SE517865C2 - Absorberande alster med komprimeringslinjer med bestämd radie - Google Patents

Description

.i '25 , i a :us u 1 »i aa i 517 865 2 Ett alternativ till att förforma ett alster är att tillverka ett alster som formas vid användning. Detta kan åstadkommas exempelvis genom att komprimeringslinjer anordnas i alstret. Ett sådant alster visas i US 4 655 759. Denna lösning har fördelen att alstret är plant i förpaclcningen.En ytterligare fördel med komprimeringslinjer är att ett absorberande alster är vanligtvis tämligen mjukt och följ samt och ändå defonneras vid användning då det utsätts för krafter från användarens lår och underliv. En styrd deformation är bättre än de sluinpvisa veck, snett eller tvärs över alstret, som spontant kan uppstå i alstret vid samrnanpressningen mellan användarens lår och som kan leda till läckage.

Ett problem med de ovan nämnda alstren innefattande komprimeringar är att de enkom är anpassade för att vara effektiva som läckagebairiärer, det vill säga förhindra vätska att flöda över alstrets längsgående sidokanter. Ingen anpassning till användarens anatomi har gjorts.

Andamålet med uppfinningen Ändamålet med uppfinningen är att avhjälpa ovan nämnda problem och framställa ett absorberande alster vilket anpassar sig väl mot kroppen och vilket alster är läckagesäkert.

Kort beskrivning av uppfinningen Ett alster av det inledningsvis omtalade slaget vid vilket problemen förknippade med tidigare kända sådana alster väsentligen undanskaffats utmärks enligt uppfinningen av att komprimeringama har en krökningsradie på 300-450 mm, företrädesvis 320-360 mm.

Enligt en utföringsform av uppfinningen uppvisar alstret längsgående en centrumlinje kring vilken två bågformade komprimeringar är anordnade så att änddelama på de bågfonnade komprimeringama befinner sig på ett större avstånd n ~ v n - q a o ø a u u nu 10 15 20 25 30 517 865 3 n n u . u - a o n - | ~ n nu från centrumlinjen än komprimeringarnas mittdelar. Avståndet mellan komprime- ringama är 25-35 mm, företrädesvis är avståndet 275-325 mm. Med avståndet mellan komprimeiingama avses det kortaste avståndet mellan komprimetingarna mätt i alstrets tvärnklning.

Enligt ärmu en utföringsfonn av uppfinningen är det minsta avståndet mellan en komprimering och den mest närliggande av alstrets långsidor 5-20 mm, företrädesvis är avståndet 10-15 mm.

Enligt ytterligare en utföringsform av uppfinningen är komprimeringamas längd minst 50 % av absorptionskroppens längd. Enligt en utföiingsform av uppfinnjngen utgör komprímeringarna 50-75 % av absorptionslcroppens längd. Alternativt utgör komprimeringarna 60-85 % av absorptionskroppens längd.

Uppfinningen kan ytterligare kännetecknas av att komprirneringariia är förenade till en runt alstret löpande, sammanhängande komprimering.

Beskrivning mv upnfinningen Genom föreliggande uppfinning löses ovan nämnda problem med dålig passfonn och läckage över alstrets sidokanter. Detta åstadkommes genom att komprimeringarna har en krökningsradie på 300-450 mm. Med en krökningsradie på 300-450 mm fås en god läckagebarriär samtidigt som en bra anpassning mot kroppen erhålles.

Längden på det absorberande alstret är avgörande för hur stor krökningsradien bör vara. För att erhålla en jämn styrd deformation bör krökningsradien öka då alstrets längd ökar. Eftersom större och därigenom längre alster änvänds vid större menstruationsflöden är det också viktigt för komprimeringamas funktion såsom läckagebaniärer att krökningsradien ökar med ökande längd på alstret. Den mest fördelaktiga krökningsradien ur lcroppsanpassningssynvinkel är emellertid 320-360 min. 10 15 20 § ß fi” 517 865 4 Då alstrets längd är 240 mm är krökningsradien för komprimeringaina lämpligen 320-360 mm, företrädesvis 340 mm. Då alstrets längd är 270 mm är krölcningsradien för komprimeringama lämpligen 400-450, företrädesvis 450 mm.

