SE521407C2 - Mikrovägantennsystem med en plan konstruktion - Google Patents

Description

521 407 j«f31ëlaa%ï,§å 2 Fran US-patentet 4,903,033 är en dubbel polarisationsöpp- ningskopplad antenn användbar för mikrovágssignaler känd. Or- signaler kan sändas, och tas togonala linjärpolariserade emot, via ett antal mikrostrippatchar och en jordplanöppning som är utformad som tva ortogonala springor som korsar var- andra vid sina mittpunkter. Tvà identiska gaffelformade sig- nalmatarnät matar signaler till och frän springorna.

En nackdel hos den antenn som beskrivs i US 4,903,033 är att de tvà matarnäten maste vara symmetriskt arrangerade för att minimera negativ paverkan fran korspolarisation och ömse- sidig koppling mellan näten. För att övervinna detta visar US 4,903,033 att matarnäten korsar varandra med hjälp av en luftbryggöverkorsning.

En annan dubbelpolariserad öppningskopplad antenn beskrivs av Sanford, J.R. "A Two Substrate Dual Pola- IEEE AP-S Intl. Symp. 1996, En öppning med två ortogonala spring- och Tengs, A. i rised Aperture Coupled Patch", 1544-1547. or matas av ett dubbelt matarnät, vol. 3, sid. som är symmetriskt lokali- serat med öppningen. Problemet med att ástadkomma en symmet- risk matning utan att behöva korsa de tva matarnäten löses genom att placera de tva näten pà motsatta sidor av en fler- skiktskonstruktion, pà ett sàdant sätt att öppningen ligger mellan de tvä näten och tva dielektriska substratblad.

Den antenn som beskrivs av Sanford och Tengs är en kompli- cerad. konstruktion, efterson1 matarnäten är lokaliserade pà olika. dielektriska. substratblad. Dessuton1 är ett av' de tva matarnäten anordnat ovanför öppningsskivan. och följaktligen inte skyddat frán utsidan. Direkt läckagestràlning fràn nätet kan störa strålningen fràn öppningen och/eller nämnda patch. 10 15 20 25 30 521 407 3 Sammanfattning av uppfinningen Uppfinningen avser att övervinna följande problem, sàsom illustreras av de ovan. beskrivna nackdelarna. hos teknikens stàndpunkt.

Ett problem är hur man skall àstadkomma en öppningskopplad dubbel linjärpolariserad mikrovàgsantenn som är kompakt och har en enkel konstruktion.

Ett annat problem som uppfinningen avser att lösa är hur man skall àstadkomma en öppningskopplad dubbel linjärpolari- serad mikrovägsantenn med dubbla matarnät, där den elektriska isoleringen mellan matarnäten har optimerats.

Syftet med uppfinningen är följaktligen att övervinna ovan nämnda problem, sáväl som att àstadkomma ett förfarande för sändning och mottagning av dubbla linjärpolariserade mikrovà- gor.

Detta àstadkoms pà ett uppfinningsenligt sätt av ett öpp- ningskopplat antennsystem innefattande tva ortogonala spring- or i ett jordplan, där en första matarenhet matar den första springan symmetriskt i förhållande till dess mittpunkt och en andra matarenhet matar den andra springan asymmetriskt med avseende pà dess mittpunkt.

I all synnerhet innefattar antennsystemet i enlighet med uppfinningen ett väsentligen plant elektriskt ledande jord- plan med en öppning, en väsentligen plan signalmatarkonstruk- tion parallell med jordplanet och ett väsentligen plant förs- ta dielektriskt skikt mellan jordplanet och matarkonstruktio- nen . Öppningen är utformad som en första springa vinkelrät kor- sande, vid en skärningspunkt, en andra springa. Matarkon- struktionen innefattar en första matarenhet korsande den and- lO 15 20 25 521 407 4 .in H» förhàllande till och en gaffelformad andra matarenhet innefattande ra springan asymmetriskt i den första springan, tvà. matararmar. Matararmarna korsar den första springan. pà bada sidor om springans skärningspunkt, symmetriskt i förhàl- lande till den andra springan.

