en annan utföringsform av systemet utgöres det ljusemitterande elementet och organet för sändning av en och samma komponent. 10 15 20 25 30 35 -523 456 7 En integrering av det ljusemitterande elementet och organet för sändning medför en enklare och smidigare kon- struktion, eftersom det inte behövs någon extra utrust- ning för det ljusemitterande elementet. Genom att använda organet för sändning även som ljusemitterande element er- hålls en dubbelverkande funktion. Detta medför att kost- naden för systemet minskar.

I en utföringsform av systemet är nämnda komponent en lysdiod, exempelvis av IR-typ.

Den ljuskänsliga sensorn kan registrera IR-ljus och kan därmed detektera positionen i den registrerade bilden. en IR-mottagare som tar emot signalen med information.

Organet för mottagande av en signal kan vara Alternativt kan organet för mottagning av signalen ut- göras av själva den ljuskänsliga sensorn.

I en utföringsform är övervakningsenheten vidare försedd med ett minne som är anordnat att lagra nämnda detekterade position för senare användning i ett styr- program.

Positionen lagras i ett RAM-minne för att kunna an- vändas direkt för att definiera ett delområde. Position- en lagras med fördel även i ett beständigt minne för att positionen ska kunna återanvändas även om övervaknings- enheten exempelvis slås av.

Enligt en andra aspekt av uppfinningen avser denna en anordning för installation av en övervakningsenhet som innefattar en ljuskänslig sensor för registrering av bilder av ett övervakningsområde. Anordningen innefattar en knappsats, varvid en knapp i knappsatsen är associerad med en bestämd position, och ett organ för sändning vil- ket är anordnat att avge en signal innehållande via knappsatsen genererad information som identifierar en position i en registrerad bild, vilken position definie- rar ett delområde inom övervakningsområdet.

Fördelar hos anordningen har väsentligen angivits ovan i beskrivningen av systemet. 10 15 20 25 30 35 f523 456 8 Enligt en tredje aspekt av uppfinningen avser denna ett förfarande för installation av en övervakningsenhet som innefattar en ljuskänslig sensor för registrering av bilder av ett övervakningsområde. Förfarandet innefattar stegen att registrera åtminstone en bild av övervaknings- omràdet samt att i den registrerade bilden detektera ett däri ingående ljusemitterande elements position och med hjälp av denna position definiera ett delområde av över- vakningsområdet. Vidare innefattar förfarandet stegen att manövrera en knapp som ingår i en knappsats på en fjärr- anordning och som är associerad med en bestämd position, och att, via ett i fjärranordningen ingående organ för sändning, till övervakningsenheten avge en signal som innehåller via knappsatsen genererad information som identifierar nämnda position.

Förfarandet har väsentligen samma fördelar som det ovan beskrivna systemet.

I en utföringsform av förfarandet placeras det ljus- emitterande elementet i tur och ordning på ett antal olika platser. De i respektive registrerad bild detek- terade positionerna för det ljusemitterande elementet används tillsammans för att fastställa nämnda delområde.

Enligt en fjärde aspekt av uppfinningen avser denna en användning av en fjärranordning för installation av en övervakningsenhet enligt förfarandet som beskrivits ovan.

Användningen av fjärranordningen har väsentligen samma fördelar som det ovan beskrivna systemet.

Kort beskrivning av ritningarna Uppfinningen kommer att beskrivas närmare i det föl- jande under hänvisning till bifogade schematiska rit- ningar, som i exemplifierande syfte visar olika ut- föringsformer av uppfinningen.

Fig l är en perspektivvy över ett system enligt en första utföringsform av föreliggande uppfinning.

Fig 2 är ett blockschema över en övervakningsenhet, som ingår i systemet enligt fig 1. 10 15 20 25 30 35 523 456 9 Fig 3 är ett blockschema över en fjärranordning, som ingår i systemet enligt fig 1.

Fig 4 är en planvy över en fjärranordning med knapp- sats enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning.

Fig 5 är en planvy ovanifrån över en dörranordning med olika delområden markerade.

Fig 6 är en perspektivvy över ett system enligt en andra utföringsform av föreliggande uppfinning.

Beskrivning av föredragna utföringsformer I det följande beskrivs en första och en andra ut- föringsform av ett system innefattande en övervaknings- enhet för styrning av öppning/stängning av en dörranord- ning.

Fig 1 visar i perspektiv systemet för installation enligt den första utföringsformen. Systemet innefattar en fjärranordning 1 som sänder en signal med information beträffande en markörs 2 position på ett underlag 7 till en övervakningsenhet 3.