Eftersom rnittpartiet på ett absorberande alster är det parti som initialt skall ta emot den avsevärt största mängden mensvätska eller urin är det önskvärt att i mittpartiet ha en stor mängd absorptionsmaterial. Ett enkelt sätt att åstadkomma detta är att göra alstret bredare i rnittpartiet än i ändpartierna. Detta skulle dock vara ofördelaktigt ur komfort- och fastsättriingssynvinkel. Eftersom den smalaste passagen mellan användarens ben sammanfaller i stor sett med det område där kroppsvätskan avges kommer ett alster med ett bredare vilket vore fördelaktigt ur absorptions- synpunkt, att förflytta sig framåt när användaren går. Ur fastsättningssynvinkel är det således fördelaktigt med ett smalare mittparti än ändpartier, det vill säga med ett absorberande alster som är timglasformat. Det smalaste stället mellan användarens ben är där den muskelgrupp passerar som har sitt ursprung på insidan av bäcken- botten och sitt fäste längs låret. Denna muskelgrupp består av musklerna Adductor Bre'vis, Adductor Lo 'ngus, Gra'cilis och Adductor Ma 'gnus.

Mätningar har gett vid handen att avståndet i användarens grenområde mellan denna Adductor muskelgrupp på vänster- och högersidan är förvånansvärt lika för alla människor och ligger kring 30 mm. Fetma påverkar givetvis bredden mellan låren, men bredden mellan muskelgnipperna i grenområdet är densamma och det är dessa som gör att ett alster kan upplevas som om det skaver. Fettvävnaden lägger sig utanpå musklema, men bidrar inte till den eventuella känslan av obehag. Om alstret är konstruerat i ett mycket styvt material bör därför mittpartiets bredd åtminstone i det område som skall passa mellan muskelgrupperna på vardera benet inte överstiga 35 mm. Med mittpartiet avses här det longitudinella mittpartiet, det vill säga den del av alstret som i alstrets längdriktning ligger mellan alstrets ändpartier. Avståndet mellan dessa muskler på vardera benet är överraskande lika för olika individer och är det avstånd som avgör användarens komfort. Vissa människor är mer nmdhyllta än andra, men komforten avgörs av att alstrets bredd på det parti som skall passa in o u - a o n » n ø o | o ø nu 10 15 20 25 30 517 865 5 mellan ovan nämnda muskelgrupper inte överskrider avståndet mellan dessa muskler. F ettvävnaden ger efter.

Hur brett ett alster kan vara avgörs givetvis också av styvheten på alstret. Ett mjukt alster viker eller skrynklar sig och inverkar ej negativt på komforten även om bredden på rnittpartiet överstiger avståndet mellan muskelgrupperna. En okontrollerad sloyrikling ger dock kanaler i alstret i vilka vätska kan transporteras mot alstrets kanter och ut över dem. Läckage uppstår. Genom att anordna komprime- ringslinjer i alstret fås vid sammanpressning mellan användarens lår en kontrollerad deformation. Med de krökningsradier på komprimeringarna som anges enligt uppfinningen defonneras alstret kontrollerat så att en god anpassning mot användarens lår erhålls. Samtidigt antar alstret ett mer tirnglasformat utseende och förbättrad fasthållning erhålles. Alstret förflyttar sig inte framåt när användarens går.

F öreträdesvis uppvisar det absorberande alstret enligt uppfinnjngen två längsgående komprimeringar anordnade kring en till alstret längsgående centrumlinje så att ytterdelama på de bågforrnade komprimeringama befinner sig på ett större avstånd från centrumlinjen än komprimeringarnas mittendelar. Med en längsgående centrumlinje till alstret avses en linje anordnad i alstrets längdrikming på lika avstånd från alstrets långsidor. Med längsgående komprimeringar avses att komprimeiingarna är anordnade huvudsakligen i alstrets längdriktning.

