SE516673C2 - Arrangemang och förfarande för samverkan med ett inre kroppsorgan - Google Patents

Description

30 35 516 673 2 sonal. Det är inte ovanligt att anordningarna enligt den kända tekniken behöver åtminstone två personer för utfö- rande av åtkomstförfarandet.

Dessutom innebär anordningarna enligt den kända tek- niken inte bara problem för personerna som utför den sam- verkande proceduren, de innebär ofta även problem för personen som utsätts för den samverkande proceduren. På grund all extra utrustning kan proceduren vara en ganska obehaglig, traumatisk och stressande upplevelse.

Sammanfattning av uppfinningen Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett arrangemang och ett förfarande för samver- kan med ett inre kroppsorgan, vilka är enkla och billiga.

Ett annat ändamål med uppfinningen är att uppnå en förbättrad procedur för samverkan, vilken procedur är mindre traumatisk för personen som utsätts för nämnda procedur.

Ytterligare ett ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett arrangemang som är mångsidigt och flexi- belt vad avser användningen därav.

Dessa och andra ändamål som kommer att framgå av följande åstadkommes medelst ett arrangemang och ett förfarande som har de särdrag som anges i de bifogade patentkraven.

Enligt en aspekt av föreliggande uppfinning åstad- kommes således ett arrangemang avsett att föras genom en kroppskavitet för samverkan med ett inre kroppsorgan.

Arrangemanget innefattar en långsträckt hylsa som har åt- minstone en inre passage. Hylsan har en proximal ände och en distal ände, varvid nämnda distala ände är öppen och i förbindelse med nämnda åtminstone en passage. Arrange- manget innefattar vidare åtminstone två långsträckta strukturelement, varvid varje strukturelement har en proximal ände och en distal ände, varvid strukturelemen- ten är införda i nämnda åtminstone en passage så att åt- minstone ett distalt parti hos varje element sträcker sig 10 15 20 25 30 35 516 673 o ..n o. 3 därigenom i hylsans längdriktning. Strukturelementen är anordnade att förflyttas relativt hylsan från en första position, i vilken den distala änden hos varje struktur- element är placerad inuti nämnda åtminstone en passage och i viken arrangemanget är avsett att föras genom en kroppskavitet, till en andra position, i vilken ett dis- talt parti hos varje strukturelement sträcker sig genom hylsans öppna distala ände och åtminstone delvis i tvär- riktningen bort från hylsan för utspännande och/eller utvidgande samverkan mellan den distala änden hos varje strukturelement och ett kroppsorgan som arrangemanget har nått fram till genom en kroppskavitet.

Såsom kommer att förklaras nedan är den utspännande och/eller utvidgande samverkan särskilt lämplig för in- jektionsprocedurer.

Enligt en annan aspekt av uppfinningen åstadkommes ett förfarande för samverkan med ett inre kroppsorgan genom en kroppskavitet. Förfarandet innefattar stegen: att tillhandahålla en långsträckt, rörformig hylsa som har åtminstone en inre passage, varvid nämnda hylsa har en proximal ände och en distal ände, varvid den dis- tala änden är öppen och i förbindelse med nämnda åtmin- stone en passage, att införa åtminstone två långsträckta strukturele- ment i nämnda åtminstone en passage så att åtminstone ett distalt parti hos varje element sträcker sig genom nämnda åtminstone en passage i hylsans längdriktning, varvid varje element har en distal ände och en proximal ände, och så att den distala änden hos varje strukturelement är placerad inuti nämnda åtminstone en passage, att införa hylsan och strukturelementen i kroppska- viteten, att förflytta strukturelementen relativt hylsan ge- nom hylsans öppna distala ände för exponering av den dis- tala änden hos varje strukturelement, och att bringa den distala änden hos varje strukturele- ment i hylsans tvärriktning och bort från hylsan så att 10 15 20 25 30 35 516 673 4 den distala änden hos varje strukturelement samverkar med kroppsorganet pà ett utspännande och/eller utvidgande sätt.

Uppfinningen grundar sig således pà insikten att det är möjligt att samverka effektivt med ett inre kroppsor- gan även med ett begränsat antal komplementerande hjälp- medel. Uppfinningen grundar sig vidare på insikten om att organet kan skyddas effektivt från onödig stress genom begränsning av de längsträckta strukturelementens radiel- la utsträckning under deras avancemang genom kroppskavi- teten till det inre organet. Det skall inses att i denna beskrivning kan termen ”organ” tolkas som organet i sig, liksom en organkavitet eller kroppskavitet. Det skall även inses att i denna beskrivning kan termen ”kroppska- vitet” tolkas som en naturlig kavitet i kroppen, liksom en kavitet som ästadkommits pà konstgjort vis, exempelvis medelst ett kirurgiskt instrument.

Det skall även inses att i denna beskrivning är ter- merna ”distal” och ”proximal” ur en operatörs synvinkel och inte ur en patients synvinkel.

Ett fördelaktigt särdrag hos föreliggande uppfinning är att det parti hos varje strukturelement som sträcker sig genom hylsans öppna distala ände är bortom hylsan, d.v.s. strukturelementen skjuter ut genom en tänkt ändyta hos hylsan. Detta innebär att varje strukturelements dis- tala ände kan, fritt och ostört av hylsan, samverka med ett kroppsorgan för att det skall spännas ut och/eller utvidgas.

Fackmannen inom området inser att varje làngsträckt strukturelement kan införas och föras genom en respektive hylspassage eller -kanal till hylsans distala ände för àstadkommande av den utspännande och/eller utvidgande effekten. En formig hylsa enklare konstruktion är emellertid en rör- som har ett lumen eller hålighet, varvid de làngsträckta strukturelementen införs i en och samma "passage". I det följande kommer denna beskrivnings lO 15 20 25 30 35 516 673 5 tonvikt att ligga på en sådan rörformig hylsa som har ett lumen.

Den rörformiga hylsan skyddar effektivt kroppsorga- net och all annan vävnad som passeras av de làngsträckta strukturelementen när de är införda i hylsan och fungerar även som en avgränsare eller begränsare för strukturele- menten genom att hindra deras ändar från att avvika sid- ledes. När de làngsträckta strukturelementens distala ändar förflyttas i förhållande till hylsan och sträcker sig genom dess öppning, medges nämnda distala ändar att avvika radiellt för samverkan med organet.

Såsom har nämnts, när de làngsträckta strukturele- menten sticker ut ur hylsan för samverkan med kroppsor- ganet, sträcker de sig alla genom hylsans öppna topp eller distala ände. D.v.s., de sträcker sig all företrä- desvis genom en och samma öppning, vilken har en relativt stor diameter jämfört med varje enskilt, làngsträckt strukturelements diameter. Hylsan har emellertid lämp- ligtvis en sådan liten diameter som medges av de lång- sträckta strukturelementens tjocklek för att man skall hålla arrangemangets tvärdimension liten. Öppningen är företrädesvis endast begränsad av hylsans vägg.

