SE519458C2 - Kalender - Google Patents

Description

519 458 2 identisk kalenderinformation i sin dator och i sin bärbara elektroniska kalender. Många människor föredrar emellertid fortfarande att använda pappersbaserade kalendrar.

Sammanfattning av uppfinningen Ett ändamål med föreliggande uppfinning är därför att helt eller delvis avhjälpa ovanstående problem med pappersbaserade kalendrar.

Detta ändamål uppnås med en kalender enligt krav l och en anordning för registrering av kalenderinformation enligt krav 8.

Uppfinningen avser närmare bestämt en kalender, innefattande ett flertal blad, som har ett flertal första skrivomràden, som vart och ett identifierar en unik tidsperiod och är anordnat att ta emot en handskriven notering för tidsperioden, varvid vart och ett av de första skrivomrädena är försett med en elektroniskt avläsningsbar kod, som är avsedd för ästadkommande av en elektronisk back-up av den handskrivna noteringen som görs i skrivområdet.

Med kalender avses här alltså en kalender som till- hör den manuella gruppen som beskrevs inledningsvis och som har blad av papper eller liknande material som passar att skriva handskrivna noteringar på med en vanlig penna.

Skrivomrädena kan ha olika form, såsom rutor eller rader med olika storlek och identifiera olika tids- perioder, till exempel månader, veckor, dagar eller ett speciellt klockslag en viss dag. I dessa skrivomràden kan en användare skriva in olika aktiviteter som hänför sig till respektive tidsperiod. Varje kalenderblad kan ha noll, fierar en unik tidsperiod. ett eller flera första skrivomràden som identi- Vart och ett av ovannämnda första skrivomràden är alltså försett med en elektroniskt avläsningsbar kod.

Syftet med koden är att den skall möjliggöra en elektro- nisk back-up av den handskrivna notering som görs i lO 15 20 25 30 35 519 458 3 skrivomràdet i fråga. Koden kan för detta ändamål möjliggöra bestämning av den tidsperiod som noteringen avser och/eller digitalisering av noteringen.

Det skall påpekas att en tidsperiod skall tolkas brett. och en tidpunkt för dess slut, Den kan definieras av en tidpunkt för dess början eller bara av en tidpunkt för dess början eller slut, eller på något annat lämpligt sätt. Även en enskild tidpunkt omfattas av begreppet tidsperiod såsom detta används här.

I en föredragen utföringsform innefattar kalendern vidare minst ett andra skrivområde, som inte identifierar någon tidsperiod och som är anordnat att ta emot en handskriven notering, varvid det andra skrivomràdet är försett med nämnda elektroniskt avläsningsbara kod.

Ett sådant andra skrivområde kan vara en lista, ett adressregister, ett område för att skriva noteringar som inte är knutna till någon tidsperiod osv. Ett sådant andra område innefattar också med fördel en kod som gör att en back-up även kan göras av en handskriven notering i ett sådant område. Koden kan för detta ändamål möjlig- göra bestämning av den typ av skrivområde som noteringen avser, exempelvis lista eller adressregister, och/eller digitalisering av noteringen.

Koden sträcker sig företrädesvis över det första resp det andra skrivomràdet. Oberoende av var i området en handskriven notering görs kan då koden avläsas.

Koden kan med fördel vara en positionskod vilken anger en position i kalendern, exempelvis med en eller flera koordinater.

Företrädesvis kodar positionskoden ett flertal positioner i skrivomràdet. Kontinuerlig avläsning av positionen för en penna under utförande av en handskriven notering är nämligen ett sätt att digitalisera den handskrivna noteringen. Vidare kan positionen översättas till en tidsperiod.

Positionskoden är vidare med fördel unik för varje första skrivområde så att enbart en avläsning av 10 15 20 25 30 35 519 458 4 positionskoden möjliggör bestämning av den tidsperiod som identifieras av det första skrivområdet.

Positionskoden kan lämpligen vara tvådimensionell, så att den kodar positioner i två dimensioner. Den är då företrädesvis så utformad att den ena dimensionen i positionskoden är unik för varje skrivomràde, varvid denna dimensionen kan användas för bestämningen av tidsperioden.

Om positionskoden inte är unik för varje tidsperiod så måste något annat medel användas för bestämning av tidsperioden. Vart och ett av de första skrivområdena kan då med fördel dessutom innefatta en tidskod som möjliggör bestämning av den tidsperiod som identifieras av det första skrivområdet. Alternativt kan vart och ett av de första skrivområdena innefatta enbart en sådan tidskod, varvid den handskrivna noteringen måste överföras i elektronisk form på annat sätt än genom användning av positionskoden. Ett sätt är då att elektroniskt avbilda den handskrivna noteringen eller att bestämma hur pennan som åstadkommer den handskrivna noteringen förflyttas, Det är dock naturligtvis en fördel om samma kod kan användas exempelvis med hjälp av bilder eller accelerometrar. både för tidsbestämning och för digitalisering av noteringen, inte minst för att anordningen som används för avläsning då kan använda samma sensor för båda uppgifterna.