Markören 2 kan innefatta en lampa 5 med starkt lys- ande cirkulärt punktljus, såsom en lysdiod. Lampan 5 kan vara monterad ovanpå en låda 6, försedd med en svart matt yta som omger lampan. Lampan blinkar med en bestämd frek- vens som kan vara 2 ggr per sekund. Lådan 6 är utformad med en platt sida så att en installatör kan lägga den på underlaget 7 för att på så sätt markera en position. En installatör 8 styr fjärranordningen 1 och flyttar markör- en 2 till olika positioner på underlaget 7. Övervakningsenheten 3 är anordnad ovanför en dörr- anordning 4 och styr öppning/stängning av densamma.

Dörranordningen 4 är i detta fall en skjutdörr.

Fig 2 är ett blockschema över hårdvaran i övervak- ningsenheten 3. Övervakningsenheten 3 matas med en spän- ning via en spänningsanslutning 10. Vidare innefattar övervakningsenheten 3 en kraftfull beräkningsenhet ll som kan implementeras med en kommersiellt tillgänglig "Central Processing Unit"), en DSP ("Digital Signal Processor") mikroprocessor, såsom en CPU (centralenhet, 10 15 20 25 30 35 523 456 10 eller en annan programmerbar logisk enhet såsom en FPGA, eller alternativt som en ASIC (produktanpassad krets, "Application-Specific Integrated Circuit"), som diskreta analoga och digitala komponenter eller genom en kombina- tion därav. Övervakningsenheten 3 kan även innefatta en kommu- nikationsenhet 12. Kommunikationsenheten 12 är anordnad att kommunicera trådlöst, t ex med IR-ljus, radiovågor eller ultraljud, med fjärranordningen 1. Kommunikations- enheten 12 kan också stå i förbindelse med en dörrmotor (ej visad) för att överföra information om öppnings-/ stängningstillstånd för dörranordningen. Övervakningsenheten 3 innefattar vidare en ljus- känslig sensor 13, exempelvis en CCD- eller CMOS-sensor, för registrering av bilder. Sensorn 13 är integrerad på ett kretskort och har ett tillhörande linsarrangemang 14.

Linsen i linsarrangemanget kan exempelvis ha 130 graders öppningsvinkel.

Vidare innefattar övervakningsenheten 3 ett RAM- minne 15. Övervakningsenheten 3 använder ett operativ- system och kan genomföra avancerad bildbehandling. Över- vakningsenheten 3 innefattar också ett beständigt minne 16 för beräkningskod och övrigt som måste sparas i ett icke-flyktigt minne. Vidare kan det finnas en indikator 17, exempelvis i form av en lysdiod, som lyser eller är släckt för att indikera den särskilda funktion som för- klaras mer i detalj nedan.

Alla i övervakningsenheten 3 ingående komponenter kan vara integrerade på ett kretskort. Fördelen med detta är att övervakningsenheten 3 blir mycket stabil, det vill säga att den blir mindre känslig för störkällor och har färre punkter som sabotage och felfunktion kan ske på.

Algoritmerna för uppfinningens funktion finns lag- rade i det beständiga minnet 16.

Fig 3 är ett blockschema över fjärranordningen 1.

Fjärranordningen kan fungera på ett liknande sätt som en fjärrkontroll till en TV. Fjärranordningen 1 matas med 10 15 20 25 30 35 525 456' 11 en spänning från ett batteri 20. Fjärranordningen l inne- fattar vidare en sändare 21. Sändaren 21 är anordnad att trådlöst sända en signal, t ex med IR-ljus, radiovågor eller ultraljud, till övervakningsenheten 3 och/eller markören 2.

Fjärranordningens 1 hölje 30 visas vidare i fig 4 och innefattar en knappsats 31. Signalen till övervak- ningsenheten 3 innefattar information om vilken knapp på knappsatsen 31 som trycks ned av installatören 8.

I den första utföringsformen används övervaknings- enheten 3 för att styra öppning/stängning av skjutdörren 4, såsom framgår av fig 1. Skjutdörren 4 skall öppnas när en person närmar sig den, och stängas när en person avlägsnar sig från den. Det kan finnas en mängd olika kriterier på när skjutdörren 4 ska öppnas/stängas, såsom personens avstånd från skjutdörren 4 när öppning ska påbörjas. För att styra öppning/stängning registrerar sensorn 13 i övervakningsenheten 3 kontinuerligt bilder av ett område framför skjutdörren. De registrerade bild- erna analyseras för att avgöra huruvida en rörelsedetek- tion föreligger och var i bilden rörelsedetektionen före- ligger.