Ett arrangemang enligt föreliggande uppfinning inne- fattar åtminstone två làngsträckta strukturelement. Bero- ende på den specifika tillämpningen kan antalet variera.

I vissa fall kan exempelvis 12 strukturelement användas med fördel, vända färre, såsom fyra stycken. i andra fall kan det vara föredraget att an- Strukturelementens utsträckning genom hylsans öppna distala ände och i tvärriktningen bort från hylsan inne- bär att det ömsesidiga avståndet mellan strukturelemen- tens distala ändar möjliggörs att vara större i den spridda andra positionen än i den inneslutna första posi- tionen inuti hylsan. Det finns naturligtvis ett antal möjligheter för åstadkommande av detta, varvid endast ett fåtal kommer att beskrivas härefter. 10 15 20 25 30 35 n o non o o co I ' °' o a 1 o n n v o o ao oo z z , ' o g o o o 4 o q a o ' , o o o o no o" o o o 0 : ' z , , o o o : z 'f ',,' "o o" u; .oo oooo 6 De làngsträckta strukturelementen är företrädesvis anordnade att avvikas med vinkelförändring i en utåt, radiell riktning till nämnda andra position. I nämnda andra position är de företrädesvis utspridda i omkrets- riktningen. Ett sätt att åstadkomma en sådan avvikelse med vinkelförändring är att anpassa hylsan för mottagande av de làngsträckta strukturelementen från sidan av hyls- väggen genom laterala aperturer in till nämnda lumen, såsom kommer att beskrivas mer i detalj. Strukturelemen- ten kommer att vara tvungna att böjas inuti hylsan och således bli förspända, varvid de kommer att sträva efter utåtriktad, Ett annat sätt är att ”naturligt” förspänna de làngsträckta strukturelementen, radiell avvikelse. vilka förs framåt från hylsans proximala ände, exempelvis genom aperturer, och distalt rakt genom hylsans lumen.

Ett tredje alternativ är att låta de làngsträckta struk- turelementens proximala ändar vara anslutna till ett skruvbart huvud, varvid de làngsträckta strukturelementens distala ändar kan bringas till en radiell positionsändring genom rotation av huvudet.

Enligt en föredragen utföringsform av föreliggande uppfinning är således hylsväggen försedd med åtminstone en lateral apertur i förbindelse med nämnda lumen, för att nämnda làngsträckta strukturelement skall medges att bli införda till hylsans lumen. Det finns företrädesvis en apertur för varje strukturelement som skall införas.

De làngsträckta strukturelementen införs således i hylsan från sidan. På grund av denna laterala införing och hyl- sans lilla diameter kommer de làngsträckta strukturele- menten att vara något böjda eftersom de är avgränsade el- ler begränsade av hylsväggen. Följaktligen är de meka- niskt förspända, och när ett långsträckt strukturelements distala ände kommer ut ur öppningen vid hylsans topp el- ler distala ände, kommer det att avvika eller fjädras ut radiellt.

De laterala aperturerna är lämpligtvis slitsformade med en tvärgående dimension väsentligen motsvarande tvär- .one-o o a øuoooo 10 15 20 25 30 35 I o n o nu I I ' ' ' :.»: 'u v u v 1 nu n: I. z O: ' z Û °' ' ' ° ° ° I o n o. n 0 u. n» - g g g , , , , . : 1 : 'f |p o I nu! nu :normen dimensionen hos det strukturelement som är avsett att införas. Strukturelementets tvärsnitt är lämpligtvis väsentligen cirkulärt, i vilket fall varje aperturs bredd huvudsakligen motsvarar respektive strukturelements diameter. En slitsformad aperturs utsträckning är i allmänhet i hylsväggens axiella riktning. En fördel med en sådan apertur är att den fungerar väl som ett styrmedel för ett strukturelement. En annan fördel är att den bidrar i fastställandet av gränserna för hylsans förflyttning. Om det làngsträckta strukturelementet hàlls i en bestämd position, kan hylsan endast flyttas ett avstånd som är lika med slitsens längd. Eftersom ett làngsträckt strukturelement spärrar mot respektive ände hos slitsen, kommer hylsan att hindras från ytterligare förflyttning i den riktningen.

De laterala aperturerna, företrädesvis slitsar, är i en fördelaktig utföringsform jämnt fördelade runt hyls- väggens omkrets. Detta har, tillsammans med andra dimen- sionssärdrag hos föreliggande uppfinning effekten att de làngsträckta strukturelementen kommer att mottagas kors- vis i nämnda lumen. När hylsan släpper strukturelementen genom sin öppna distala ände kommer strukturelementen att komma ut skärande, d.v.s. korsande varandra. I en sådan utföringsform kommer strukturelementen således att sträc- ka sig ”diagonalt” och väsentligt skära över hylsans cen- trala längdaxel.

Aperturen, företrädesvis en slits, fungerar även som ett stopp för det làngsträckta strukturelementet, vilket kommer att ligga an mot slitsens distala ände när struk- turelementets distala ände är i nämnda andra position utanför hylsan. Detta innebär att det är möjligt att med noggrannhet förutse den andra positionen för det làng- sträckta strukturelementets distala ände redan när det är i den första positionen, d.v.s. innanför hylsan. Om slit- sen görs kortare eller delvis täpps igen eller packas, kommer även strukturelementen att vara ”kortare”, d.v.s. de kommer inte att sträcka sig lika làngt distalt som med oounoo p oouono 10 15 20 25 30 35 516 673 8 en längre eller en icke igentäppt slits. Det är även möj- ligt att dela en slits i två slitsar anordnade i serie, den ena efter den andra. Detta möjliggör exempelvis att man kan placera två långsträckta strukturelement väsent- lig parallellt, det ena något ovanför det andra. Även om hylsan är rörformig, kan den ha alternativa tvärsnitt. Den behöver således inte nödvändigtvis vara cirkulär utan kan anpassas i enlighet med den önskade tillämpningen. Hylsan kan exempelvis ha ett elliptiskt tvärsnitt för elliptiska utrymmen, såsom stämbanden. Vi- dare kan tvärsnittet varieras längs hylsans utsträckning.

För att bl.a. åstadkomma stabilitet, arrangemanget företrädesvis med en hylshållare. Såsom förser man namnet avslöjar, tjänar den till att hålla hylsan. Utöver detta fungerar den företrädesvis även som styrning för hylsan i hylsans längsgående centrumaxelriktning. Detta möjliggör den relativa förflyttningen av strukturelemen- tens distala ändar från den första positionen till den andra positionen, och vice versa. De långsträckta struk- turelementen kan följaktligen hållas i en fast position medan hylsan drages tillbaka, varigenom strukturelementen exponeras och en utsvängning som liknar öppnandet av ett paraply medges.