Alstret kan vara försett med mer än två längsgående komprimeringar, till exempel två på vardera sidan om centrumlinjen anordnade rader av komprimeringar.

Enligt uppfinningen kan det kortaste avståndet mellan komprimeringama vara 25-35 mm, företrädesvis 27.5-32.5 mm. Med avståndet mellan komprimeringarna avses det kortaste avståndet mellan komprimeringama mätt i alstrets tvärriktning.

Detta avstånd motsvarar en mindre bredd än avståndet mellan ovan nänmda muskelgrupper på användarens bägge lår. Alstret kommer att vika sig i komprime- ringarna och bekvämt passa in mellan användarens lår. 10 15 20 25 , , . . . .. 30 ., . 517 865 6 Det kortaste avståndet mellan en komprimering och den långsida på alstret vilken är närmast belägen komprimeiingen är lämpligen 5-20 mm, företrädesvis 10-15 mm.

Det avgörande för avståndet mellan komprimeringama och alstrets långsidor är komprimeiingainas fimktion som läckagebäniärer. Det kortaste avståndet mellan alstrets långsida och den närmast liggande komprimeiingen bör vara minst 5 mm för att den skall fimgera som läckagebaniär. Den övre gränsen för avståndet mellan en komprimering och den nännast belägna långsidan på alstret är alstrets halva bredd. Är alstrets totalbredd liten blir träfiytan för den avgivna kroppsvätskan liten när alstret vikts i komprimeringama. Det blir risk för att kroppsvätskan rinner av alstret.

Komprimeringarna fimgerar som läckagebaniärer genom att vätska sprids företrädes- vis i komprimeringama. Eftersom porema i själva kompiimeringen vid kom- pressionen blir mindre än porema i kompiimeiingens omgivning kommer förmågan att hålla och sprida vätska att vara bättre i komprimeringen än i dess omgivning.

Vätskan sprids därför hellre längs komprimeringarna. Vätskan kommer ej att sprida sig tvärs komprimeringarna och om dessa anordnas som i alstret längsgående linjer kommer de att fungera som läckagebariiärer i tvärled.

Längden hos komprimeringama är lämpligen minst 50 % av absorptionskroppens längd. Enligt en uttöringsforni är längden pâ kompiimeringama 50-75 % av absorp- tionskroppens längd. Enligt en ytterligare utföringsfonn av uppfinningen utgör kompiimeringamas längd 60-85 % av absorptionskroppens längd. Absorptions- kroppens längd hos alster enligt uppfinningen är 200-250 mm lång. Det absorbe- rande alstret är 240-280 mm långt. De olika intervallen på hur stor del av absorp- tionskroppens längd kompiimeringas längd utgör är beroende av absorptionskroppen och därigenom alstrets längd. Eftersom komprimeringama fiämst är avsedda att forma alstret för att passa mot användarens kropp är komprimeiingamas längd lämpligen ungefär densamma oavsett absorptionskroppens längd. På ett kortare alster, med längd på 200-250 mm, utgör kompiimeringarnas längd därför en större del av absorptionskroppens längd, såsom 60-85%. På ett längre alster, med en längd o | ø u o ø n o u n u o ao 10 15 20 25 30 517 865 7 på 240-280 nun, utgör komprimeringarna en mindre del av absorptionskroppens längd, företrädesvis 50-75%. Om syftet med komprimeringarna primärt är som läckagebarriärer kan dock avvikelser från ovanstående förhållanden vara lämpligt.

Exempelvis kan komprimeringamas längd även på längre alster, 240-280 mm, utgöra en större del av absorptionskroppens längd, såsom 60-85%.

