SE518665C2 - Fenstabiliserad artillerigranat - Google Patents

Description

¿ | I | :n 51 8 2665 ÉÜ* - äš -.'.=- .ÄÉÉ 'i utskjutning av granaten ur ett råfflat eldrör måste vara helt infallbara innanför eldrörets mindiarneter samtidigt som de inte heller får uppta en allt för stor volym inne i granaten och därmed hindra användningen av detta utrymme för den nyttolast som helt motiverar granatens existens.

Föreliggande uppfinning erbjuder nu en lösning på problemet med de infällbara fenoma , som dels ger fenoma en plusftmktion medan de ännu befinner sig i infállt läge, dels möjliggör en placering av fenoma mycket nära granatens bakplan , dvs precis det läge där man helst vill ha dem placerade.

Enligt uppfinningen görs fenoma sålunda inledningsvis radiellt infällda eller inskjutna i base- bleed aggregatets krutkammare eller krutmotordel via i dennas perifera yttervägg upptagna slitsar eller genomgående öppningar. I infállt läge omges därvid fenoma av radiella skyddsväggar som kvarstår på plats även sedan fenoma fällts ut. Givetvis upptar skyddsväggama och de för fenoma avsedda utrymmena dem emellan en mindre del av lrrutkammareris totala volym, men samtidigt erhålls vad som närmast kan betecknas som en uppdelning av lcrutkarnmaren i ett antal sektorelement avgränsade fi-ån varandra av fenutrymmenas skyddsväggar, samtidigt som dessa sektorelernent står i förbindelse med varandra via ett centralt axiellt utrymme omkring lnïitkarrnnarens längsaxel som mynnar i den tidigare nämnda gasutströmningsöppning. Enligt uppfinningen tillåts nämligen inte fenoma och de skyddsväggar, som i infallt läge omger dessa, att sträcka sig ända in till krutkammarens centrumaxel utan dessa avslutas något dessförinnan.

Arrangemanget enligt uppfinningen ger flera fördelar. Dels får fenoma rätt placering, dvs långt bak på granaten, dels stör inte fenornas placering i infállt läge granatens aktiva last, dels innebär placeringen av fenoma enbart att man måste förlänga base-bleed aggregatets krutkammare något för att få samma volym, som tidigare varit tillgänglig för en aktiv krutlast och slutligen får man genom uppdelningen av lautkammaren i sektorer helt ”gratis” tillgång till en effektiv uppdelning och uppstödning av base-bleedkrutet. Det senare har visat sig vara det inte minst viktiga efiersom man tidigare ha; hafi stora problem med att framställa för base- bleed aggregat lämpade långsambrinnande krutkroppar av tillräcklig storlek och med tillräcklig hållfasthet för att tåla accelerationema vid utskj utningen och för att hålla dem n - o u .o 518 ešes samman ända fram till deras aktiva brinnslut. Tidigare har man sålunda tvingats anordna speciella krutstöd inne i base-bleed aggregatens krutkammare. Ett exempel på ett dylikt krutstöd i form av en inledningsvis omkring base-bleed aggregatets utloppsmynning invändigt anordnad stödkupol finns beskriven i vårt eget svenska patent 461477.

För att ge fenoma en större längd än vad granatens diameter direkt tillåter kan fenoma med fördel ges en teleskopfimktion, dvs varje fena frarnställs i fonn av två eller flera i varandra inledningsvis, dvs före utfállningen, inskjutna delar. För utskjutningen av dessa fendelar, dels ut ur utrymmet mellan skyddsväggarna inne i krutkarnmare, dels ut ur varandra kan sedan, på ett i det följ ande närmare beskrivet sätt, delar av det gastryck som svarar för granatens utskjutning ur aktuellt eldrör utnyttjas. Detta gastryck kan sedan i större eller mindre grad även kompletteras med det gastryck som alstras inne i base-bleed aggregatets krutkammaren i och med att där befintligt krut antändes. Tillgängligt gastryck utnyttjas alltså för att trycka ut fenoma genom dessas resp slitsar i granatens sidovägg resp ur varandra. För att ge en önskvärd tätning när fenoma nått sina helt utfällda lägen bör dessas innerkanter lämpligen vara så utformade att de vidgar sig svagt inåt mot krutkannnarens inre så att de så fort de väl nått sina resp helt utfállda lägen kilas fast i det läget i resp slits genom lcrutkarnmarens yttervägg altemativt längst ut i resp första fendel.