Medlet för att hålla och styra hylsan är företrädes- vis ett hål i hylshållaren. Hålet har lämpligtvis en tvärdimension som väsentligen motsvarar hylsans tvärdi- mension, varvid åtminstone en partiell utsträckning av hylsan medges att föras genom nämnda hål. Hålet kan ha alternativa former och kan vara försett med skenor eller andra medel för underlättande av hylsans hantering.

För att man skall säkerställa att hylsan inte förs fram för mycket är ett proximalt stopp företrädesvis an- ordnat på utsidan av hylsväggen vid ett proximalt parti därav. Detta stopp samverkar med ett parti på hylshålla- ren, varigenom distal framflyttning begränsas. eller alternativt, Hylsan kan även, ha ett stoppor- gan anordnat pä utsidan av hylsväggen, företrädesvis vid 10 15 20 25 30 35 516 en 9 ett distalt parti därav. Detta stopporgan samverkar med ett parti av hylshàllaren, varigenom proximalt tillbaka- dragande av hylsan begränsas. Ett sådant stopporgan kan exempelvis vara format som en hulling som medger att hyl- san förs genom hylshållarens hål, men vilken hindrar hyl- san från att oavsiktligt bli borttagen.

Dessutom kan ytterligare användning fås av hylshál- laren genom att man använder den till att styra och in- rikta de långsträckta strukturelementen. För detta ända- mål är hylshàllaren lämpligtvis försedd med något sorts styrmedel, såsom kanaler, en för varje strukturelement.

Tvärdimensionen för en sådan kanal bör väsentlig motsvara strukturelementets tvärdimension. Kanalerna är företrä- desvis raka.

Om således hylsan är försedd med en lateral apertur, kan ett långsträckt strukturelement sträcka sig från ovan hylshàllaren genom en kanal i hylshàllaren, och genom den laterala aperturen in till nämnda lumen. När ett lång- sträckt strukturelement är i nämnda andra position sträc- ker sig strukturelementet dessutom ut genom öppningen vid hylsans topp.

De långsträckta strukturelementen kan anordnas i en- lighet med vilket kroppsorgan eller vilken kroppskavitet som skall kommas åt. De långsträckta strukturelementen införs exempelvis lämpligen med en viss vinkel (t.ex. mellan 8°-20°) när man önskar komma åt ändtarmen och med en annan vinkel när man önskar komma åt urinröret.

Liknande hänsynstaganden kan behöva tas om proceduren skall utföras på ett barn i stället för på en vuxen.

Följaktligen kan hylshållarens kanaler ges en lutningsvinkel relativt den rörformiga hylsans centrala längdaxel, vilken vinkel är vald i enlighet med det särskilda kroppsorganet som man skall komma åt.

Genom att man utformar kanalerna med ett långsträckt skårliknande tvärsnitt eller en ”skivad” hålighet kan strukturelementen anordnas i olika lutningsvinklar från gång till gång. Detta är praktiskt när uppfinningen an- 10 15 20 25 30 35 516 10 vänds som en flergångsprodukt. Arrangemanget kan natur- ligtvis vara antingen i form av en engångsprodukt eller en flergångsprodukt. Strukturelementens vinklar kan exem- pelvis ställas in medelst ett skruvarrangemang.

Kanalerna är lämpligtvis placerade radiellt, utvän- digt från hålet för styrning av hylsan, och är företrä- desvis jämnt fördelade. Emellertid är även ojämnt för- delade kanaler eller asymmetriska konfigurationer möj- liga.

Hylshållaren kan naturligtvis ha många alternativa former. Den är lämpligtvis utformad för bildande av någon sorts handtag för underlättande av greppande och efter- följande manipulation av komponenterna i arrangemanget.

Föreliggande uppfinning har visat sig vara mycket fördelaktig i samband med injektionsprocedurer. Kosme- tiska och terapeutiska behandlingar utförs ofta genom injektion av ett medel eller en substans in i ett organ eller en vävnad medelst långsträckta injektionsnålar.

Uppfinningen skulle således kunna användas för injektion in i olika, ofta smala eller trånga områden såsom urin- röret, ändtarmen, vissa artärer och vener, matstrupen, örats yttre hörselgàng, näsgångarna, livmodern, stämban- den, vissa leder, under huden, etc.

Uppfinningen har visat sig vara särskilt lämplig för behandling av kvinnlig urininkontinens genom injektion av ett bulkmedel (utfyllnadsmedel) Det är i allmänhet ganska svårt att perforera eller eller en bulksubstans. genomtränga livmoderns slappa slemhinna. Det kan jämföras med att trä en mask på en fiskekrok. Slemhinnan behöver därför ofta slätas ut och sträckas för underlättande av injektionsnålens införande. Vanligtvis används en ballong som kommer att fyllas med en fluid för detta ändamål.

Föreliggande uppfinning behöver emellertid inte något kompletterande hjälpmedel för detta ändamål. Nämnda i detta fall injektionsnålar eller -kanyler, är anordnade att avvika åtminstone två långsträckta strukturelement, eller svänga ut med förändrad vinkel när deras distala 10 15 20 25 30 35 516 673 ll ändar passerar genom öppningen i hylsan. De blottade distala ändarna pà nàlarna kommer således att ligga an mot slemhinnan och, eftersom de är åtminstone tvà stycken, kommer att samarbeta för att sträcka eller spänna ut slemhinnan. Nàlarna bringas sedan att punktera slemhinnan.

Hylsans proximala ände är företrädesvis öppen och hylsans lumen sträcker sig således mellan den öppna proximala änden och den öppna distala änden hos hylsan.

Nämnda lumens tvärdimension kan variera längs dess längd.

Användningen av ett arrangemang som har en öppen proximal ände är särskilt fördelaktig i fallet med behandling av urininkontinens. Vid en sådan behandling skulle hylsan föras upp längs urinröret till dess att urin börjar drop- pa eller strömma genom nämnda lumen och detekteras vid den öppna proximala änden. När man har funnit platsen där läckaget börjar, kan ett bulk- eller utfyllnadsmedel injiceras medelst injektionsnàlarna, såsom kommer att beskrivas nedan. Fördelen med att ha en öppen proximal ände är att, när detektering väl är fastställd, arrangemanget redan är på det rätta stället för injektion. Med arrangemang enligt den kända tekniken är det ofta nödvändigt att dra tillbaka arrangemanget till en ”uppskattad” position med stöd av skalstreck.