Koden kan vara kemisk, magnetisk eller av någon annan typ, men företrädesvis är den optiskt avläsbar, Det kan gärna vara så utformad att den reflekterar ljus utan- vilket innebär att den skall kunna reflektera ljus. för det synliga området. Därmed ser kalendern ut som en ”vanlig” kalender för användaren och upplevs sannolikt som mer estetiskt tilltalande än om positionskoden är synlig.

I en föredragen utföringsform identifierar de första skrivområdena tidsperioder med olika längd. Härigenom behöver inte alla blad i kalendern se likadana ut. Ett 10 l5 20 25 30 35 519 458 5 blad kan exempelvis motsvara ett år, varvid varje skrivomràde kanske motsvarar en månad. Ett annat blad kan exempelvis motsvara en dag, varvid varje skrivomràde motsvarar en timme.

Kalenderns positionskod är företrädesvis baserad på en första symbolsträng, som innehåller ett första förut- bestämt antal symboler och som har egenskapen att om man tar ett andra förutbestämt antal symboler ur den första symbolsträngen så är dessa symbolers placering i den första symbolsträngen entydigt bestämd, varvid den första symbolsträngen används för bestämning av positionen i en första dimension på kalenderbladet; och på en andra symbolsträng med samma egenskap som den första symbolsträngen, varvid den andra symbolsträngen används för bestämning av positionen i en andra dimension på kalenderbladet.

Genom att man baserar positionskoden på en symbol- sträng med ett ändligt antal symboler som är ordnade i en bestämd ordning kan man definiera en ”formel” för att bestämma positionen i en första dimension pà ytan. Häri- genom krävs bara ett litet minnesutrymme för att lagra symbolsträngen och positionsbestämningen kan göras snabbt och enkelt. Positionen kan exempelvis ges som ett koordinatpar i ett kartesiskt eller ett polärt koordinat- system.

Enligt en ytterligare aspekt av uppfinningen avser denna en anordning för åstadkommande av en handskriven notering i en kalender, som innefattar ett flertal blad, som har ett flertal första skrivomràden, som vart och ett identifierar en unik tidsperiod och är anordnat att ta emot den handskrivna noteringen, och en pennspets för åstadkommande av den handskrivna noteringen. Anordningen är anordnad att registrera nämnda handskrivna notering elektroniskt väsentligen samtidigt som den åstadkommes med pennspetsen och att bestämma den unika tidsperiod som motsvarar det första skrivomràde i vilket den handskrivna 10 15 20 25 30 35 519 458 6 noteringen åstadkommes så att åstadkommandet av en elektronisk back-up av kalendern möjliggörs.

Anordningen fungerar alltså som en vanlig penna som användaren gör noteringar med på vanligt vis i sin manuella kalender. Pennan är emellertid kompletterad med organ som gör det möjligt att åstadkomma en elektronisk back-up av den information som införs med pennan i den manuella kalendern. Informationen innefattar vilken tidsperiod som noteringen avser och själva noteringen.

Denna kalenderinformation kan lagras i ett minne i anordningen och/eller överföras till en digital kalender i en annan enhet. På detta sätt kommer alla manuella noteringar även registreras elektroniskt utan några extra åtgärder från användarens sida. Användaren får därmed fördelarna från både den elektroniska och den manuella kalendern.

Anordningen är anordnad att utföra åtminstone den ena av den elektroniska registreringen av den handskrivna noteringen och bestämningen av den unika tidsperioden med hjälp av organ för upptagning och behandling av minst en bild. Företrädesvis utförs båda momenten på basis av bilder så att samma sensor kan användas för båda momen- ten. Bildbaserad bestämning av kalenderinformationen har fördelen att den kan göras enkelt och billigt.

Organen för upptagning och behandling av nämnda minst en bild innefattar med fördel en areasensor och en processor med lämplig programvara. Areasensorn kan vara en ljuskänslig sensor. Användningen av areasensor i förhållande till en linjesensor är fördelaktig eftersom den förra kan ta upp en hel bild utan att förflyttas.

I en utföringsform är organen för upptagning och behandling av minst en bild anordnade att identifiera en kod i nämnda bild och att bestämma den unika tidsperiod som motsvarar det första skrivområde i vilket den handskrivna noteringen åstadkommes från koden. I denna utföringsform används alltså bilden av koden för att bestämma tidsperioden, medan digitaliseringen av 10 15 20 25 30 35 519 458 7 noteringen kan göras på annat sätt, t.ex. med hjälp av accelerometrar.

Organen för upptagning och behandling av minst en bild kan med fördel vara anordnade att bestämma en position från nämnda kod, som innefattar en positionskod, och att identifiera den unika tidsperioden med hjälp av positionen. En stor fördel med positionskoden är att den även kan användas för digitalisering av den handskrivna noteringen. Koden kan alternativt eller som ett tillägg innefatta en tidskod, varvid organen för upptagning och behandling av minst en bild är anordnade att bestämma den unika tidsperioden direkt från tidskoden.

