SE516109C2 - Förfarande, system och datorprogram för dokumenthantering med hjälp av positionskodningsmönster - Google Patents

Description

20 25 30 35 516» 109 2 I dess mest generella form kännetecknas uppfinningen av att, med utgångspunkt i ett elektroniskt lagrat dokument som kan vara av godtycklig typ såsom text, bild, ritning etc. Dokumentet skrivs ut pà en yta, företrädesvis pap- per, som är försedd med ett positionskodningsmönster.

Manuell redigering utförs sedan pà utskriftsytan med en anordning som innefattar organ för avläsning av posi- tionskodningsmönstret samt även ett ritstift för marke- ring pà ytan. Redigeringen sker med en kod, som är i form av symboler ur en förbestämd symboluppsättning, på papp- ret. Överföring av redigeringsinformationen, dvs de pà ytan applicerade symbolerna, sker till lagrings- och bearbetningsanordningen, företrädesvis en dator. Denna överföring kan ske direkt under redigeringen eller vid ett senare tillfälle. Tolkning av redigeringskoden utförs sedan, helt eller delvis i datorn, i samspel med det i datorn lagrade dokumentet, varefter ändringar görs av det lagrade dokumentet i direkt beroende av tolkningen.

Ett antal fördelar med uppfinningen, som är förknippade med enkelhet i hanteringen är uppenbara: den är enkel och lätt att förstå, dvs det är fråga om intuitiv hantering av dokument av traditionell typ, dvs pappersutskrifter.

Därmed är det även en làg inlärningströskel för de per- soner som skall utföra redigeringen.

Vidare är det en fördel att det är enkelt att redigera dokument utan att den som redigerar behöver befinna sig vid en dator där dokumentet är lagrat, eller vara bunden till en komplicerad inmatningsanordning som i känd teknik exemplifieras med ett digitaliseringsbord. Redigerings- informationen kan alltsà med fördel lagras i inläsnings- anordningen för en senare överföring till datorn/lag- ringsplatsen.

Dessutom är det fördelaktigt att, som uppfinningen er- bjuder, direkt erhålla en kopia av redigeringen i form av den manuellt redigerade utskriften. 10 15 20 25 30 516.109 KORTFATTAD FIGURBESKRIVNING Figur 1 visar schematiskt en utföringsform av en produkt i som är försedd med ett positionskodningsmönster_ Figur 2a-2d visar schematiskt hur symbolerna kan vara ut- formade i en utföringsform av uppfinningen.

Figur 3 visar schematiskt ett exempel pà 4x4 symboler som används för att koda en position.

Figur 4 visar schematiskt en anordning i enlighet med föreliggande uppfinning som kan användas för positions- bestämning i tre dimensioner.

Figur Sa visar en utskrift av ett textdokument med manuellt ritade redigeringsinstruktioner_ Figur Sb visar en utskrift av ett ritningsdokument med en manuellt ritad redigeringsinstruktion.

FÖREDRAGNA UTFöRINGsFoRMER För tydlighetens skull har nedanstående detaljerade be- skrivning av uppfinningen delats in i ett antal delbe- skrivningar. Inledningsvis kommer, med hänvisning till figurerna 1, 2a-d samt 3, ett kodningsmönster att pre- senteras. Detta kodningsmönster representerar positions- information vilken kan utnyttjas i ett förfarande enligt uppfinningen. Efter presentationen av kodningsmönstret presenteras sedan i samband med figur 4 en anordning som är avsedd att användas vid manuell redigering av ett ut- skrivet dokument. Anordningen, som är pennformad avläser positionskodningsmönstret, samt i förekommande fall även text, och är försedd med en pennspets för att synliggöra redigeringsmarkeringar pà det utskrivna dokumentet. Där- efter visas, med hänvisning till figurerna 5a och 5b, hur exempel pà manuell redigeringsinformation ritats pà en utskrift av ett textdokument (figur Sa) och ett dokument (figur 5b) som innehåller en ritningsfigur.

I figur 1 visas en del av en produkt i form av ett papper 1, som pà sin yta 2 är försett med ett optiskt avläs- unnnuo u coca-o 10 15 20 25 30 35 5.16 .109 4 ningsbart positionskodningsmönster 3 som möjliggör posi- tionsbestämning. Positionskodningsmönstret består av sym- boler 4, som är systematiskt anordnade över ytan 2, så utseende. att denna har ett ”mönstrat” Pappret har en x- koordinataxel och en y-koordinataxel. I detta fall kan positionsbestämning utföras på hela produktens yta. I andra fall kan ytan som medger positionsbestämning utgöra en mindre del av produkten. Pappret kan exempelvis an- vändas för att åstadkomma en elektronisk representation av information som skrivs eller ritas på ytan. Den elek- troniska representationen kan åstadkommas genom att man löpande under skrivning på ytan med en penna, bestämmer pennans position på pappret genom avläsning av positions- kodningsmönstret.

