SE522121C2 - Metod och anordning för digital behandling av frekvent uppdaterade bilder från en kamera - Google Patents

Description

. . ... . . .. .. .. . .... -- I Il I I I O ll v i I II I Ü I _ . _. , . . , . . . , . . . . n, n, H . . . - - - - = -ø - . . . .. . . . . . - . . . . . . . . .. n.. .. n. .. .. 2 där signalformatet fortfarande är kompatibelt med exis- terande standardmottagare. Patentdokumentet beskriver en televisionsstudiokamera som är försedd med behandlings- utrustning för ändring av sidlängdsförhållandet hos bilden från kameran och för transformering av den till en bild för standardupplösningstelevision. Ändringen av sidlängdsförhållande åstadkommes genom komprimering av den centrala delen av varje linje och komprimering av början och slutet av varje bild olinjärt. Samplen från alternerande linjer väljs och kombineras för att åstad- komma standardtelevisionsbilden.

Sammanfattning av uppfinningen Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att reducera höjden och bredden hos frekvent uppdaterade bilder som erhålls med hjälp av en kamera, och att samtidigt bevara viktig visuell information. Ändamålet med föreliggande uppfinning åstadkommes med hjälp av en metod för digital behandling av frekvent uppdaterade bilder enligt patentkrav 1, med hjälp av ett system enligt patentkrav l3, med hjälp av en kamera enligt patentkrav 17, med hjälp av en presentationsenhet enligt patentkrav 21, och med hjälp av en datorprograms- produkt enligt patentkrav 26. Föredragna utföringsformer av föreliggande uppfinning definieras i underkraven.

Närmare bestämt innefattar, enligt en aspekt av uppfinningen, en metod för digital behandling av frekvent uppdaterade bilder från en kamera stegen att definiera en första skalningsarea och en perifer skalningsarea, vilken omsluter den första skalningsarean, att ta emot en upp- daterad bild, att skala den perifera skalningsarean annorlunda än den första skalningsarean så att den perifera skalningsarean skalas ner i förhållande till den första skalningsarean, varvid den första skalningsarean är avbildad i samma skala både i vertikalled och i hori- sontalled. 10 15 20 25 30 35 522 121 En fördel med metoden i föreliggande uppfinning är att kvaliteten pà bilderna bevaras i ett område av intresse, dvs den första skalningsarean, medan höjden och bredden pà bilderna minskas. Vidare reduceras den vi- suella informationen hos den mindre intressanta arean, dvs den perifera arean, och raderas inte. Detta resul- terar i att delen av bilden som finns inom den första skalningsarean presenterar en del av en bild i vilken del föremål är fullt identifierbara, medan den perifera skalningsarean presenterar en del av en bild i vilken del det kan vara svårt att identifiera föremål, men där det åtminstone är möjligt att upptäcka en rörelse av ett föremål.

T ex skulle den första skalningsarean kunna täcka en dörr, medan den perifera skalningsarean täcker området som omger dörren. Sålunda kan en person som tittar pà bilderna visuellt detektera en rörelse i den perifera skalningsarean. Rörelsen kommer att göra personen upp- märksam och rikta hans uppmärksamhet till bilden.

Personen kommer sedan att kunna identifiera föremålet för rörelsen när föremålet kommer in i den första skalnings- arean.

I en föredragen utföringsform utnyttjas nämnda metod för att skala ner bilderna för presentation av mer än en bild samtidigt på en displayenhet. Sålunda skulle en sådan tillämpning spara både utrymme och pengar utan att reducera den viktiga informationen i bilden.

Enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen' innefattar metoden vidare steget att dynamiskt ändra utseendet hos nämnda perifera skalningsarea som svar pà instruktioner att flytta positionen för den första skalningsarean inom bildgränserna.

En fördel med denna utföringsform av uppfinningen är att en person som tittar pà bilderna fràn en kamera kan flytta den första skalningsarean för att identifiera orsaken till en rörelse som har setts i den perifera 10 15 20 25 30 35 522 121 §.I=§II§'=._,=' 'å arean, eller bara för att byta området av intresse utan att fysiskt behöva vrida eller flytta kameran.

Enligt en annan aspekt av uppfinningen innefattar ett system för erhållande och presentation av bilder av en specifik omgivning för en användare åtminstone en kamera, åtminstone en displayenhet, ett nätverk för anslutning av nämnda åtminstone en kamera till åtminstone en displayenhet, samt ett bildbehandlingsorgan. Bild- behandlingsorganet i systemet innefattar organ för defi- niering av en första skalningsarea och en perifer skal- ningsarea, vilken omsluter den första skalningsarean, in en inhämtad digitaliserad bild, och organ för skalning av den perifera skalningsarean annorlunda än den första skalningsarean så att den perifera skalningsarean skalas ner i förhållande till den första skalningsarean, varvid den första skalningsarean är avbildad i samma skala både i vertikalled och i horisontalled.

En fördel med att ha bildbehandlingsorganet positio- nerat i en anordning för att distribuera bilderna till åtminstone en displayenhet är att ett sådant arrangemang sparar bandbredd i nätverket som förbinder anordningen för distribuering av bilder med nämnda åtminstone en displayenhet. Ytterligare en fördel med detta arrangemang är att det gör det möjligt att spara ickebehandlade bilder för senare användning vid en anordning för distri- bution av bilderna.

Fördelen att spara bandbredd gäller också en utfö- ringsform där skalningsmetoden är implementerad i ett bildbehandlingsorgan i kameran.

I en föredragen utföringsform är uppfinningen en del av ett system för bevakning, inspektion, säkerhet och/eller fjärrmätning.

Inom ramen för uppfinningen betyder nerskalning av en bild att bildens storlek minskas. En nerskalning i riktningen X med en nerskalningsfaktor sx motsvarar en multiplikation av storleken på bilden i nämnda riktning med en skalfaktor 1/sx. 10 l5 20 25 30 35 522 121 5 Ytterligare tillämpningsomràden för föreliggande uppfinning kommer att bli uppenbara i den detaljerade beskrivningen som ges i det följande. Dock skall det förstås att den detaljerade beskrivningen och specifika exempel endast ges, då föredragna utföringsformer av uppfinningen anges, som illustration, eftersom olika ändringar och modifieringar inom ramen för uppfinningen och i uppfinningen anda kommer att bli uppenbara för fackmän inom området genom denna detaljerade beskrivning.