Såsom redan nämnts är det en fördel om både bestämningen av tidsperioden och digitaliseringen av den handskrivna noteringen kan göras med hjälp av samma kod.

Detta kan vara fallet om koden är en positionskod.

Organen för upptagning och behandling av minst en bild är för detta ändamål lämpligen anordnade att uppta ett flertal bilder under åstadkommandet av den handskrivna noteringen, att identifiera en positionskod i var och en av nämnda flertalet bilder, att utifrån positionskoden bestämma en position för varje bild för att på så sätt åstadkomma en elektronisk registrering av den handskrivna noteringen.

Som ett alternativt sätt att utföra digitaliseringen av den handskrivna noteringen kan organen för upptagning och behandling av minst en bild vara anordnade att uppta ett flertal bilder med delvis överlappande innehåll under åstadkommandet av den handskrivna noteringen, att bestämma hur anordningen förflyttats mellan upptagningen av varje bild med hjälp av det delvis överlappande innehållet för att på så sätt åstadkomma en elektronisk registrering av den handskrivna noteringen. En nackdel med detta sätt att utföra digitaliseringen jämfört med registreringen av positionerna är att man inte har någon information om var i ett skrivområde noteringen är gjord lO 15 20 25 30 35 m. .m I ~ .o - 1 . f. .. 1 . :1 , . -1 ~» | v v; . u u. -,.> 1 . .- y.. . . i = . , - | » . .. 8 eller hur tecken som noteras med en mellanliggande lyftning av pennan förhåller sig till varandra.

Enligt ytterligare ett alternativ för digitaliser- ingen av den handskrivna noteringen kan organen för upptagning och behandling av minst en bild vara anordnade att uppta ett flertal bilder under åstadkommandet av den handskrivna noteringen, vilka bilder sätts isamman till en sammansatt bild av den handskrivna noteringen. I detta fall sker alltså en direkt elektronisk avbildning av noteringen. Denna utföringsform är emellertid mera minneskrävande än de båda föregående.

Den digitaliserade handskrivna noteringen kan lagras med hjälp av en bitmapp, dvs en bild, eller med vektorer eller koordinater som beskriver förflyttningen av pennan.

Det är också möjligt, i synnerhet om noteringen skrivs med tryckbokstäver och alltså inte i skrivstil, att ICR- program (Intelligent Character Recognition), i anord- använda ett teckenigenkänningsprogram, ett s.k. ningen och att med hjälp av detta tolka de skrivna tecknen och lagra dem i teckenkodat format.

Såsom nämnts kan en kalender ha skrivområden som inte är associerade med en tidsperiod, utan som är avsedda för icke-tidsbundna noteringar. För att en elek- tronisk back-up skall kunna göras av denna typ av noter- ingar måste anordningen kunna känna igen att noteringen avser ett sådant ej tidsassocierat skrivområde. För detta ändamål är organen för upptagning och behandling av minst en bild med fördel anordnade att med hjälp av nämnda bild identifiera en parameter som definierar ett andra skrivområde i kalendern. Parametern kan exempelvis vara ett speciellt tecken i koden som identifierar typen av skrivområde.

Anordningen kan vidare vara försedd med organ för att varna en användare om en förestående aktivitet på basis av den elektroniskt registrerade handskrivna noteringen och den bestämda unika tidsperioden. Ett larm kan exempelvis sättas när en användare gör en notering 10 15 20 25 30 35 519 458 9 vid ett klockslag och larmet aktiveras när en realtids- klocka i anordningen när detta klockslag. Alternativt kan anordningen vara sä utformad att användaren mäste utföra ett speciellt moment för att sätta larmet, t ex ringa in ett klockslag. Genom denna funktion får användaren auto- matiskt en extra påminnelse, vilket ej kan åstadkommas med en pappersbaserad kalender av känd typ.

Ett kalendersystem för digital lagring av kalender- information kan vidare innefatta en pappersbaserad kalen- der med ett flertal blad, vilka har ett flertal första skrivomràden som är anordnade att motta en handskriven notering, en anordning för registrering av kalenderin- formation, och programvara för överföring och digital lagring av den registrerade kalenderinformationen i en elektronisk kalender i en extern lagringsenhet, så att en elektronisk back-up av informationen i den pappers- baserade kalendern ästadkommes i den elektroniska kalen- dern. Programvaran är anordnad att lagra kalenderinfor- mationen avseende ett speciellt skrivomràde i ett mot- svarande omräde i den elektroniska kalendern. Informa- tionen lagras företrädesvis sä att den kan visas i bild- format i den elektroniska kalendern.

Kort beskrivning av ritningarna I det följande beskrivs föredragna utföringsformer av föreliggande uppfinning närmare under hänvisning till bifogade ritningar.

Fig l visar ett blad ur en kalender enligt före- liggande uppfinning som är försett med en positionskod och som omfattar ett flertal första skrivomràden och ett flertal andra skrivomràden.