Positionskodningsmönstret innefattar ett virtuellt ras- ter, som alltså varken syns för det mänskliga ögat eller kan detekteras direkt av en anordning som skall bestämma flertal symboler 4, och en kan anta ett av fyra värden ”1”-”4” positioner på ytan, och ett som var sàsom beskrivs i det följande. Det skall i detta sammanhang påpekas att positionskodningsmönstret i figur 1 för àskådlighetens skull är kraftigt förstorat. Dessutom visas det bara på en del av pappret.

Positionskodningsmönstret är så arrangerat att en delytas position på skrivytan kodas av symbolerna pà denna del- yta. En första och en andra delyta 5a, 5b visas med streckade linjer i figur 1. Den del av positionskodnings- mönstret (här 3 x 3 symboler) som finns på den första delytan 5a kodar en första position, och den del av posi- tionskodningsmönstret som finns på den andra delytan 5b kodar en andra position. Positionskodningsmönstret är så- ledes delvis gemensamt för de angränsande första och andra positionerna. Ett sådant positionskodningsmönster betecknas i denna ansökan som "flytande".

I figur 2a-d visas en utföringsform av en symbol som kan användas i positionskodningsmönstret enligt uppfinningen. 10 15 '20 25 516. 109 u ø n . oo 5 Symbolen innefattar en virtuell rasterpunkt 6, som repre- senteras av skärningspunkten mellan rasterlinjerna, samt en markering 7 som har formen av en punkt. Symbolens vär- de beror pà var markeringen är placerad. I exemplet i ifigur 2 finns fyra möjliga placeringar, en på var och en av rasterlinjerna som utgår från rasterpunkterna. För- skjutningen fràn rasterpunkten är lika stor för alla vär- den. I det följande har symbolen i figur 2a värdet 1, i figur 2b värdet 2, i figur 2c värdet 3 och i figur 2d värdet 4. Annorlunda uttryckt finns det fyra olika typer av symboler.

Varje symbol kan alltså representera fyra värden ”1-4”.

Detta medför att positionskodningsmönstret kan delas upp i en första positionskod för x-koordinaten, och en andra positionskod för y-koordinaten. Uppdelningen görs enligt följande: Symbolvärde x-kod y-kod 1 1 l 2 0 1 3 1 0 4 0 O Varje symbols värde översätts alltså till en första siffra, här bit, för x-koden och en andra siffra, här bit, för y-koden. På detta sätt får man två helt obe- roende bitmönster. Mönstren kan kombineras till ett gemensamt mönster, som kodas grafiskt med hjälp av ett flertal symboler enligt figur 2.

Varje position kodas med hjälp av ett flertal symboler. I detta exempel används 4x4 symboler för att koda en posi- tion i tvà dimensioner, dvs en x-koordinat och en y-ko- ordinat. 10 15 20 516m 109 n | ø . n ø o u oo o o ø o | g . n u o u av av. n 6 Positionskoden byggs upp med hjälp av en talserie av ettor och nollor, som har egenskapen att ingen sekvens av fyra bitar förekommer mer än en gång i serien. Talserien är cyklisk, vilket betyder att egenskapen ocksà_gäller när man kopplar ihop slutet av serien med dess början. En fyra bitars sekvens har alltså alltid en entydigt bestämd position i talserien.

Serien kan maximalt vara 16 bitar lång om den skall ha ovan beskrivna egenskap för sekvenser om fyra bitar. I detta exempel används emellertid bara en sju bitar läng serie enligt följande: ”O O 0 l 0 1 0”.

Denna serie innehåller sju unika sekvenser om fyra bitar som kodar en position i serien enligt följande: Position i serien Sekvens 0 0001 l 0010 2 0101 3 1010 4 0100 S 1000 6_ 0000 För kodning av x-koordinaten, skriver man talserien sekventiellt i kolumner över hela den yta som skall kodas. Kodningen bygger pà differensen eller positions- förskjutningen mellan tal i angränsande kolumner. Diffe- rensens storlek bestäms av i vilken position (dvs med vilken sekvens) i talserien som man låter kolumnen börja.