Bredden på komprimeringarna, det vill säga den del av alstret i alstrets tvärriktning som sammanpressas av varje komprimeringslinje är 1- 5 mm, företrädesvis 2-4 mm.

Komprimeringama kan ha samma bredd utefter hela sin längd, men bredden kan även variera, till exempel vara större i mitten på komprimeringarna och mindre i änddelarrra.

Längden på och avståndet mellan komprimeringarna samt krökningsradierna på dessa är också beroende av alstrets längd och bredd. Exempelvis är det lämpligt att på ett alster som är 270 mm långt och 95 mm brett ha en krökningsradie på komprimeringarna som är 450 mm, ett avstånd mellan komprimeringarna som är 32.5 mm och en längd på komprimeringarna som är 160 mm. Då absorp- tionskroppens längd är 240 mm blir komprimeringarnas andel av absorptions- kroppens längd 68 %.

Ett alster med en längd som är 240 mm och en bredd som är 90 mm har komprime- ingar med en krökningsradie som är 340 mm, ett avstånd mellan komprimeringarna som är 27.5 mm och en längd på komprimeringarna som är 130 mm. Då absorptions- kroppens längd är 215 mm utgör komprimeringamas längd 60 % av absorptions- kroppens längd.

Det absorberande alstret enligt uppfinningen kan även uppvisa komprimeringar vilka är förenade till en nmt alstret löpande, sammanhängande komprimering. Med kom- primeringar utmed alstrets hela periferi fås läckagebäniärer även vid alstrets kortsidor och eventuellt läckage hindras där. Avståndet mellan en komprimering och den närmaste kortsidan på alstret är lämpligen detsamma som avståndet mellan en 10 15 20 525 .. . . , . .. 30 ß l 51; ass komprimering och den närmaste långsidan på alstret.

Ett alster enligt uppfinningen uppvisar en mellan komprimeiingama belägen upphöjning vilken passar in mot användarens vestibul och möter den av användaren avsöndrade kroppsvätskan närmare dess utlopp. Upphöjningen uppstår då komprime- ringar tvingar upp absorptionsmaterialet som ligger mellan dem.

Det absorberande alstret enligt uppfinningen fästes i användarens underkläder med hjälp av limområden anordnade på alstrets baksida. Lirnonirådet kan exempelvis täcka hela alstrets baksida eller vara anordnat i mönster, såsom ränder eller prickar.

Alstret kan även förses med fastsätmingsflilrar anordnade längs alstrets långsidor vid alstrets Fastsättningsflikarna är försedda med limområden på alstrets baksida. I det fall fastsättningsflíkar anordnas på alstret kan lim avvaras på alstrets baksidas mittparti då en god fastsättning ändå erhålles med hjälp av fastsätmings- flikarna. Att inte ha något lim under mittpartiet är en fördel, då alstret lättare kan anligga mot kroppen och fånga upp vätskan redan då den lämnar kroppen. Under transport är limområdena täckta med avdragbara täckskikt vilka avlägsnas av användaren då alstret skall placeras i användarens underkläder. F astsättning kan också vara mekanisk, såsom tryckknappar eller fiiktionsfastsätming.

Komprimeringarna görs företrädesvis då alstret är sammanfogat. Komprimexingama görs till exempel genom att alstret pressas mot en vals med komprimeringsmönstret på. Komprimexingarna kan göras genom enbart tryck eller genom tryck och värme.

Eftersom komprimeringen sker på hela alstret kommer alla skikt att utsättas för sammanpressning. Eftersom ytmaterial och baksida är tunna material kommer de inte att sammanpressas nämnvärt utan det är absorptionsskiktet som kommer att samman- pressas. Det vätskegenomsläppliga skiktet kommer att "pressas ner i de komprime- ringar som uppstår i absorptionsskiktet. n n | I 0 0 | v 0 I O I O I' 10 15 20 25 30 517 865 9 Kort beskrivning av figurema Uppfinningen skall i det följande beskrivas mer ingående med hänvisning till de utföririgsexempel som visas på rimingama.