Fig 2 visar en anordning som gör det möjligt att handskriva kalenderinformation och bestämma i vilket skrivomràde som informationen skrivs in.

Beskrivning av föredragna utföringsformer I det följande beskrivs en utföringsform av upp- finningen i vilken den ovannämnda koden utgörs av en 10 15 20 25 30 35 519 458 10 1 visas ett blad 1 från en kalender. Kalenderbladet är uppdelat i ett antal optiskt avläsbar positionskod. I fig. första skrivområden 2, som identifierar en tidsperiod, och ett antal andra skrivområden 3, som hänför sig till någon typ av lista, såsom en telefonlista 3a och en ”att göra”-lista 3b. I det kalenderblad 1 som visas i fig. 1 identifierar eller motsvarar varje första skrivomráde 2 en tidsperiod som är en timme lång och som börjar med en timangivelse 4, men i andra utföringsformer kan det mot- svara antingen kortare eller längre tidsperioder. I vissa av skrivområdena finns inbokade möten 6, aktiviteter 7, eller telefonnummer 8 angivna.

Kalenderbladet 1 är försett med en kod 9 som möjlig- gör positionsbestämning. I detta fall är koden tvådimen- sionell och kan positionsbestämningen utföras på hela kalenderbladet 1.

Positionskoden 9 (i det följande även benämnd positionskodningsmönstret) är uppbyggd av symboler av en första och en andra typ 9a, 9b och närmare bestämt av ringar av olika storlek, varvid en stor ring 9a repres- enterar en etta och en liten ring 9b representerar en nolla. För àskådlighetens skull visas mönstret 9 på endast en liten del av kalenderbladet och har symbolerna förstorats och förtydligats. I en verklig utföringsform är företrädesvis symbolerna betydligt mindre så att en betydligt bättre positionsupplösning erhålles. Om symbol- erna är synliga för blotta ögat är de vidare betydligt diskretare än i fig. 1 så att de bara framträder som ett icke-störande bakgrundsmönster. Alternativt är de tryckta på kalenderbladet 1 i en färg som inte reflekterar ljus i det synliga området.

Positionskodningsmönstret 9 är så arrangerat att om en anordning avbildar symbolerna 9a,9b på en delyta 10 på kalenderbladet så kan denna delytas 10 position på kal- enderbladet 1 bestämmas automatiskt av en processor i anordningen. Om sambandet mellan position och tidsperiod 10 15 20 25 30 35 1 1« . Q .. »»... ~:-.. |o»|, -,..~. 1 : .x f u f.. « ,,. . . . 1 w - z . .. 11 är entydigt och förutbestämt kan tidsperioden bestämmas från positionen.

I det följande skall beskrivas ett exempel på posi- tionskodningsmönster som möjliggör positionsbestämningen på kalenderbladet. Mönstret är anpassat för positionsbe- stämning genom avbildning av en delyta som innehåller 5 x 5 symboler. Symbolerna representerar en binär kodning.

Bladet har en x-riktning och en y-riktning. För att koda positionen i x-riktningen genereras först en 32 bitar lång talserie av 1:or och 0:or. I ett andra steg genereras en 31 bitar lång talserie av lzor och 0:or genom att den sista biten tas bort från 32-bitarsserien. skall ha egenskapen att om man tar fem efter varandra följande Båda talserierna, som nedan kallas x-talserierna, bitar var som helst i serien så får man en unik fembitars grupp som inte förekommer någon annanstans i serien.

Denna egenskap skall också gälla om man ”kopplar ihop” slutet av serien med dess början. Fembitarsgruppen ger alltså en entydig kodning av placeringen i serien.

Ett exempel på en 32-bitars talserie med ovannämnda egenskap är ”0000l0001l0010100l1l010110ll1110”. tar bort den sista Ozan i denna talserie erhålles en 31- Om man bitars talserie med samma egenskap.

De första fem bitarna i ovannämnda talserie, d.v.s. 00001, första fem bitarna, d.v.s. 00010, utgör koden för posi- utgör koden för position 0 i talserien, de näst tion 1 osv. I en första tabell lagras positionerna i X- talserierna som funktion av fembitarsgrupperna. Position I tabell 1 nedan visas positionskodningen för exemplet ovan. 31 finns givetvis bara i 32-bitarsserien.

Tabell 1: Position Fembitars grupp 0 00001 1 00010 2 00100 10 15 20 25 30 35 v.. «.. . . .. .. u . , f» v» -. -» - . 1» 1 a .. fl. .- -, - . ~ si. f.. . n .w h... u f f . .» . - ~ ~ f . a n . f. .. 12 3 01000 4 10001 5 00011 6 00110 7 01100 8 11001 9 10010 10 00101 11 01010 12 10100 13 01001 14 10011 15 00111 16 01110 17 11101 18 11010 19 10101 20 01011 21 10110 22 01101 23 11011 24 10111 25 01111 26 11111 27 11110 28 11100 29 11000 30 10000 31 00000 Med hjälp av 32-bitarsserien kan man bara koda 32 positioner, d.v.s. position 0-31. Om man däremot skriver 31-bitarsserien 32 gånger i följd på en första rad och 32-bitarsserien 31 gånger i följd på en andra rad under den första raden så kommer serierna att förskjutas i förhållande till varandra på så sätt två fembitars 10 15 20 25 30 35 f.. n. - - .f .- 1 . 1. .- -. u. ~ . ~ «| «. .f -. f . v w» -f n u 1.' »».~ . « = 4.. . u - . . U 13 grupper som står ovanför varandra kan användas för att koda 31 x 32 = 992 positioner i radernas riktning.