Sàsom nämnts ovan, är föreliggande uppfinning sär- skilt väl lämpad för behandling av urininkontinens. En sådan behandling innefattar stegen att i distal riktning föra fram hylsan till dess att fluid, d.v.s. urin i detta fall, detekteras. Under denna framàtrörelse kan injek- tionsnàlarnas (de làngsträckta strukturelementens) dista- la ändar vara i en fast position relativt hylsan och vara inneslutna av densamma. Vid detektering av fluid kan hyl- san, och lämpligtvis injektionsnàlarna, partiellt dragas tillbaka om det behövs så att den distala änden eller toppen på hylsan är i linje med läckageplatsen vid blàs- halsen. Därefter blottas injektionsnàlarna, företrädesvis genom att man endast drar tillbaka hylsan, varvid injek- 10 15 20 25 30 35 516 12 tionsnålarnas distala ändar medges att avvika sidledes så att de kommer i kontakt med kroppsvävnaden. Nålarna kom- mer således att trycka radiellt mot den för åtkomst av- sedda vävnadsytan med en kraft som bl.a. bestäms av 1) nålarnas egenskaper, 2) sträckan som hylsan har dragits tillbaka och 3) nàlarnas vinkel i hylshållaren. Ett brett urinrör kan kräva en större kraft, medan ett smalt urin- rör behöver viss försiktighet och en mindre kraft.

Eftersom åtminstone två injektionsnålar används, kommer kroppsvävnaden att spännas ut, varigenom själva injektionen underlättas. Injektionen utförs företrädesvis genom att man gör en enskild fram- och återgàende rörelse med början bakåt för varje injektionsnål. Längden på en sådan rörelse bör vara liten och precis tillräckligt stor för att nålarna skall penetrera till det korrekta väv- nadsdjupet. Detta djup kan bero på slemhinnans tillstånd och procedurens behandlingsändamål.

En stor fördel med föreliggande uppfinning är att flera injektioner kan utföras samtidigt vid olika väv- nadspunkter. Efter en sådan injektion kan en ny multipel- injektion utföras genom att nålarna flyttas. Detta åstad- kommes företrädesvis genom att man täcker nålarna med hylsan, förflyttar alltihop till en ny plats och sedan blottar nålarna igen. Eftersom nålarna blottas genom en öppning i hylsans distala ände är nålarna relativt lätt- manipulerade. Hylsan kommer inte att vara i vägen eller ta upp orimligt utrymme vid injektionsplatsen, vilket skulle kunna vara fallit om nålarna hade trätt ut genom laterala öppningar i väggen. Föreliggande uppfinning gör det möjligt att framgångsrikt genomföra ytliga injektio- ner. Dessutom skulle en hylsas relativt stora diameter i fallet med lateral injektion hålla kaviteten, där injek- tionen äger rum, expanderad. Kaviteten skulle förbli ex- panderad även efter det att arrangemanget tas bort. Ef- tersom nålarna i föreliggande uppfinning skjuter fram igenom och bortom hylsans öppna distala ände under injek- tionsproceduren, kommer hylsan att vara väl bakom injek- 10 15 20 25 30 35 516 13 tionsplatsen och kommer inte att ha ovan nämnda negativa effekt.

Såsom har beskrivits ovan innefattar termen ”kropps- kavitet” i denna beskrivning en artificiellt àstadkommen kavitet. Föreliggande uppfinning kan således användas för injektion av en substans, exempelvis celler, under huden.

I en sådan injektionsprocedur görs ett litet hål genom huden med exempelvis en skalpell. Därefter införs ett in- strument i hålet och används för att göra en tunn ”två- dimensionell” kavitet med litet djup under huden. Kavite- ten sträcker sig i allmänhet i ett plan som är parallellt med huden. Därefter införes arrangemanget enligt förelig- gande uppfinning och injektionsnålarna sprids i nämnda andra position i ett och samma plan, varigenom man gör det möjligt att injicera substansen i ett skikt under hu- den på ett sätt som liknar en såningsprocedur. Utöver fördelarna med säker hantering av nälarna uppnår denna procedur b1.a. även god kontakt mellan den injicerade substansen och blodet.

Föreliggande uppfinning kan naturligtvis användas i andra tillämpningar också, i vilka ett kroppsorgan skall kommas åt medelst långsträckta strukturelement. Sådana strukturelement kan exempelvis innefatta informations- överförande medel, såsom sensorer för kemisk sondering eller medel för att ta specimen eller sampel, etc.

Uppfinningskonceptet med att sprida de långsträckta strukturelementen bortom hylsan kan åstadkommas på olika sätt. De har emellertid alla gemensamt att de långsträck- ta strukturelementen förflyttas i förhållande till hyl- san. Ett sätt att göra detta på är uppenbarligen att föra framåt de långsträckta strukturelementen genom hylsan me- dan hylsan hålls i en fast position. Ett annat alternativ vilket i vissa fall, exempelvis vid injektionsprocedurer, såsom behandling av urininkontinens, kan vara mer före- draget, är att hålla de långsträckta strukturelementen orörliga medan hylsan drages tillbaka proximalt så att strukturelementens distala ändar blottas. I ett sådant 10 15 20 25 30 35 516 - 14 fall är den tidigare beskrivna hylshållaren lämplig att använda. Hylshållaren är företrädesvis anordnad för fixe- ring av de långsträckta strukturelementen eller injek- tionsnàlarna i förhållande till hylshållaren när hylsan drages tillbaka. En stor fördel med denna procedur är att injektionsnàlarna inte leds framåt i förhållande till vävnaden när de viker av eller svänger ut. Således kommer inte någon oavsiktlig penetration av vävnaden att före- komma. Utvidgningen av kroppskaviteten och uttänjningen av vävnaden kommer att vara under bättre kontroll. Ett tredje sätt är en kombination av rörelserna i de två första alternativen, d.v.s. att föra fram de lángsträckta strukturelementen medan hylsan drages tillbaka.

Utsvängningen eller ökningen av det relativa avstån- det mellan strukturelementens distala ändar påbörjas lämpligtvis samtidigt med blottandet av strukturelemen- tens distala ändar, d.v.s. när de kommer ut ur öppningen.

I de fall när de lángsträckta strukturelementen på något sätt är förspända kommer utsvängningen automatiskt att ske då väggen hos hylsan inte längre håller dem tillbaka.

En annan fördel med föreliggande uppfinning är att arrangemanget, tack vare den relativt okomplicerade kon- figurationen, åstadkommer utmärkt kraftöverföring vad av- ser de lángsträckta strukturelementens verkan. Detta är särskilt användbart för uttänjning och/eller utvidgning av kroppsvävnaden såsom beskrivits tidigare.

De lángsträckta strukturelementen som använts i föreliggande uppfinning är företrädesvis självfjädrande och åtminstone ett parti därav har en viss grad av flexi- bilitet. Detta är särskilt lämpligt i utföringsformen med injektionsnålar.

Hylsan och hylshållaren enligt föreliggande uppfin- ning är lämpligtvis tillverkade genom formsprutning av exempelvis plastmaterial, såsom polypropen, polyeten el- ler annat material som tjänar ändamålet med uppfinningen.

Materialet bör vara formbeständigt och hylsmaterialet bör 10 15 20 25 30 35 51 e m 15 medge sterilisering, stràlbehandling.

Det bör vara tydligt från det föregående att före- exempelvis medelst autoklav eller liggande uppfinning åstadkommer en enkel och billig pro- dukt som är hanterbar av en person.

Kort beskrivning av ritningarna Figurerna la och lb illustrerar schematiskt princi- pen för föreliggande uppfinning.