I fig 5 visas en planvy ovanifrån av en skjutdörr 40, över vilken övervakningsenheten 3 är anordnad. Ett första delområde 41 och ett andra delområde 42 har mar- kerats i figuren. Delområdena 41, 42 är inte markerade i den verkligen miljön utan är endast illustrerade i figuren för att underlätta förklaringen. Delområden kan vara olika beroende på i vilket sammanhang övervaknings- enheten används och var någonstans övervakningsenheten anordnas. Vid installationen av en övervakningsenhet måste man alltid ställa in vilka delområden som gäller vid just denna tillämpning och plats.

Beroende på i vilket av delområdena 41, 42 som rörelsedetektionen förekommer ska övervakningsenheten 3 fatta ett beslut om huruvida skjutdörren ska öppnas, stängas, hållas öppen eller hållas stängd. 10 15 20 25 30 35 = 523 456 12 Delområdena 41, 42 definieras av fyra punkter 50, 51, 52, 53, som visas i fig 5 i illustrativt syfte och som alltså endast är virtuella och inte finns utmärkta på underlaget 7.

Vid installationen av övervakningsenheten 3 ställs nämnda delområden in, så att övervakningsenheten 3 kan fatta rätt beslut utifrån de registrerade bilderna.

Personen som utför installationen behöver inte ha någon speciell kunskap för att klara av installationen, utan installationen kan utföras av i princip vem som helst efter att läst en kort och enkel manual.

För att förenkla installationen är fjärranordningens 1 knappsats 31 utformad för att motsvara positionerna 50, 51, 52, specifikt mönster, 53. Knappsatsen 31 är alltså utformad efter ett som visar på vilka platser i förhåll- ande till varandra och i förhållande till dörranordningen som installatören 8 ska placera markören 2 för att rätt delområden ska ställas in i övervakningsenheten 3. Den streckade linjen 32 på fjärranordningen 1 markerar dörr- anordningens placering i förhållande till punkterna.

Installatören 8 placerar först markören 2 i en första position 50 på underlaget 7. Installatören vill att denna position 50 ska markera ett hörn i det första delområdet 41. är det en fördel om man dämpar belysningen av det över- För att förenkla detektionen av markören vakade området. Om man befinner sig utomhus, kan man ställa sig så att man skuggar det direkta solljuset på markören. Sedan markören 2 placerats ut, trycker instal- latören 8 på en knapp 33 på fjärranordningens l knappsats 31. Markörens lampa 5 kan vara påslagen och lysa eller blinka under hela installationen. Den kan också aktiveras vid knapptryckningen genom att fjärranordningen l skickar en signal till markören 2 om att lampan skall aktiveras.

När installatören trycker på knappen 33, skickas en signal till övervakningsenheten 3, varvid signalen inne- fattar information om vilken punkt 50 i delområdet som skall installeras. Övervakningsenheten 3 registrerar en 10 15 20 25 30 35 523 456 13 bild och hittar med bildanalys en vit punkt mot en svart bakgrund i bilden. En differensbild mellan två i tiden närliggande bilder beräknas. Ett maximum i bilden beräk- nas, och koordinaterna för detta maximum motsvarar punkt- en för markören i bilden.

De detekterade koordinaterna för markören lagras både i RAM-minnet 15 för att kunna användas direkt och i det beständiga minnet 16 för att koordinaterna ska sparas även om övervakningsenheten slås av under en tid.

Nästa position på underlaget 7 kan nu registreras.

Installatören 8 flyttar markören 2 till en ny vald posi- tion på underlaget. Återigen trycker han på en knapp 32 på fjärranordningen 1. En andra punkt 51 i bilden regist- reras och dess koordinater lagras. Samma förfarande an- vänds för att registrera de övriga positionerna 52, 53. Övervakningsenheten 3 har nu tillräckligt med infor- mation för att kunna dela in bilden i olika delområden 41, 42, inom vilka olika regler kan gälla. Övervakningsenheten 3 kan vara anordnad att förbinda registrerade punkter med raka linjer eller att låta områ- dena runt dörranordningen bilda halvcirklar. Även andra mönster eller figurer är möjliga.

