SE518656C2 - Fenstabiliserad artillerigranat - Google Patents

Description

518 656 2 :- stabiliseringsfenor som är så utformade att de automatiskt kommer att fällas ut så snart granaten gått fn' för eldrörsmynning och mynningsbroms. Enligt grundidén till uppfinningen är nu hela fensystemet utformat på ett sådant sätt att fenoma inte bara fälls ut sedan granaten lämnat eldröret, de förskjutes dessutom, innan de fälls ut, till ett nytt läge bakom granatens ursprungliga under utskjutningen aktuella bakplan och där fälls de ut. Enligt uppfinningens grundidé får vi alltså en förlängning av avståndet fram tillgranatens tyngdpunkt och alltså en stabilare flykt för granaten.

Samtliga de utvecklingar av uppfinningen som finns definierade i de efterföljande patentkraven bygger på att fenoma omkring därför avsedda axlar skall vara lagrade i och inledningsvis infallbara i en relativt granaten i övrigt axiellt i granatens ländriktning förskjutbar stomme, vilken fram t.o.m. att granaten lämnat eldröret, med fenoma infällda i stommen upptar ett i granatens bakre del för detta ändamål avpassat utrymme, för att sedan granaten lämnat eldröret axiellt förskjutas till ett andra yttre relativt granaten i övrigt spärrat läge, där åtminstone den del av stommen, som innefattar fenoma och dessas lagringsaxlar befinner sig i granatens flygriktning bakom dess ursprungliga bakplan i ett läge som tillåter fenoma att fällas ut.

Det i granaten enligt uppfinningen ingående fenstabiliseringsaggregatet kan alltså sägas i första hand vara kännetecknat därav att fenomas ínfästrringsställen utgörs av en axiellt förskjutbar stomme som från ett första infällt läge helt frarnom granatens ordinarie bakplan kan skjutas ut till ett andra utfällt läge där såväl fenoma som deras infästrringsställen befinner sig bakom samma bakplan och där fenoma är fria att veckla ut sig.

Den aktuella stommen kan sedan antingen ha grundforrnen av ett rör längs vars ytterperiferi fenoma är infästa och i ursprungsläget inböj da mot inne i ett utåt öppet ringformigt spår i densamma och som i ursprungsläget är infällt i en rörformig slits i granatens bakre del. Denna typ av stomme ger alltså i utfällt läge granaten en ”hollow base”, vilket kan vara mycket fördelaktigt speciellt om utrymmet i den egentliga granatkroppen innanför den ovan nämnda slitsen innehåller ett base-bleed aggregat.

Om sedan stommen istället har formen av en cylinder som i ursprungsläget är inskjuten i en cylindrisk hålighet i granatens bakre del och fenoma är anordnade längs dennas ytterperiferi så kan base-bleed aggregatet anordnas inne i cylindern.

Vid dessa bägge varianter på uppfinningen är fenoma lämpligen av den typ som är fällbart lagrade omkring i granatens längsriktning anordnade axlar eller motsvarande detaljer med gångjärnsfrnildion samt i infällt läge inböjda tvärs och svepta omkring den kropp i vilken axlarna är infästa , dvs. i detta sammanhang den för varje alternativ aktuella stommen, varvid det är insidan av den del av granatkroppen, i vilken stommen i infällt läge är anordnad, som så länge stommen befinner sig i sitt infällda läge även håller fenoma inböjda mot resp. stommes perifen' varvid fenoma i utfällt och utvikt läge åtminstone närmast de egna lagringsaxlarna kommer att sträcka sig i huvudsak radiellt ut från stommen.

De här aktuella fenoma är således av den generella typ, som allmänt brukar benämnas Folding Fins eller Wrap Around fenor, i och med att de i infällt läge viks in mot och sveps omkring den del av granaten som gränsar mot fenomas infällda läge, medan de i utfällt och utvikt läge alltså åtminstone närmast de egna lagringsaxlama sträcker sig i huvudsak radiellt ut från granatkroppen. Vid de flesta äldre typer av Folding Finns och Wrap Around fenor, och då framförallt sådana som ingår i proj ektilema vid äldre bakblåsar- och raketvapen, bibehåller dessa fenor en stor del av sin bukiga form även efter utfällrringen, men idag finns det tillgång till olika lättmetall, stål och titanmaterial med så god egenspänst och ett så stort fonnminne att det går att tillverka fenor som trots många års lagring i bukigt infällt läge efier utfällningen direkt kommer att övergå till sin ursprungliga plana form och alltså då kommer att sträcka sig rent radiellt utåt från den projektil vid vilken de är infästa.