För utskjutningen av fendelarna kan givetvis även olika helt mekaniska anordningar såsom olika typer av fjädrar utnyttjas. Även kombinationer mellan mekaniska och gastrycksstyrda system är helt möjliga inom den till grund liggande uppfinningstanken.

Som ovan antytts kan delar av krutgastrycket fiån granatens utskjutning utnyttjas för utfällningen av fenoma. Detta lcrutgastryck får man tillgång till genom att låta krutgastrycket under utskjutningen få tillträde till base-bleed aggregatets inre, dvs den fria mittre delen av dess krutkarmnare. Då granaten lärnnar eldröret ur vilket den avfyrats råder alltså ett tryck motsvarande eldrörstrycket inne i base-bleed aggregatets lcrutkanimare. I och med att granaten lämnar eldröret sjunker emellertid trycket utanför granaten mycket snabbt till normalt atmosfårstryck medan trycket inne i krutkamrnaren sjunker väsentligt långsammare efiersom det tryckets enda utjämningsöppning av betydelse är base-bleed aggregatets gasutlopp. Det är | ~ o . nu z... :~~': :.~~. s.. . _", _ _. ., . . u n. en 'a n; a n : I.. _' ' _ von anus o» u| oc: '.. _ _. alltså under tiden mellan det att granaten lärnnar eldröret och trycket inne i base-bleed aggregatet hunnit jämnas ut som tillgängligt övertryck utnyttjas för fenutfallningen.

Enligt en speciell variant på uppfinningen utnyttjas vidare en avdragbar skyddshuv för att skydda och hålla kvar fenoma i infällt läge tills granaten efter utskjutningen helt lämnat eldröret. Ett mekaniskt enkelt sätt att avlägsna denna skyddshuv vid rätt tidpunkt går ut på att man även i det fallet utnyttjar gastrycket i eldröret under sj älva utskjutningen och alltså låter detta få fri tillgång till huvens inre. Då granaten når eldrörsmynningen råder alltså eldrörstrycket även inne i skyddshuven, men så fort granaten passerat eldrörsmymiingen sjunker trycket utanför huven till rådande atmosfárstryck, medan trycket inne i skyddshuven inte hinner sjunka lika snabbt, varför resultatet blir det att det inre trycket, då endast atmosfärstrycket finns som mothåll utanför skyddshuven, drar loss skyddshuven. Som redan beskrivits kan även samma tryck utnyttjas lör utfállriing av fenoma.

Radiellt inskjutna fenor har givetvis fimnits tidigare, men dylika fenor har, så vitt vi vet, aldrig tidigare varit infällda direkt i ett base-bleed aggregats lcrutkammare på det sätt som fiamgår av vår uppfinning, där fenoma dessutom i infállt läge skyddas av stöd- och styrväggar, som har dubbelfinxktionen att verka som aktiva krutstöd.

Uppfinningen finns definierad i de efterföljande patentkraven och den skall nu något ytterligare beskrivas i samband med bifogade figurer .

Av dessa visar Fig.l en delvis snittad granat utrustad med de för uppfinningen utmärkande fenoma medan Fig. 2 i större skala visar ett längdsnitt av granatens base-bleed aggregat fram t.o.m utskjutningen och Fig. 3 ett snitt längs planet III-IH i Fig. 2 medan Fig. 4 och Fig. 5 visar samma projektion som Fig. 3 under olika faser av fenutfillningen.