En andra utföringsform visas i fig 6 och övervak- ningsenheten fungerar på ett liknande sätt som beskrivits ovan med hjälp av fig 5. Även fjärranordningen kan fun- gera som beskrivits ovan med hjälp av fig 3 och 4 förutom att markören nu är integrerad med fjärranordningen, vil- ket visas i fig 6. Fjärranordningen 60 kan vara en vanlig fjärrkontroll av sådan typ som exempelvis används till tv-apparater. Själva fjärranordningen 60 läggs på eller hålls mot underlaget. Fjärranordningen 60 sänder en sig- nal med en IR-sändare 65 till en övervakningsenhet 61 med IR-pulser. IR-sändaren 65 kan med fördel realiseras som en kommersiellt tillgänglig lysdiod (LED) med våglängd i den infraröda delen av spektrat. Övervakningsenheten 61 tar emot signalen med en IR- mottagare 64. Övervakningsenheten 61 är även i denna ut- 10 15 20 25 30 35 *523 456 14 föringsform anordnad att styra öppning/stängning av en skjutdörr 62. Samma IR-sändare 65, som används för att skicka en signal till övervakningsenheten 61, kan använ- das som ”lampa”, eftersom den ljuskänsliga sensorn 67 även är känslig för IR-ljus. Fjärranordningen 60 blir därmed samtidigt markör. En knapptryckning på knappsats- en 66 på fjärranordningen 60 resulterar i att IR-ljuset från fjärranordningen 60 pulsas ut med en bestämd frek- vens i ett pulståg. Olika knapptryckningar resulterar i olika pulståg. Om en knapp på fjärranordningen 60 hålls intryckt upprepas ett pulståg med ett bestämt intervall som exempelvis kan vara 30 ms.

Vid inställning av ett delområde 63 trycker en in- stallatör på en knapp på knappsatsen 66, vilken knapp motsvarar en punkt som delvis definierar ett önskat del- område 63. Ett IR-pulståg skickas till övervakningsenhet- en 61. Övervakningsenheten 61 tar emot signalen med IR- mottagaren 64 som avkodare. IR-signalen innefattar infor- mation om vilken position i fig 5 som detekteringen mot- svarar. Som svar på signalen registrerar övervaknings- enheten 61 en bildsekvens med en ljuskänslig sensor 67. Övervakningsenheten 61 detekterar var i den registrerade bilden fjärranordningen 60 finns. IR-pulståget skickas i intervall på t ex 30 ms och kommer därför att blinka i de registrerade bilderna. Differensen mellan två i tiden närliggande bilder beräknas. Eftersom IR-ljuset blinkar registreras ibland ett ljus och ibland inget ljus. Diffe- rensbilden detekterar denna blinkning och får på så sätt fram positionen för var i bilden fjärranordningen 60 finns. Koordinaterna kan därigenom beräknas och lagras för att användas när övervakningsenheten 61 används i sin normala funktion.

När övervakningsenheten 61 beräknat och lagrat ko- ordinaterna för denna punkt, kan installatören flytta fjärranordningen 60 och göra en ny knapptryckning för att registrera nästa punkt som definierar önskat delom- råde 63. 10 15 20 25 30 35 523 456 15 Installatören kan också istället för att markera en- staka positioner också ”rita upp” önskat delområde, såsom exempelvis en tröskel, genom att följa det önskade delom- rådets avgränsning med fjärranordningen. Den ljuskänsliga sensorn 13 registrerar kontinuerligt bilder och detektera fjärranordningens position i varje bild. På så sätt in- stalleras det önskade delområdet i övervakningsenheten.

I en alternativ utföringsform kan fjärranordningen 1 enligt den första utföringsformen vara anordnad att skicka en signal till markören 2. Denna signal innefattar information om med vilken frekvens lampan 4 ska blinka när den sänder ut sitt ljus. Övervakningsenheten 3 har information om vilka blinkfrekvenser som representerar respektive punkter på underlaget 7. I detta fall behöver inte fjärranordningen skicka någon signal till övervak- ningsenheten. Istället kan övervakningsenheten 3 ställas i ett bestämt inställningsläge, som innebär att övervak- ningsenheten söker upp ljuspunkter och beräknar deras blinkfrekvens för att på så sätt fastställa vilken punkt i ett delområde de representerar. Det är också möjligt att enbart ha en lampa som kan ställas in på olika blink- frekvenser. En separat fjärranordning blir då överflödig.

I ytterligare ett exempel kan själva registreringen av punkten också vara något tidsfördröjd, så att instal- latören först trycker på en bestämd knapp på fjärranord- ningen och sedan lägger fjärranordningen på plats. Fjärr- anordningen sänder efter ett bestämt antal sekunder efter knapptryckningen iväg ett IR-pulståg och övervakningsen- heten registrerar en bild.