Figur l visar en dambinda enligt uppfinningen.

Figur 2 visar ett tvärsnitt utefter linjen H-II av dambindan i figur 1.

Figur 3 visar en dambinda enligt en alternativ utföiingsform av uppfinningen.

Figur 4 visar en dambinda enligt ytterligare en utföringsfoirn av uppfinningen.

Närmare beskrivning av figiirer och utföringsfonner Den i figur 1-2 visade dambindan 1 innefattar ett vätskegenomsläppligt ytskikt 2 anordnat på den sida av dambindan 1 vilken vid användningen är avsedd att vara vänd mot användaren, ett vätskespärrande skikt 3 anordnat på den sidan av dam- bindan l som vid användningen är avsedd att vara vänd från användaren och ett däremellan anordnat absorptionsskikt 4. En alternativ beteckning för absorptions- skiktet 4 är absorptionskropp.

Materialet i ytskiktet 2 kan exempelvis vara en perforerad plastfilrn, ett nät av plast eller textilt material, ett nonwoven eller ett laminat av exempelvis ett perforerat plastskikt och ett nonwovenskikt. Plasten kan vara en tennoplast, såsom polyeten.

Nonwovenmaterialet kan vara av naturliga fibrer, såsom cellulosa eller bomull, eller syntetiska fibrer, såsom polyeten, polypropen, polyester, polyuretan, nylon eller regenererad cellulosa.

Ytskiktets 2 huvuduppgifter i dambindan, är att leda vätskan in till absorptionsskiktet 4, att vara mjukt och behagligt mot användarens kropp, samt att förhindra s.k. återvätning, dvs. att absorberad kroppsvätska tränger tillbaka mot användarens hud.

Det av bekvämlighetsskäl och för att undvika hudirritationer, viktigt att ytan på den del av dainbindan som ligger an mot användarens hud bibehålls så torr som 10 15 20 gzs n | n p »ir .- 30 n 1 ; ,» x 517 865 10 möjligt under användningen. En torr yta på dambindan upplevs dessutom av användaren som svalare och behagligare vid användningen, samt är både rent visuellt och vid hantering av dambindan då denna skall bytas mer tilltalande än en nersölad, blöt yta.

Det vätskespärrande skiktet, eller baksidesskiktet 3 består av ett vätskeogenom- trängligt material. Turma, vätsketäta plastfilmer är lärnpliga för ändamålet, men det är även möjligt att använda material som från början är vätskegenomsläppliga, men som försetts med en beläggning av plast, harts, eller annat vätsketätt material.

Härigenom förhindras läckage av vätska från undersidan av det absorberande alstret.

Spärrskiktet 3 kan således bestå av vilket som helst material som uppfyller kriteriet på vätskeogenomtränglighet samt uppvisar för ändamålet tillräcklig flexibilitet och hudvänlighet. Exempel på material lämpliga som spärrskikt är plastfilmer, nonwoven och larninat av dessa. Plastfilmen kan till exempel vara av polyeten, polypropen eller polyester. Spärrskiktet kan alternativt bestå av ett laminat av ett vätskeogenom- trängligt plastskikt, vänt mot absorptionskroppen och ett nonwoven, vänt mot användarens underkläder. En sådan konstruktion ger ett läckagesäkert spårrskikt med textil känsla. Spärrskiktet kan även bestå av ett skikt av hydrofob nonwoven eller ett s.k. SMS-larninat (spunbond-meltblown-spunbond).

Absorptionsskiktet 4 framställs lämpligen av cellulosamassa. Denna kan föreligga i rullar, balar eller ark som torrdefibreras och överförs i fluffad form till en massa- matta, ibland med inblandning av s.k. superabsorbenter, som är polymerer med förmåga att absorbera flera gånger sin egen vikt av vatten eller kroppsvätska.