Kort beskrivning av ritningarna Uppfinningen kommer nu att beskrivas mer detaljerat med hänvisning till bifogade ritningar, i vilka fig 1 är en schematisk vy av ett system i vilket en föredragen utföringsform av uppfinningen ska Verka, fig 2 är en schematisk vy av en kamera enligt upp- finningen, fig 3 visar de definierade skalningsareorna, enligt en utföringsform av uppfinningen, i en ännu ej behandlad bild, fig 4 visar skalningsareorna från fig 3 när bilden har behandlats i enlighet med uppfinningen, fig 5 visar en bild i form av ett linjemönster innan den har behandlats i enlighet med en utföringsform av uppfinningen, fig 6 visar bilden från fig 5 när den har behandlats i enlighet med en utföringsform av uppfinningen, fig 7 representerar en bild från en kamera som används för att övervaka en ingàngszon hos ett rum, fig 8 visar bilden fràn fig 7 när den har behandlats i enlighet med en utföringsform av uppfinningen, fig 9 är en schematisk vy av ett skalningsorgan i en föredragen utföringsform av uppfinningen, ' fig 10 är ett flödesschema över en process hos skal- faktorväljaren i fig 9, fig ll är ett flödesschema över en process hos en föredragen utföringsform av skalningsorganet, vilken 10 15 20 25 30 35 522 121 u | I u vn 6 process hanterar utsignalerna från skalningsenheten i fig 9 och sammanställer pixlarna till en komplett bild för överföring, fig 12 är en schematisk vy av skalningsenheten i fig 9, fig 13 är en schematisk vy av skalningsenheten för x-riktningen i fig 12, fig 14 är en schematisk vy av skalningsenheten för y-riktningen i fig 12, fig 15 är ett flödesschema över en föredragen process i skalfaktorstyrenheten i fig 13 och fig 14, fig 16 är ett flödesschema över en föredragen process i pixel-in/ut-styrenheten i fig 13 och fig 14, fig 17 är en schematisk vy av ett system vilket har en videoserver som innefattar behandlingsorgan för be- handling av en bild enligt uppfinningen, fig 18 visar en bild som innefattar bilderna fràn fyra olika kameror och deras skalningsareor före skalning, fig 19 visar en bild som innefattar bilderna från fyra olika kameror och deras skalningsareor efter skalning.

Detaljerad beskrivning av föredragna utföringsformer av uppfinningen Fig 1 illustrerar ett system som utnyttjar en utfö- ringsform av uppfinningen. I figuren visas fyra kameror 2a-d som är anslutna till en presentationsenhet 4 via ett nätverk 6.

I en föredragen utföringsform av systemet sänder ka- merorna 2a-d frekvent uppdaterade, digitala bilder över 'datornätverket 6 till åtminstone en dator som fungerar som en presentationsenhet 4. De digitala bilderna är fö- reträdesvis kodade och skulle t ex kunna kodas genom användning av JPEG-standarden eller någon annan lämplig kodning. I den föredragna utföringsformen skickas bilderna antingen som separata filer eller med hjälp av 10 15 20 25 30 35 522 121 - n w ; n 7 strömning (streaming). Vid platsen för datorn 4 är ett styrorgan 8 inrättat. Styrorganet är företrädesvis anordnat för styrning av panorerings- och vippfunktioner för bilderna. I den föredragna utföringsformen presen- teras fyra digitala bilder samtidigt pà datorns 4 dis- playanordning 10. Sålunda sparas bàde utrymme och ut- rustning i jämförelse med att ha bilderna presenterade pà fyra separata displayanordningar. Beroende pà syftet med presentationen av bilden och/eller särdrag hos en presentationstillämpning kan det vara fördelaktigt att presentera endast en bild på displayen 10. Det kan också finnas anledning att samtidigt presentera vilket antal bilder som helst pá displayen 10.

I fig 2 presenteras en schematisk vy av en kamera 2 enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen. Kame- ran producerar en bildström i vilken varje bild behand- las. Kameran 2 innefattar en lins 20 för projicering av en bild av omgivningen pà en bildsensor 22, vilken t ex kan vara av CCD- eller CMOS-typ. Utdata fràn bildsensorn 22 behandlas sedan i ett analogt behandlingsorgan 24 på ett sätt som är känt för en fackman inom omrâdet. Utdata frän det analoga behandlingsorganet 24 vidarebefordras sedan till ett digital behandlingsorgan 26. I det digitala behandlingsorganet 26 behandlas bilden av en bild-DSP 28 (image Digital Signal Processor), ett skalningsorgan 30, och ett JPEG-komprimeringsorgan 32.

Nämnda bild-DSP 28 skapar en bild fràn mottagen, rà sensordata och behandlar bilden för att förbättra kvaliteten genom eliminering av olika typer av brus, filtrering etc. Nämnda DSP 28 skulle exempelvis kunna vara en SAA81l0G-DSP från Philips Semiconductors. Skal- ningsorganet 30 behandlar bilden från nämnda DSP 28 på ett sätt som beskrivs senare i detta dokument. Bilden som är behandlad av skalningsorganet 30 behandlas sedan av ett JPEG-komprimeringsorgan 32 för konvertering av bilden till JPEG-formatet. Sedan skickas utdata fràn det digi- tala behandlingsorganet 26 till en nätverksstyrenhet 36, 10 15 20 25 30 35 5 22 1 2 1 . o n c | u i vilken bilden hanteras av en nätverksprotokollstack och skickas över datornätverket 6 via ett nätverksgränssnitt i kameran 2. Nätverksstyrenheten 36 agerar företrädesvis som en nätverksserver.

Vidare är nätverksstyrenheten 36 anordnad att ta emot styrkommandon från datornätverket 6 för styrning av funktionen hos kameran 2 och bildbehandlingsfunktionerna.

Ett av styrkommandona är ett kommando för flyttning av en area av intresse som används i skalningsorganet, vilken area av intresse förklaras närmare nedan. Andra styr- kommandon kan t ex vara kommandon för ändring av skal- ningsareornas skalfaktorer.