Figurerna 2a och 2b illustrerar schematiskt ett ar- rangemang enligt föreliggande uppfinning i en föredragen tillämpning.

Figurerna 3a-3c illustrerar schematiskt en hylsa för användning i ett arrangemang eller förfarande enligt föreliggande uppfinning.

Figurerna 4a-4c illustrerar schematiskt en hylshàl- lare för användning i ett arrangemang eller ett förfa- rande enligt föreliggande uppfinning.

Figur 5 illustrerar schematiskt ett exempel pà ett möjligt tvärsnitt av en hylsa enligt föreliggande uppfin- ning.

Figur 6 illustrerar schematiskt en alternativ utfö- ringsform av ett arrangemang enligt föreliggande uppfin- ning.

Detaljerad beskrivning av ritningarna Figurerna la och lb visar schematiskt principen för föreliggande uppfinning. Följaktligen visas i figur la ett arrangemang 1 avsett att föras genom en kroppskavitet för samverkan med ett inre kroppsorgan. Arrangemanget 1 innefattar en rörformig hylsa 3, vilken har en geomet- risk, central längdaxel 5 och en vägg 7. Väggen 7 be- gränsar ett inre lumen 9. Hylsan 3 har en proximal ände 11 och en distal ände 13, är öppen. Arrangemang 1 innefattar även tvà làngsträckta varvid nämnda distala ände 13 strukturelement 15, vilka har ett allmänt cirkulärt tvär- snitt taget vinkelrätt mot strukturelementens 15 längd- 10 15 20 25 30 35 n n u u an: .S16 673É nu: g . ,, - - - - . . .: _; -- . .. u n ,. , _ _ n u , , nu .. , n a .. , I n u , 16 utsträckning. Varje strukturelement 15 har en proximal ände 17 och en distal ände 19. Strukturelementen 15 mot- tages av hylsan 3 in i nämnda lumen 9 genom långsträckta, laterala aperturer (ej visade) i väggen 7, varvid apertu- rerna sträcker sig i väggens 7 längdriktning. Såsom fram- går av figur la är mer än halva längden av varje struk- turelement 15 täckt av hylsan 3. Medan den proximala än- den 17 hos varje strukturelement 15 fortfarande är fri, är den distala änden 19 hos varje strukturelement gömd inuti hylsan 3 och belägen nära hylsans 3 öppna, distala ände 13. Det skall även observeras att, tack vare den la- terala införingen genom aperturerna och hylsans 3 begrän- sade diameter, de långsträckta strukturelementen 15 kor- sar varandra.

I figur 1b har hylsan 3 förflyttats relativt de làngsträckta strukturelementen 15, exempelvis genom att man har dragit tillbaka hylsan 3 proximalt i längdaxelns 5 riktning, medan strukturelementen 15 har hållits i en orörlig position. Som synes, är effekten av detta att strukturelementen 15 sträcker sig genom hylsans 3 öppna distala ände 13. Eftersom strukturelementen 15 är blotta- de, i synnerhet deras distala ändar 19, medges det nu att avvika utåt i en radiell riktning bort från hylsans 3 centrala längdaxel 5, till den visade positionen. Det kan noteras att i denna position mer än hälften av varje làngsträckt strukturelements 15 längd inte är täckt, och att strukturelementen 15 ligger an mot väggens 7 distala ände.

Figurerna 2a och 2b visar schematiskt ett arrange- mang 21 enligt föreliggande uppfinning i en föredragen tillämpning, nämligen behandling av kvinnlig urininkon- tinens. Figurerna visar således (med prickade linjer) kvinnliga urinorgan, innefattande ett urinrör 23 och en urinblåsa 25. Den inre eller distala tredjedelen av urin- röret 23, d.v.s. den del som är närmast urinblåsan 25 har muskler för förhindrande av urinläckage. Dessa muskler kallas även för den funktionella sfinktern 27. När en 10 15 20 25 30 35 516 673 - k. uo-.on u 17 person är inkontinent är orsaken ofta en slak funktionell sfinkter 27 som inte tätar urinröret 23 ordentligt. Det är därför lämpligt att injicera ett förstärkande bulk- medel.

Såsom visas i figur 2a används följaktligen ett arrangemang 21 enligt uppfinningen för injektion av bulkmedlet. Arrangemanget innefattar en rörformig hylsa 29, vilken har mottagit två långsträckta strukturelement eller, i detta fall, injektionsnålar 31. Även om endast två nålar 31 visas för tydlighets skull är det självklart möjligt att använda flera. Exempelvis har fyra nålar vi- sat sig vara lämpligt i vissa fall. Strukturelementen mottages i figur 2a, precis som i figur 1a, i nämnda lu- men genom laterala aperturer (ej visade) i hylsväggen.

Vidare har nàlarna 31 en liknande korsvis konfiguration som i figur la, vilket är särskilt fördelaktigt för denna illustrerade tillämpning. För att underlätta hanteringen av arrangemanget har man även anordnat en hylshàllare 37.

Hylshàllaren 37 har ett centralt hål 39, genom vilket hylsan 29 sträcker sig. Hålet 39 medger att hylsan 29 kan föras fram och dragas tillbaka i hylsans 29 längdrikt- ning. Hylshàllaren 37 är även försedd med två kanaler (ej visade) för styrning av respektive injektionsnàl 31 i en riktning mot hylsans 29 geometriska, centrala längdaxel.

Injektionsproceduren påbörjas således genom införan- de av hylsan 29, tillsammans med injektionsnàlarna 31, in i urinröret 23 och frammatning av dem mot urinblàsan 25.

Injektionsnàlarna 31 hålls under denna framàtrörelse i en innesluten position som motsvarar den som visas i figur la inuti hylsan 29. När hylsans 29 öppna, distala ände nàr läckagepunkten hos den funktionella sfinktern 27 börjar urin att droppa eller strömma igenom hylsans 29 lumen och detekteras vid hylsans 29 proximala ände. Detta innebär att arrangemanget 21 redan är på plats vid det önskade injektionsstället och att ingen justering i läng- driktningen är nödvändig. n n y v o n u 0 I o o u n . 10 15 20 25 30 35 '516 673 18 Därefter när urinet detekteras, drages hylsan 29 tillbaka proximalt till den position som visas i figur 2b. Injektionsnålarna 31 avtäcks därmed och, tack vare sitt förspända tillstånd, kommer de att sträva efter att avvika radiellt bort från hylsans 29 centrala längdaxel.