Exempel på andra användbara material är olika typer av naturliga fibrer såsom bomullsfibrer, torv, eller liknande. Det är naturligtvis även möjligt att utnyttja absorberande syntetfibrer, eller blandningar av naturliga fibrer och syntetfibrer.

Absorptionsmaterialet kan vidare innehålla ytterligare komponenter, såsom forrnstabiliserande organ, vätskespridande organ, eller bindemedel såsom exempelvis terrnoplastiska fibrer som värmebehandlats för att hålla ihop korta fibrer och c n I | n - n n ø u o ø | o uu 10 15 20 25 30 517 865 11 partiklar till en sammanhängande enhet. Det är även möjligt att i absorptionsskiktet använda olika typer av absorberande skummaterial.

De båda yttre skikten 2,3 är inbördes förbundna utanför absorptionsskiktet 4 i en fog 5 belägen utmed dambindans periferiDambindari 1 i ñgur 1-2 uppvisar en huvud- sakligen långsträckt form med en längdrikming, parallell med en längsgående centrumlinje 6 belägen på lika avstånd från dambindans båda långsidor 8, 9, och.en tvärriktning, parallell med en tvärgående centmmlinje 7 belägen på lika avstånd från dambindans båda kortsidor 10 och 11.

Dambindan l uppvisar vidare två ändpartier 13,14 och ett mitlparti 15. Ändpartiema 13,14 utgör vardera ca. 1/4 av darnbindans hela längd och mittpartiet 15 utgör ca. 1/2 av dambindans hela längd. Detta innebär t. ex. att om dambindans hela längd är 240 mm så är rnittpartiet 15 120 mm och ändpartiema 13,14 60 mm långa. Dam- bindans längd är 150-300 mm. Dambindans bredd är 50-100 mm.

Dambindan 1 i ñgur 1-2 uppvisar i sin längdriktning 6 två långsträckta, bågfonnade komprimeringar 16,17. Komprimeringarna 16,17 sträcker sig i dambindans längd- riktning huvudsakligen enbart över rnittparfiet 15, men kan även sträcka sig över delar av ändpartierna 13,14. Komprimeringarna 16,17 är symmetriskt anordnade kring den tvärgående centrumlinjen 7. De bågfonnade komplimeringamas 16,17 ytterändar 16a och 17a respektive 16b och17b, befinner sig på ett större avstånd från varandra och den längsgående centrumlinjen 6 än komprimeringama 16, 17 har vid sina mittdelar l6c och 17c. Avstånden mäts i dambindans tvänikming 7.

Figur 2 visar ett snitt utmed linjen H-II av dambindan i ñgur 1. Här ses hur komprimeringarna 16, 17 har format ytskiktet 2 och absorptionsskiktet 4.

Komprimeringsförfarandet utföres på konventionellt sätt till exempel med hjälp av profilerade valsar. Dambindan trycks mot den profilerade valsen och absorptions- skiktet 4 sammanpressas av valsprofilema. Komprimeringsförfarandet kan ske med eller utan värmning. o n . . o s o ~ ~ n n n ø .n 10 15 20 gzs , .

I I .. 30 .. . 517 865 12 lfigur 2 visas fastsättningsorgan i form av limsträngar 18-20 anordnade på dam- bindans baksidesskjkt 3. Limsträngarna 18,19,20 skyddas före användning av ett täckskikt 21 av släppmedelsbehandlat papper.