Antag exempelvis att det pà kalenderbladet finns följande kod: 0OOm1111lOO0O01000110010lOOl110lO110111l10m O0Om1l111000OlOOO110010100ll101011011l1100m Om man översätter fembitars grupperna till positioner enligt tabell 1 så är följande positioner i 32- och 31-bitarsserierna angivna på kalenderbladet.

O 1 2 O 1 2 ...30 31 O 1 2...29 30 31 O 1 2 ...30 O 1 2 3...3O O 1 2 3 4 Kodningen i X-riktningen bygger alltså på att man använder en talserie av n bitar som är uppbyggd på så sätt att om man tar ut m efter varandra följande tal i serien så kodar dessa m tal positionen i serien på ett entydigt sätt. Antalet kodningsbara positioner ökas genom att man använder en andra talserie, som är en delmängd av den första taleserien och som alltså har en annan längd än den första serien. Därigenom erhålles en förskjutning mellan serierna i radernas längdriktning.

Kodningen i Y-riktningen bygger på samma princip. i det följande benämnd Y-tal- serien, vilken består av p tal, varvid serien är så Man skapar en talserie, uppbyggd att om man tar ut r efter varandra följande tal ur serien så kodar dessa r tal entydigt positionen i serien och alltså positionen i Y-riktningen. Talen i Y- talserien kodas i mönstret på kalenderbladet som en på ett speciellt sätt uträknad differens mellan positionerna i X-riktningen på två rader.

Närmare bestämt skriver man ut omväxlande rader med 31-bitarsserien och 32-bitarsserien enligt följande Rad 1:(31)(31)(31)(31).. 10 15 20 25 30 35 519 458 14 På kalenderbladet skrivs serierna naturligtvis ut med hjälp av de olika symbolerna. Man börjar raderna i olika positioner i X-talserierna. Närmare bestämt börjar man två efter varandra följande rader på så sätt att om man bestämmer differensen modulo 32 mellan två positions- tal som står ovanför varandra, uttrycker differensen med ett fembitars binärt tal och tar de två mest signifikanta bitarna i nämnda fembitars binära tal så skall detta tal bli det samma oberoende var på raden man befinner sig.

Uttryckt med andra ord så börjar man serierna pà så sätt att förskjutningarna mellan serierna på två efter varan- dra följande rader håller sig inom ett bestämt intervall längs hela raden. I detta exempel kan den maximala för-4 skjutningen vara 31 positioner eller bitar och den mini- mala förskjutningen vara O positioner eller O bitar.

Förskjutningarna längs varje par av rader ligger då inom något av intervallen O-7, 8-15, 16-23 och 24-31 positioner/bitar.

Antag exempelvis att serierna är utskrivna på följande vis (uttryckt i positionstal).

Rad 1: 0 1 2 3 4 5 6 7....3O O 1 2 3 Rad 2: 0 1 2 3 4 5 6 7....3O 31 O 1 2 Rad 3: 25 26 27 28 29 30 O l....24 25 26 27 28 Rad 4: 17 18 19 20 21 22 23 24....16 17 18 19 20 Rad 5: 24 25 26 27 28 29 30 O....23 24 25 26 27 Om man bestämmer differensen pà ovan angivna sätt blir den O mellan rad 1 och 2, O mellan rad 2 och 3, 1 mellan rad 3 och 4 och 3 mellan rad 4 och 5. Tag 10 15 20 25 30 35 519 458 15 vilket binärkodat blir 01000. De två mest signifikanta siffrorna exempelvis 26-18 i rad 3 och 4, som blir 8, blir 01. Tag istället O - 23 på samma rader, vilket modulo 32 blir lika med 9, varvid på samma sätt som i det föregående exemplet de två mest signifikanta siffrorna blir 01. 0,0,1,3. Om man nu på samma sätt som för X-riktningen har I detta exempel erhålles fyra differenstal skapat en Y-talserie av talen O, 1, 2 och 3 som har egen- skapen att om man tar ut fyra efter varandra följande tal ur serien så bestäms positionen i serien entydigt så kan man genom att gå in i en tabell med talet 0013 som adress entydigt bestämma positionen i Y-riktningen. På detta sätt kan man bestämma 256 unika positioner i Y-rikt- ningen.