I fig 3 och fig 4 visas skalningsorganet som är anordnat att behandla den digitala bilden, vilken den tar emot som indata enligt följande. I den mottagna bilden definieras logiska skalningsareor. Dessa skalningsareor som kallas en första skal- l03, 104, som inkluderar en andra skalningsarea 102 vilken är en area av intresse 101, ningsarea, och en perifer skalningsarea 102, 105, definieras som arean ovanför linjen 112, en tredje skalningsarea 103 vilken definieras som arean under lin- jen 113, en fjärde skalningsarea 104 vilken definieras som arean till vänster om linjen 114, och en femte skal- ningsarea 105 vilken definieras som arean till höger om linjen 115. Linjerna 112 och 113 sträcker sig i en hori- sontell riktning och linjerna 114 och 115 sträcker sig i en vertikal riktning. 103, 104, 105 hos bilden skalas sedan ner i förhållande till den första De perifera skalningsareorna 102, skalningsarean. Nerskalningen av den perifera arean 102, 103, 104, 105 utförs företrädesvis genom nerskalning av den andra skalningsarean 102, den tredje skalningsarean 103, den fjärde skalningsarean 104, och den femte skal- ningsarean 105. De andra och tredje skalningsareorna 102, 103 skalas endast ner i den vertikala riktningen, för att sàlunda bibehålla storleken i den horisontella rikt- ningen, medan de fjärde och femte skalningsareorna 104, 10 15 20 25 30 35 522 121 - | : | .n 9 105 endast skalas ner i den horisontella riktningen, för att sålunda bibehålla storleken i den vertikala rikt- 103, 104, 105, hos den perifera skalningsarean anordnade så att den ningen. Vidare är skalningsareorna 102, andra skalningsarean 102 överlappar den fjärde 104 och den femte 105 skalningsarean, sålunda skalas de över- lappande areorna 116, 119 i både den horisontella rikt- ningen och den vertikala riktningen. Detsamma gäller för den tredje skalningsarean 103 vilken också överlappar den fjärde 104 och den femte 105 skalningsarean.

I en föredragen utföringsform skalas den andra och den tredje skalningsarean 102, 103 ner medelst en faktor 5 (skalad med hjälp av en faktor 1/5) i den vertikala riktningen och den fjärde och den femte skalningsarean 104, sontella riktningen. Vidare är skalan hos den första 105 skalas ner med hjälp av en faktor 5 i den hori- skalningsarean inte förändrad alls. Vid användning av dessa skalningsfaktorer och skalningsareor som är defi- nierade enligt fig 3 kommer den resulterande bilden att ha skalningsareor av den storlek som visas i fig 4. Vär- dena på skalfaktorerna för skalning av skalningsareorna kan variera och ha så gott som vilket värde som helst. I vissa tillämpningar kan det vara intressant att indikera arean av intresse i den behandlade bilden. Detta kan göras genom att positionera en ram, t ex en röd linje, vid gränslinjerna för den första skalningsarean eller genom att ta bort färginformationen i de perifera areorna, vilket sålunda resulterar i en area av intresse som presenteras i färg omgiven av en svartvit perifer area.

I figurerna 5 och 6 visas bilden före respektive efter skalning genom användning av skalningsparametrarna ovan. De perifera areorna skalas med hjälp av en skal- faktor som är konstant under skalningen av var och en av de perifera skalningsareorna. I en annan utföringsform ändras nerskalningsfaktorn linjärt och ökande från den lO l5 20 25 30 35 522 121 l.í T'^ - » . = » »v 10 första skalningsareans gränslinje till bildens gräns- linje.

Genom användning av den ovan nämnda tekniken för nerskalning av en bild, presenterar partiet av bilden inom den första skalningsarean en bild i vilken objekt är fullt identifierbara, medan den perifera skalningsarean presenterar en bild i vilken det skulle kunna vara svårt att identifiera objekt, men där det åtminstone är möjligt att känna igen en rörelse av ett objekt. Detta illust- reras av fig 7 och fig 8, varvid fig 7 visar en vy från en bevakningskamera innan bildbehandling och fig 8 visar samma vy efter bildbehandling. Den intressanta arean hos vyn är dörren 180 och kvaliteten på denna del av bilden är bevarad, vilket tydligt kan ses i figurerna. Sålunda är objekten i denna del inte distorderade utan klart identifierbara. Den perifera arean är distorderad och objekt inom denna area kan vara svåra att identifiera.

Emellertid, det skulle vara lätt att visuellt detektera en rörelse i denna area.

I en föredragen utföringsform av föreliggande upp- finning kan användaren ändra positionen för arean av in- tresse (den första skalningsarean), t ex för att identi- fiera objekt i den nerskalade och distorderade perifera arean. För att styra ändringen av position utnyttjar användaren ett indataorgan, såsom ett tangentbord, en mus, en joystick etc. Signalerna från indataorganet överförs till skalningsorganet där de tolkas. Företrädes- vis resulterar en signal som indikerar en rörelse av po- sitionen åt höger i en rörelse av positionen av linjerna 114 och 115 i fig 3 åt höger, och en signal som indikerar rörelse åt vänster i en rörelse av nämnda linjer åt vänster. Följaktligen resulterar en signal som indikerar en rörelse av positionen uppåt i en uppåtgående rörelse av positionerna av linjerna 112 och 113 i figur 3 och en signal som indikerar rörelse neråt i en nerätgàende rö- relse av nämnda linjer. 10 15 20 25 30 35 ll I fig 9 visas skalningsorganet 30, vilket innefattar en skalningsenhet 310 och en skalfaktorväljare 312. Bild- källan 314, som visas i fig 2, en videokamera utrustad med något vilken skulle kunna vara nämnda bild-DSP 28 gränssnittskretssystem, etc, genererar en ström av pixlar från en inhämtad bild. Pixlarna skickas till skalnings- organet 30 där skalfaktorväljaren 312 och skalnings- enheten 310 behandlar dem. Pixlarna skickas fràn bild- källan 314 till skalfaktorväljaren 312 via signalled- ningen PIXEL IN och när en pixel är tillgänglig signa- leras detta till skalfaktorväljaren 312 med hjälp av signalledningen PIXIN_TILLG. Skalfaktorväljaren 312 kontrollerar positionen för den aktuella pixeln och förser skalningsenheten 310 med data om den aktuella pixeln, PIXEL, en signal som indikerar att en pixel är tillgänglig, PIXEL_TILLG, och skalfaktorerna, SKALFAKTR x och SKALFAKTOR y, som skall användas för nämnda pixel.

Processen för skalfaktorväljaren 312 beskrivs närmare nedan och i fig 10. Sedan behandlar skalningsenheten 310 insignalvärdena PIXEL, PIXEL_TILLG, SKALFAKTOR x, och SKALFAKTOR y och producerar en utdatapixel, vilken skickas över PIXEL UT, och en signal som indikerar att en behandlad pixel är tillgänglig, vilken skickas över PIXUT_TILLG. Den resulterande pixelströmmen sammanställs sedan till en utdatabild, t ex med hjälp av en process som beskrivs i flödesschemat i fig 11, och skickas vidare till en bilddestination 316, t ex JPEG-komprimerings- organet 32 i fig 2.