I och med att den tidigare nämnda ringforrniga spalten alternativt utrymmet mellan den base- bleed aggregatet innehållande cylindriska stommen och granatens insida myrmar i granatens bakplan så kommer utrymmet mellan dessa och granatens insida vid granatens utskjutning att påverkas av hela gastrycket från den därför utnyttjade drivkrutladdningen om utrymmet inte är extremt väl tätat. Ett sätt att eliminera risken för att gastrycket därvid skall öppna tätningen mellan de inbördes rörliga delarna och deformera fenoma bygger på att allt utrymme inne i 518 656 4 =..- spalten som ej upptas av hållardelen, axlama eller fenoma fylls med en icke brärmbar icke stelnande gel eller motsvarande med låg dekompressibilitet och låg egen hållfasthet.

För detta ändamål kan man t ex använda vissa silikoner. Så snart hållardelen skjutits ut och fenoma fällts ut kommer detta gelmaterial att slungas bort från granaten varför det ej kommer att innebära några övriga problem.

En annan typ av fenor som kan utnyttjas i samband med en variant på uppfinningen är sådana fenor som är fållbara omkring tvärs granatens flygriktning anordnade axlar och som i infällt läge är fällda framåt nedåt in i längsgående radiella spår i stommen och som vid utfälhiingen fullföljer en vridning, som är minst 90°, utåt bakåt omkring nämnda axlar. Denna fentyp har den fördelen att fenorna kan göras långa och att de dessutom genom att i utfällt läge vinklas bakåt kan ges en ytterligare stabiliseringseffekt. De är dessutom lätta att fälla ut i och med att fartvinden redan på ett tidigt stadium av utfallningen griper tag i fenoma och påverkar dessa i utfällningsriktriingen. samtidigt som de inte påverkas av några större tvärkrafier under sj älva utfällningsfasen som kan påverkar dem i negativ riktning.

Enligt en ytterligare variant på uppfinningen kan res. stomme delas upp i minst två relativt varandra fritt roterande delar av vilka den ena stomdelen, då stommen är i utfällt läge, svarar för förbindelsen med granaten i övrigt, medan den andra i granatens flygriktning bakre stomdelen uppbär fenoma. Denna variant ger en granat med en fi-ispinnande stjärt - och fenparti, vilket kan vara mycket fördelaktigt eftersom det ger granaten väsentligt bättre manövreringsförmåga ( den blir helt enkelt lättare att manövrera och kräver därmed mindre roderutslag påt ex styrbara fenor för en bestämd manöver) utan att den för den skull förlorar sin kursstabilitet Som tidigare antytts har uppfinningen i dess helhet definierats i de efterföljande patentkraven och den skall nu endast något ytterligare beskrivas i samband med bifogade figurer av vilka Fig.1 i en delvis snittad vy visar en granat av en första typ i utskjutningsläget medan Fig. 2 i samma delvis snittade vy visar samma granat efter fenutfällriingen medan Fig. 3 i mindre skala visar granaten från Fig. 2 i snedprojektion och Fig. 4 i extra stor skala visar det snittade bakpartiet från granaten på Fig.2 medan Fig. 5 i annan skala visar en snedproj ektion av den i.Fig.1-4 ingående stommen medan Fig. 6 i stor skala och snittat visar en variant på uppfinningen i ursprungsläget och Fig.7 visar den kompletta granaten enligt Fig.6 med fenoma i utfállt läge medan Fig. 8 visar en delvis snittad vy av en granat enligt ännu en variant på uppfinningen samt Fig.9 visar samma granat som F ig.8 men med dess fenor i utfällt läge och Fig.1O i större skala visar bakre delen av granaten enligt Fig 9 I den mån samma detaljer förekommer på flera figurer har de erhållit samma referensnummer oavsett om de är ritade i olika skalor.