Nàlarna 31 kommer att komma i beröring med den funktio- nella sfinkterns 27 slemhinna och tack vare deras innebo- ende utåtriktade, och spänna ut slemhinnan. Detta visas i figur 2b. Efter- radiella kraft kommer de att jämna ut som slemhinnan har jämnats ut kan den nu enkelt penetre- ras av nålarna 31. Nàlarna 31 drages tillbaka något så att de får en penetrationsvinkel och drivs sedan framåt in i kroppsvävnaden, varefter bulkmedlet injiceras medelst nàlarna 31. Nàlarna 31 är försedda med någon sorts konventionell injektionsmekanism 41. Efteråt kommer nàlarna 31 återigen att täckas genom att man trycker fram hylsan 29 distalt och kan tagas ut ur kroppskaviteten utan att skada vävnaden. Alternativt flyttas hylsan 29 och de skärmade nàlarna 31 en kort sträcka till ett nytt injektionsställe.

Arrangemanget 21 hopsätts lämpligtvis genom att man först för hylsan 29 genom hylshållarens 37 hål 39. Sedan förs injektionsnålarna 31 genom hylshållarens 37 kanaler och bringas att träda in i hylsans 29 lumen genom de laterala aperturerna.

Nàlarna är företrädesvis anordnade symmetriskt och med jämna mellanrum, varvid de emellertid även kan ha asymmetriska konfigurationer, så länge slemhinnan spänns ut tillräckligt och nàlarna kommer åt det precisa injek- tionsstället.

Det skall även observeras att i figurerna 2a och 2b är nàlarna 31 väsentligen i en fast position relativt hylshållaren 37. Med andra ord, är nàlarna 31 väsentligen orörliga i längdriktningen när hylsan 29 drages tillbaka.

De utsätts emellertid för en påtaglig radiell rörelse el- ler vinkelrörelse. 10 15 20 25 30 35 516 673 . . . . Ü 19 Det skall vidare noteras att varje nål 31 är på sätt och vis ”fast” vid respektive apertur. Med andra ord, medan hylsan 29 drages tillbaka fràn den första skyddande positionen till den andra blottande positionen, är det väsentligen samma punkt pà nålen 31 som finns vid den aktuella aperturen. I den första positionen ligger emel- lertid nämnda punkt väsentligen an mot aperturens proxi- mala ände, och i den andra positionen ligger nämnda punkt väsentligen an mot aperturens distala ände.

Figurerna 3a-3c illustrerar schematiskt en hylsa 51 för användning i ett arrangemang eller ett förfarande en- ligt föreliggande uppfinning. Lägg märke till att de olika figurerna inte är skalenliga i förhållande till varandra.

Figur 3a är en sidovy av den rörformiga hylsan 51, vilken har en vägg 53 som avgränsar ett inre lumen 55.

Hylsan 51 har en öppen proximal ände 57 och en öppen dis- tal ände 59. Hylsan 51 har en ungefärlig längd pà 120 mm.

Väggen 53 är försedd med fyra aperturer 61 (en visad) som är symmetriskt, med mellanrum anordnade runt väggens 53 omkrets. Varje apertur 61 har formen av en lángsträckt slits, vilken sträcker sig parallellt med hylsans 51 geo- metriska längdaxel 63 fràn ungefär 9 mm fràn den distala änden 59 till ungefär 46 mm fràn den proximala änden 57 hos hylsan 51. Varje aperturs 61 bredd bör motsvara dia- metern på ett lángsträckt strukturelement som skall infö- ras. I den visade utföringsformen är bredden ungefär 1,2 mm.

Figur 3b är ett tvärsnitt av hylsan 51 längs dess centrala längdaxel 63, vilket indikeras av snittet B-B.

Hylsan 51 visas i denna figur med ett mittparti bortsku- ret för tydlighets skull. Såsom framgår av denna figur är hylsans 51 diameter inte konstant. Diametern är 6,0 mm från den distala änden 59 och hela vägen till ungefär 91,2 mm proximalt från den distala änden 59. Därefter är det en ökad diameter pà 6,3 mm i ungefär ytterligare 26 och de sista 2 millimetrarna, mm, som fungerar som ett 10 15 20 25 30 35 516 673 nu: u. 20 grepporgan med avrundad yttre omkrets, har en diameter på 10 mm. Hylshållaren (visas i figurerna 4a-4c) har ett hål för mottagande av hylsan 51. För en hylsa 51 enligt figurerna 3a-3c, har en passande hylshàllares hål en diameter på ungefär 6 mm. Detta gör det således möjligt för hylsans 51 distala ände 59 att införas i hålet och hylsan 51 kan föras framåt. Den lilla ökningen från 6,0 mm till 6,3 mm är emellertid tillräcklig för att hylsan skall hindras från att föras fram alltför distalt. Denna något förstorade diameter hos hylsan 51 åstadkommer således en ringformig stoppklack 67. Ett annat stopparrangemang är anordnat ungefär 19 mm från hylsans 51 distala ände 59. Detta innefattar två hullingar 69, företrädesvis något flexibla, vilka medger hylsan 51 att föras fram genom hylshållarens hål. När hullingarna 69 väl har blivit förda genom hålet hindras hylsan 51 från att dragas tillbaka för långt, eftersom hullingarnas 61 proximala yta kommer att gå emot hylshàllaren. Utöver dessa fysiska stopp, d.v.s. den ringformiga stoppklacken 67 och de distala hullingarna 69, begränsas hylsans rörlighet ytterligare av de slitsformiga aperturernas 61 (två visade i figur 2b) längd. Längden på aperturerna 61 sätter hylsans 51 faktiska glidintervall, eftersom varje infört långsträckt strukturelement kommer att komma i kontakt med respektive aperturs 61 ände 62, 64.

Figur 3b visar även att hylsans 51 lumen 55 är kon- tinuerlig som ett genomgående hål eller en genomgående borrning. Eftersom nämnda lumen 55 sträcker sig från hyl- sans 51 öppna distala ände 59 till hylsans öppna proxima- la ände 57, möjliggörs utmärkt fluidförbindelse. Detta är särskilt fördelaktigt för detektering av urin, såsom har beskrivits tidigare. Nämnda lumen 55 har en diameter på ungefär 4 mm.

Figur 3c är en tvärsnittsvy som man ser i hylsans 51 längdriktning, tagen längs linjen C-C. För förståelsens skull har en geometrisk x-axel och en geometrisk y-axel lagts till i figuren. I denna figur är de fyra apertur- 10 15 20 25 30 35 516 673 .. 21 erna 61 tydligt utmärkta. Som synes, har varje apertur 61 en radiellt sig sträckande första sida 61a som är centre- rad, d.v.s. i linje med x-axeln respektive y-axeln. Varje apertur har även en andra sida 61b som är parallell med och motstàende den första sidan 61a. Den andra sidan 61b är placerad till vänster om den första sidan 61a när man tittar fràn centrum av nämnda lumen. Detta har effekten att aperturen 61 kommer att vara något förskjuten från x- axeln respektive y-axeln. Eftersom det inte finns tvâ aperturer 61 som är anordnade exakt motstàende varandra, hindras de làngsträckta strukturelementen som införs från att blockera varandra eller bli hoptrasslade. I figur 3c visas även de två hullingarna 69. De är placerade motsatt varandra och diagonalt mot x- och y-axeln.