I fig 10 beskrivs behandlingen av bilden i skalfak- torväljaren medelst ett flödesschema. Behandlingen av en ny bild initieras genom tilldelning av värdet noll till pixelpositionsvariablerna, XPOS och YPOS, steg 401.

Därefter kontrollerar processen, steg 402, om den aktuella pixeln är ovanför linje 112 i fig 3, vilken de- finierar en gräns mellan skalningsareor, eller under linje 113 i fig 3, vilken definierar en annan gräns mel- lan skalningsareor. Om den aktuella pixeln är ovanför 10 l5 20 25 30 35 oo -vo o o oo n oo o »mo v . . .o .o o . oo o o o nu n: : z' o on o o o o o v I I 0 I . _ u.. . . o. . w : :I I I v " i g' . fo f s .- ß l I 1 " ' , , , o. :oo -o oo 12 linje 112 eller under linje 113 sätts en skalfaktor för SKALFAKTOR y, 1/5, steg 403. Om pixeln inte är ovanför linje 112 och y-riktningen, för den aktuella pixeln till inte är under linje 113 sätts skalfaktorn för y-riktningen till ett, steg 404. Insignalen SKALFAKTOR y till skalningsenheten 310 i fig 9 sätts sålunda till värdet av skalfaktorn i y-riktningen för den aktuella pixeln.

Efter att skalfaktorna för y-riktningen har be- stämts, fortsätter processen med att kontrollera om den aktuella pixeln är positionerad till vänster om linje 114 eller till höger om linje 115, steg 405. Om den aktuella pixeln är till vänster om linje 114 eller till höger om linje 115 sätts en skalfaktor för x-riktningen, SKALFAKTOR x, för den aktuella pixeln till 1/5, Om den aktuella pixeln inte är till vänster om linje 114 steg 406. eller till höger om linje 115 sätts skalfaktorn för x-riktningen till ett, steg 407. Insignalen SKALFAKTOR x till skalningsenheten 310 i fig 9 sätts sålunda till värdet av skalfaktorn i x-riktningen för den aktuella pixeln.

När både skalfaktorn för y-riktningen och skalfak- torn för X-riktningen är satta skickas den aktuella pix- eln vidare till skalningsenheten i fig 9. Detta utförs i steg 408 genom att värdet av PIXEL sätts till värdet av den aktuella pixeln, vilken definieras som PIXEL IN.

Sedan berättar processen för skalningsenheten i fig 9 att det finns en pixel tillgänglig, steg 409, genom att aktivera PIXEL_TILLG en gång. Sedan ökas värdet av XPOS med ett, steg 410, pixeln ändrats till att vara pixeln positionerad an- och därigenom har den aktuella gränsande till och till höger om pixeln som just har behandlats. Det nya XPOS-värdet kontrolleras sedan, steg 411, ner i bilden eller inte. avseende huruvida värdet är lika med antalet kolum- Om XPOS är lika med antalet kolumner i bilden hänvisar XPOS till en position utanför bilden, eftersom initialvärdet av XPOS sattes till noll. 10 15 20 25 30 35 . nu n :'ru.' ..u\ .\.. --- ~- , - .-| u - .o u z :i 1: f §°: 22 _. ... =- . 1 1» .' . i u . f = f f ß - -- 1 2 : z I I O ll lll b; Il I! V. 13 Om XPOS inte innehåller ett värde som motsvarar an- talet pixelkolumner i den inmatade bilden, dvs XPOS definierar en kolumn inom den inmatad bilden, återgår processen till steg 405 för kontroll av x-positionen för den aktuella pixeln. Om XPOS innehåller ett värde som motsvarar antalet kolumner inom den inmatade bilden, dvs XPOS definierar en kolumn utanför bilden, sätts värdet av XPOS till noll, steg 412. Därefter ökas värdet av YPOS med ett, steg 413. Det nya YPOS-värdet kontrolleras i steg 414.

Om YPOS inte innehåller ett värde som motsvarar an- talet pixelrader i den inmatade bilden, dvs YPOS defi- nierar en rad inom den inmatade bilden, returneras processen till steg 402 för kontroll av y-positionen för den aktuella pixeln och processen fortsätter att behandla den nya raden. Om YPOS innehåller ett värde som motsvarar antalet rader inom den inmatade bilden, dvs YPOS defi- har hela bilden blivit be- handlad och processen avslutas. nierar en rad utanför bilden, Fig 11 presenterar ett flödesschema som beskriver en möjlig väg att sammanställa pixelströmmen från skalnings- enheten till en utdatabild. erare XPOS_O och YPOS_O till noll, steg 420. Sedan går steg 422, Initialt sätts pixelidentifi- processen in i en loop, där processen avkänner en signal som indikerar att en pixel är tillgänglig. När PIXEL_UT, i ett vid positionen som indikeras av en pixel är tillgänglig sparas pixeln, bildobjekt, UTDATABILD, XPOS_O och YPOS_O, steg 424.

Sedan ska nästa pixel hanteras, men först måste pro- cessen veta om nästa pixel är nästa pixel i den aktuella raden eller om nästa pixel är den första pixeln i nästa I rad. Detta åstadkommes genom att öka XPOS_O med ett, steg 426 och kontrollera om det nya värdet av XPOS_O är lika med antalet kolumner i den blivande utdatabilden, 428.

Om XPOS_O inte är lika med antalet kolumner i den steg blivande bilden är värdet av XPOS_O fortfarande innanför 10 15 20 25 30 35 52 ,._,.._._ _. _, __ 2 121 =--:--;=..= isf-ä; - v v v ~ en n." n' a. 14 gränslinjerna för bilden och därför àtergàr processen till loopen 422 för att vänta på att nästa pixel ska bli tillgänglig.

Om XPOS_O är lika med antalet rader, då har pro- cessen behandlat den sista pixeln i den aktuella raden och förbereder sig för att behandla den första pixeln i nästa rad genom att sätta XPOS_O till noll, steg 430, och öka YPOS_O med ett, steg 432.

Sedan kontrollerar processen om denna nästa rad är en giltig bildrad, steg 434. Om YPOS_O inte är lika med antalet rader i den blivande utdatabilden, återgår processen till loopen 422, eftersom fler pixlar som representerar den blivande bilden dä är att vänta. Om YPOS_O är lika med antalet rader i den blivande bilden, slutförs behandlingen av denna specifika bild och proces- sen avslutas.