Om man närmare bestämt tar differensen modulo sju mellan à ena sidan ett tal, som kodas av en fyrabitars sekvens i 10 15 20 25 30 35 I 516 1 5.: âuš . ångra . ..._ u.. . 7 en första kolumn och som alltså kan ha värdet(positionen) O-6, och å andra sidan motsvarande tal (dvs sekvensen på samma ”höjd”) i en angränsande kolumn, kommer resultatet bli detsamma oberoende av var längs de två kolumnerna som man gör jämförelsen. Med hjälp av differensen mellan två kolumner kan man alltså koda en x-koordinat som är kon- stant för alla y-koordinater.

Eftersom varje position på ytan kodas med 4x4 symboler i detta exempel, har man tillgång till tre differenser (med värdet 0-6) enligt ovan för att koda x-koordinaten. Kod- ningen görs då pà så sätt att av de tre differenserna kommer en alltid att ha värdet 1 eller 2 och de båda övriga att ha värden i intervallet 3-6. Inga differenser får alltså vara noll i x-koden. Med andra ord konstrueras x-koden så att differenserna blir som följer: (3-6) (3-6) (1-2) (3-6) (3-6) (1-2) (3-6) (3-6) (1-2)...

Varje x-koordinat kodas alltså med två tal mellan 3 och 6 samt ett efterföljande tal som är 1 eller 2. Om man sub- traherar tre fràn de höga talen och ett från det låga fâr man ett tal i blandad bas, som direkt ger en position i x-riktningen, från vilken x-koordinaten sen kan bestämmas direkt, såsom visas i exemplet nedan.

Med hjälp av ovan beskrivna princip kan man alltså koda x-koordinater O,l,2..., med hjälp av tal som represente- rar tre differenser. Dessa differenser kodas med ett bit- mönster som baseras på talserien ovan. Bitmönstret kan 'till slut kodas grafiskt med hjälp av symbolerna i figur 2.

I många fall kommer man när man läser in 4x4 symboler inte få fram ett komplett tal som kodar x-koordinaten, utan delar av två tal. Eftersom den minst signifikanta delen av talen alltid är 1 eller 2 kan man emellertid enkelt rekonstruera ett komplett tal.

Y-koordinaterna kodas enligt samma princip som används för x-koordinaterna. Den cykliska talserien skrivs upp- oo v vv- 10 15 20 25 30 35 .516 109 n u ~ . p n ø u n» u o | u . . o ø ø n o o n - ; u u n a o u o v. 8 repade gånger i horisontella rader över ytan som skall positionskodas. Precis som för x-koordinaterna låter man raderna börja i olika positioner, dvs med olika sekven- ser, i talserien. För y-koordinaterna använder man dock inte differenser utan kodar koordinaterna med tal som baseras på talseriens startposition på varje rad. När man har bestämt x-koordinaten för 4x4 symboler, kan man näm- ligen bestämma startpositionerna i talserien för de rader som ingår y-koden i de 4x4 symbolerna. I y-koden, bestäm- mer man den mest signifikanta siffran genom att låta denna vara den enda som har ett värde i ett speciellt intervall. I detta exempel låter man en rad av fyra börja i position 0-1 i talserien, för att indikera att denna rad avser den minst signifikanta siffran i en y-koordi- nat, och de tre övriga börja i position 2-6. I y-led finns alltså en serie av tal enligt följande: (2-6) (2-6) (2-6) (O-1) (2-6) (2-6) (2-6) (O-1) (2-6)...

Varje y-koordinat kodas alltså med tre tal mellan 2 och 6 och ett efterföljande tal mellan 0 och 1.

Om man subtraherar l från det låga talet och 2 från de höga erhåller man på motsvarande sätt som för x-rikt- ningen en position i y-riktningen i blandad bas från vilken man direkt kan bestämma y-koordinaten.

Med metoden ovan kan man koda 4 x 4 x 2 = 32 positioner i x-led. Varje sådan position motsvarar tre differenser, vilket ger 3 x 32 = 96 positioner. Vidare kan man koda 5 x 5 x 5 x 2= 250 positioner i y-led. Varje sådan position motsvarar 4 rader, vilket ger 4 x 250 1000 positioner.