Figurerna 4a-4c illustrerar schematiskt en hylshål- lare 71 för användning i ett arrangemang och ett förfarande enligt föreliggande uppfinning.

Figur 4a är en vy ovanifràn av hylshàllaren 71. Den innefattar ett làngsträckt skaft- eller handtagsparti 73 och ett allmänt cirkulärt huvud- eller styrparti 75.

Handtagspartiet 73 bör vara enkelt att greppa och är ungefär 100 mm långt. Styrpartiet 75 är försett med ett centralt hål 77, vilket har en diameter pà 6,0-6,5 mm för styrning av en hylsa enligt uppfinningen. Ett triangulärt parti 79 visas skjuta ut 0,5 mm in i hälet 77. Detta tri- angulära parti 79 har syftet att underlätta styrningen av hylsan och hindra hylsan fràn att rotera. Avståndet mel- lan det triangulära partiets 79 spets och den andra sidan av hålet 77 är 6,0 mm och är anpassat för en hylsa som den som visas i figurerna 3a-3c.

Vidare i figur 4a är fyra jämnt fördelade kanaler 81, runtomgàende nämnda hål 77, anordnade för styrning av ett respektive làngsträckt strukturelement. Varje kanal 81 har en diameter, exempelvis 1,2 mm, vilken motsvarar diametern pà respektive strukturelement som skall infö- ras. Kanalerna 81 är vinklade (ungefär 15°) med avseende på hålet 77, varvid den proximala toppingàngen 81a hos 10 15 20 25 30 35 516 673 U." una. 22 varje kanal 81 är längre bort från hålet 77 än den dista- la bottenutgången 81b. Detta visas tydligare i figur 4c, som är ett tvärsnitt tvärs styrpartiet 75 och genom hålet 77, såsom indikeras av C-C i figur 4a. Även om fyra kana- Det kan exem- eller det kan ler 81 visas, kan ett annat antal anordnas. pelvis vara tillräckligt med två eller tre, vara önskvärt att ha många flera, exempelvis 12. Dessutom behöver kanalerna 81 inte vara symmetriskt anordnade runt hålet 77.

Figur 4b är ett tvärsnitt centralt längs hylshàlla- rens 71 längd, indikerat av B-B. Figuren visar att hyls- hållaren 71 har ett böjt handtagsparti 73 för underlät- tande av gripande.

Figur 5 illustrerar schematiskt ett exempel på ett möjligt alternativt tvärsnitt hos en hylsa enligt före- liggande uppfinning. Tvärsnittet är taget tvärs hylsan, d.v.s. vinkelrätt mot dess längdaxel, på liknande sätt som i figur 3c. Den tidigare beskrivna figuren 3c illustrerar ett standarmässigt, cirkulärt tvärsnitt hos en rörformig hylsa, vilken exempelvis är lämplig för användning i kaviteter såsom urinröret, som har liknande tvärsnitt. Figur 5 illustrerar emellertid ett elliptiskt tvärsnitt hos en rörformig hylsa. Denna skulle exempelvis vara lämplig för åtkomst av stämbanden, eller andra snarlikt formade utrymmen. Det finns naturligtvis ett stort antal andra möjliga alternativ, varvid tvärsnittet företrädesvis väljs i enlighet med den specifika tillämpningen.

Figur 6 illustrerar schematiskt en alternativ utfö- ringsform av ett arrangemang 91 enligt föreliggande upp- finning. I stället för den tidigare visade korsvisa kon- figurationen av de långsträckta strukturelementen, sträc- ker sig strukturelementen 93 i denna utföringsform huvud- sakligen parallellt med varandra. De långsträckta struk- turelementen 93 införs genom aperturer (ej visade) i hyl- sans 95 proximala ände 97 i stället för genom laterala aperturer och korsar därför inte varandra. De skulle 10 15 20 516 673 o.

I I I | u. o o u uno o. 23 emellertid kunna anordnas att korsa varandra. En stor distal del av varje strukturelement 93 är något böjd. Då varje strukturelement införs med den distala änden 93a böjandes bort från hylsans centrala längdaxel kommer den distala änden 93a att tryckas mot hylsväggen, varvid var- je strukturelement 93 kommer att bli förspänt, strävande efter att vika av radiellt bort från nämnda längdaxel.

När således det specifika kroppsorganet skall kommas åt förflyttas strukturelementen 93 relativt hylsan 95, var- igenom strukturelementens 93 önskade radiella utfjädring aktiveras.

Det skall observeras att många modifikationer och variationer kan göras utan att man fràngår ramen för föreliggande uppfinning som definieras i de medföljande patentkraven.

Det skall säledes förstås att även om vissa specifi- ka utföringsformer och konfigurationer har illustrerats, är de primärt illustrerande exempel för att underlätta förståelsen. Många andra är naturligtvis tänkbara.

Dessutom, även om den föregående beskrivningen har angivit vissa dimensioner, är andra möjliga och kan t.o.m. vara mer lämpliga beroende på vilket kroppsorgan som skall kommas åt och för vilket ändamål.

Claims (29)

10 15 20 25 30 35 /L 516 673 »en .- 24 PATENTKRAV

1. Arrangemang avsett att föras genom en kroppskavi- tet för samverkan med ett inre kroppsorgan, innefattande: en làngsträckt hylsa som har åtminstone en inre pas- sage, varvid nämnda hylsa har en proximal ände och en distal ände, varvid den distala änden är öppen och i för- bindelse med nämnda åtminstone en passage, och åtminstone två làngsträckta strukturelement, varvid varje strukturelement har en proximal ände och en distal ände, varvid strukturelementen är införda i nämnda åtminstone en passage så att åtminstone ett distalt parti av varje ele- ment sträcker sig därigenom i hylsans längdriktning, var- vid strukturelementen är anordnade att förflyttas rela- tivt hylsan från en första position, i vilken den distala änden av varje strukturelement är belägen inuti nämnda åtminstone en passage och i vilken arrangemanget är av- sett att föras genom en kroppskavitet, till en andra po- sition, i vilken ett distalt parti av varje strukturele- ment sträcker sig genom hylsans öppna distala ände och åtminstone delvis i tvärriktningen bort från hylsan för utspännande och/eller utvidgande samverkan mellan den distala änden av varje strukturelement och ett kroppsor- gan som arrangemanget når fram till genom en kroppskavi- tet.

2. Arrangemang enligt krav 1, varvid hylsan är rör- formig och har ett lumen som nämnda åtminstone en pas- sage.

3. Arrangemang enligt något av kraven 1-2, varvid varje làngsträckt strukturelement är rörformigt, före- trädesvis i form av en kanyl, speciellt en injektionsnål för injektion av en substans in i nämnda kroppsorgan.

4. Arrangemang enligt något av kraven 1-3, varvid nämnda làngsträckta strukturelement är mekaniskt för- spända i nämnda första position och strävar efter att vika av förbi hylsans omkrets i hylsans tvârriktning så 10 15 20 25 30 '35 -516 675 un. .- 25 att strukturelementen när nämnda andra position när de förflyttas relativt hylsan genom dess öppna distala ände.