I fig 12 visas hur skalningsoperationen utförs inom skalningsenheten medelst en skalningsenhet för x-rikt- ningen 330 och en skalningsenhet för y-riktningen 340.

Skalningsenheten för y-riktningen 340 börjar arbeta med pixlarna hos den mottagna bilden, vilken y-skalnings- enhet 340 kommer att beskrivas mer i detalj nedan. Den tar emot insignalerna PIXEL, vilken levererar bildens pixlar, PIXEL_TILLG, vilken meddelar skalningsenheten för y-riktningen att en ny pixel är tillgänglig, och SKALFAKTOR Y, vilken är skalfaktorn för y-riktningen som har genererats i den i fig 10 beskrivna skalfaktorväljaren.

När pixlarna har behandlats i skalningsenheten för y-riktningen 340, skickar skalningsenheten vidare y-skalade pixlar, PIXEL Y-SKALAD, och en signal som indikerar att en ny y-skalad pixel är tillgänglig, Y- SKALALD TILLG, 330. till skalningsenheten för x-riktningen Skalningsenheten för x-riktningen 330 tar emot dessa signaler och tar också emot en insignal som representerar 10 15 20 25 30 35 u n v | n 15 skalfaktorn i x-riktningen, SKALFAKTOR X, vilken genere- rats av skalfaktorväljaren som beskrivs i fig 10.

Fràn skalningsenheten för x-riktningen 330 skickas den skalade bilden vidare pixel för pixel via utdatan PIXEL UT, och varje pixel som skickas ut förklaras till- gänglig medelst utsignalen PIXUT_TILLG. Skalningen skulle också kunna hanteras genom att först behandla pixlar medelst en skalningsenhet för x-riktningen och sedan be- handla pixlar medelst en skalningsenhet för y-riktningen.

I fig 13 visas skalningsenheten för x-riktningen vilken skalningsenhet är konstruerad och drivs som ett multifrekvens, digitalt signalbehandlingssystem (multi- rate digital signal processing system), vilka system beskrivs närmare av John G. Proakis och Dimitris G.

Manolakis, 1996, ”Digital Signal Processing, principles, algorithms, and applications", tredje upplagan, kapitel 10, Prentice Hall, ISBN O-13-394338-9.

Nämnda skalningsenhet tar emot pixlarna från skal- ningsenheten för y-riktningen via insignalen PIXEL Y-SKALA. Pixlarna skiftas in i skiftregistret 332, vilket är en del av ett FIR-filter (Finite-duration Impulse Response). För att producera en utdatapixel multipliceras varje pixel i skiftregistret med en filterkoefficient * fràn ett koefficientminne 334. John G. Proakis och Dimitris G. Manolakis beskriver hur koefficienter kan väljas i ovan nämnda bok. Varje resultat fràn nämnda mul- tiplikation adderas sedan tillsammans med hjälp av en ad- derare 336. Resultatet fràn additionen skickas sedan vi- dare som en utdatapixel, PIXEL UT. Sàlunda, se fig 13, används de fyra pixlarna i skiftregistret 332 för att be- räkna en utdatapixel, PIXEL UT. Dock kan skiftregistret 332 vara av vilken lämplig storlek som helst.

Skalningsenheten för x-riktningen innefattar vidare en pixel-in/ut-styrenhet 337 och en skalfaktorstyrenhet 338.

Pixel-in/ut-styrenheten 337 styr flödet av pixlar genom skalningsenheten för x-riktningen och den hanterar 10 15 20 25 30 35 n* h; 522 121 16 skalningen av en bild. Styrenheten tar emot signalen Y SKALAD TILLG fràn skalningsenheten för y-riktningen och använder den för att styra mottagningen av pixlar vid skalningsenheten för x-riktningen. Pixel-in/ut-styr- enheten 337 genererar och skickar en adressignal till koefficientminnet för att tala om vilka koefficienter som skall användas. Pixel-in/ut-styrenheten 337 tillhanda- häller också signalen PIXUT_TILLG när en giltig pixel är tillgänglig. Processen för pixel-in/ut-styrenheten 337 kommer att beskrivas ytterligare nedan i anslutning till fig 16.

Skalfaktorstyrenheten 338, vilken beskrivs ytter- ligare nedan i anslutning till fig 15, tar emot signalen SKALFAKTOR X och när skalfaktorn ändras stoppar skal- faktorstyrenheten 338 pixel-in/ut-styrenheten 337, och den förser koefficientminnet 334 med koefficienter och en adress som representerar en minnesadress för de önskade koefficienterna. För att hantera dessa steg kan skal- faktorstyrenheten 338 stoppa pixel-in/ut-styrenheten 337 med hjälp av STOP-signalen och lagra eller indikera nya koefficienter i koefficientminnet 334 via signalled- ningarna ADRESS, DATA IN, och SKRIV.

I fig 14 visas operationen och konstruktionen av skalningsenheten för y-riktningen, som liknar operationen och konstruktionen av skalningsenheten för x-riktningen.

Skalningsenheten för y-riktningen innefattar skift- register 342a-c, vilka är delar av ett FIR-filter. Varje skiftregister 342a-c har en längd som motsvarar antaletä pixlar i en rad hos bilden. Pixlarna skiftas in i skift- registren 342a-c sä att pixlarna som är i en position i skiftregisterna 342a-c där de skall multipliceras med en koefficient fràn koefficientminnet 344 alla är från samma kolumn hos den behandlade bilden, t ex i fallet med bear- betning av fyra pixlar och om den senaste pixelisignalen, PIXEL, är pixel(x,y) så är pixlarna som matas ut fràn varje radlànga skiftregister 342a-c pixel(x,y-1), pixel(x,y-2), respektive pixel(x,y-3). När en ny pixel, 10 15 20 25 30 35 I o n 1 n 522 121 17 t ex pixel(x+l,y), matas in och skiftregistren 342a-c skiftas är pixlarna pixel(x+l,y-1), pixel(x+1,y-2), respektive pixel(x+l,y-3) i position för utmatning i varje skiftregister 342a-c.

Varje pixel som är i position för multiplikation med en koefficient behandlas sedan pà samma sätt som pixlarna i skalningsenheten för x-riktningen i fig 13, dvs var och en av dem multipliceras med en koefficient och resultatet från varje multiplikation adderas sedan i adderaren 346.

Utdatan fràn adderaren, PIXEL Y-SKALAD, tillhandahålls sedan som utdata från skalningsenheten för y-riktningen.