Ett annat alternativ är att markören har en lampa som lyser med ett konstant sken. Övervakningsenheten 3 registrerar en bild och utför en bildanalys på bilden genom att utföra en tröskeloperation, vilken resulterar i en indikation på hur stark en eventuell detektion är och var i bilden denna finns.

Om lampan är placerad på ett underlag med en svart matt yta, är det också möjligt att leta i bilden efter 10 15 20 25 30 35 i 523 456 16 bildpunkter med hög intensitet som ligger nära bildpunkt- er med låg intensitet. När en möjlig position för markör- en beräknats, verifieras denna genom att anpassa en vit ellips mot en svart bakgrund. Detta görs eftersom den lysande cirkulära punkten på grund av perspektiveffekt- er syns som en ellips i bilden.

Fjärranordningen kan användas i en mängd olika tillämpningar vid inställning av övervakningsenheter och sensorer, i vilka det övervakade området ska delas upp i olika delområden. Olika programvaror i övervakningsenhet- en kan styra hur registrerade punkter/positioner ska dela upp ett område och vad funktionen ska vara i dessa del- områden. Övervakningsenheten kan exempelvis användas vid inbrottsövervakning.

Alternativt behöver inte fjärranordningens knappsats vara utformad enligt ett specifikt mönster, utan övervak- ningsenheten kan vara anordnad att förbinda registrerade punkter efter ett specifikt schema, som bland annat kan vara beroende av i vilken ordning punkterna registreras eller avståndet mellan olika punkter. Exempelvis kan när- liggande punkter förbindas med varandra för att på så sätt skapa ett område i bilden. Övervakningsenheten 3, 61 kan vara utrustad med ett indikationselement 9, som visas i fig 1 och 6. Indika- tionselementet 9 kan exempelvis vara en lysdiod, som tänds när fjärranordningen 1, 60 skickar en signal till övervakningsenheten 3, 61, och som släcks när övervak- ningsenheten 3, 61 har hittat positionen för markörens 2, 60 koordinater i en registrerad bild.

Det inses att en mängd olika modifieringar av de häri beskrivna utföringsformerna av uppfinningen är möjliga inom ramen för uppfinningen, vilken definieras i de efterföljande patentkraven.

En övervakningsenhet innefattande en ljuskänslig sensor som är anordnad att registrera bilder av ett över- vakningsområde. Övervakningsenheten innefattar en beräk- ningsenhet som är anordnad att i en registrerad bild de- 10 523 456 17 tektera ett ljusemitterande elements position i bilden samt med hjälp av denna position definiera ett delomràde av övervakningsområdet.

Fördelar hos övervakningsenheten har väsentligen angivits ovan i beskrivningen av systemet.

Uppfinningen avser en datorprogramprodukt innefat- tande programkod, som vid inläsning till ett minne och exekvering av en processor utför förfarandet enligt ovan.

Datorprogramprodukten har väsentligen samma fördelar som det ovan beskrivna systemet.

Claims (20)

10 15 20 25 30 o ø v ø no i 523 456 Ãndrade patentkrav 18 PATENTKRAV

1. System för installation av en i systemet ingående övervakningsenhet (3; 61), vilken innefattar en ljuskäns- lig sensor (13) för registrering av bilder av ett över- vakningsområde (7), vilket system vidare omfattar ett ljusemitterande element (5; 65), varvid övervaknings- enheten (3; 61) är anordnad att detektera det ljusemit- terande elementets (5; 65) position i en registrerad bild och med hjälp av denna position definiera ett delomràde (41, 42) inom övervakningsomràdet (7), k ä n n e t e c k- n a t av en fjärranordning (l; 60) som innefattar dels en knappsats (31), varvid varje knapp (33, 34, 35, 36) i knappsatsen är associerad med en bestämd position, dels ett organ (21) för sändning vilket är anordnat att till övervakningsenheten (3; 61) avge en signal som innehåller via knappsatsen genererad information som identifierar nämnda position.

2. System enligt krav 1, varvid övervakningsenheten (3; 61) vidare innefattar ett organ (12) för mottagning av en signal innehållande information som identifierar nämnda position.

3. System enligt krav 2, varvid organet (12) för mottagning och den ljuskänsliga sensorn (13) utgörs av en och samma komponent.