Vid användning sasom en sändarantenn matas en första sig- nal genom den första matarenheten och en andra signal matas till Signalerna får öppningen att sända tvà väsentligen genom den andra matarenheten respektive associerad springa. ortogonala linjärpolariserade signaler.

En fördel hos uppfinningen är att den reducerar den elek- triska kopplingen mellan tvà matarenheter, dvs. en signal som finns i den första matarenheten sänds inte till den andra ma- tarenheten. att ett En annan fördel hos uppfinningen är att det är möjligt realisera matarnäten sàsom ett arrangemang pà en sida av enskilt substratblad, vilket ger ett kompakt arrangemang.

Ytterligare en fördel är att det uppfinningsenliga arran- gemanget kan konstrueras utan komplexa konstruktioner sàsom luftbryggor, vilket gör att det är enkelt att realisera upp- finningen.

Kortfattad figurbeskrivning Fig. 1 visar en schematisk sprängvy av en första utfö- ringsform av en öppningskopplad mikrovàgpatchantenn.

Fig. 2A visar en schematisk vy av en första utföringsform av en matarkonstruktion i enlighet med uppfinningen.

Fig. 2B visar en schematisk vy av en andra utföringsform av en matarkonstruktion i enlighet med uppfinningen. 10 15 20 25 30 521 4o7t~~¿;~yç 5 Fig. 3 visar en schematisk vy av en tredje utföringsform av en matarkonstruktion i enlighet med uppfinningen.

Fig. 4 visar en schematisk vy av en fördelning av elektro- magnetiska vektorer i en öppning.

Detaljerad beskrivning av föredragna utföringsformer Fig. 1 visar ett antennsystem 100 i enlighet med uppfin- ningen. Endast de arrangemang som är relevanta för realise- ringen av uppfinningen beskrivs i detalj och följaktligen vi- sar figuren inte explicit alla detaljer i externa konstruk- tioner sàsom radiosändare eller mottagare. Det antas att sän- dare och mottagare, sáväl som de erfordrade mekaniska fästar- rangemangen, är medel som är välkända för en fackman inom om- rädet vid användning tillsammans med uppfinningen. För enkel- hetens skull och av rent illustrativa skäl används ett rek- tangulärt koordinatsystem för att tydliggöra de respektive lägena och ömsesidiga riktningar hos olika enheter i antenn- systemet. och en andra rikt- En första riktning betecknas X, ning vinkelrät mot den första riktningen betecknas Y. Ortogo- nal mot bàde den första riktningen X och den andra riktningen Y är den tredje riktningen Z. Det rektangulära koordinatsys- temet, som definieras av den första och andra riktningen X, Y används ocksa nedan tillsammans med alla ytterligare utfö- ringsformer av uppfinningen.

Antennsystemet 100 innefattar ett elektriskt ledande jord- plan 102 pà ett första dielektriskt skikt 123. Jordplanet 102 och skiktet 123 är anordnade i ett plan som definieras av de Y och vinkelrätt mot den Jordplanet 102 och det första dielek- triska skiktet 123 visas endast delvis, skiktet 123 sträcka sig vidare i XY-planet. En öppning 103 i jordplanet första och. andra riktningarna X, tredje riktningen Z. sàsom indikeras av de och kan streckade kanterna hos följaktligen 102 är utformad som tvá korsande springor. En första springa 105 är anordnad utmed den första riktningen X och en andra 10 15 20 25 30 521 407 6 springa 106 är anordnad utmed den andra riktningen Y. Spring- orna 105, 106 korsar varandra vid en skärningspunkt SIP för 106 lika långa vilket springorna. I detta exempel är springorna 105, och korsar varandra vid sina respektive mittpunkter, gör öppningen 103 symmetrisk i förhållande till de båda rikt- ningarna X, Y.

Parallellt med jordplanet 102 och framåt förskjuten utmed riktningen Z finns ett andra dielektriskt skikt 121. På det andra dielektriska skiktet 121 är en elektriskt ledande cir- kulär patch 101 anordnad, som är centrerad med avseende på skärningspunkten SIP för springorna. Patchen 101 fungerar som förmedlande enhet för den elektromagnetiska strålning som sänds från, och tas emot av antennsystemet 100. Även om pat- chen 101 är cirkulär i detta exempel, kan andra former använ- das, såsom beskrivs nedan. Dessutom är det möjligt att använ- da andra. medel såsom förmedlande enheter, såsom exempelvis vågledare och dipoler, vilka är välkända inom området.