Skalningsenheten för y-riktningen innefattar också en pixel-in/ut-styrenhet 347 och en skalfaktorstyrenhet 348. Dessa enheter arbetar pà samma sätt som enheterna i skalningsenheten för x-riktningen och kommer att beskri- vas ytterligare nedan.

Bàde skalningsenheten för x-riktningen i fig 13 och skalningsenheten för y-riktningen i fig 14 använder nämnda multifrekvens, digital signalbehandlingsmetod vil- ken hänvisas till ovan. Andra metoder som kan användas är pixelborttagning, bilinjär interpolation, bikubisk inter- polation, etc.

I fig 15 beskrivs processen för skalfaktorstyr- enheten, vilken är inkluderad dels i skalningsenheten för x-riktningen och dels i skalningsenheten för y-rikt- ningen.

Processen kontrollerar kontinuerligt om skalfaktor- insignalen ändras, steg 502. Om en ändring i nämnda skalfaktorinsignalen detekteras stoppas behandlingen av pixlar, steg 504, genom att en stoppsignal skickas till pixel-in/ut-styrenheten. Sedan beräknas en ny uppsättning filterkoefficienter, steg 506. Därefter sparas de nya ko- efficienterna i koefficientminnet, steg 508. Enligt en annan utföringsform är det möjligt att använda ett större koefficientminne, vilket är kapabelt att spara mer än en komplett uppsättning av koefficienter. Dà behöver skal- faktorstyrenheten endast beräkna koefficienterna en gäng 10 15 20 25 30 35 m: a.. - u | . u 18 och spara dem alla i koefficientminnet. I denna ut- föringsform behöver skalstyrenheten endast ändra värdet på den översta adressen när den växlar mellan förkal- kylerade koefficienter. Sedan släpper skalfaktorstyr- enheten pixel-in/ut-styrenheten och behandlingen av pixlarna återupptas, steg 510.

I fig 16 beskrivs processen för pixel-in/ut-styr- enheten. Processen i figuren avser processen för styr- enheten hos skalningsenheten för x-riktningen. Dock är skillnaderna mellan styrenheterna för de olika skal- ningsenheterna små och kommer att indikeras i den följande beskrivningen när sådana skillnader uppträder.

Pixel-in/ut-styrenheten kontrollerar kontinuerligt steg 522. länder skiftas den in i skiftregistret 332 hos skalnings- om en ny pixel har anlänt, Om en ny pixel an- enheten för x-riktningen i fig 13, eller i det radlånga skiftregistret 342a hos skalningsenheten för y-riktningen i fig 14, steg 524. I skalningsenheten för y-riktningen skiftar skiftoperationen också in den främsta pixeln hos det radlånga skiftregistret 342a i det radlånga skift- registret 342b och den främsta pixeln hos det radlånga skiftregistret 342b i det radlånga skiftregistret 342c, se fig 14. Sedan uppdateras en räknare avseende inmatade steg 526.

När räknaren är uppdaterad fattar processen ett pixlar, beslut angående huruvida en pixel skall matas ut eller inte, steg 528. Beslutet baseras på räknarens värde och skalfaktorns värde som indikeras av insignalen SKALFAKTOR X i skalningsenheten för x-riktningen eller SKALFAKTOR Y i skalningsenheten för y-riktningen. I skalningsenheten för y-riktningen måste räknaren hålla räkning på både den aktuella raden som behandlas och hur många pixlar i nämnda rad som har blivit behandlade. Om sålunda skal- faktorn t ex är l/5, dvs arean där den aktuella pixeln är positionerad ska skalas ner genom användning av en faktor fem, ser pixel-in/ut-styrenheten för skalningsenheten för x-riktningen till att endast var femte pixel matas ut. Om 10 15 20 25 30 35 19 vi använder samma exempel för pixel-in/ut-styrenheten för skalningsenheten för y-riktningen ser pixel-in/ut-styr- enheten till att endast var femte pixelrad matas ut.

Om ingen utmatning skall göras återvänder processen till att kontrollera om en ny pixel har anlänt vid steg 522. signalen PIXUT TILLG/Y-SKALAD TILLG, steg 530, och pixelräknaren uppdateras, steg 532. Sedan uppdateras steg 534, återgår till steg 528 för att kontrollera om en pixel Om emellertid en utmatning skall göras aktiveras koefficientminnesadressen, och processen skall matas ut. Notera att för skalningsenheten för y-riktningen ändras koefficientminnesadressen endast när en ny linje skall matas ut, dvs under behandling av en linje används endast en uppsättning koefficienter.

I fig 17 visas hur, enligt en annan aspekt av systemet, en eller ett flertal vanliga bevakningskameror 3a-c är anslutna till en videoserver 38. Videoservern är ansluten till ett datornätverk 6 för överföring av det behandlade digitala bildflödet till en presentations- enhet.

Nämnda videoserver 38 innefattar ett digitalt behandlingsorgan 26 som inkluderar ett skalningsorgan 30, vilket motsvarar ovan nämnda skalningsorgan för skalning av vyn från en av eller flertalet av bevakningskamerorna 3a-c. Det digitala behandlingsorganet 26 inkluderar också en DSP 40. Nämnda DSP 40 arbetar i denna utföringsform väsentligen på samma sätt som i fig 2 nämnda DSP. En stor skillnad är dock att ovannämnda DSP 40 konverterar ana-A loga videosignaler till digitala signaler. Ett exempel på en DSP som skulle kunna användas som DSP 40 i denna ut- föringsform är SAA7111 från Philips Semiconductors. Hän- visningssiffrorna i fig 17 som motsvarar hänvisnings- siffrorna i fig 1 och 2 indikerar organ med väsentligen samma funktionalitet och därför upprepas inte funktio- nerna hos dessa organ.

Enligt en annan aspekt av uppfinningen är en presen- tationsenhet, t ex presentationsenheten 4 i fig 1, för- 10 15 20 n - n» u . H ..:."H"..~.¿ -~¿~_- gul. . -. > n n . . . _ _ , . :flfl- ß..- . u n .v . n u .- . _ I . _ - u u v. n u u »n u . - 0.» n v: » I e a n u» 20 sedd med ett skalningsorgan enligt uppfinningen. Sålunda kommer skalningen av bilden att utföras vid destinationen för en bild.