Den på Fig. 1, 2, 3 och delvis på Fig.4 visade granaten 1 är försedd med en slirande plastgördel 2 och ett i granatens bakre del inbyggt base-bleed aggregat försett med en laddning 4 av långsarnbrinnande krut och ett centralt i granatens bakplan 5 anordnat gasutlopp 6. Omkring base -bleed aggregatet 3 nära granatens ytterperiferi finns en i granatens längsriktning sig sträckande rör- eller ringformig spalt 7 anordnad. I denna spalt är en rörformig stomme 8 (se Fig. 5 ) axiellt förskjutbar från sitt första på Fig.l visade infällda läge där den ligger helt inne i spalten till sitt andra utskjutna på F ig.2,3 och 4 visade utskjutna läge där dess huvuddel ligger utanför dvs bakom granatens ursprungliga bakplan 5. Stommen 8 är så utformad att den effektivt spärras i sitt ytterläge så snart den nått detta läge. För utskjutningen av stommen 8 till dess ytterläge har en i utrymmet 9 anordnad pyroteknisk sats utnyttjats. Denna har initierats omedelbart efter det att granaten lämnat det eldrör ur vilket den skjutits ut och därvid bildade krutgaser har tryckt ut stommen till dess spärrade ytterläge.

Krutgasema har fördelats via kanalerna 10. Hållardelen 8 är som frarngår av Fig. 5 försedd med ett ringformigt omkring dess ytterperiferi anordnat förhållandevis brett spår ll samt samrna antal i granatens längsriktning anordnade över spåret sig sträckande axlar 12-17 som granaten skall ha fenor. Omkring var och en av dessa axlar är en av fenoma 18-24 (23 och 24 ej på figur) infästa och fenoma är sedan i sitt infällda läge inböjda i spåret 11. Detta spår har alltså ett tillräckligt djup för att de infällda fenorna skall få rum där då stommen är inskjuten i spalten 7. Så fort stommen 8 nått sitt ytterläge sprätter fenoma av egen flexibilitet ut till sina avsedda utfällda lägen. 5 1 3 656 -- 6 Bland fördelarna med denna konstruktion kan nämnas att den inte bara ger en förlängning av avståndet mellan stabiliseringsfenorna och granatens tyngdpunkt utan att den dessutom ger granaten en ”hollow base” vilket ger base-bleed aggregatet en förbättrad effekt .

Fig. 6 och 7 visar nu en annan variant på uppfinningen där granatens huvuddel fortfarande kan betecknas 1 och dess slirande gördel 2. Däremot är här granatens bakre del inte utformad med en spalt utan en cylinderforrnad urholkning eller utrymme 25 i vilket en komplett enhet 26 är anordnad. Enheten 26 innefattar såväl base-bleed aggregat som erforderligt antal utfällbara fenor samt en del ytterligare detaljer och funktioner som skall beskrivas längre fram. Det i enheten 26 anordnade base-bleed aggregatet bör även här kunna kallas 3 och samma sak gäller för dess krutladdning 4 och dess gasutlopp 6. Däremot är här base-bleed aggregatet 3 innefattat i en cylindrisk kropp 27 vars yttre periferiella utformning har ett perifert ytterspår 28 som motsvarar spåret 11 i stommen enligt Fig.5 och som har samma funktion som detta, nämligen för infästning av fenoma och för att ge plats för dessa då de ligger inböjda mot kroppen ifråga och denna befinner sig i sitt i urholkningen 25 i ett helt inskjutet läge. På figurema förekommer endast fenoma 29 och 30 men deras antal kan vara valfiitt.

För utskjutningen av den kompletta anordningen 26 till dess ytterläge finns därtill avpassad och på kommando initierad pyrosats 31. Då denna initieras kommer därvid bildade krutgaser att förskjuta enheten 26 till dess ytterläge och pyrosatsen har även en andra funktion i och med att den då den närmar sitt brinnslut initierar base-bleed aggregatets krutsats 4.