Den på Fig. 1 visade granaten l har en främre del 2 som kan innehålla tändrör, armerings- och säkringsfimktioner, styrfunktioner och nyttolast. Dessa delar ingår ej i uppfinningen och lämnas därför här därhän. I granatens l bakre del finns ett base-bleed aggregat med den u n ~ u .u 518 çes generella beteckningen 3 . Omedelbart framom base-bleed aggregatet 3 finns ett spår i granatkropp i vilket granatens 1 slirande plastgördel 8 är lagrad. Base-bleed aggregatet 3 innefattar en krutkammare 4 och ett centralt gasutlopp 5. Granaten l är vidare försedd med ett antal utfallbara fenor 9-14, vilka på Fig. 1 och 5 visas i utfallt läge och på Fig. 2, 3 och 4 i infällt läge. Var och en av fenorna består av en inre i granatkroppen eller närmare bestämt base-bleed aggregatet 3 inskjutbar primärfena 6 och en teleskopiskt i densamma inskjutbar sekundärfena 7. Var och en av primärfenoma 6 är radiellt uppstyrd och radiellt fórskj utbar mellan på ömse sidor därom anordnade stöd- och skyddsväggar 16 resp. 17 ( se Fig. 3 ) och eftersom primärfenornas 6 inre längskanter 15 dessutom har fri kontakt med krutkammarens 4 inre, så kommer primärfenorna 6 att så snart de tillåts röra sig efter det att granaten lämnat eldröret, att på tidigare beskrivet sätt tryckas ut genom resp slitsar 28 i granatkroppen av det kvarvarande trycket från eldrörsfasen eventuellt kompletterat med trycket från det nyantända base-bleed krutet. Sekundärfenorna 7 är på motsvarande sätt lagrade och förskjutbara i primärfenoma 6 och alltså även dessa rör sin utfallning beroende av krutgastrycket i kmtkammaren 4. Fram till och med att granaten l i samband med utskjutningen, med en viss marginal, lärnnat den skjutande pj äsens eldrör täcks såväl base-bleed aggregatet , som de infällda fenoma av en skyddshuv 26. Som framgår av t ex Fig. 2 täcker skyddshuven 26 i ursprungsläget granatens bakersta del och håller i detta läge kvar fenoma i infällt läge. Det läget visas på Fig.2. Genom att under själva utskjutningen ge gastrycket i den artilleripjäs som svarar för utskjutningen av granaten ifråga fiitt tillträde till skyddshuvens 26 inre via en separat öppning 27 in i densamma alstras ett högt övertryck inne i huven 26 men då granaten ifråga lärnnar den skjutande pj äsens eldrörsmynning så sjunker trycket utanför skyddshuven 26 mycket snabbt medan trycket inne i huven inte har någon som helst möjlighet att sjunka lika fort. Detta resulterar i att övertrycket inne i huven blir så stort att det drar av densamma fiån base-bleed aggregatets utsida på det sätt som illustreras på Fig. 4 och 5.

Samtidigt med eller omedelbart efier det att skyddshuven 26 dragits av intieras base-bleed aggregatets kmtladdning, och samtidigt utnyttjas det resterade trycket från eldrörsfasen för att trycka ut fendelarna 6 och 7. Då primärfenoma 6 når sina resp ytterlägen tätar deras resp inre längskanter 15 den spalt genom base-bleed aggregatets vägg genom vilka de skjutits ut samtidigt som gastrycket även trycker ut sekimiiärfenorna 7 till ett på motsvarande sätt tätat och spärrat ytterläge. 51 s 6665 . ïï Som framgår av främst Fig. 3 omges de inre primärfenorna 6 i infállt läge på vardera sidan av de tidigare nämnda skyddsväggar 16,17 , som ingår i en temperaturbeständig infodring av base-bleed aggregatets krutkarmnare 4 och som alltså parvis vid två angränsande fenor delar upp krutkammaren 4 i ett antal sektorer eller klyftor som på figurerna fått beteckningama 18- 23 och vilka var och en i ursprungligt skick innehåller en därtill avpassad kmtmängd eller krutkropp 25. I aggregatets centrum finns vidare en central krutgas- och tändkanal 24 som är gemensam för alla krutkammarens sektorer i och med att dessa öppnar sig in mot denna.