Ett tredje dielektriskt skikt 124 är också parallellt med jordplanet 102, men är förskjutet bakåt utmed den tredje riktningen Z. En signalmatarkonstruktion 104 är lokaliserad på detta tredje dielektriska skikt 124. Matarkonstruktionen 104 är i detta exempel utformad som mikrostripledare. Matar- konstruktionen 104 innefattar~ en första. matarenhet 107 som innefattar en del 109 parallell med den första riktningen X och förskjuten utmed riktningen Y i förhållande till en pro- jektion SIP' på det tredje dielektriska skiktet 124 av skär- ningspunkten SIP för springorna. En andra matarenhet 108 är också införlivad i matarkonstruktionen 104. Denna andra mata- renhet 108 innefattar en första matararm 110 och en andra ma- tararm 111. Matararmarna 110, 111 är parallella med den andra riktningen och förskjutna på motsatta sidor av projektionen SIP' de enhet 112 utmed den andra riktningen Y förenar de två ma- lll. av skärningspunkten SIP för springorna. En matarförenan- tararmarna 110, Den andra matarenheten 108 med sina ma- 10 15 20 25 30 521 407 7 tararmar 110, 111 och förenande enhet 112 är symmetrisk med avseende pá den andra riktningen Y.

Den förenande enheten 112 och de tvà matararmarna 110, 111 är i denna utföringsform konstruerad sàsom en T-formad kon- struktion. En fackman inom omradet vet att detta är en dela- re/kombinerare. Den kan dela en signal lika i amplitud och fas, och kan ha ett antal olika utformningar.

Ett dielektriskt skikt, tet 124, kan. bestà av ett godtyckligt dielektriskt material sasom exempelvis det tredje skik- pà vilket nmtarkonstruktionen 104: är lokaliserad, som. är känt för en fackman inom omradet, flera delskikt, luftskikt mekaniska eller kombinationer av oli- ka material i luft. som skiljer de olika berörda ledande skikten fràn varandra. även innefattande skikt av Emellertid erfordrar stödenheter Antennsystemet 100 kan användas för mikrovàgsändning av tva ortogonalt linjärpolariserade signaler S1, S2. En första sändare 113 är förbunden till den första matarenheten 107 och en andra sändare 114 är förbunden till den andra matarenheten 108. till den första matarenheten 107 och den andra sändaren 114 Den första sändaren 113 matar den första signalen S1 förser den andra matarenheten 108 med den andra signalen S2.

Den första signalen S1 matas till den andra springan 106 via delen 109 hos den första matarenheten 107. Den andra springan 106 sänder sedan den första signalen S1, linjärpola- riserad, via nämnda patch 101 i den tredje riktningen Z. Li- kaledes matas den andra signalen S2 till den första springan 105 via de tvà armarna 110, 108.

S2 via nämnda patch 101 i. den tredje riktningen Z, 111 hos den andra matarenheten Den första springan 105 sänder sedan den andra signalen med en linjärpolarisation som är vinkelrät mot polarisationen för den första signal S1, som sänds fràn den andra springan 106. 10 15 20 25 30 « X . . . . 521 407 8 En cirkulärpolariserad signal kan sändas med det beskrivna antennsystemet. Detta ástadkoms, sàsom är känt för en fackman inom omradet, genom att mata samma signal till báda matarna och fasförskjuta en av signalerna S1, S2 med 90°.

Huvudsyftet med att ha en patch 101 verkande säsom en för- medlande enhet är att det gör att man kan, känd teknik, i enlighet med förbättra styrningen av antennsystemets egenska- per, sàsom exempelvis bandbredd, impedans och stràlningsmöns- ter, jämfört med. ett fall med. endast en stràlningsöppning 103. I själva verket förbättras förmagan att styra antennsys- temets egenskaper ytterligare genom stapling av ett antal patchar 101, som interfolieras med. dielektriska skikt 121.