Nedan hänvisas till fig 18, som visar en föredragen utföringsform av uppfinningen i vilken fyra bilder pre- senteras samtidigt pà samma display. I en utföringsform av uppfinningen, t ex den som beskrivs i fig 17 eller om skalningen utförs inom en mottagarutrustning för över- vakning av fyra bilder, sammanställs de fyra bilderna l0Oa-d till en ny bild som innefattar alla fyra bilderna vilket visas i fig 18.

I den nya bilden definieras skalningsareorna hos varje enskild bild. Det är sedan möjligt att använda samma skalningsprocess som beskrivs ovan. Den enda bety- dande skillnaden är att processen har ett större antal gränser att hålla reda pà under skalningsoperationen.

Den resulterande bilden av en sådan skalningsopera- tion presenteras i fig 19. När bilderna, dvs den nya bilden, bilder igen för presentation av separata bilder eller så har behandlats kan den transformeras till enstaka kan de behållas grupperade tillsammans för presentation som en bild.

Claims (26)

10 15 20 25 30 35 522 121 21 PATENTKRAV

1. Metod för reducering av höjd och bredd hos en (2) medelst digital behandling, vilken metod innefattar stegen: frekvent uppdaterad bild fràn en kamera att definiera en första skalningsarea (101) och en perifer skalningsarea (102-105), vilken omsluter den första skalningsarean (101), att ta emot en uppdaterad bild, att skala den perifera skalningsarean (102-105) annorlunda än den första skalningsarean (101) så att den perifera skalningsarean (102-105) skalas ner i för- hàllande till den första skalningsarean (101), varvid den första skalningsarean (101) är jämnt skalad i bàde en vertikal och en horisontell riktning.

2. Metod enligt krav 1, varvid den perifera skal- ningsarean (102-105) inkluderar en andra skalningsarea (102) arean (101), en tredje skalningsarea som är positionerad ovanför den första skalnings- (103) som är posi- tionerad under den första skalningsarean (101), en fjärde skalningsarea (104) som är positionerad till vänster om den första skalningsarean (101), och en femte skalnings- area (105) som är positionerad till höger om den första skalningsarean (101). V

3. Metod enligt krav 2, varvid steget att skala ner de perifera skalningsareorna (102-105) vidare innefattar stegen: A att skala den andra och den tredje skalningsarean (102, 103) i den horisontella riktningen genom användning av en nerskalningsfaktor vilken är lika med nerskalnings- faktorn som används i den horisontella riktningen i den första skalningsarean (101), och att skala den fjärde och den femte skalningsarean (104, 105) i den vertikala riktningen genom användning av en nerskalningsfaktor vilken är lika med nerskalnings- 10 15 20 25 30 35 522 121 22 faktorn som används i den vertikala riktningen i den första skalningsarean (101).

4. Metod enligt krav 2 eller krav 3, varvid steget att skala ner den perifera skalningsarean (102-105) vidare innefattar stegen: att skala den andra och den tredje skalningsarean (102, 103) en nerskalningsfaktor som varierar fràn värdet av ner- i den vertikala riktningen genom användning av skalningsfaktorn för den vertikala riktningen i den första skalningsarean (101) till ett större nerskalnings- värde, och att skala den fjärde och den femte skalningsarean (104, 105) i den horisontella riktningen genom användning av en nerskalningsfaktor som varierar från värdet av ner- skalningsfaktorn för den horisontella riktningen i den första skalningsarean (101) till ett större värde.

5. Metod enligt krav 2 eller 3, varvid steget att skala ner de perifera skalningsareorna (102-105) vidare innefattar stegen: att skala den andra och den tredje skalningsarean (102, 103) en nerskalningsfaktor som är konstant och större än den i den vertikala riktningen genom att använda första skalningsareans (101) nerskalningsfaktor för den vertikala riktningen, och att skala den fjärde och den femte skalningsarean (104, 105) i den horisontella riktningen genom att använda en nerskalningsfaktor som är konstant och större än den första skalningsareans (101) nerskalningsfaktor för den horisontella riktningen.

6. Metod enligt krav 2 eller 3, varvid nerskalnings- (102-105) väljs sà att sidlängdsförhàllandet av bilden bevaras. faktorerna för areorna hos den perifera arean

7. Metod enligt krav 1, vidare innefattande steget att dynamiskt ändra utseendet hos nämnda perifera skal- ningsarea (102-105) som svar pä instruktioner avseende förflyttning av den första skalningsareans (101) läge inom bildgränslinjerna. 10 15 20 25 30 35 522 121 o u n | u: 23

8. Metod enligt krav 7, varvid steget att dynamiskt ändra utseendet hos nämnda perifera skalningsarea (102-105) innefattar steget att omdefiniera läget för gränsen (112-115) mellan den första skalningsarean (101) och den perifera skalningsarean (102-105).

9. Metod enligt krav 7, varvid den perifera skal- (102-105) (102) som är positionerad ovanför den första skalnings- ningsarean inkluderar en andra skalningsarea arean (101), en tredje skalningsarea (103) som är posi- tionerad under den första skalningsarean (101), en fjärde (104) den första skalningsarean (101), och en femte skalnings- skalningsarea som är positionerad till vänster om area (105) som är positionerad till höger om den första skalningsarean (101), varvid steget att dynamiskt ändra utseendet innefattar steget att omdefiniera gränsernas (112-115) läge för den andra, den tredje, den fjärde, och den femte skalningsarean, vilka gränser angränsar till den första skalningsarean (101).

10. Metod enligt något av de föregående kraven, varvid nerskalningen av skalningsareorna (101-105) utförs medelst multifrekvens digital signalbehandling (multirate digital signalprocessing).

11. Metod enligt något av de föregående kraven, varvid kameran (2) är en bevakningskamera.

12. Metod enligt något av de föregående kraven, vilken vidare innefattar steget att sända bilderna som JPEG-bilder.

13. System för inhämtning och presentation av frekvent uppdaterade bilder av en specifik omgivning samt för reducering av en frekvent uppdaterad bilds höjd och bredd, vilket system innefattar åtminstone en kamera (2), åtminstone en displayenhet (10), ett nätverk (6) för anslutning av nämnda åtminstone en kamera (2) till åtminstone en displayenhet (10), och ett bildbehandlingsorgan (30), vilket bildbehandlingsorgan innefattar: 10 15 20 25 30 35 522 121 24 organ för definiering av en första skalningsarea (101) och en perifer skalningsarea (102-105), (101), vilken om- sluter den första skalningsarean i en inhämtad, digitaliserad bild, och organ för skalning av den perifera skalningsarean (102-105), vilken skalning skiljer sig fràn skalning av den första skalningsarean (101) så att den perifera skalningsarean (102-105) skalas ner i förhållande till den första skalningsarean (101), varvid den första skal- ningsarean (101) är jämnt skalad i både en vertikal och en horisontell riktning.