I figur 3 visas en altemativ utföringsforrn av uppfinningen. Dambindan i figur 3 uppvisar samma särdrag som dambindan i figur 1. Utöver detta uppvisar dambindan enligt figur 3 fastsättningsflikar 22,23 anordnade längs darnbindans långsidor 8,9 vid dambindans mittparti 15. Fastsätmingsflikama 22,23 utgörs av en utsträckning av ytskiktet 2 och baksidesskiktet 3. De kan sägas utgöras av en förlängning av den fog 5 vilken förenar ytskikt 2 och baksidesskikt 3 utanför absorptionsskiktet 4. Ytskiktet 2 och baksidesskiktet 3 är lirnmade vid varandra både i fogen 5 och i fastsättnings- flikarna 22,23. F astsättningsflikama kan även göras på armat sätt, exempelvis bildas av enbart ytskiktet eller baksidesskiktet. De kan även vara av helt separata material- bitar som fästes vid dambindan. På den sida av fastsättningsflikama som utgörs av baksidesskiktet 3, det vill säga baksidan, är fastsätmingsflikarna försedda med lirn- omrâden 24,25. Limområdena år täckta med täckskikt 26,27 av släppmedels- behandlat papper för att skydda lirnområdena 24,25 till dess att fastsättningflikama 22,23 skall appliceras i användarens underkläder.

I figur 4 visas en alternativ utföringsform av uppfinningen. Här visas en dambinda som liknar den i figur 1-2 visade, men där komprimeringama förenats till en sammanhängande komprimering 28 vars form har samma kontur som dambindans ytterkontur 29. Komprimeringen 28 uppvisar i darnbindans rnittparti 15 två bågformade partier 30, 31, vilka motsvarar komprimeringama 16,17 hos utföringsformerna enligt figur 1-3 och således ligger syrnmetriskt i förhållande till dambindans längsgående centrumlinje 6 och vars inbördes avstånd är minst vid dambindans tvärgående centrumlinje 7 och ökar med ökande avstånd från denna. I darnbindans ändpartier 13,14 förenas linjema 30,31 genom två halvcirkelformade komprimeringspartier 32,33 till den sammanhängande komprimeringen 28.

Claims (9)

10 15 20 25 30 517 865 13 Patentkrav

1. Absorberande alster, såsom en dambinda, ett inkontinensskydd eller ett trosskydd, vilket alster har huvudsakligen långsträckt form med en längdriktning och en tvärriktning och uppvisar två långsidor (8,9), två kortsidor (10,1 1), två ändpartier (13,14) och ett mellan ändpartierna (10,11) beläget mittparti (15), samt en absorptionslcropp (4), vilket alster uppvisar i alstrets långdriktning långsträckta, bågformade komprimeringar (16,17), kännetecknat av att komprimeringarna har en krökningsradie på 300-450 mm, företrädesvis 320-360 mm.

2. Absorberande alster enligt krav 1, kännetecknat av att alstret uppvisar en längsgående cennumlinje (6) och att komprimeringama (16,17) är anordnade på båda sidor om denna så att deras änddelar (16a, 16b, l7a, l7b) befmner sig på ett större avstånd från centrumlinjen (6) än deras mittdelar (16c, 17c).

3. Absorberande alster enligt något av ovanstående krav, kännetecknat av att alstret uppvisar två komprimeringar (16,17) anordnade en på vardera sidan om centrumlinjen (6).

4. Absorberande alster enligt krav 3, kännetecknat av att det minsta avståndet mellan komprimeringania (16,17) är 25-35 mm, företrädesvis 275-325 mm.

5. Absorberande alster enligt något av ovanstående krav, kännetecknat av att det minsta avståndet mellan en komprimering (16,17) och den mest närliggande av alstrets långsidor (8,9) är 5-20 mm, företrädesvis 10-15 mm.

6. Absorberande alster enligt något av ovanstående krav, kännetecknat av att komprimeringmnas längd är minst 50 % av absorptionslcoppens längd. a o n ø n c p - | n e | n nu 51 7 143 5 5 :zzš lf ' lf :113

7. Absorberande alster enligt något av ovanstående krav, kännetecknat av att komprimeringarrias längd är 50-75 % av absorptionskroppens längd.

8. Absorberande alster enligt något av kraven 1-6, kännetecknat av att komprime- nngamas längd är 60-85 % av absorptionskroppens längd.

9. Absorberande alster enligt något av ovanstående hav, kännetecknat av att komprimeringama är förenade till en nmt alstret löpande, sammanhängande komprimering.