Det bör emellertid observeras att öppningen 103 kan sända signalerna S1, S2 utan en förmedlande enhet.

Det bör även observeras att antennsystemet 100, även om det har beskrivits som en sändarkonstruktion, också kan fun- gera som ett mottagarantennsystem. I ett mottagarläge induce- rar en extern signal innefattande àtminstone en delvis lin- järpolariserad stràlning en signal i nämnda patch 101. De linjärpolariserade komponenterna hos den mottagna signalen matas i sin tur in i de tva springorna 105, 106 och matas 108. att uppfinningen innefattar realiseringar av bade sändaran- till respektive matarenhet 107, Det inses följaktligen tennsystem sàväl soul mottagarantennsystem, och antennsystem som kan användas för bade mottagning och sändning.

Fig. 2A och 2B visar olika realiseringar av matarkonstruk- motsvarande matarkonstruktionen 104 och I fig. första och en andra matarenhet 201, tioner och öppningar, öppningen 103 i fig. 1. 2A visas en öppning 200 och en 202. fattar en första springa 205 anordnad utmed den första inne- rikt- Öppningen 200 ningen X och en andra springa 206 anordnad utmed den andra riktningen Y. Den första springan 205 är kortare än den andra springan 206. Springorna 205, 206 korsar varandra vid en första skärningspunkt SIP1 för springorna, som är lokaliserad 10 15 20 25 30 35 521 407 9 vid mittpunkten för den första springan 205, vilket gör att öppningen 200 blir symmetrisk med avseende pà den andra rikt- ningen Y och asymmetrisk med avseende pä den första riktning- en X.

En första matarenhet 201 och en andra matarenhet 202 visas projekterade pà öppningens 200 plan. där finns ett dielektriskt skikt, Det bör observeras att som inte visas i figuren, 202. tarenheten 201 är utsträckt utmed den första riktningen X och mellan öppningen och matarenheterna 201, Den första ma- korsar den andra springan 206 vid den första skärningspunkten IPl. En utbyggnad DL till den första matarenheten sträcker sig bortom den andra springan 206. Denna förlängning DL är en impedansmatchande enhet sonl är välkänd. för en fackman inom omradet. Följaktligen visar alla exempel att matarenheterna, exempelvis den första matarenheten 201, sträcker sig bortom sina respektive springor. Den andra matarenheten 202 är gaf- felformad och innefattar en första matararm 203 och en andra matararm 204 förbundna. i en. matarförenande enhet 207. Den förenande enheten 207 sträcker sig utmed den andra riktningen Y och matararmarna 203, 204 är parallella med den andra rikt- ningen Y, vilket gör att den andra matarenheten 202 blir sym- metrisk med avseende pà den andra riktningen Y. Den första matararmen 203 korsar den första springan 205 vid en andra skärningspunkt IP2 och den andra matararmen 204 korsar den första springan 205 vid den tredje skärningspunkten IP3.

Följaktligen är nämnda andra och tredje skärningspunkter IP2, IP3 symmetriskt anordnade pà motsatta sidor av den första skärningspunkten SIP1 för springorna.

Fig. 2B visar ett annat exempel pà en nmtarkonstruktion innefattande en första matarenhet 251 och en andra matarenhet 252. Pà samma sätt som det tidigare exemplet som beskrivits i samband med fig. 2A innefattar en öppning 250 tvá varandra skärande springor, en första springa 255 utmed, den första riktningen X och en andra springa 256 utmed den andra rikt- ningen Y. Den andra springan 256 är kortare än den första 10 15 20 25 30 35 521 407 10 springan 255. Springorna 255, 256 korsar varandra vid en and- ra skärningspunkt SIP2 för springorna vid mittpunkten för de 256, metrisk med avseende pa bade den första riktningen X och den respektive springorna 255, vilket gör öppningen 250 sym- andra riktningen Y. Pa samma sätt som i tidigare exempel kor- sar den första matarenheten 251 den andra springan 256, och den andra matarenheten 252 korsar den första springan 255 med sin första matararm 253 och andra matararm 254. De tva mata- rarmarna 253, 254 är förenade vid en föreningsenhet 257.