Ett exempel på början och slutet av en Y-talserie som innehåller talen 0-3 är följande: Tabell 2: 0 0000 l 0001 2 0010 3 0100 4 1000 5 0002 6 0020 7 0200 8 2000 9 0003 10 0030 251 2333 252 3333 253 3330 254 3300 255 3000 10 15 20 25 30 35 519 458 16 I det följande skall beskrivas hur positionsbestäm- ningen går till. Antag att man såsom beskrivits ovan har ett kalenderblad med ett första skrivområde vilket är försett med ett mönster som är uppbyggt av en första symbol som representerar en l:a och en andra symbol som representerar en 0:a. Symbolerna är anordnade i rader och kolumner och i 32-bitars och 31-bitarsserier enligt ovan.

Antag vidare att man vill bestämma den position i skriv- området där man sätter ner en anordning som är försedd med en sensor som kan registrera en bild som innehåller 5 x 5 symboler.

Antag att en bild som den optiska sensorn registrerar ser ut enligt följande: CCCP-JP* |-*C)|-*|-'}-* lf-*i-*©k-\|-' I ett första steg går anordningen in och översätter dessa fembitars grupper till positioner med hjälp av tabell 1. Följande positioner erhålles: 26 (lllll) 26 (lllll) ll (OlOlO) 10 (00l0l) 05 (0O0ll) Därefter bestämmes storleken av förskjutningen mellan positionstalen på de olika raderna genom att ta differensen modulo 32. De två mest signifikanta siffrorna i de sålunda bestämda differenserna uttryckt som fembitars binära tal blir 0, 1, O, O. Detta differenstal ger enligt tabell 2 positionen 3 i Y-riktningen. Koordi~ lO 15 20 25 30 35 519 458 17 naten för den andra dimensionen pà kalenderbladet är alltså 3.

I en tredje tabell finns lagrat startpositionen för varje rad, d.v.s. i vilken position i talserierna som varje rad börjar. Med hjälp av y-koordinaten 3 kan man i detta fall slå upp startpositionerna för de rader som de registrerade fembitars grupperna är hämtade från. Med kännedom om startpositionerna för de rader från vilka de två översta fembitars grupperna är hämtade och om de X- positioner som dessa båda fembitars grupper motsvarar, d.v.s. positionerna 26 och 26 kan man bestämma den inlästa bildens x-koordinat eller position i den första dimensionen. Antag exempelvis att startpositionerna för Då ser det alltså ut enligt följande på de båda rader från vilka de båda de översta båda raderna är 21 resp. 20. översta fembitars grupperna i den inlästa bilden är hämtade ifrån: Rad 3: Rad 4: 21 22 23....29 30 31 O l 20 2l 22....28 29 30 0 l 2...25 26 27.. 2...25 26 27..

Att de två första fembitars grupperna är hämtade från rad 3 och 4 följer från att y-koordinaten är 3. Att rad 3 är uppbyggd av en 32-bitars talserien medan rad 4 är uppbyggd av 31-bitars talserien följer från att udda rader är uppbyggda av 31-bitars och jämna av 32-bitars talserien.

Från dessa uppgifter kan man bestämma x-koordinaten till 35. Riktigheten kan kontrolleras genom att upprepa dessa steg för övriga par av fembitars grupper i den inlästa bilden. Det finns alltså en viss feltolerans.

Noggrannheten i positionsbestämningen kan ökas ytterligare genom bestämning av hur den mittersta pricken i 5 x 5-gruppen är placerad i förhållande till bildens mittpunkt. Positionsupplösningen kan alltså bli bättre än avståndet mellan två symboler. 10 15 20 25 30 35 519 458 18 Ovanstående steg utförs naturligtvis av en program- vara, vilken som utsignal lämnar koordinaterna 3 och 35 i detta exempel.

Ovan beskrivna exempel är just ett exempel som kan generaliseras. Antalet tal i den första X-talserien behöver inte vara 32. Antalet styrs av hur många olika symboler som skall användas i mönstret i kombination med hur många symboler som registreras i X-riktningen vid positionsbestämningen. Om antalet olika symboler är 3 och antalet registrerade symboler är 3 blir till exempel det maximala antalet tal i X-talserien 3x3x3=27 istället för 32. Motsvarande resonemang gäller för Y-talserien. Basen för dessa talserier kan alltså vara olika, antalet symboler som kodar en position kan variera och därmed också antalet positioner som kodas av talserien. Vidare behöver serierna inte vara talbaserade utan kan vara baserade på andra symboler och de kan därför betecknas som symbolsträngar.

Symbolerna kan såsom nämnts se ut på många olika sätt. De kan också utgöras av siffror, men då erfordras OCR-programvara för att genomföra positionsbestämningen, vilket gör anordningen för positionsbestämning dyrare och mera komplicerad. Felkänsligheten ökar också.

Det ovan beskrivna sättet att koda positioner på ett kalenderblad och att utföra positionsbestämningen på detta är fördelaktigt för att kräver mycket lite minne och processorkapacitet; I exemplet ovan krävs bara tabell 2 med 256 rader Positionsbestämningen kan lagring av tabell 1 med 32 rader, och tabell 3 med 256 rader. göras med tre tabelluppslagningar och en enkel beräkning.