4. System enligt något av föregående krav, varvid knappsatsen (31) är utformad efter ett bestämt mönster som representerar ett delomràde av övervakningsområdet, varvid en knapp (33, 34, 35, 36) i knappsatsen (31) motsvarar en bestämd position med vars hjälp delområdet definieras.

5. System enligt något av föregående krav, varvid det ljusemitterande elementet (5; 65) är integrerat med fjärranordningen (1; 60). < vi) 10 15 20 25 30 35 o ø n ~ vu 523 456 n po Ändrade patentkrav 19

6. System enligt krav 5, varvid det ljusemitterande elementet (5; 65) och organet (21) för sändning utgörs av en och samma komponent.

7. System enligt krav 6, varvid nämnda komponent är en lysdiod, särskilt en IR-lysdiod.

8. System enligt något av föregående krav, varvid övervakningsenheten (3; 61) vidare innefattar ett minne (15, 16) som är anordnat att lagra nämnda detekterade position för senare användning i ett styrprogram.

9. System enligt något av föregående krav, varvid det ljusemitterande elementet (5; 65) är flyttbart i övervakningsomràdet (7).

10. System enligt något av föregående krav, varvid övervakningsenheten (3; 61) vidare innefattar ett indika- tionselement (9; 17), som indikerar att det ljusemitter- ande elementets (5; 65) position är detekterad.

11. ll. Anordning för installation av en övervaknings- enhet (3; 61) som innefattar en ljuskänslig sensor (13) för registrering av bilder av ett övervakningsområde (7), k ä n n e t e c k n a d av en knappsats (31), varvid en knapp (33, 34, 35, 36) i knappsatsen (31) är associerad med en bestämd position, och ett organ (21) för sändning vilket är anordnat att avge en signal innehållande via knappsatsen genererad information som identifierar en position i en registrerad bild, vilken position defi- nierar ett delområde (41, 42) inom övervakningsomràdet.

12. Anordning enligt krav 11, varvid knappsatsen (31) är utformad efter ett bestämt mönster som representerar ett delområde av övervakningsomràdet (7), varvid en knapp (33, 34, 35, 36) i knappsatsen (31) motsvarar en bestämd position med vars hjälp delområdet definieras.

13. Anordning enligt krav 11 eller 12, vidare innefattande ett ljusemitterande element (65).

14. Förfarande för installation av en övervaknings- enhet (3; 61) som innefattar en ljuskänslig sensor (13) 10 15 20 25 30 35 s2s 456 šfiä 20 för registrering av bilder av ett övervakningsomràde (7), vilket förfarande omfattar stegen att registrera àtmin- stone en bild av övervakningsomràdet (7) samt att i den registrerade bilden detektera ett däri ingående ljusemit- terande elements (5; 65) position och med hjälp av denna (41, ningsomràdet (7), k ä n n e t e c k n a t position definiera ett delomràde 42) av övervak- av stegen att manövrera en knapp som ingår i en knappsats (31) pà en fjärranordning och som är associerad med en bestämd posi- tion, och att, via ett i fjärranordningen (l; 60) in- gående organ (21) för sändning, till övervakningsenheten (3; 61) avge en signal som innehåller via knappsatsen (31) position.

15. genererad information som identifierar nämnda Förfarande enligt krav 14, vidare innefattande steget att lagra nämnda position för senare användning i ett styrprogram.

16. innefattande steget Förfarande enligt krav 14 eller 15, vidare att indikera att det ljusemitterande elementets position är detekterat.

17. Förfarande enligt något av kraven 14-16, vidare innefattande steget att placera ett ljusemitterande ele- ment (5; 65) vid en position (50-53) som bidrar till att definiera ett delomràde (41, 42) inom övervakningsomràdet (7)-

18. terande elementet (5; Förfarande enligt krav 17, varvid det ljusemit- 65) olika positioner samt varvid de i respektive registrerad i tur och ordning placeras vid bild detekterade positionerna för det ljusemitterande elementet tillsammans används för att fastställa nämnda delomräde.

19. Förfarande enligt nàgot av kraven 14-18, vidare innefattande steget att i övervakningsenheten (3; 61) mottaga en signal innehållande information som identi- fierar nämnda position. v Q . . . z I' ' I P un: n: »no "n "se" , . n nu un' z: f 2 '.': nu o u o: u ß o s en n cc u n» I ":': : He ' ' I 0 n n: v: q: p. .,' Ändrade patentkrav 21

20. Användning av en fjärranordning för installation av en övervakningsenhet enligt förfarandet i något av kraven 14-19.