Tillsamman kan man alltså koda 96000 positioner. Eftersom x-kodningen är baserad på differenser kan man emellertid välja i vilken position den första talserien börjar. Om man tar hänsyn till att denna första talserie kan börja i sju olika positioner, kan man koda 7 x 96000 = 672000 positioner. Startpositionen för den första talserien i den första kolumnen kan räknas ut när x-koordinaten har bestämts. De ovannämnda sju olika startpositionerna för 10 15 20 25 30 .516 109 9 den första serien kan koda olika blad eller skrivytor pà en produkt.

För att ytterligare illustrera uppfinningen enligt denna utföringsform följer här ett specifikt exempel som är baserat pà den beskrivna utföringsform av positionskoden.

I figur 3 visas ett exempel pà en bild med 4x4 symboler som avläses av en anordning för positionsbestämning.

Dessa 4x4 symboler har följande värden: Dessa värden representerar följande binära x- och y-kod: x-kod: y-kod: O 0 0 O 0 O O l 1 O 1 O 0 l O O O O O O O O_1 0 1 1 O O 1 0 1 O De vertikala x-sekvenserna kodar följande positioner i 2 O 4 6. Differenserna mellan kolumnerna blir -2 4 2, vilket modulo 7 ger: 5 4 2, vilket i blandad bas kodar position (5-3) x 8 + (4-3) x 2 + (2-1) = 16 f 2 + 1 = 19. Eftersom den första kodade x-positionen är position talserien: 0, är den differens som ligger i intervallet l-2 och som syns i de 4x4-symbolerna den tjugonde sådan differensen.

Eftersom det vidare går totalt tre kolumner pà varje så- tillhör den vertikala sekvensen längst till höger i 4x4-x-koden den dan differens och det finns en startkolumn, 10 15 20 25 30 35 ø n ; | oo o o n n .. u ø o | :v :annu . 516 109 c u n ø u. 10 6l:a kolumnen i x-koden (3 X 20 + 1= 61) och den längst till vänster den 58:e.

De horisontella y-sekvenserna kodar positionerna 0 4 1 3 i talserien. Eftersom dessa serier börjar i den 58:e kolumnen är radernas startposition dessa tal minus 57 modulo7, vilket ger startpositionerna 6 3 O 2. Över- satt till siffror i den blandade basen blir detta 6-2, 3~2, O-O, minst signifikanta siffran i det aktuella talet. Den 2-2 = 4 1 O O, där den tredje siffran är den fjärde siffran är då den mest signifikanta siffran i nästa tal. Den måste i detta fall vara densamma som i det aktuella talet. (Undantagsfallet är när det aktuella talet består av högsta möjliga siffror i alla positioner.

Dà vet man att inledningen pà nästa tal är ett större än inledningen av det aktuella talet.) Positionen för fyra siffrors talet blir i den blandade basen Ox5O + 4xlO +lx2 + Oxl = 42.

Den tredje raden i y-koden är alltså den 43:e som har startposition 0 eller 1, och eftersom det går fyra rader totalt på varje sådan rad, 43X4=172. är den tredje raden nummer I detta exempel är alltså positionen för det översta vänstra hörnet för 4x4-symbolgruppen (58,l70).

Eftersom x-sekvenserna i 4x4-gruppen börjar på rad 170, startar hela mönstrets X-kolumner i talseriens positioner ((2 0 4 6) -169) mod 7 = 1 6 3 5. Mellan den sista start- positionen (5) och den första startpositionen kodas talen 0-19 i den blandade basen, och genom att summera repre- sentationerna för talen O-19 i den blandade basen får man den totala differensen mellan dessa kolumner. En naiv algoritm för att göra detta är att generera dessa tjugo tal och direkt summera deras siffror. Den erhållna summan kalla s. Bladet eller skrivytan ges då av (5-s)modulo7.

I exemplet ovan har beskrivits en utföringsform där varje position kodas med 4 x 4 symboler och en talserie med 7 10 15 20 25 30 35 1 Q 4 o o n ll bitar används. Detta är naturligtvis bara ett exempel.

Positioner kan kodas med fler eller färre symboler. Det behöver inte vara lika många i båda ritningarna. Tal- serien kan ha annorlunda längd och behöver inte vara binär, utan kan bygga på en annan bas. Olika talserier kan användas för kodning i x-led och kodning i y-led.

Symbolerna kan ha annorlunda antal värden.

I exemplet ovan är vidare markeringen en punkt. Natur- ligtvis kan den ha ett annat utseende. Den kan exempelvis utgöras av ett streck som börjar i den virtuella raster- punkten och sträcker sig ut från denna till en bestämd position.