14. System enligt krav 13, varvid den perifera skal- ningsarean (102-105) inkluderar en andra skalningsarea (102) som är positionerad ovanför den första skalnings- arean (101), en tredje skalningsarea (103) som är posi- tionerad nedanför den första skalningsarean (101), en (104) vänster om den första skalningsarean (101), och en femte fjärde skalningsarea som är positionerad till skalningsarea (105) som är positionerad till höger om den första skalningsarean (101), och varvid organet för att skala den perifera skalnings- arean (102-105) innefattar: organ för skalning av den andra och den tredje skal~ ningsarean (102, 103) i den horisontella riktningen genom användning av en nerskalningsfaktor vilken är lika med nerskalningsfaktorn som används i den horisontella rikt- ningen i den första skalningsarean (101), och organ för skalning av den fjärde och den femte skal- ningsarean (104, 105) i den vertikala riktningen genom användning av en nerskalningsfaktor vilken är lika med nerskalningsfaktorn som används i den vertikala riktningen i den första skalningsarean (101).

15. System enligt krav 13, varvid bildbehandlingsor- ganet (30) vidare innefattar: organ för mottagning av instruktioner från ett styr- organ (8) som åtminstone används för förflyttning av nämnda första skalningsarea inom bildens gränser, 10 l5 20 25 30 35 522 121 v n = . u 25 organ för dynamisk ändring av positionen för den första skalningsareans gränser (112-115) inom bilden.

16. System enligt något av kraven 13-15, varvid systemet är ett övervakningssystem.

17. Kamera (2) anordnad att reducera en frekvent uppdaterad bilds höjd och bredd och innefattande ett nätverksgränssnitt och ett bildbehandlingsorgan (30), vilket bildbehandlingsorgan (30) innefattar: organ för definiering av en första skalningsarea (102-105), i en inhämtad, (101) och en perifer skalningsarea vilken om- sluter den första skalningsarean (101), digitaliserad bild, organ för skalning av den perifera skalningsarean (102-105), vilken skalning skiljer sig från skalning av den första skalningsarean (101) sä att den perifera skalningsarean (102-105) skalas ner i förhållande till den första skalningsarean (101), varvid den första skalningsarean (101) är jämnt skalad i både en vertikal och en horisontell riktning.

18. Kamera enligt krav 17, varvid den perifera skal- (102-105) (102) som är positionerad ovanför den första skalnings- ningsarean inkluderar en andra skalningsarea arean (101), en tredje skalningsarea (103) som är posi- tionerad nedanför den första skalningsarean (101), en fjärde skalningsarea (104) som är positionerad till väns- ter om den första skalningsarean (101), och en femte skalningsarea (105) som är positionerad till höger om den första skalningsarean (101), och V varvid organet för skalning av den perifera skal- ningsarean (102-105) innefattar: organ för skalning av den andra och den tredje skal- ningsarean (102, 103) i den horisontella riktningen genom användning av en nerskalningsfaktor vilken är lika med nerskalningsfaktorn som används i den horisontella rikt- ningen i den första skalningsarean (101), och organ för skalning av den fjärde och den femte skal- ningsarean (104, 105) i den vertikala riktningen genom 10 15 20 25 30 35 522 121 » u I o :n 26 användning av en nerskalningsfaktor vilken är lika med nerskalningsfaktorn som används i den vertikala riktningen i den första skalningsarean (101).

19. Kamera.(2) enligt krav 17, varvid bildbehand- lingsorganet vidare innefattar: organ för emottagning av instruktioner från ett styrorgan (8) som åtminstone används för förflyttning av nämnda första skalningsarea (101) inom bildens gränser, organ för dynamisk ändring av positionen för den första skalningsareans (101) gränser (112-115) inom bilden.

20. Kamera (2) enligt nàgot av kraven 17-19, varvid kameran är en övervakningskamera.

21. Presentationsenhet (4) anordnad att reducera en frekvent uppdaterad bilds höjd och bredd och innefattande (10) f ett digitalt bildbehandlingsorgan, vilket en displayenhet ett nätverksgränssnitt, bildbehandlingsorgan innefattar: organ för definiering av en första skalningsarea (101) sluter den första skalningsarean (101), och en perifer skalningsarea (102-105), vilken om- i en inhämtad, digitaliserad bild, organ för skalning av den perifera skalningsarean (102-105), vilken skalning skiljer sig från skalning av den första skalningsarean (101) sä att den perifera skalningsarean (102-105) skalas ner i förhållande till den första skalningsarean (101), varvid den första skalningsarean (101) är jämnt skalad i både en vertikal och en horisontell riktning. V 22. Presentationsenhet (4) enligt krav 21, varvid den perifera skalningsarean (102-105) inkluderar en andra skalningsarea (102) som är positionerad ovanför den för- sta skalningsarean (101), en tredje skalningsarea (103) som är positionerad nedanför den första skalningsarean (101), en fjärde skalningsarea (104) som är positionerad till vänster om den första skalningsarean (101), och en 10 15

22. 20 . - u. ~ . n n .. . I f» :o .- 1 -. . . . .. .. , . . . . . . - . . n f . . .U ... v. . 0 « -. v a . .. . I I ~ H » - l o 1 u . »u u ' , ' ' 'I 'ÜÜÜ v! Ill ut OI 27 femte skalningsarea (105) som är positionerad till höger om den första skalningsarean (101).

23. Presentationsenhet (4) enligt krav 21, varvid bildbehandlingsorganet vidare innefattar: organ för mottagning av instruktioner fràn ett styrorgan (8) som åtminstone används för att flytta nämnda första skalningsarea (101) inom bildens gränser, organ för dynamisk ändring av positionen för den första skalningsareans (101) gränser (112-115) inom bilden.

24. Presentationsenhet (4) enligt nàgot av kraven 21-23, varvid bildbehandlingsorganet är anordnat att pà displayenheten presentera åtminstone tvà bilder sam- tidigt.

25. Presentationsenhet (4) enligt något av kraven 21-23, varvid presentationsenheten (4) är en del av ett bevakningssystem.

26. Datorprogramsprodukt som är direkt nerladdnings- bar till en digital dators internminne, vilken dator- programsprodukt innefattar mjukvarukodsavsnitt för ut- förande av stegen i krav 1 när nämnda produkt körs pà en dator.