Som framgår av främst Fig. 6 avslutas utrymmet 25 utåt av en inåt vänd konad kant 32 samtidigt som enheten 26 uppvisar en mot nämnda konade kant vänd stukbar innerkant 33 som då den förskjutes mot kanten 32 med en tillräcklig hastighet kommer att deformeras och ge upphov till en effektiv låsning mellan enheten 26 i dess utskjutna läge och granatens 1 huvuddel.

Den på Fig.6 och 7 visade granaten är emellertid även utformad med ytterligare en finness.

Enheten 26 är nämligen uppdelad i en första del, som kan behålla beteckningen 27, eftersom det är den delen i vilken base-bleed aggregatet är anordnat och i vilket fenoma är infästa, och en andra del 34, som är den del med vilken enheten 26 i utfällt läge spärras relativt granaten i övrigt, och dessa bägge delar är förenade med varandra via en kullager försedd lagring 35. 51 s ess _._ Detta arrangemang innebär sålunda att fenoma i utfällt läge kommer att vara frispinnande relativt granaten i övrigt.

På Fig. 8-10 visas ytterligare en variant på uppfinningen som i detta fall ej är utrustad med något base-bleed aggregat men med fenor av en helt arman typ som har den fördelen att de kan göras längre samt att de i utfállt läge även kan vikas bakåt i granatens flygriktning, vilket ytterligare ökar deras stabiliserande förmåga. Däremot kvarstår grundidén att förskj uta den fenoma uppbärande stommen bakåt utåt ur granatens vid utskjutningen gällande bakplan för att på så sätt öka granatens stabiliserande längd.

Granatkroppen har även här den generella beteckningen 1 och dess slirade gördel beteckningen 2. I granatkroppens 1 bakre del finns ett cylinderformat urholkning, som kan ha samma form som urholkningen 25 på granaten enligt Fig.6 och 7. Urholkningen har därför här fått samma hänvisningsbeteckning även på dessa figurer dvs. 25. I nämnda urholkriing 25 är en stomme 36 förskjutbart anordnad mellan ett första och ett andra läge. I sitt första läge ligger hela stommen 36 inne i urholkningen 25 och i sitt andra läge ligger huvuddelen av stommens 36 bakom granatens ursprungliga bakplan samtidigt som den fortfarande är förenad med granaten. Stommen 36 innefattar vidare en främre del 37, som då den i samband med utskjutningen av stommen ur urholkningen 25 når sitt bakersta lägre i urholkningen spärras relativt granatkroppen i övrigt medelst t ex en stukfog. Dessutom innefattar stommen 36 en bakre del 38, som är förenad med dess främre del 37 medelst en lättroterande kullagerlagring 39. Stommens bakre del 38 , som i utfällt läge alltså kommer att ligga bakom granatens ursprungliga bakplan, är vidare försedd med ett antal radiella i granatens flygiiktning sig sträckande spår, av vilka spåren 40 och 41 fiamgår av figurerna, och i vart och ett av dessa spår är en fällbar fena 42-47 anordnad (fenoma 42 och 43 framgår ej av figurerna).Var och en av dessa fenor är fällbar omkring en egen tvärs granatens flygriktning i stomdelens 38 bakre del anordnad axel. (På t ex Fig. 10 visas axlarna 48 och 49.) Då fenoma fälls ut rör de sig utåt bakåk omkring sina resp. axlar där fenomas ytterändar följer en bågfonnig bana till ett företrädesvis något bakåtriktat på Fig.9 och 10 visat läge.

I stommen 36 ingår även ett utrymme 51 i vilket inledningsvis en pyroteknisk vid sin initiering gasalstrande sats kan vara anordnad och vid initieringen av denna kommer stommen 513 656 8 att drivas från sitt inre till dess yttre läge. För krutgasöverskottet finns det dessutom ett gasutlopp 52.

Enligt en variant på sättet att fórskjuta stommen från dess inre till dess yttre läge anordnas en tom kammare på lärnpligt ställe mellan granatens huvuddel och den fórskjutbara stommen.