De tvà exemplen i fig. 2A och 2B visar matarnät och öpp- ningar som kan sända en första signal Sl och en andra signal S2, 206, 255, 256. har en typisk frekvens Fl och den andra signalen har en ty- via springorna 205, Den första signalen Sl pisk frekvens F2, som skiljer sig fràn frekvensen Fl. 206, 255, portionellt mot frekvensen pa den signal, Längden pà springorna 205, 256 är väsentligen omvänd pro- sonx skall sändas fràn respektive springa. Ett matarnät och springkonfigura- tion, 2A och 2B, kan realiseras i ett an- Ett Sá- som beskrivs i fig. tennsystem som det som beskrivs i samband med fig. 1. dant antennsystem kan sända (och ta emot) tva ortogonalt lin- S2 med olika frekvenser Fl, F2.

I ett sàdant fall är det fördelaktigt att ha en patch (101 i fig. 1) med rektangulär eller el- liptisk kortsida/lángsida-förhållande mindre axel/större axel förhàllande väsentligen detsamma som förhållandet mellan hos de springorna. järpolariserade signaler Sl, eller en stack med patchar, form, med en eller längderna ortogonalt korsande Fig. 4 visar en ytterligare utföringsform av uppfinningen, som visar en fördel hos uppfinningen, beträffande signaliso- leringen mellan en första matarenhet 401 och en andra mata- renhet 402. Matarenheterna 401, 402 är lokaliserade vid en öppning bestàende av tva symmetriskt korsande springor 405, 406 med lika längd. tar den första matarenheten 401 asymmetriskt en första signal Pa samma sätt som i tidigare exempel ma- S1 till den andra springan 406 anordnad utmed den andra rikt- 10 15 20 25 30 521 407 ll 404 matar symmetriskt en andra signal S2 till den första springan 405. ningen Y, och en andra matarenhet 402 med matararmar 403, Isoleringen mellan matarenheterna 401, 402 kan uttryckas i termer av hur mycket effekt fràn den första signalen S1, som härrör fràn den första matarenheten 401, kan överföras via öppningen 400 till den andra matarenheten 402. Den första signalen S1 matas fràn den första matarenheten 401 till den andra springan 405.

Signalen S1 skapar, när den är kopplad till den andra springan 406, en propagerande elektromagnetisk väg, som i figuren visas med en första elektrisk fältvektor De olika vektorerna betraktas som successiva dä den färdas Det första elektriska fältet E0 är kopplat E0 i springan. illustrationer av en specifik punkt hos vägen, utmed springan. fràn den andra springan 406 till den första springan 405 sä att ett andra och ett tredje elektriskt fält, som visas av en andra fältvektor El och en tredje vektor E2 uppträder i den första springan 405.

El, E2, De andra och tredje elektriska fälten kopp- 404 hos den andra mataren- vilket ger tva störsignaler Sl' och Sl" Vid en fogpunkt 407 till den andra matarenheten 402 eliminerar de tvá störsignalerna Sl', S1" eftersom de elektriska fälten El, S1" en 180° fasförskjutning i förhållande till varandra. som är motriktade i förhàllande till varandra, las sedan till tva matararmar 403, heten 402, rarmarna 403 respektive 404. hos mata- varandra. Denna eliminering orsakas av det faktum att, E2 som alstrar störsigna- lerna Sl', S1" är motriktade, har tva störsignaler Sl', Det är välkänt inom omradet, pá grund av det faktum att matarenheterna innefattar endast linjära och passiva kompo- nenter, att där finns en definitionsmässig ömsesidighet mel- lan insignaler och svar hos den första matarenheten 401 och den andra matarenheten 402. Denna ömsesidighet gör att stör- signaler i riktningen frán den andra matarenheten 402 till den första matarenheten 401 ocksa eliminerar varandra. 10 15 20 25 30 521 407 12 Fig. 3 visar en kompakt realisering av ett matarnät inne- fattande en första matarenhet 301 och. en andra matarenhet 302. företrädesvis etsade fràn en dielektrisk pläterad plàt i en- lighet med känd teknik. I fig. en symmetrisk öppning innefattande, Matarenheterna 301, 302 realiseras som mikrostripvägar, 3 visas också en projektion av pà samma sätt som i tidi- gare exempel, 306. Springorna är företrädesvis etsade i ett jordplanmetall- skikt pà en dielektrisk plàt. 306 och matar- enheterna 301, en första springa 305 korsande en andra springa Springorna 305, 302 kan etsas i/fràn motsatta sidor av en die- lektrisk pläterad plát, eller etsas i/frán tva olika dielek- triska pläterade plàtar.