I exemplet ovan används symbolerna inom en kvadratisk delyta för kodning av en position. Delytan kan ha annan form, exempelvis hexagonal. Symbolerna behöver heller inte vara anordnade i rader och kolumner i 90 graders vinkel mot varandra utan kan också vara anordnade i andra ärrangêmang .

För att positionskoden skall kunna detekteras behöver det virtuella rastret bestämmas. Detta kan göras genom att man studerar avståndet mellan olika markeringar. Det kor- taste avståndet som finns mellan två markeringar måste härröra från två angränsande symboler med värdet 1 och 3 så att markeringarna ligger på samma rasterlinje mellan två rasterpunkter. När ett sådant par av markeringar har detekterats kan de tillhörande rasterpunkterna bestämmas med kännedom om avståndet mellan rasterpunkterna och mar- keringarnas förskjutning från rasterpunkterna. När väl två rasterpunkter har lokaliserats kan ytterligare ras- terpunkter bestämmas med hjälp av uppmätta avstånd till andra markeringar och med kännedom om rasterpunkternas inbördes avstånd.

En utföringsform av en anordning för positionsbestämning vars rumsliga förhållande till en yta kan bestämmas, visas schematiskt i figur 4. Den innefattar ett hölje 11, som år format ungefär som en penna. I höljets kortända un-nu 10 15 20 25 30 n n ø . ao | o ø Q .. u c o u o: u u n a en .516 109 12 finns en öppning 12. Kortänden är avsedd att ligga an mot eller hållas pà litet avstånd från en yta S på vilken positionsbestämningen skall ske. I figuren antyds en nor- malriktning V Z gående axel A. Axeln A bildar en lutningsvinkel 6 med till ytan S samt en genom anordningen normalriktningen V .

Z Höljet inrymmer i huvudsak en optikdel, en elektronikdel och en strömförsörjning.

Optikdelen innefattar minst en lysdiod 13 för belysning av den yta som skall avbildas och en ljuskänslig area- sensor 14, exempelvis en CCD- eller CMOS-sensor, för registrering av en tvàdimensionell bild. Eventuellt kan anordningen dessutom innehålla ett linssystem.

Strömförsörjningen till anordningen erhålls från ett batteri 15 som är monterat i ett separat fack i höljet.

Elektronikdelen innehåller bildbehandlingsorgan 16 för bestämning av en position på basis av den med sensorn 14 registrerade bilden och närmare bestämt en processorenhet med en processor som är programmerad till att läsa in bilder från sensorn och utföra positionsbestämning på basis av dessa bilder.

Anordningen innefattar också i denna utföringsform en pennspets 17, med vars hjälp man kan skriva vanlig färg- ämnesbaserad skrift på ytan på vilken positionsbestäm- ningen skall ske. Pennspetsen 17 är in- och utfällbar så att användaren kan styra om den skall användas eller ej.

I vissa tillämpningar behöver anordningen inte ha någon pennspets alls.

Anordningen innefattar vidare knappar 18 med vars hjälp anordningen aktiveras och styrs. Den har också en sänd- tagare 19 för trådlös överföring, t ex med IR-ljus eller radiovàgor, av information till och från anordningen.

Anordningen kan vidare innefatta en display 20 för vis- ning av positioner eller registrerad information. 10 15 20 25 30 35 .516 109 :jfjfg 13 I sökandens svenska patent nr 9604008-4 beskrivs en an- ordning för registrering av text. Denna anordning kan användas för positionsbestämning om den programmeras på .lämpligt sätt. Om den skall användas för färgämnesbaserad skrivning så måste den vidare kompletteras med en penn-A spets.

Anordningen kan vara uppdelad i olika fysiska höljen, varvid ett första hölje innehåller komponenter som är nödvändiga för att ta bilder av positionskodningsmönstret och för att överföra dessa till komponenter som finns i ett andra hölje och som utför positionsbestämningen på basis av den eller de registrerade bilderna.

Positionsbestämningen görs såsom nämnts av en processor som alltså måste ha programvara för att i en bild lokali- sera och avkoda symbolerna och för att från det sålunda erhållna koderna bestämma positioner. Fackmannen kan, utifrån exemplet ovan, konstruera programvara som utför positionsbestämning på basis av bild av en del av ett positionskodningsmönster.

Vidare kan fackmannen, på basis av beskrivningen ovan, konstruera programvara för utskrift av positionskodnings- mönstret.