Denna tomma kammare kan sålunda vara anordnad på samma ställe som kammaren 51 och den skall vara så utformad att den under utskj utningsfasen för granaten står i förbindelse med eldrörets inre via en öppning av begränsad storlek. Denna öppning kan vara samma som öppningen 52 och den skall nu vara så anpassad att det fulla eldrörstrycket råder inne i kammare 51 då granaten lämnar eldröret. Då granaten lärrmar eldröret sänks trycket utanför granaten mer eller mindre momentant från eldrörstrycket till normalt atmosfärstryck. Denna mycket snabba trycksänkriing utanför granaten samtidigt med ett högt initialtryck inne i den aktuella kammaren 51 kan sedan utnyttjas för att trycka ut stommen 36 från dess första till dess andra läge. Över trycket inne i kammaren 51 får helt enkelt då mottrycket på utsidan försvinner trycka ut stommen 36 till dess ytterläge. För att fungera tillfredställande krävs vid detta förfarande främst en korret anpassning av dimensionema på kammaren 51 och den som ut- resp. inlopp fungerande förbindelsen 52.

Som fiamgår av Fig. 9 är granaten enligt denna figur även försedd med utfállbara sk canard fenor 53,54, som dessutom är rörliga så att deras vinkel relativt granatens längsaxel kan ändras inom vissa värden, vilket i sin tur gör det möjligt att på ett förhållandevis enkelt sätt göra granaten styrbar inom rätt vida gränser. Canardfenoma kan dessutom ge granaten extra lyftkrafi och när en granat utrustas med canardfenor så är det fördelaktigt om avståndet mellan dessa och de ordinarie stabiliseringsfenoma är så stort som möjligt. Som tidigare nämnts är det tillsammans med styrfunktioner t ex åstadkomna med canardfenor som granatens fritt roterande fenpartiet kommer till sin fiilla rätt i och med att granaten därmed blir mer lättmanövrerad.

Claims (10)

518 656 Patentkrav.

1. Fenstabiliserad artillerigranat av den generella typ, som är försedd med i granatens bakre ände anordnade, inledningsvis i granatkroppen (1) infällda stabiliseringsfenor (18-24, 29- 30,42-47 ), vilka i sin tur är lagrade i en relativt granatens huvuddel i dess längdriktning axiellt förskjutbar stomme ( 8,26,36 ), vilken inledningsvis är helt infälld i granaten, men från detta första i granaten helt infällda läge, sedan granaten länmat eldröret fórskjutes till ett andra läge där dess huvuddel ligger bakom granatens ursprungliga bakplan (5) och där stabiliseringsfenor (18-24, 29-30,42-47 ) kan fällas ut och spärras i sinas utfällda lägen, kännetecknad därav, att utskjutningen av nämnda stommes ( 8,26,36 ) huvuddel från dess ursprungliga infällda läge inne i granatkroppen (1) till dess andra slutgiltiga läge, utstickande bakom granatens ursprungliga bakre ändplan, aktiveras av ett krutgastryck, som anbringas mellan stommens i granatens flygriktning främre ändplan och granatens mot nänmda ändplan vända inneryta.

2. Fenstabiliserad artillerigranat enligt krav 1 kännetecknad därav att den törskjutbara stommen (8, 26, 36), i vilken fenoma (18-24, 29-30, 42-47) är infästa, fórskjutes till sitt andra läge av krutgaserna från en i samband med granatens (1) utskjutning ur eldröret antänd pyrosats (31) innefattande en tillräcklig fördröjning mellan dess antändningstidpunkt och dess huvudsakliga gasbildning för att aktivera stommens utskj utning först sedan granaten helt lärrmat eldröret.

3. Fenstabiliserad artillerigranat enligt krav 1 kännetecknad därav att mellan den förskjutbara stommens (8) i granatens avsedda flygriktning främre ändplan och granatkroppens motstående inre ändplan finns, även då stommen befinner sig i sitt infällda läge, anordnat en expansionskammare (51), som står i direkt förbindelse med granatens bakplan så att krutgaser under granatens utskjutning får tillträde till utrymmet.