5. Arrangemang enligt något av kraven 1-4, varvid, i nämnda andra position, den distala änden av varje struk- turelement är placerad bortom hylsans tvärgàende ut- sträckning.

6. Arrangemang enligt något av kraven 1-5, varvid, i nämnda första position, hylsan är anordnad att dragas tillbaka proximalt relativt strukturelementen så att de kommer att ha nämnda andra position.

7. Arrangemang enligt något av kraven 1-6, varvid nämnda hylsa är försedd med åtminstone en lateral apertur genom vilken nämnda långsträckta strukturelement är in- förda i nämnda åtminstone en passage, varvid det finns företrädesvis en apertur för varje strukturelement.

8. Arrangemang enligt krav 7, varvid nämnda åtmin- stone en lateral apertur är formad som en slits som sträcker sig allmänt i hylsans längdriktning, varvid slitsens tvärdimension väsentligen motsvarar tvärdimen- sionen hos ett strukturelement som är infört därigenom så att strukturelementet kan förflyttas längs slitsens längd.

9. Arrangemang enligt krav 8, varvid strukturelemen- tet ligger an mot slitsens distala ände när strukturele- mentet är i nämnda andra position.

10. Arrangemang enligt något av kraven 7-9, varvid ett flertal laterala aperturer är i omkretsled med mel- lanrum anordnade runt hylsan, och varvid åtminstone två av de långsträckta strukturelementen, vilka är mottagna genom olika aperturer, skär varandra korsvis i nämnda åt- minstone en passage.

11. Arrangemang enligt något av kraven 1-10, varvid hylsans proximala ände är öppen och nämnda åtminstone en passage sträcker sig mellan hylsans proximala ände och distala ände, varigenom fluidförbindelse medges mellan de två ändarna via nämnda åtminstone en passage. 10 15 20 25 30 35 516 fi-n n. 26

12. Arrangemang enligt något av kraven 1-11, varvid tvärdimensionen hos nämnda åtminstone en passage väsent- ligen motsvarar den totala tvärdimensionen av de införda strukturelementen.

13. Arrangemang enligt något av kraven 1-12, vilket ytterligare innefattar en hylshållare för att hålla och styra hylsan i hylsans längdriktning.

14. Arrangemang enligt krav 13, varvid nämnda hyls- hållare har ett hål som har en tvärdimension som väsent- ligen motsvarar hylsans tvärdimension, varvid nämnda hylsa medges att föras åtminstone partiellt genom nämnda hål.

15. Arrangemang enligt något av kraven 13-14, varvid ett proximalt stopp är anordnat på hylsans utsida, vid ett proximalt parti därav, för samverkan med hylshållaren för begränsning av distal framàtrörelse av hylsan rela- tivt hylshàllaren.

16. Arrangemang enligt något av kraven 13-15, varvid stopporgan är anordnade pà hylsans utsida, företrädesvis vid ett distalt parti därav, för samverkan med hylshålla- ren för begränsning av proximalt tillbakadragande av hylsan relativt hylshällaren.

17. Arrangemang enligt något av kraven 13-16, varvid nämnda hylshållare ytterligare är anordnad att styra och inställa de làngsträckta strukturelementen i en riktning mot nämnda, åtminstone en passage.

18. Arrangemang enligt krav 17, varvid nämnda hyls- hällare har en kanal för varje strukturelement, varvid tvärdimensionen hos varje kanal väsentligen motsvarar tvärdimension hos strukturelementet som är infört i nämn- da kanal, varvid varje strukturelement sträcker sig åt- minstone från nämnda kanal, genom nämnda apertur in i hylsan och in i nämnda, åtminstone en passage.

19. Arrangemang enligt krav 18, varvid nämnda kana- ler är placerade radiellt utvändigt om nämnda hål och sträcker sig huvudsakligen i hylsans längdriktning, var- 10 15 20 25 30 35 516 .nn u. 27 vid nämnda kanaler företrädesvis är anordnade med jämna mellanrum.

20. Arrangemang enligt något av kraven 18-19, varvid kanalerna är raka och har en lutningsvinkel relativt hyl- sans längdriktning, sådan att kanalerna konvergerar dis- talt, varvid nämnda vinkel företrädesvis är vald i enlig- het med det särskilda kroppsorgan som är avsett att kom- mas åt, företrädesvis 8°-20°.

21. Arrangemang enligt något av kraven 18-20, varvid kanalerna har ett långsträckt skårliknande tvärsnitt vin- kelrätt mot hylsans längdriktning, varvid strukturelemen- ten medges att anordnas med olika lutningsvinklar.

22. Arrangemang enligt något av kraven 17-21, varvid hylshàllaren är anordnad att hålla de långsträckta struk- turelementen orörliga relativt hylshållaren, när hylsan drages tillbaka relativt hylshållaren.

23. Arrangemang enligt något av kraven 1-22, varvid åtminstone ett parti av varje långsträckt strukturelement är flexibelt.

24. Arrangemang enligt något av kraven 1-23, varvid de långsträckta strukturelementen är runtomgående förde- lade, i förhållande till hylsan, varvid antalet strukturelement företrädesvis företrädesvis med jämna mellanrum, är 2-12, mer företrädesvis 3-8, speciellt 4.

25. Arrangemang enligt något av kraven 1-24, varvid åtminstone ett av nämnda långsträckta strukturelement innefattar informationsöverförande organ, såsom en sensor för kemisk sondering eller en ljusledare eller provtag- ningsorgan.

26. Arrangemang enligt något av kraven 1-25 för användning vid injektion av en substans, företrädesvis ett bulkmedel, såsom urinröret, den funktionella sfinktern, in i vävnaden av ett inre kroppsorgan, ändtarmen eller livmodern.

27. Avlång, rörformig hylsa för användning i ett arrangemang enligt något av kraven 1-26, vilken hylsa har: 10 15 20 516 u" o. 28 en vägg som avgränsar ett inre lumen, åtminstone en apertur i väggen för att làngsträckta strukturelement skall medges att införas i nämnda lumen så att åtminstone ett distalt parti av varje element _ sträcker sig genom nämnda lumen i hylsans längdriktningf och en öppen distal ände i förbindelse med nämnda lumen för att den distala änden av varje strukturelement skall medges att skjuta ut därigenom.

28. Hylsa enligt krav 27, varvid nämnda åtminstone en apertur är placerad lateralt i väggen, varvid nämnda apertur är formad som en slits som sträcker sig huvudsak- ligen i hylsans längdriktning, varvid slitens tvärdimen- sion väsentligen motsvarar tvärdimensionen hos struktur- elementet som är avsett att införas.

29. Hylsa enligt nàgot av kraven 27-28, varvid hyl- san har en öppen proximal ände i förbindelse med nämnda lumen.