Därefter krävs endast en fjärde uppslagning i en tabell där den tidsperiod som koordinaterna motsvarar finns lagrad.

Företrädesvis arrangeras positionskodningsmönstret i kalendern på så sätt att alla positioner som kodas av mönstret är unika. I sådant fall bestämmer positionen entydigt tidsperioden i kalendern. 10 15 20 25 30 35 519 458 19 Det ovan beskrivna positionskodningsmönstret kan koda positioner på en yta med en viss utsträckning i X- riktningen och en viss utsträckning i Y-riktningen. Man kan tänka sig att man för kodningen i kalendern använder en remsa av detta positionskodningsmönster som har betydligt längre utsträckning i X-riktningen än i Y- riktningen, varvid X-koordinaterna är unika för varje första skrivområde, medan Y-koordinaterna är desamma. X- koordinaterna kan då översättas till tid, medan kombi- nationen av X- och Y-koordinaterna används för positions- bestämning för digitalisering av den handskrivna note- ringen. Genom att använda olika ”remsor” i positions- kodningsmönstret, dvs olika intervall för Y-koordinaten, för kalendrar för olika år, kan man koda årtalet i Y- dimensionen.

I ytterligare en variant, kan man använda ”rutor” på diagonalen i positionskodningsmönstret, så att varje första skrivområde har både unika X-koordinater och unika Y-koordinater. I detta fall kan den tidsperiod som skriv- området identifierar bestämmas med hjälp av både X- och Y-koordinaterna, varvid en redundans erhålles och alltså ett mindre felkänsligt system. Olika ”diagonaler” kan då användas för olika år.

Alternativt kan samma mönster användas på flera ställen i kalendern, varvid tvetydigheten måste lösas.

Detta kan ske genom att anbringa en speciell tidskod 8 exempelvis överst på varje blad. Tidskoden kan exempelvis bestå av en speciell symbol följt av en binär indikation av en tidsperiod kodad med samma symboler som i posi- tionskoden. För att kunna göra en notering manuellt med elektronisk back-up måste i detta fall användaren läsa av tidskoden innan den manuella noteringen görs.

Olika kalendrar kan vara märkta med en speciell kod, så att användaren kan registrera byte av kalender.

Positionskoden används, såsom framgår ovan, för att identifiera den tidsperiod som en notering avser. Den används emellertid också för att åstadkomma en elektro- 10 15 20 25 30 35 519 458 20 nisk registrering av den handskrivna noteringen som görs i kalendern genom att positionen för pennan löpande regi- streras under det att noteringen görs. Dessa positioner bildar tillsammans en beskrivning eller en bild av hur pennan förflyttats. Denna bild eller beskrivning kan sedan lagras i en elektronisk kalender i anordningen och/eller i en extern enhet.

En utföringsform av en anordning för åstadkommande av en handskriven notering i en kalender visas schema- tiskt i fig. 2. format ungefär som en penna.

Den innefattar ett hölje 11, som är I höljets kortända finns en öppning 12. Kortänden är avsedd att ligga an mot eller hållas på litet avstånd från det kalenderblad på vilket en notering skall göras.

Höljet inrymmer i huvudsak en optikdel, en elektro- nikdel och en strömförsörjning.

Optikdelen innefattar minst en lysdiod 13 för belys- ning av den yta som skall avbildas och en ljuskänslig areasensor 14, exempelvis en CCD- eller CMOS-sensor, för registrering av en tvådimensionell bild. Eventuellt kan anordningen dessutom innehålla ett linssystem.

Strömförsörjningen till anordningen erhålls från ett batteri 15 som är monterat i ett separat fack i höljet.

Elektronikdelen innehåller bildbehandlingsorgan 16 för bestämning av en position och/eller en tid på basis av den inlästa bilden och närmare bestämt en processor som är programmerad till att läsa in bilder från sensorn och utföra positions och/eller tidsbestämning på basis av dessa bilder.

Anordningen innefattar också en pennspets 17, med vars hjälp man kan skriva vanlig färgämnesbaserad skrift i ett skrivområde i kalendern. Pennspetsen 17 är in- och utfällbar så att användaren kan styra om den skall använ- das eller ej.

Anordningen innefattar vidare knappar 18 med vars hjälp anordningen aktiveras och styrs. Den har också en 10 15 20 25 30 35 519 458 21 sändtagare 19 för trådlös överföring av information till och från anordningen.

Anordningen innefattar även en realtidsklocka 20 och en summer 21 för åstadkommande av ett larm. Den kan också innefatta en display 22 för visning av registrerad kalenderinformation.

I sökandens svenska patent nr 9604008-4 beskrivs en anordning för registrering av text. Denna anordning kan användas för registrering av kalenderinformation om den programmeras på lämpligt sätt. Om den skall användas för färgämnesbaserad skrivning så måste den vidare komplet- teras med en pennspets.