Den första matarenheten 301 korsar pà samma sätt som i ovan beskrivna exempel den andra pláten 306 och innefattar en Den andra matarenheten 302 inne- 304 och en fogenhet 310. De tvà 304 är symmetriskt lokaliserade i förhál- böjd förlängningsenhet 309. fattar tvá matararmar 303, matararmarna 303, lande till den andra riktningen Y och korsar den första och springan 305, pà samma sätt som i ovan beskrivna exempel, har utbyggnader 307, 308 som är böjda utmed den första rikt- ningen. 302 har olika säsom exempelvis den utbyggda enheten 309 hos den De olika delarna av matarenheterna 301, bredder, första matarenheten 302 och utbyggnadsenheten 308 hos den andra matarenheten 302. En fackman inom omradet vet att det är nödvändigt för att reglera impedansen hos enheterna 301, 302. Även om man föredrar i ovanstående exempel att realisera matarnätet med hjälp av känd mikrostripteknik är det möjligt att använda exempelvis stripline-teknik, som ocksa. är' känd för en fackman inom omradet. Emellertid kräver stripline- teknik införandet av ett andra jordplan.

Claims (18)

521 407 g;¿¿š¿¿¿¿(¿ /3 P a t e n t k r a v

1. Mikrovàgantennsystem (100) innefattande: - ett väsentligen plant elektriskt ledande jordplan (102), - en öppning (103) jordplanet (102), - en väsentligen plan signalmatarkonstruktion (104) anordnad pà ett substrat(124) parallellt med jordplanet (102), - ett väsentligen plant första dielektriskt skikt (123) som är lokaliserat mellan jordplanet (102) och matarkonstruktionen (104), där mikrovàgantennsystemet (100) kännetecknas av att - öppningen (103) är utformad som en första springa (105) anordnad utmed en första riktning (X) och en andra springa (106) anordnad utmed en andra riktning (Y) ortogonal mot den första riktningen (X), där springorna (105, 106) korsar varandra vid en skärningspunkt (SIP) för springorna, - nfitarkonstruktionen innefattar en första nmtarenhet (201), som är àtminstone delvis utsträckt parallellt med den första riktningen (X), korsande den andra springan (206) i en första skärningspunkt (IP1), vid vilken punkt (IP1) den första matarenheten (201) är parallell med den första riktningen (X), - matarkonstruktionen innefattar en gaffelformad andra matarenhet (202) symmetrisk i förhållande till den andra riktningen (Y), innefattande en första arm, (203) och en andra arm (204) sträckande sig fràn en matarförenande enhet (207), där armarna (203, 204) var och en är àtminstone delvis parallellt utsträckt utmed den andra riktningen (Y), - den första armen (203) korsar den första springan (205) vid en andra skärningspunkt (IP2) och den andra armen (204) korsar den första springan (205) vid en tredje skärningspunkt (IP3), där skärningspunkterna (IP2, IP3) är anordnade pà motsatta sidor av skärningspunkten (SIP1) för springorna, vid vilka punkter (IP2, IP3) den första armen (203) och den andra armen (204) är parallella med den andra riktningen (Y).

2. Mikrovàgantennsystem (100) enligt krav 1, kännetecknat av att systemet (100) också innefattar en förmedlande enhet (101), P07974 2003-05-23 521 407 /4 anordnad angränsande till jordplanet (102), där öppningen (103) i jordplanet (102) är lokaliserad mellan den förmedlande enheten (101) och matarkonstruktionen (104).