4. Fenstabiliserad artillerigranat enligt endera av kraven 1-3 kännetecknad därav att den törskjutbara stommen ( 8 ), i vilken fenoma( 12-17 ) är infästa, har en rörforrn, varvid fenorna är infästa vid dennas ytterperiferi och stommen i sig sj älv är axiellt förskjutbart anordnad , bakåt i granatens flygriktning, i en i granatkroppens (1) bakre del nära dess egna 518 656 ,..-¿..= 5"; .s"s:ïï:. 5"; ytterperiferi anordnad ringformig spalt ( 7 ) som i granatens (1) längdriktning sträcker sig tillräckligt långt framåt inåt i granaten for att då den rörforrniga stommen ( 8 ) och vid denna infásta fenor (18-24) är i infillt läge, ge plats fór såväl stommen som de mot densamma inböj da fenoma.

5. Fenstabiliserad artillerigranat enligt endera av kraven 1-3, kännetecknat därav, att fenorna ( 29-30 ) är infästa längs ytterperiferien av den cylinderformad stomme ( 26 ), som i sin tur är axiellt fórskjutbart anordnad, bakåt i granatens flygriktning, i ett i granatkroppens bakre del anordnat cylinderformat utrymme ( 25 ), som i granatens längdriktning sträcker sig tillräckligt långt framåt för att i infällt läge ge plats för hela den cylinderformade stommen (25 ), fenoma och dessas infästningspunkter där de är fällbart infásta och varvid nämnda cylinderforrnade stomme ( 26 ) i sin mittre del innefattar ett base-bleed aggregat ( 3 ) av i och för sig känd typ innefattande en krutkammare (4 ) innehållande ett långsarnbrinnande krut, en tändare som initierar krutet samt ett i den cylinderforrnade stommens bakplan ( 5 ) anordnat gasutlopp ( 6).

6. Fenstabiliserad artillerigranat enligt endera av kraven 1-3 kännetecknat därav att fenomas ( 18-24) är av den typ som är fällbart lagrad omkring i granatens (1) längdriktning anordnade axlar (12-17 ) samt i infillt läge inböjda tvärs och svepta omkring stommen ( 8,26 ), varvid det är insidan av den del av granatkroppen( 1 ) i vilken stommen i infällt läge är anordnad, som så länge stommen befinner sig i sitt infällda läge även håller fenorna kvar inböj da mot resp stommes periferi varvid fenorna i utfällt och utvikt läge åtminstone närmast de egna lagringsaxlarna( 12-17 ) sträcker sig i huvudsak radiellt ut från stommen ( 8.26 ).

7. .7. Fenstabiliserad artillerigranat enligt krav 1 kännetecknad därav att nämnda fenor ( 42-47 ) är av den typ som i infállt läge är vikta framåt inåt omkring tvärs fenomas breddriktning sig sträckande vridningsaxlar ( 48,49 ) ned i därför avsedda i stommen upptagna i granatens längdriktning sig sträckande spår (40,41) och från detta läge vid utfállningen fullföljer en vridningsrörelse om minst 90 ° omkring nämnda axel utåt bakåt i granatens flygriktning..

8. Fenstabiliserad artillerigranat enligt endera av kraven 1-7 kännetecknad därav att den däri ingående stommen ( 26,36 ) i granatens längdriktning är uppdelad i en törsta( 34,37 ) och en andra del ( 27,38 ), varvid dessa bägge delar är förbundna med varandra medelst en fritt roterbar koppling ( 35,39 ) vars rotationsaxel sammanfaller med granatens ländsaxel och 518 656 H *f varvid stomrnens första del ( 34,37 ) utgör förbindelsen med granaten i övrigt och i stommens ytterläge spärras relativt densamma medan fenoma( 29-39,42-47 ) är infasta i dess andra del ( 27,38 ) som i sitt utskjutna läge ligger bakom granatens ursprungliga bakplan ( 5 ) och varvid dessa bägge stomdelar åtminstone då stommen är i sitt utskjutna läge kan rotera fritt relativt varandra.

9. Fenstabiliserad artillerigranat enligt endera av kraven 6 eller 7 kännetecknad därav att den roterbara kopplingen mellan stomens forsta och andra relativt varandra fritt roterbara delar innefattar ett kul- eller rullager ( 35,39 )av i och för sig känd typ.

10. Fenstabiliserad artillerigranat enligt endera av kraven 1-8 kännetecknad därav att den även i sin främre del innefattar mer eller mindre samtidigt med utfallningen av de bakre fenorna utfállbara företrädesvis styrbara s. k. canardfenor ( 53,54 ).