Såsom tidigare nämnts, kan anordningen vara uppdelad i olika fysiska höljen, varvid ett första hölje inne- håller areasensorn och andra komponenter som är nödvän- diga för att ta bilder av koden och för att överföra dessa till en processor och andra komponenter som finns i ett andra hölje och som utför positions- och/eller tidsbestämningen på basis av den eller de registrerade bilderna.

När användaren skall göra en notering på kalender- bladet l, tionskoden, skriver hon som vanligt med pennspetsen 17 på som är försett med den ovan beskrivna posi- bladet, varvid anordningen fortlöpande registrerar bilder av den del av den kod som finns i anordningens synfält.

Anordningen bestämmer vidare den position som varje bild motsvarar. De positioner som registreras medan användaren gör en notering med pennspetsen lagras i ett minne i anordningen. De representerar dels en digital beskrivning av den handskrivna noteringen, dels information om var i kalendern noteringen gjorts och därmed till vilken tidsperiod eller till vilket skrivområde noteringen hör.

Den sålunda bestämda kalenderinformationen kan skickas vidare till en elektronisk kalender i exempelvis användarens jobbdator eller lagras i en elektronisk kalender direkt i anordningen.

Claims (12)

10 l5 20 25 30 35 519 458 22 PATENTKRAV innefattande ett flertal blad har ett flertal första skrivområden(2)

1. l. Kalender, (l), , som vart och ett SOm identifierar en unik tidsperiod och är anordnat att ta emot en handskriven notering för tidsperioden, k ä n - n e t e c k n a d av att vart och ett av de första skrivområdena (2) är försett med en elektroniskt avläsbar positionskod (9), vilken positionskod kodar ett flertal positioner i nämnda skrivområde, vilken positionskod är unik för varje skrivområde och vilken positionskod är avsedd för åstadkommande av en elektronisk back-up av den handskrivna noteringen som görs i skrivområdet.

2. Kalender enligt krav 1, vidare innefattande minst ett andra skrivområde (3), som inte identifierar någon tidsperiod och som är anordnat att ta emot handskrivna noteringar, vilket andra skrivområde är försett med nämnda elektroniskt avläsbara positionskod.

3. Kalender enligt krav 1 eller 2, varvid positions- koden är tvådimensionell och varvid den ena dimensionen i positionskoden är unik för varje skrivområde.

4. Kalender enligt något av föregående krav, varvid koden är optiskt avläsbar.

5. Kalender enligt något av ovanstående krav, varvid de första skrivområdena identifierar tidsperioder med olika längd.

6. Kalender enligt något av föregående krav, varvid positionskoden (9) är baserad på en första symbolsträng, som innehåller ett första förutbestämt antal symboler och som har egenskapen att om man tar ett andra förutbestämt antal symboler ur den första symbolsträngen så är dessa symbolers placering i den första symbolsträngen entydigt bestämd, varvid den första symbolsträngen används för bestämning av positionen i en första dimension på kalen- derbladet; och på en andra symbolsträng med samma egen- skap som den första symbolsträngen, varvid den andra 10 15 20 25 30 519 458 23 symbolsträngen används för bestämning av positionen i en andra dimension på kalenderbladet.

7. Kalender enligt något av ovanstående krav, varvid positionskoden reflekterar ljus utanför det synliga om- rådet.

8. Anordning för àstadkommande av en handskriven notering i en kalender, som innefattar ett flertal blad (l), som har ett flertal första skrivområden (2), som vart och ett identifierar en unik tidsperiod och år an- ordnat att ta emot den handskrivna noteringen, vilken anordning innefattar en pennspets (17) för åstadkommande av den handskrivna noteringen; k ä n n e t e c k - n a d av att anordningen innefattar organ (l4,l6) för upptagning och behandling av ett flertal bilder under åstadkommandet av den handskrivna noteringen, vilka organ år anordnade att identifiera en positionskod i var och en av nämnda flertalet bilder, att utifrån positionskoden bestämma en position för varje bild för att på så sätt åstadkomma en elektronisk registrering av den handskrivna noteringen väsentligen samtidigt som den åstadkommes med pennspetsen, och för att på så sätt bestämma den unika tidsperiod som motsvarar det första skrivområde i vilket den handskrivna noteringen åstadkommes, så att åstad- kommandet av en elektronisk back-up av kalendern möj- liggörs.

9. Anordning enligt krav 8, varvid nämnda organ (14, 16) för upptagning och behandling av bilder innefattar en (14) (16)

10. Anordning enligt krav 8 eller 9, varvid anord- areasensor och en processor med programvara. ningen har organ (19) för trådlös överföring av den unika tidsperioden och den handskrivna noteringen till en extern elektronisk enhet för registrering i en digital kalender i denna enhet.

11. ll. Anordning enligt något av krav 8-10, varvid anordningen har organ för att förvarna en användare om en förestående händelse på basis av den elektroniskt regist- 519 458 24 rerade handskrivna noteringen och den bestämda tids- perioden.

12. Anordning enligt något av krav 8-ll, vidare innefattande en realtidsklocka.