3. Mikrovàgantennsystem (100) enligt krav 2, kännetecknat av att den förmedlande enheten (101) innefattar en väsentligen plan. mikrostrip-patch. (101) och ett andra väsentligen plant dielektriskt skikt (121), sà att det andra dielektriska skiktet (121) är lokaliserat mellan den förmedlande enheten (101) och jordplanet (102) och är anordnat parallellt med bade nämnda patch (101) och jordplanet (102).

4. Mikrovàgantennsystem (100) enligt krav 2, kännetecknat av att den förmedlande enheten (101) innefattar ett flertal väsentligen plant packade mikrostrip-patchar (101, 107), som är interfolierade med ett flertal väsentligen plana dielektriska skikt (121, 108).

5. Mikrovàgantennsystem (100) enligt nàgot av kraven 2-4, kännetecknat av att den förmedlande enheten (101)innefattar àtminstone en del av en dipolenhet.

6. Mikrovàgantennsystem (100) enligt nàgot av kraven 2-4, kännetecknat av att den förmedlande enheten (10l)innefattar àtminstone en del av en vágledarenhet.

7. Mikrovàgantennsystem (100) enligt nàgot av kraven 2-4, kännetecknat av att den förmedlande enheten (101)innefattar en kombination av àtminstone en patch (101) och àtminstone en del av en vàgledarenhet.

8. Mikrovágantennsystem (100) enligt nàgot av kraven 2-4, kännetecknat av att den förmedlande enheten (10l)innefattar en kombination av àtminstone en patch (101) och àtminstone en del av en dipolenhet. P07974 2003-05-23 521 407 pygfggg /5 i)

9.Mikrovàgantennsystem (100) enligt nàgot av kraven 2-4, kännetecknat av att den förmedlande enheten (101)innefattar en kombination av àtminstone en del av en dipolenhet och àtminstone en del av en vàgledarenhet.

10. Mikrovàgantennsystem enligt nàgot av kraven 1-4 kännetecknat av att den första matarenheten (201) och den andra matarenheten (202) ansluter mot springornas skärningspunkt (SIP) fràn motsatta kanter av substratet (124) pà vilket signalmatarkonstruktionen är anordnad.

11. Mikrovàgantennsystem. (100) enligt nàgot av kraven 1-10, kännetecknat av att springorna (105, 106) är lika långa.

12. Mikrovàgantennsystem (100) enligt nàgot av kraven 1-11, kännetecknat av att skärningspunkten (SIP) för springorna sammanfaller med de respektive mittpunkterna för springorna (105, 106).

13. Mikrovàgantennsystenx (100) enligt nàgot av kraven 1-12, kännetecknat av att den första matarenheten (201) och de andra matararmarna (203, 204) sträcker sig' bortonx sina respektive associerade springor (205, 206).

14. Mikrovàgantennsystem (100) enligt krav 13, kännetecknat av att utbyggnaden hos den första natarenheten (201) och matararmarna (203, 204) innefattar raka utbyggnadsenheter.

15. Mikrovàgantennsystem (100) enligt krav 13, kännetecknat av att utbyggnaden hos den första matarenheten (301) och matararmarna (303, 304) innefattar böjda utbyggnadsenheter (307, 308, 309).

16. Mikrovàgantennsystem. (100) enligt nàgot av kraven 1-15, kännetecknat av att matarkonstruktionen innefattar mikrostripenheter. PO7974 2003-05-23 521 407 § /6 ; ;: 3 agyf yfwf

17. Mikrovàgantennsystem (100) enligt nàgot av kraven 1-16, kännetecknat av att matarkonstruktionen innefattar striplineenheter.

18. Mikrovágantennsystem. (100) enligt något av kraven 1-17, kännetecknat av' att 1natarkonstruktionen, innefattar en första matarenhet (301) med en första bredd, där den första matarenheten (301) innefattar en utbyggnadsenhet (309) med en andra bredd, där matarkonstruktionen innefattar en gaffelformad andra natarenhet (302) innefattande en fogenhet (310) med en tredje bredd, där den andra matarenheten (302) innefattar tvà identiska matararmar (303, 304) som var och en har en fjärde bredd och en femte bredd, där matararmarna (303, 304) var och en innefattar utbyggnadsenheter (307, 308) med en sjätte bredd. P07974 2003-05 -23