I utföringsexemplet ovan är mönstret optiskt avläsnings- bart och sensorn således optisk. Såsom nämnts kan mönst- ret vara baserat på en annan parameter än en optisk para- meter. I sådant fall måste naturligtvis sensorn vara av en typ som kan avläsa den aktuella parametern.

I utföringsexemplet ovan är rastret ett rutnät. Det kan även ha andra former.

I utföringsexemplet ovan används inte den längsta möjliga cykliska talserien. Därmed åstadkommer man en viss redun- dans som kan användas exempelvis för att kontrollera vridningen hos den inlästa gruppen av symboler.

Figur 5a visar en utskrift 501 av ett textdokument som företrädesvis är lagrat i en dator. Utskriften 501 sker 10 15 20 25 30 35 n v n > n nu 14 lämpligen pà ett papper vars yta är försedd med ett posi- tionskodningsmönster såsom beskrivet ovan i samband med figurerna 1-3. För tydlighetens skull visas dock inte något sådant mönster i figur 5a.

Redigeringsmarkeringar exemplifieras i figur 5a schema- tiskt vid hänvisningsbeteckningarna 502,503 samt 504. Ett felstavat ord ”two” vars felaktiga bokstav ”w” har för- setts med ett streck och i den högra marginalen markerats 502. Ett fel- aktigt ord ”green” har försetts med ett streck och i den att det skall ersättas med bokstaven ”o” högra marginalen markerats att det skall ersättas med ordet ”gold” 503. Orden ”fade” och ”not” har markerats 504 med en symbol som vid tolkningen skall innebära att orden skall byta plats med varandra.

I figur 5b visas mycket schematiskt en ritning bestående av enkla geometriska figurer. En kryssmarkering 505 har ritats pà en rektangels ena sida för att indikera att dena sidan skall raderas.

De symboler och markeringar som visas i figur 5a och 5b skall endast ses som exempel pà hur redigeringsmarke- ringar kan vara utformade. Symbolerna kan vara en del- mängd av en större uppsättning redigeringsmarkeringar innefattande mer eller mindre komplicerade indikationer pà hur den efterföljande tolkningen skall utföras och hur. den verkliga förändringen av det lagrade dokumentet skall se ut. Uppsättningen av redigeringskommandon kan vara pà förhand bestämt eller vara genererat av exempelvis en användare genom en lämplig inlärningsprocess enligt känd teknik. Överföringen av redigeringsinformation fràn avläsnings- anordningen innefattar att överföra positionsdata som av- läses av avläsningsanordningen. Denna överföring kan ske samtidigt som användaren ritar redigeringssymbolerna pà det utskrivna dokumentet, eller vid en senare tidpunkt.

Claims (5)

10 15 20 25 30 15 PATENTKRAV

1. Förfarande för redigering av dokumentinformation i ett datorlagrat dokument, innefattande: - överföring av dokumentets dokumentinformation till en utskriftsanordning som är kapabel att skriva ut doku- mentinformation pà en yta som är försedd med ett posi- tionskodningsmönster, - mottagning av redigeringsinformation frán en av- läsningsanordning kapabel att läsa positionsinformation fràn den positionskodade ytan, - tolkning av redigeringsinformationen, - ändring av dokumentinformationen i beroende av tolkningen av redigeringsinformationen_

2. Förfarande enligt patentkrav 1, varvid redigerings- informationen innefattar positionsinformation relaterad till avläsningsanordningens position vid ytan, samt var- vid tolkningen av redigeringsinformationen innefattar tolkning av positionsinformationen.

3. Förfarande enligt patentkrav 2, varvid positionsin- formationen är i form av sekvenser av koordinater som bildar manuellt genererade kurvor som har motsvarighet i form av ritade kurvor på det utskrivna dokumentet.

4. Datorprogramprodukt innefattande programkod, som vid laddning i en dator utför förfarandet enligt nàgot av patentkraven 1-3.

5. System för redigering av dokumentinformation i ett dokument, innefattande: - lagringsorgan för lagring av dokumentet, - organ för överföring av dokumentets dokumentinfor- mation till en utskriftsanordning som är kapabel att skriva ut dokumentinformation pà en yta som är försedd med ett positionskodningsmönster, . 51.6 109 16 - organ för mottagning av redigeringsinformation fràn en avläsningsanordning kapabel att läsa positions- information fràn den positionskodade ytan, - organ för tolkning av redigeringsinformationen, - organ för ändring av dokumentinformationen i' beroende av tolkningen av redigeringsinformationen.