Genom att var och en av krutsektorema 18-23 på detta sätt har kunnat ges en begränsad storlek och ett bra sidostöd mellan de angränsande fenomas 9-14 skyddsväggar 16-17 har det blivit möjligt att eliminera riskerna för att base-bleed aggregatets krutladdning skulle skadas under själva utskjutningen, dvs redan innan den tas i funktion saintidigt som uppdelningen ger krutkropparna en god hållfasthet ända till deras brinnslut.

Claims (6)

» n v ; vn v un: IQ- n a »I Ib V' u . . a . . i a . v - _ 2 -: ~ " e I a n n n o - a I I z . ' ' _ n. .u o v v vv 'II _ j . , . . . ø . ~ n s. - ~ v _ _ . . . . u n e- -o HH PATENTKRAV

1. Artillerigranat( 1 ) av den typ som, dels innefattar ett base-bleed aggregat ( 3 ) för ökning av granatens skottvidd, dels är utrustad med under flykten utfállbara fenor( 9-14 ) för Stabilisering av dess flykt, kännetecknad därav att fenoma ( 9-14), som då de aktiveras är radiellt utskj utbara utanför granatens ytterperiferi genom i densamma upptagna slitsar eller genomgående öppningar (28 ), inledningsvis är radiellt inskjutna i base-bleed aggregatets ( 3 ) krutrnotordel eller krutkarrnnare ( 4 ) mellan därför avsedda skyddsväggar( 16-17 ), vilka dels avskilj er fenoma från lcrutmotoms angränsande krutladdningar ( 25 ), dels delar upp lcrutmotorns inre i från varandra avskilj da sektorelement (18-23 ).

2. Artillerigranat (1) enligt krav l kännetecknad därav att de mellan base-bleed aggregatets (3) krutmotordelar (18-23) inledningsvis radiellt inskjutna fenoma (9-14) och dessa omgivande skyddsväggar ( 16,17 ) även med fenoma i infallt läge lärrmar en central krutgaskanal fi'i i krutkarnmarens (4 ) centrum.

3. Artillerigranat (1) enligt endera av kraven 1 eller 2 kännetecknad därav att varje fena (9- 14 ) är uppdelad i två eller flera i varandra teleskopiskt inskjutbara delar (6-7).

4. Artillerigranat (1) enligt endera av krav 1-3 kännetecknad därav att granaten, även då fenoma består av flera i varandra teleskopiskt inskjutbara sekimdär- (7) och primärdelar (6), för utskjutníng av fenoma är anordnade att utnyttja det efier det att granaten lämnat eldröret resterande eldrörstrycket inne i base-bleed aggregatets (3) krutkanunare (4) alternativt kompletterat med krutgastrycket från den däri ingående krutladdning (25) då denna antändes.

5. Artillerigranat (1) enligt endera av kravenl-4 kännetecknad därav , att den frarn till och med att den lämnat det eldrör ur vilket den avfyrats innefattar en de infällda fenoma (9-14) och base-bleed aggregatet (3) täckande i bakåt i granatens flygriktning sett avdragbar skyddshuv (26), vilken via en därtill avpassad företrädesvis med base-bleed aggregatets . » ø . .- 518 665 gasutloppsöppning koncentrik egen öppning (27) har tillgång till det övertryck som kommer att råda i det granaten avfyrande vapnets eldrör under utskjutnings- eller eldrörsfasen.

6. Artillerigranat enligt endera av kraven 1-5 kännetecknad därav, att resp. fendelars (6,7) inåt mot lcrutkarrirnaren (4) vända längskanter (15) är så utformade att de i sina resp. ytterlägen stänger till den spalt ( 28 ) i base-bleed aggregatets (3) krutkammare (4) resp. i primärfenornas (6) ytterkant genom vilken de skjutits ut.